SE1151199A1 - Torklåda som har blåslådor för torkning av en bana av cellulosamassa - Google Patents

Abstract

31 SAMMANDRAG En torklada for torkning av en bana (18) av cellulosamassa innefattar en nedre blaslada (26) som är inrattad att blasa gas uppat mot banan (18) av 5 cellulosamassa via blasOppningar, for torkning av massan enligt principen med luftburen bana. Den nedre blasladan (26) innefattar en central zon (58) som innefattar blasoppningar (70, 72) av en forsta perforeringstyp, och atminstone en forsta sidozon (52) som innefattar blasoppningar (70, 80) av en andra perforeringstyp, varvid den andra perforeringstypen skiljer sig fran den 10 f6rsta perforeringstypen. PubliceringsbildFig. 4

Description

AWAPATENT ABAndritz Technology and Asset Management GmbH Kontor/HandlaggareAnsokningsnrVar referens Vaxjo/Erik Simonsson/ESN1151199-SE-21052078 1 TORKLADA SOM HAR BLASLADOR FOR TORKNING AV EN BANA AV CELLULOSAMASSA Uppfinningens omrade Foreliggande uppfinning avser en torklada for torkning av en bana av cellulosamassa, varvid cellulosatorkladan innefattar blaslador som är inrattade att blasa luft mot banan av cellulosamassa for torkning av massa i enlighet med principen luftburen bana.

Foreliggande uppfinning avser dessutom ett forfarande for torkning av en bana av cellulosamassa.

Uppfinninqens bakqrund Cellulosamassa torkas ofta i en tork av konvektiv typ som arbetar i enlighet med principen luftburen bana. Ett exempel pa en sadan tork beskrivs i WO 2009/154549. Varm luft biases mot en bana av cellulosamassa med hjalp av byre blaslador och nedre blaslador. Den luft som biases genom blasladorna overfor varme till banan for torkning av denna och hailer ocksa banan svavande ovanfor de nedre blasladorna. Varm luft tillfors blasladorna med hjalp av ett luftcirkulationssystem innefattande flaktar och angradiatorer som varnner torkluften. En komplett cellulosannassatork visas i WO 99/36615.

Med okande krav pa okad massatillverkning i massafabriker foljer en 6nskan om att Oka torkkapaciteten av en massatork utan att Oka dess storlek eller endast Oka storleken .

Sammanfattninq av uppfinninqen Ett andarnal med foreliggande uppfinning är att astadkomma en torklada for torkning av en bana av cellulosamassa, vilken torklada är mer effektiv for att torka banan an tidigare kanda torklador.

Detta andarnal uppnas med hjalp av en torklada for torkning av en bana av cellulosamassa, varvid torkladan innefattar nedre blaslador som är inrattade att blasa gas uppat mot banan av cellulosamassa via blastippningar, 2 f6r torkning av nnassan enligt principen med luftburen bana. Torkladan innefattar atminstone en nedre blaslada som innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning i vilken banan ska forflytta sig over den nedre blasladan, en central zon innefattande blasoppningar av en forsta perforeringstyp, och atminstone en forsta sidozon innefattande blasoppningar av en andra perforeringstyp, varvid den andra perforeringstypen skiljer sig Man den f6rsta perforeringstypen.

En fordel med denna torklada är att den stodjer en sidokant hos banan mer effektivt, vilket innebar att banan ror sig mer horisontellt sett tvarsover dess bredd, vilket medfor effektivare torkning. Vidare kan problem som hamar Man damm genererat av att banans sidokant vidror en nedre blaslada reduceras.

Enligt en utf6ringsform innefattar den nedre blasI6dan vidare innefattar en andra sidozon innefattande blasOppningar av en tredje perforeringstyp som skiljer sig tan den centrala zonens forsta perforeringstyp, varvid den centrala zonen är anordnad mellan den forsta sidozonen och den andra sidozonen. En fordel med denna utf6ringsform är att banan kan torkas mer effektivt, och med battre st6d, vid dess bada sidokanter.

Enligt en utforingsform har blasoppningarna hos den nedre blasladans centrala zon en fOrsta perforeringsgrad, och blasOppningarna hos den nedre blasladans atminstone en forsta sidozon en andra perforeringsgrad, varvid den andra perforeringsgraden är storre an den forsta perforeringsgraden, foretradesvis en faktor av 1,1-2,0 storre an den forsta perforeringsgraden. En fordel med denna utforingsform är att lyftkraften kommer att 6ka i sidozonen. Enligt en foredragen utforingsform är den andra perforeringsgraden en faktor 1,1-2,0, foretradesvis 1,1-1,7, storre an den forsta perforeringsgraden.

Enligt en utforingsform innefattar torkladan vidare atminstone en ovre blaslada som innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning i vilken banan ska forflytta sig under den ovre blasladan, central zon innefattande blasoppningar som har en fjarde perforeringsgrad, atminstone en forsta sidozon som har en femte perforeringsgrad, varvid den femte perforeringsgraden är mindre an den fjarde perforeringsgraden. En fordel med denna utforingsform är att torkverkan hos den Ovre torkladan vid banans 3 sidokant nninskar for att konnpensera, atnninstone delvis, for en okad torkverkan av den nedre blasladans forsta sidozon.

Enligt en utforingsform innefattar den ovre blasladan vidare en andra sidozon som har en sjatte perforeringsgrad som är mindre an den centrala zonens fjarde perforeringsgrad, varvid den ovre blasladans centrala zon är anordnad mellan den forsta sidozonen och den andra sidozonen. En fordel med denna utforingsform är att overtorkning av banan vid banas sidokanter kan undvikas, eller atminstone minskas.

Enligt en utforingsform innefattar den nedre blasladans forsta sidozon blasoppningar anordnande att bilda en luftkudde ovanfor sidozonen for att lyfta banan av cellulosamassa intill dess sidokant. En fordel med denna utfOringsform är att banans sidokant far ett effektivt stOd.

Enligt en utforingsform innefattar den forsta sidozonen vidare tva rader med blasoppningar av vinklad typ anordnade att blasa luftflOden mot varandra. En fordel med denna utforingsform är att "kollision" av luftfloden Man tva motstbende blasoppningar av vinklad typ skapar en lyftkraft som st6djer sidokanten hos banan av cellulosamassa.

Enligt en utfOringsform har den nedre blasladans forsta sidozon en bredd, sett i den horisontella riktning som är vinkelratt mot en riktning i vilken banan ska forflytta sig Over den nedre blasladan, av 100 till 950 mm. En fordel med denna utforingsform är att lampligt skid av banans sidokant uppnas.

Enligt en utforingsform är den nedre blasladans forsta sidozon anordnad att stracka sig in under banan ett avstand av ungefar 50 till 600 mm fran en sidokant av banan. En forsta sidozon som stracker sig mindre an 50 mm in under banan kan inte ge tillrackligt skid for sidokanten. En forsta sidozon som stracker sig mer an 600 mm in under banan kan ge onodig overtorkning av banan utan att medfora nagon forbattring for det satt som banan ror sig genom torken.

Enligt en utforingsform innefattar torkladan en forsta torkzon innefattande en forsta typ av nedre blaslador, och en efter det foljande andra torkzon innefattande en andra typ av nedre blaslador. En fordel med denna utfOringsform är att torkladans torkzoner kan anpassa f6r banans olika egenskaper, sasom ytvikt, styrka, etc. vid olika positioner langs torken. 4 Enligt en utforingsform har atnninstone nagra av den forsta sidozonens blasoppningar en annan storlek an den centrala zonens blasoppningar. En fordel med denna utf6ringsform är att perforeringsgraderna hos den f6rsta sidozonen respektive den centrala zonen kan inrattas pa ett effektivt vis, valfritt genom att lata oppningarna vara placerade enligt samma monster men ha olika storlek.

Enligt en utforingsform har den forsta sidozonen ett annat antal blasoppningar per m2yta blaslada an den centrala zonen. En fordel med denna utforingsform är att perforeringsgraden hos den f6rsta sidozonen respektive den centrala zonen kan inrattas pa ett effektivt vis, valfritt genom att lata oppningarna ha samma storlek men vara placerade enligt olika mOnster.

Enligt en utforingsform innefattar atminstone en av den nedre blasladan en blandning av blasOppningar av vinklad typ och blasOppningar av icke-vinklad typ. En fordel med denna utforingsform är att banan är stodd av och fors framat pa en valdefinierad hojd Over den nedre blasladan, vilket minskar den mekaniska anstrangningen pa banan.

Enligt en utfOringsform innefattar atminstone en av den nedre blasladan enbart blasoppningar av icke-vinklad typ. En fordel med denna utfOringsform är att hog torkeffekt uppnas.

Enligt en utf6ringsform innefattar torkladan atminstone ett torkdack pa vilket atminstone 90 % av det totala antalet nedre blaslador hos det torkdacket innefattar den centrala zonen och den forsta sidozonen. En fordel med denna utforingsform är att effektiv torkning och lag risk for att banan ska vidrora den nedre blasladan uppnas genom hela torkdacket.

Ett ytterligare andarnal med foreliggande uppfinning är att astadkomma ett forfarande for torkning av en bana av cellulosamassa pa ett mer effektivt satt an forfarandena enligt kand teknik.

Detta andamal uppnas vid ett forfarande att torka en bana av cellulosamassa med hjalp av nedre blaslador anordnade att blasa gas uppat mot banan av cellulosamassa via blasoppningar, for att torka massan i enlighet med principen med luftburen bana, varvid forfarandet innefattar att: anvanda atminstone en nedre blaslada som innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning i vilken banan ska forflytta sig over den nedre blasladan, en central zon innefattande blasoppningar, och atminstone en forsta sidozon innefattande blasoppningar, blasa ett forsta relativt gasflode i ett forsta flodesmonster mot banan genom den centrala zonens blasoppningar, och blasa ett andra relativt gasflode i ett andra flodesmonster, vilket skiljer sig Than det forsta flodesmonstret, mot banan genom den forsta sidozonens blasoppningar.

En fordel med detta forfarande är att banan torkas effektivt med lag alstring av dammpartiklar.

Enligt en utforingsform innefattar forfarandet att i den nedre blasladan anvanda en andra sidozon innefattande blasOppningar, varvid den centrala zonen är anordnad mellan den f6rsta sidozonen och andra sidozonen, och blasa ett tredje relativt gasflOde i ett tredje flOdesmOnster, vilket skiljer sig Than det f6rsta flodesmonstret, mot banan genom den andra sidozonens blasoppningar. En fordel med denna utforingsform är att banans [Dada sidokanter far st6d pa ett effektivt sail.

Enligt en utfOringsform är det andra relativa gasflodet st6rre an det forsta relativa gasflodet, varvid det andra relativa gasflodet foretradesvis är en faktor av 1,1-2,0 storre an det forsta relativa gasflodet. En fordel med denna utforingsform är att banans sidokant hindras, atminstone delvis, fran att vidrora den nedre blasladan.

Enligt en utf6ringsform innefattar forfarandet att blasa det andra relativa gasflodet i ett andra flodesmonster mot banan for att bilda en luftkudde for att lyfta en sidokant hos banan av cellulosamassa. En fordel med denna utf6ringsform är att banans sidokant blir mindre benagen att vidrora den nedre blasladan.

Ytterligare andarnal med och sardrag av foreliggande uppfinning kommer att frannga av beskrivningen och patentkraven.

Kort beskrivninq av ritninqarna Uppfinningen beskrivs nedan mera detaljerat med hanvisning till de bifogade ritningarna, pa vilka: 6 Fig. 1 är en schematisk sidovy och illustrerar en torklada f6r torkning av en bana av cellulosamassa.

Fig. 2 är en schematisk sidovy och illustrerar omradet II i Fig. 1.

Fig. 3. är en vy framifran av ett forsta torkdack sett i riktningen av pilen III i Fig. 2.

Fig. 4 är en vy ovanifran av en forsta nedre blaslada.

Fig. 5 är en vy ovanifran av en forsta ovre blaslada.

Fig. 6 är en vy ovanifran av en andra nedre blaslada.

Fig. 7a är en vy ovanifran av en tredje nedre blaslada.

Fig. 7b är en forstorad vy av en sidozon av den tredje nedre blasladan.

Fig. 7c är ett tvarsnitt av sidozonen i Fig. 7b.

Fig. 7d är en fOrstorad vy av en alternativ sidozon.

Fig. 7e är ett tvarsnitt av sidozonen i Fig. 7d.

Beskrivninq av foredracina utforincisformer Fig. 1 visar en torklada 1 fOr torkning av cellulosamassa enligt en forsta utf6ringsform av foreliggande uppfinning. Torkladan 1 innefattar ett hus 2. Inuti huset 2 kan i en typisk utforingsform en forsta torkzon 4, en andra torkzon 6 och en mojlig kylzon 8 vara anordnade, varvid den forsta torkzonen 4 är anordnad i det ovre omradet av huset 2, kylzonen 8 är anordnad i den nedre delen av huset 2 och den andra torkzonen 6 är anordnad mellan den forsta torkzonen 4 och kylzonen 8.

Vid en forsta ande 10 av huset 2 är en forsta pelare med vandvalsar 12 anordnad, och vid en andra ande 14 av huset 2 är en andra pelare med vandvalsar 16 anordnad. En vat massabana 18 fors in i torkladan 1 via ett inlopp 20 som är utformat i huset 2. I utforingsformen i Fig. 1 är inloppet 20 utformat i den ovre delen av huset 2, men inloppet kan i en alternativ utf6ringsform vara utformat i det nedre partiet av huset. Banan 18 vidarebefordras som visat i Fig. 1 horisontellt at Niger i torkladan 1 tills banan 18 nar en vandvals. I torkladan 1 sonn visas i Fig. 1 kommer banan 18 forst att na en vandvals 16 pa den andra pelaren med vandvalsar. Banan 18 vander runt vandvalsen 16 och forflyttas sedan som visat i Fig. 1 horisontellt at vanster i torkladan 1 tills banan 18 nar en vandvals 12 pa den fOrsta pelaren 7 med vandvalsar, vid vilken banan 18 vander pa nytt. Pa detta satt ror sig banan 18 i sicksackformigt fran toppen till botten av torkladan 1, sasom illustrerat av pilarna P. Banan 18 lamnar torkladan 1 efter att ha torkats i den forsta och den andra torkzonen 4, 6 och efter att ha kylts i kylzonen 8 via ett utlopp 22, som är utformat i huset 2. I utforingsformen i Fig. 1 är utloppet 22 utformat i den nedre delen av huset 2, men utloppet kan i en alternativ utforingsform vara utformat i den ovre delen av huset.

Typiskt anvands luft med en temperatur pa 80 till 250°C f6r torkningsprocessen. Banan 18 av cellulosamassa som fors in i torkladan 1 tan en banformningsstation uppstroms, vilken ej visas i Fig. 1, har typiskt en torrhalt av 40-60 vikt-%, och banan 18 av cellulosamassa som lamnar torkladan 1 har en torrhalt av typiskt 85-95 vikt-`10. Banan 18 av cellulosamassa som lamnar torkladan 1 har typiskt en ytvikt pa 800 till 1500 g/m2, matt vid en fukthalt av 0,11 kg vatten per kg torr substans, och en tjocklek av 0,8 till 3 mm.

Den forsta torkzonen 4 innefattar atminstone ett fOrsta torkdack 24 och typiskt 3-15 forsta torkdack 24. I utf6ringsformen i Fig. 1 innefattar den f6rsta torkzonen 4 atta forsta torkdack 24. Varje sadant forsta torkdack 24 innefattar ett antal blaslador, vilket kommer aft beskrivas mera detaljerat nedan, och är till f6r att torka banan 18 medan banan 18 forflyttar sig horisontellt Man en vandvals 12, 16 till nasta vandvals 16, 12. Varje forsta torkdack 24 innefattar ett antal forsta nedre blaslador 26 och ett antal forsta ovre blaslador 28, som är anordnade for att blasa varm torkgas mot cellulosamassabanan 18. Typiskt innefattar varje forsta torkdack 24 20-300 forsta nedre blaslador 26 och samma antal av forsta ovre blaslador 28, aven onn det i Fig. 1 for tydlighets skull endast visas ett fatal blaslador. De forsta nedre blasladorna 26 har funktionen att halla banan 18 i ett "flytande" och fixerat tillstand, sa att banan 18 blir luftburen pa ett avstand tan de forsta nedre blasladorna 26 under torkningsprocessen, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan.

Den andra torkzonen 6 innefattar atminstone ett andra torkdack 30 och typiskt 5-40 andra torkdack 30. I utforingsformen i Fig. 1 innefattar den andra torkzonen 6 elva andra torkdack 30. Varje sadant andra torkdack 30 innefattar ett antal blaslador, vilka kommer att beskrivas mera detaljerat nedan, och är 8 till for att torka banan 18 nnedan banan 18 ror sig horisontellt fran en vandvals 12, 16 till nasta vandvals 16, 12. Varje andra torkdack 30 innefattar ett antal andra nedre blaslador 32 och ett antal andra ovre blaslador 34, som är anordnade att blasa varm torkgas mot cellulosamassabanan 18. Typiskt innefattar varje andra torkdack 30 20-300 andra nedre blaslador 32 och samma antal andra ovre blaslador 34, aven om det i Fig. 1 for tydlighets skull endast visas ett fatal blaslador. De andra nedre blasladorna 32 har funktionen att halla banan 18 i ett "flytande" tillstand, sa att banan 18 blir luftburen pa ett avstand fran de andra nedre blasladorna 32 under torkningsprocessen, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan.

De forsta torkdacken 24 i den forsta torkzonen 4 har en annan mekanisk konstruktion an de andra torkdacken 30 i den andra torkzonen 6, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan. Ofta kommer de forsta nedre blasladorna 26 i de fOrsta torkdacken 24 ha en annan mekanisk konstruktion an de andra nedre blasladorna 32 i de andra torkdacken 30, vilket kommer att illustreras med hjalp av ett exempel nedan.

Kylzonen 8 innefattar atminstone ett kyldack 36, varvid det i Fig. 2 visas tva sadana kyldack 36, varvid varje sadant clack 36 innefattar ett antal tredje nedre blaslador 38 och tredje ovre blaslador 40, som är anordnade att blasa en kylgas mot cellulosamassabanan 18. De nedre blasladorna 38 är inrattade att halla banan 18 i ett "flytande" tillstand, sa att banan 18 blir luftburen under kylningsprocessen. De tredje nedre blasladorna 38 kan, exempelvis, ha en konstruktion som liknar de forsta eller andra blasladornas 26, 32 konstruktion, vilket kommer att beskrivas mera detaljerat nedan. Typiskt anvands luft med en temperatur pa 15 till 40°C sasom kylgas for kylning. En isolerad vagg 42 separerar den andra torkzonen 6 fran kylzonen 8.

Fig. 2 är en forstorad sidovy av omradet II i Fig. 1 och visar ett forsta torkdack 24 av den forsta, i Fig. 1 visade torkzonen 4. Det forsta torkdacket 24 innefattar de forsta nedre blasladorna 26, som är anordnade under banan 18, och de forsta ovre blasladorna 28, som är anordnade Over banan 18. De f6rsta nedre blasladorna 26 blaser varm torkluft mot banan 18 bade vertikalt uppat mot banan 18, vilket visas med hjalp av pilarna VU i Fig. 2, och pa ett 9 vinklat satt med en vinkel pa typiskt 5 till 600 mot horisontalplanet, vilket visas med hjalp av pilar IU i Fig. 2. Blasning av torkluft med en vinkling mot horisontalplanet genom de forsta nedre blasladorna 26 ger bade krafter som tvingar banan 18 uppat bort fran blasladorna 26 och krafter som tvingar banan 18 neat mot blasladorna 26. Den senare effekten kallas ibland Coanda-effekten. Detta resulterar i blaslador 26 som utovar en fixeringskraft mot banan 18, som hailer banan pa ett jamforelsevis val definierat avstand fran blasladorna 26. Typiskt är det genomsnittliga avstandet, eller hojden Hi, mellan undersidan av banan 18 och ovre ytan av de f6rsta nedre blasladorna 26 vid drift av torkladan 1 1-6 mm. Om banan 18 skulle tendera att ram sig uppat, drar blasladornas 26 fixeringskrafter banan 18 neat, och om banan 18 skulle tendera att rOra sig nedat, tvingar luften som biases ur blasladorna 26 banan 18 uppat. Foljaktligen transporteras banan 18 horisontellt langs det fOrsta torkdacket 24 pa ett relativt fixerat satt, med liten rOrelse i vertikal riktning, vilket innebar att banan 18 utsatts f6r begransade strackningskrafter. Den forsta typen av Ovre blaslador 28 blaser varm torkluft mot banan 18 vertikalt neat i riktning mot banan 18, vilket illustreras med hjalp av pilar VD i Fig. 2. Typiskt är det genomsnittliga avstandet, eller hojden H2, mellan oversidan av banan 18 och den nedre ytan av de forsta ovre blasladorna 28 10 till 80 mm. Den varma torkluften som biases ur blasladorna 26, 28 evakueras via spalter S bildas mellan horisontellt intill varandra belagna blaslador 26, 28.

Fig. 3 är en vy framifran av det forsta torkdacket 24 sett i riktningen av pilen III i Fig. 2. Torkluft tillfors fran en flakt, vilken av tydlighetsskal ej visas, och kommer in i den forsta nedre blasladans 26 inre 44 vid en forsta ande 46 av den nedre blasladan 26, sasom illustreras av en pil DA1. Luften som tillfors blasladans 26 inre 44 biases mot banan 18 i form av luftfloden VU och IU via oppningar, vilket kommer att beskrivas nedan med hanvisning till Fig. 4. For att aterga till Fig. 3 sa tillfors torkluft aven Than flakten, ej visad, och kommer in i den f6rsta ovre blasladans 28 inre 48 vid den ovre blasladans 28 f6rsta ande 50, vilket visas med en pil DA2. Luften DA2 tillfors blasladans 28 inre 48 biases mot banan 18 i form av luftfloden VD via oppningar, vilket kommer att beskrivas nedan med hanvisning till Fig. 5.

For att uppna effektiv torkning och nnininnala driftsproblenn ska de vertikala avstanden mellan banan 18 och nedre respektive ovre blaslada 26, 28 foretradesvis vara nagorlunda konstant vid h6jderna H1 och H2, visade i Fig. 2, tvarsover banans bredd WW. Det har insetts att banan i tidigare kanda torkar i vissa fall kan, speciellt vid dess sidoandar, avvika Than de onskade hojderna H1, H2, vilket visas i Fig. 3 med brutna linjer betecknade PA. Sadan avvikelse innebar att banan 18 inte torkas pa ett optimalt satt.

Den forsta nedre blasladan 26 har en total bredd WB som typiskt kan vara 2-16% storre an banans 18 bredd WW. Banans 18 bredd WW kan typiskt vara 1-15 meter, mer typiskt 2-12 meter. Den forsta nedre blasladan 26 är uppdelad i zoner langs dess bredd WB, dvs langs en horisontell riktning som är vinkelrat mot riktningen P i vilken banan 18 ror sig Over blasladan 26. Den f6rsta nedre blasladan 26 har en forsta sidozon 52 inrattad intill blasladans 26 fOrsta ande 46, en andra sidozon 54 inrattad intill blasladans 26 andra 5nde 56, och en central zon 58 inrattad mellan den forsta och den andra sidozonen 52, 54.

Den f6rsta ovre blasladan 28 har en forsta sidozon 60 inrattad intill blasladans 28 fOrsta ande 50, en andra sidozon 62 inrattad intill blasladans 28 andra ande 64, och en central zon 66 inrattad mellan den forsta och den andra sidozonen 60, 62.

Sasom kommer att beskrivas nedan med hanvisning till Fig. 4 och Fig. 5, nnedfor sidozonerna 52, 54, och sidozonerna 60, 62, att banan 18 framfors nastintill horisontellt over hela banas 18 bredd WW, vilket visas med en obruten linje i Fig. 3. Foljaktligen kan de i kand teknik stora avvikelserna fran de onskade hojderna H1, H2, vilket visas med brutna linjer PA, undvikas eller atminstone vasentligen reduceras. Det är aven godtagbart att banan r6r sig pa en nagot hogre hojd H1 ovanfor den nedre blasladan 26 vid sidozonerna 52, 54, an vid den centrala zonen 58 eftersom det inte tenderar att paverka torkprocessen negativt.

Fig. 4 är en vy ovanifran av den f6rsta nedre blasladan 26 sett i riktningen av pilarna IV-IV i Fig. 3. Den forsta nedre blasladan 26 har en ovre yta 68 som är riktad mot banan 18 och som är, vilket beskrevs ovan med hanvisning till Fig. 3, uppdelad i den fOrsta sidozonen 52 inrattad intill den 11 f6rsta anden 46, den andra sidozonen 54 inrattad intill blasladans 26 andra ande 56, och den centrala zonen 58 inrattad mellan den forsta sidozonen 52 och den andra sidozonen 54. Foljaktligen är den f6rsta och den andra sidozonen 52, 54 inrattade pa motsatta sidor om den centrala zonen 58.

Den centrala zonen 58 är f6rsedd med centralt placerade forsta sorts luftblasoppningar 70, vilka är av "vinklad typ" vilka kan, exempelvis, vara av en typ som ibland hanvisas till som "ogonlocksoppningar" och som är anordnade i den ovre ytan 68. Med oppningar av "vinklad typ" avses att atminstone 25 °A av luften som blasas Than dessa oppningar 70 biases vid en vinkel som är mindre an 600 mot det horisontella planet. Ogonlocksoppningarna 70, vilka kan ha en konstruktion liknande oppningarna som kallas "eyelid perforations 6" i WO 97/16594, och vilka beskrivs med hanvisning till Fig. 2 och Fig. 3 i WO 97/16594, medf6r att den varma torkluften biases darigenom med en lutning vilket resulterar i luftflOden IU som visas i Fig. 2 i fOreliggande patentansokan. Atminstone 30 °A, ofta atminstone 40 °A, av det totala luftflodet som tillfOrs genom den forsta nedre blasladan biases via ogonlocksoppningar 70.

FOr att fortsatta med beskrivningen av Fig. 4 av foreliggande patentansokan är den centrala zonen 58 forsedd med en andra typ av blasoppning 72 som är inrattad nara blasladans 26 sidor 74, 76. Den andra typen av blasoppningar 72 är av "icke-vinklad typ" fordelad over den ovre ytan 68 inom den centrala zonen 58. Med "icke-vinklad typ" avses att atnninstone 80 °A av luften som biases genom dessa oppningar 72 biases med en vinkel mot det horisontella planet som är minst 70°. Den andra typen av oppningar 72 kan, exempelvis, vara runda, kvadratiska, eller triangulara hal. Den andra typen av oppningar 72 kan, om de är runda hal, typiskt ha en diameter av 1 till 10 mm. I ett exempel är den andra typen av oppningar 72 runda hal med en diameter av 2,5 mm. Den andra typen av oppningar 72 blaser varm luft uppat for att bilda luftfloden VU som visas i Fig. 2.

For att aterga till Fig. 4 kan en f6rsta perforeringsgrad has den centrala zonen beraknas genom att dela oppningarnas 70, 72 totala yta has ett representativt parti av den centrala zonen 58 med den horisontella projicierade ytan 78 has det representativa partiet av den Ovre ytan 68 inom 12 den centrala zonen 58. Med "representativt parti" avses ett parti av den ovre ytan 66 som är representativt med avseende pa pablasning av luft mot banan 18, dvs utelamna exempelvis inloppsluften av blasladan. Perforeringsgraden av den centrala zonen 58 är typiskt 0,5-3,0 %. I ett exempel är den centrala zonens 58 perforeringsgrad 1,5 %. Perforeringsgraden kan varieras for att passa vikten, torrhalten, etc. hos banan 18 som ska torkas. Den andra typen av oppningar 82 som är icke-vinklad typ av oppningar kan typiskt uppta atminstone 20 % av den totala perforeringsgraden hos de forsta nedre blasladorna 26, och typiskt 30-70% av den totala perforeringsgraden hos de forsta nedre blasladorna 26. Den forsta typen av oppningar 70 som är av vinklad typ av oppningar kan typiskt uppta atminstone 30 % av den totala perforeringsgraden hos de fOrsta nedre blasladorna 26, och typiskt 40-80% av den totala perforeringsgraden hos de forsta nedre blasladorna 26.

Exempelvis, kir en yta av det representativa partiet 78 av 4000 mm2, och med en perforeringsgrad av 1,5 % blir oppningamas 70, 72 totala yta 60 mm2. Om den fOrsta typen av oppningar 70 skulle uppta 50 % av perforeringsgraden skulle det motsvara 30 mm2. Det innebar att den andra typen av oppningar skulle ha en total oppningsarea motsvarande de resterande 30 mm2, vilket, med oppningar 72 med en diameter av 2,5 mm, skulle motsvara ungefar sex oppningar 72, dar var och en har en oppningsarea av ungefar 4,9 mm2.

Den forsta sidozonen 52 är forsedd med centralt inrattade forsta typ av luftblasoppningar 70, av ogonlockstyp, och av en liknande konstruktion som den forsta typen av oppningar 70 hos den centrala zonen 58. Vidare innefattar den forsta sidozonen 52 en tredje sorts luftblasoppningar 80 som är anordnade nara blasladans 26 sidor 74, 76. Den tredje typen av oppningar 80 är av "icke-vinklad typ" och är fordelade over den ovre ytan 68 inom den fOrsta sidozonen 52. Den tredje typen av luftblasoppningar 80 kan vara runda, kvadratiska eller triangulara hal, och kan, om de är runda hal, typiskt ha en diameter av 1 till 10 mm. I ett exempel är den tredje typen av oppningar 80 runda hal med en diameter av 3,1 mm som blaser varm luft uppat for att bilda luftfloden VU som visas i Fig. 2. Foljaktligen har den tredje typen av Oppningar 80 hos den fOrsta sidozonen en annan storlek an den andra typen 13 av blasoppningar 72 hos den centrala zonen 58. Darfor bildar den centrala zonens 58 oppningar 70, 72 en forsta typ av perforering, som skiljer sig Than en andra typ av perforering som bildas av sidozonens 52 oppningar 70, 80. Den tredje typen av blasoppningar 80 hos den forsta sidozonen 52 är inrattade i ett monster som liknar monstret hos den centrala zonens 58 andra typ av blasoppningar 72.

Det är mojligt att berakna en andra perforeringsgrad for den forsta sidosonen pa likande satt som beskrevs ovan med hanvisning till den centrala zonen 58. Perforeringsgraden hos den forsta sidozonen 52 är typiskt 0,8-3,5 %. I ett exempel, med tredje typen av oppningar 80 med en diameter av 3,1 mm blir perforeringsgraden hos den forsta sidozonen 1,9 %. Foljaktligen är perforeringsgraden hos den fOrsta sidozonen 52 stOrre an perforeringsgraden hos den centrala zonen 58. I en utforingsform är perforeringsgraden hos den fOrsta sidozonen 52 en faktor av 1,1-2,0, fOretradesvis 1,1-1,7, stOrre an perforeringsgraden hos den centrala zonen 58. Foljaktligen om, exempelvis, perforeringsgraden hos den centrala zonen 58 är 1,5% sa ligger perforeringsgraden hos den fOrsta sidozonen 52 inom intervallet 1,65 till 3,0 Den andra sidozonen 54 kan ha en konstruktion som liknar den f6rsta sidozonen 52. Foljaktligen innefattar den andra sidozonen 54, i ett exempel, forsta typens oppningar 70 av ogonlockstyp, och tredje typen av oppningar 80 vilka är runda och har en diameter av 3,1 mm, vilket resulterar i en tredje perforeringsgrad hos den andra sidozonen 54 av 1,9 %. Foljaktligen är perforeringsgraden hos den andra sidozonen 54 st6rre an perforeringsgraden hos den centrala zonen 58.

Vid drift av torkladan 1 tillfors torkluft DA1 till den forsta nedre blasladan 26. Eftersom den centrala zonens 58 oppningar 70, 72 bildar en fOrsta typ av perforering, vilken skiljer sig fran en andra typ av perforering som bildas av sidozonens 52 oppningar 70, 80, kommer luft att blasas fran den centrala zonens 58 oppningar 70, 72 i ett fOrsta flodesmonster som skiljer sig fran ett andra flodesmonster i vilket luft bias fran sidozonens 52 oppningar 70, 80. Vidare kommer luft fran den andra sidozonens 54 oppningar 70, 80 att blasas i ett tredje flOdesmOnster som skiljer sig fran del fOrsta flOdesmOnstret i 14 vilket luft biases tan den centrala zonens 58 oppningar 70, 72. Pa grund av att den forsta sidozonens 52 perforeringsgrad ar store an den centrala zonens 58 perforeringsgrad kommer ett forsta relativt luftflode i, exempelvis, enheten m3 luft per timme och mm2 av area ovre yta 68, dvs m3/(h, mm2), som biases mot banan 18 genom 6ppningarna 70, 72 hos den centrala zonen 58 att vara mindre an ett andra relativt luftflode, i m3 area per timme och mm2 av area ovre yta 68, som biases mot banan 18 genom 6ppningar 70, 80 hos den forsta sidozonen 52. Pa liknande satt kommer ett tredje relativt luftflode, i m3 luft per timme och mm2 av area ovre yta 68, dvs m3/(h, mm2), som biases mot banan 18 genom oppningarna 70,80 hos den andra sidozonen 54 att vara st6rre an det forsta relativa luftflodet hos den centrala zonen 58. Detta medfOr en fOrbattrad lyftkraft pa banan 18 vid sidozonerna 52, 54, dvs en forbattrad lyftkraft intill banans 18 sidokanter 82, 84 sa att banan "flyter" pa Onskat vis, vilket visas i Fig. 3, ovanfOr den fOrsta nedre blasladan 26. Vidare, kommer torkverkan att 6ka vid sidokanterna 82, 84 pa grund av det st6rre flOdet av luft vid sidozonerna 62, 54 i fOrhallande till den centrala zonen 58. I enlighet med en utf6ringsform ar det andra och det tredje relativa luftflOdet som biases av den forsta respektive andra sidozonerna 52, 54 en faktor 1,12,0, foretradesvis 1,1-1,7, storre an det forsta relativa luftflodet som biases av den centrala zonen 58.

Den forsta sidozonen 52 kan typiskt stracka sig ett avstand DZ1 av ungefar 50 till 600 mm in under banan 18 tan sidokanten 82. Pa liknande satt kan den andra sidozonen 54 stracka sig ett avstand DZ2 av ungefar 50 till 600 mm in under banan 18 tan sidokanten 84. Blasladan 26 har, som beskrivits ovan, en bredd WB vil ken ar storre an banans 18 bredd WW. Den f6rsta sidozonen 52 har foretradesvis en total bredd LZ1, sett Man den f6rsta anden 46, av 100 till 950 mm, och den andra sidozonen 54 har en total bredd LZ2, sett -Iran den andra anden 56, av 100 till 950 mm. Den centrala zonen 58 ar foretradesvis atnninstone lika bred som var och en av sidozonerna 52, 54. Foljaktligen, am sidozonerna 52, 54 exempelvis har bredderna LZ1 respektive LZ2 av 400 mm, sa ar den centrala zonen minst 400 mm bred.

I ett exempel har blasladan 26 en bredd WB av 5000 mm, banan 18 en bredd WW av 4600 mm, var och en av den fOrsta och andra sidozonen 52, 54 har en bredd LZ1 respektive LZ2 av 500 mm, och den centrala zonen 58 har en bredd LC av 4000 mm, vilket medfor att den forsta sidozonen 52 stracker sig in under banan 18 ett avstand DZ1 av ungefar 300 mm fran sidokanten 82, och den andra sidozonen 54 stracker sig in under banan 18 ett avstand DZ2 av ungefar 300 mm fran sidokanten 84.

Fig. 5 är en vy ovanifran av den forsta ovre blasladan 28 sett i riktningen av pilarna V-V i Fig. 3. Den forsta ovre blasladan 28 har en nedre yta 86 som är riktad mot banan 18 och som är, vilket beskrevs ovan med hanvisning till Fig. 3, uppdelad i den forsta sidozonen 60 inrattad intill den forsta anden 50, den andra sidozonen 62 inrattad intill blasladans 28 andra ande 64, och den centrala zonen 66 inrattad mellan den f6rsta sidozonen 60 och den andra sidozonen 62.

Den centrala zonen 66 är forsedd med en fjarde typ av luftblasOppningar 88 fordelade Over blasladans 28 nedre yta 88 inom den centrala zonen 66. Den fjarde typen av oppningar 88 är av "icke-vinklad typ" och kan vara kan vara runda, kvadratiska eller triangulara hal, och kan, om de är runda hal, typiskt ha en diameter av 1 till 10 mm. I ett exempel är den fjarde typen av oppningar 88 runda hal med en diameter av 5 mm som blaser varm luft neat for att bilda luftflodena VD som visas i Fig. 2.

Pa liknande satt som beskrevs ovan med hanvisning till den centrala zonen 58 är det mojligt att berakna en fjarde perforeringsgrad for den centrala zonen 66. Perforeringsgraden hos den centrala zonen 66 är typiskt 0,5-3,0 %. I ett exempel, med fjarde typen av oppningar 88 med en diameter av 5 mm, är den fjarde perforeringsgraden hos den centrala zonen 66 1,5 %.

Den forsta ovre blasladans 28 forsta sidozon 60 har inga oppningar ails. En femte perforeringsgrad hos den f6rsta sidozonen 60 är darfor 0 %. Foljaktligen är den femte perforeringsgraden has den forsta sidozonen mindre an den fjarde perforeringsgraden hos den centrala zonen 66. Pa liknande satt har den forsta ovre blasladans 28 andra sidozon 62 inga oppningar ails. Foljaktligen ar en sjatte perforeringsgraden hos den andra sidozonen 62 mindre an den fjarde perforeringsgraden has den centrala zonen 66. I enlighet med en alternativ utforingsform kan den f6rsta och/eller den andra sidozonen 60, 62 fOrses med Oppningar, exempelvis runda Oppningar av 16 sadan storlek och till sadant antal att den forsta och/eller den andra sidozonen 60, 62 fortfarande har en lagre perforeringsgrad an den centrala zonen 66.

Vid drift av torkladan 1 forses den forsta ovre blasladan 28 med torkluft DA2. Eftersom perforeringsgraden hos den f6rsta och den andra sidozonen 60, 62 är lagre an perforeringsgraden hos den centrala zonen 66 biases ett fjarde relativt luftflode, i enheten: m3 luft per timme och mm2 av area nedre yta 86, mot banan 18 genom oppningarna 88 hos den centrala zonen 66 att vara hogre an ett femte relativt luftflode hos sidozonerna 60, 62. Detta medf6r en minskad torkverkan hos sidozonerna 60, 62 vid banans 18 kanter 82, 84, vilket atminstone delvis kompenserar for den okade torkverkan orsakad av den fOrsta nedre blasladans 26 sidozoner 52, 54, vilket beskrevs ovan. Sadan kompensation, med minskad torkverkan vid den ovre blasladans 28 sidozoner 60, 62 minskar risken att banan 18 Overtorkas nara dess sidokanter 82, 84 vilket kan ge kvalitetsproblem. Vidare minskar de krafter som pressar banan 18 nedat mot den fOrsta nedre blasladan 26 nagot vid kanterna 82, 84 eftersom ingen luftstrom biases neat fran sidozonerna 60, 62, vilket ytterligare forbattrar banans 18 "flytande" framfart.

Sidozonerna 60, 62 kan typiskt stracka sig in under banan 18 ett avstand DZ1 respektive DZ2 av ungefar 50 till 600 mm fran respektive sidokant 82, 84. Sidozonen 60, 62 har foretradesvis bredderna LZ1 respektive LZ2, sett tan respektive ande 50, 64, av 100 till 950 mm. Den centrala zonen 66 har en bredd LC som beror av blasladans 28 bredd WB och av bredden av sidozonerna 60, 62 mellan vilka den centrala zonen befinner sig.

I enlighet med en alternativ utforingsform kan en forsta ovre blaslada vara inrattad att ha en enda zon med oppningar genom vilka torkluft biases mot banan 18. En sadan alternativ forsta ovre blaslada skulle inte innebara flagon kompensation f6r den 6kade torkverkan av den nedre blasladans 26 sidozoner 52, 54.

Det andra torkdackets 30 andra ovre blaslada 34 hos den andra torkzonen 6 som visas i Fig. 1 kan ha liknande konstruktion som den forsta ovre blasladan 28 som visas i Fig. 5. 17 Fig. 6 är en vy ovanifran av den andra nedre blasladan 32 sett i ett liknande perspektiv som den forsta nedre blasladan 26 i Fig. 4. Den andra nedre blasladan 32 har en ovre yta 168 som är inrattad att vara vand mot banan 18 och är uppdelad i en forsta sidozon 152 inrattad intill en forsta ande 146 av blasladan 32, en andra sidozon 154 inrattad intill en andra ande 156 av blasladan 32, och en central zon 158 inrattad mellan den forsta och den andra sidozonen 152, 154. Foljaktligen är den forsta och den andra sidozonen 152, 154 inrattade pa motstaende sidor om den centrala zonen 158.

Den centrala zonen 158 är forsedd med en fjarde typ av luftblasoppningar 172 fordelade over blasladans 32 ovre yta 168 inom den centrala zonen 158. Den fjarde typen av Oppningar 172 är av "icke-vinklad typ" och kan, exempelvis, vara kan vara runda, kvadratiska eller triangulara hal. Den fjarde typen av Oppningar 172 kan, om de är runda hal, typiskt ha en diameter av 1 till 10 mm. I ett exempel är den fjarde typen av oppningar 172 runda hal med en diameter av 2,5 mm.

Perforeringsgraden hos den centrala zonen 158 är typiskt 0,5-3,0 %. I ett exempel är perforeringsgraden hos den centrala zonen 158 1,5 %. Exempelvis, for en yta av 4000 mm2 av ett representativt parti 178 av den ovre ytan 168 inom den centrala zonen 158, och med en perforeringsgrad av 1,5 %, blir oppningarnas 172 totala yta 60 mm2. En total area pa 60 mm2 och en diameter av varje oppning 172 av 2,5 mm skulle motsvara ungefar tolv oppningar 172, dar var och en har en oppningsarea av ungefar 4,9 mm2.

Den forsta sidozonen 152 är forsedd med en fjarde typ av luftblasoppningar 172 som är fordelade over den nedre blasladans 32 ovre yta 168 inom den f6rsta sidozonen 152. Den fjarde typen av oppningar 172 hos den forsta sidozonen 152 kan vara av likande storlek och form sonn den centrala zonens 158 oppningar 172. Foljaktligen kan den fjarde typen av Oppningar 172 has den forsta sidozonen 152 exempelvis vara runda hal med en diameter av 2,5 mm.

Perforeringsgraden hos den forsta sidozonen 152 kan typiskt vara 0,83,5 %. I ett exempel är perforeringsgraden has den forsta sidozonen 152 2,0 %. FOljaktligen är perforeringsgraden has den fOrsta sidozonen 152 stOrre an 18 perforeringsgraden hos den centrala zonen 158. I en utforingsform är perforeringsgraden hos den forsta sidozonen 152 en faktor av 1,1-2,0, foretradesvis 1,1-1,7, store an perforeringsgraden hos den centrala zonen 158. Exem pelvis, for en yta av 4000 mm2 avett representativt parti 179 av den ovre ytan 168 inom den f6rsta sidozonen 152, och med en perforeringsgrad av 2,0 %, blir oppningarnas 172 totala yta 80 mm2. En total area av 80 mm2 och en diameter av varje oppning 172 av 2,5 mm skulle motsvara ungefar sexton oppningar 172, dar var och en har en oppningsarea av ungefar 4,9 mm2. Foljaktligen har den forsta sidozonen 152 ett annat antal blasoppningar 172 per m2 ovre yta 168 blaslada an den centrala zonen 158. I denna utforingsform har den forsta sidozonen 152 fler blasoppningar 172 per m2 Ovre yta 168 blaslada an den centrala zonen 158. Den forsta sidozonens 152 blasoppningar 172 är inrattade i ett monster som skiljer sig Than det mOnster som den centrala zonens 158 blasOppningar 172 är inrattade I. Foljaktligen bildar den centrala zonens 158 oppningar 172 en forsta typ av perforering, som skiljer sig fran en andra typ av perforering som bildas av sidozonens 152 oppningar 172.

Den andra sidozonen 154 kan ha en konstruktion som liknar den forsta sidozonen 152. Foljaktligen innefattar den andra sidozonen 154, i ett exempel, fjarde typens oppningar 172 vilka är runda och har en diameter av 2,5 mm, vilket resulterar i en perforeringsgrad hos den andra sidozonen 154 av 2,0 %. Foljaktligen är perforeringsgraden hos den andra sidozonen 154 storre an perforeringsgraden hos den centrala zonen 158.

Oppningarna 172 i den andra nedre blasladan 32 har samma storlek och form i alla zoner, men koncentrationen av oppningar 172, dvs antalet oppningar per yta 168, är hogre i sidozonerna 152, 154 an i den centrala zonen 158, vilket medfor att sidozonerna 152, 154 har hogre perforeringsgrad.

Vid drift av torkladan 1 tillfors torkluft DA3 till den andra nedre blasladan 32. Det genomsnittliga avst6ndet, eller h6jden H1, mellan banans 18 undersida och den andra nedre blasladans 32 ovre yta 168 ar typiskt 2-8 mm vid drift. Eftersom den centrala zonens 158 oppningar 172 bildar en forsta typ av perforering, vilken skiljer sig Than en andra typ av perforering som 19 bildas av sidozonens 152 oppningar 172, konnnner luft att blasas fran den centrala zonens 158 oppningar 172 i ett forsta flodesmonster som skiljer sig Than ett andra flodesmonster i vilket luft bias Than sidozonens 152 oppningar 172. Pa grund av att den forsta och andra sidozonens 152, 154 perforeringsgrad ar storre an den centrala zonens 158 perforeringsgrad kommer ett forsta relativt luftflode, i enheten: m3 luft per timme och mm2 av area owe yta 168 som biases mot banan 18 genom oppningarna 172 has den centrala zonen 158 att vara mindre an ett andra relativt luftflode, i m3 area per timme och mm2 av area ovre yta 168, som biases mot banan 18 genom oppningar 172 has den forsta och andra sidozonen 152, 154, vilket medfor en forbattrad lyftkraft pa banan 18 vid sidozonerna 152, 154, dvs en forbattrad lyftkraft intill banans 18 sidokanter 82, 84 sa att banan "flyter" pa Onskat vis.

Varje sidozon 152, 154 kan typiskt stracka sig ett avstand DZ3 respektive DZ4 av ungefar 50 till 600 mm in under banan 18 fran respektive sidokanten 82, 84. Biasladan 32 har en bredd WB vilken ar storre an banans 18 bredd WW. Den fOrsta och den andra sidozonen 152, 154 har foretradesvis en respektive total bredd LZ3, LZ4, sett fran respektive ande 146, 156 av 100 till 950 mm.

Avstanden DZ3 respektive DZ4 hos den andra nedre blasladan 32 kan vara samma eller skilja sig Than avstanden DZ1 respektive DZ2 hos den f6rsta nedre blasladan 26.

Fig. 7a ar en vy ovanifran av en alternativ andra blaslada 232 sett i ett liknande perspektiv som den andra nedre blasladan 32 i Fig. 6. Den alternativa andra nedre blasladan 232 har en ovre yta 268 som inrattad att vara ar vand mot banan 18 och ar uppdelad i en forsta sidozon 252 inrattad intill en forsta ande 246 av blasladan 232, en andra sidozon 254 inrattad intill en andra ande 256 av blasladan 232, och en central zon 258 inrattad mellan den fOrsta och den andra sidozonen 252, 254.

Den centrala zonen 158 ar forsedd med en fjarde typ av luftblasoppningar 172 fordelade over blasladans 232 ovre yta 268 inom den centrala zonen 258. Den fjarde typen av oppningar 172 ar av "icke-vinklad typ" och kan, exempelvis, vara kan vara runda, kvadratiska eller triangulara hal. I ett exempel är den fjarde typen av Oppningar 172 runda hal med diameter av 3,0 mm.

Perforeringsgraden hos den centrala zonen 258 är typiskt 0,5-3,0 %. I ett exempel är perforeringsgraden hos den centrala zonen 258 1,5 %.

Den forsta sidozonen 252 är forsedd med en forsta typ av luftblasoppningar 70, vilka är av "vinklad typ" vilka kan, exempelvis, vara av en typ som ibland hanvisas till som "ogonlocksoppningar" och som är anordnade i den ovre ytan 268. Ogonlocksoppningarna 70, vilka kan ha en konstruktion liknande oppningarna som kallas "eyelid perforations 6" i WO 97/16594, och vilka beskrivs med hanvisning till Fig. 2 och Fig. 3 i WO 97/16594, medfor att den varma torkluften biases darigenom med en lutning.

Perforeringsgraden hos den forsta sidozonen 252 är typiskt 0,5-3,0 %. I ett exempel är perforeringsgraden hos den fOrsta sidozonen 252 1,5 %. Foljaktligen är perforeringsgraden has den forsta sidozonen 252 densamma som perforeringsgraden den centrala zonen 258.

Exempelvis, for en yta av det representativa partiet 278 av 4000 mm2 av den ovre ytan 268 inom den centrala zonen 258, och en yta av det representativa partiet 279 av 4000 mm2 av den ovre ytan 268 inom den forsta sidozonen 252, och med en perforeringsgrad av 1,5 %, blir den totala ytan av oppningarna 170 respektive 70, 60 mm2 i varje representativt parti 278, 279.

I alternativa utforingsformer kan den f6rsta sidozonens 252 perforeringsgrad vara antigen store eller mindre an den centrala zonens 258 perforeringsgrad.

Den andra sidozonen 254 kan ha en konstruktion som liknar den forsta sidozonens 252. I den alternativa andra nedre blasladan 232 har sidozonerna 252, 254 samma perforeringsgrad som den centrala zonen 258, men olika perforeringsmonster, med oppningar 172 av icke-vinklad typ i den centrala zonen 258 och oppningar 70 av vinklad typ i sidozonerna 252, 254.

Varje sidozon 252, 254 kan typiskt stracka sig avstanden DZ3 respektive DZ4, vilka är inom samnna omraden som avstanden DZ3, DZ4 beskrivna ovan med hanvisning till blasladan 32, in under banan 18. Pa liknande vis kan den forsta och andra sidozonen 252, 254 ha totala bredder LZ3 respektive LZ4 som ligger inom liknande omraden som de totala bredderna LZ3, LZ4 beskrivna ovan med hanvisning till blasladan 32. 21 Vid drift tillfors torkluft DA4 till den andra nedre blasladan 232. Eftersom den centrala zonens 258 oppningar 172 bildar en forsta typ av perforering, vii ken skiljer sig fran en andra typ av perforering som bildas av sidozonens 252 oppningar 70, kommer luft att blasas fran den centrala zonens 258 oppningar 172 i ett forsta flodesmonster som skiljer sig fran ett andra flodesmonster i vilket luft bias Than sidozonens 252 oppningar 70. Luftkuddar, vilka medfor forbattrade lyftkrafter pa banan 18 vid sidozonerna 252, 254, dvs en forbattrad lyftkraft som verkar pa banan 18 intill dess sidokanter 82, 84 sa att banan "flyter" pa avsett vis, bildas pa grund av arrangemanget med sidozonernas 252, 254 oppningar 70.

Fig. 7b och Fig. 7c visar uppstallningen fran Fig. 7a med den forsta sidozonens 252 oppningar 70 mera detaljerat, dar Fig. 7b är en fOrstorad vy ovanifran, och Fig. 7c visar ett tvarsnitt langs linjen VlIc-VIIc i Fig. 7b. Den andra sidozonen 254 kan ha en liknande konstruktion som den forsta sidozonen 252. Sasom framgar av Fig. 7b sá är 6ppningarna 70 av vinklad typ, exempelvis av ovan namnda oppningar av ogonlockstyp, och inrattade i en f6rsta rad 273 intill en forsta sida 274 av blasladan 232, och i en andra rad 275 intill en andra sida 276 av blasladan 232. !nom sidozonen 252 är oppningarna 70 inrattade sa sadant satt att vane oppning 70 i den forsta raden 273 är motstaende en 6ppning 70 i den andra raden 275. Foljaktligen "krockar" luft som biases pa ett snett vis tan den forsta radens 273 oppningar 70, vilket visas med pilarna IUI, med luft som biases pa ett snett vis Than motstaende oppningar 70 i den andra raden 275, vilket visas med pilarna IU2. En sadan krock mellan luftflodena IUI och IU2 ovanfor mitten av den ovre ytan 268 av blasladan 232 alstrar ett statiskt tryck Pstat som lyfter banan 18 i Fig. 7a vid sidozonerna 252, 254, sa att banan 18 "flyter" pa onskat vis, vilket framgar bast av Fig. 7c.

Fig. 7d och Fig. 7e visar en alternativ forsta sidozon 352 och ett parti av en central zon 358 av en ytterligare alternativ nedre blaslada 332, dar Fig. 7d är en forstoring vy uppifran och Fig. 7e är ett tvarsnitt langs linjen Vile-Vile i Fig. 7d. Det inses att den nedre blasladan 332 kan vara forsedd med tva sidozoner anordnade pa motstaende sidor av den centrala zonen 358, aven om detta inte visas i ritningarna. 22 De ytterligare alternativa blasladan 332 innefattar ett centralt spar 377 anordnat i en ovre yta 368 av blasladan 332. Sparet 377 är forsett med en f6rsta sidovagg 373 och en andra sidovagg 375. Blasoppningar 370 av vinklad typ är anordnade i sparets 377 sidovaggar 373, 375. I den centrala zonen 358 är 6ppningarna 370 inrattade i de f6rsta och andra sidovaggarna 373, 375 pa ett omvaxlande vis. Dessutom är den centrala zonen 358 forsedd med oppningar 372 av icke-vinklad typ anordnade i ett horisontellt parti av den ovre ytan 368. Sidozonen 352 har inga sadana oppningar av icke-vinklad typ. Oppningar 370 inrattade i sparets 377 forsta sidovagg 373 i sidozonen 352 är inrattade mitt emot oppningar 370 i sparets 377 andra sidovaggen 375. Luft som biases pa ett snett vis, vilket visas med pilarna IUI, Than oppningar 370 i den fOrsta sidovaggen 373 inom sidozonen kommer att "krocka" med luft som biases pa ett vinklat satt, vilken visas med pilar IU2, fran de motstaende Oppningarna 370 i den andra sidovaggen 375. Sadan krock mellan luftflOden IUI, IU2 ovanfor sparet 377 i blasladan 332 alstrar ett statiskt tryck Pstat inom sidozonen 352 vilket verkar som en luftkudde for att lyfta banan 18 vid sidozonerna 352 sá att banan 18 "flyter" pa avsett vis.

Perforeringsgraden av den centrala zonen 358 är typiskt 0,5-3,0 %. I ett exempel är den centrala zonens 358 perforeringsgrad 1,5 %. Perforeringsgraden av sidozonen 352 är typiskt 0,4-2,7 %. Eftersom sidozonen 352 i denna utforingsform inte är forsedd med nagra oppningar 372 av vinklad typ är sidozonens 352 perforeringsgrad lagre an den centrala zonens 358 perforeringsgrad. I ett exempel är den centrala zonens 358 perforeringsgrad 1,5 `)/0 och sidozonens perforeringsgrad 1,3 %. Has den alternativa andra nedre blasladan 332 har sidozonen 352 en lagre perforeringsgrand an den centrala zonen 358, och ett annat perforeringsmonster. Foljaktligen är ett forsta relativt flode som biases av den centrala zonens 358 oppningar 370, 372 storre an ett andra relativt flode som biases av sidozonens 352 oppningar 370.

Det inses att manga varianter av ovan beskrivna utforingsformer är mojliga inom skyddsomfanget av de bifogade patentkraven.

Det har ovan beskrivits att torkladan 1 innefattar en forsta torkzon 4 och en andra torkzon 6 som innefattar olika sorters nedre blaslador 26 23 respektive 32. Det inses att en torklada kan innefatta fler an tva efter varandra foljande torkzonen, till exemplet tre till tio efter varandra foljande torkzoner dar var och en kan ha samma eller olika sorters torklador. Vidare kan en torklada aven vara konstruerad med en enda torkzon som innefattar en sorts torklador. Enligt en sadan alternativ utf6ringsform kan en torklada vara konstruerad med en enda torkzon och innefatta enbart nedre blaslador 26 av den sort som beskrivits ovan med hanvisning till Fig. 4. Enligt en ytterligare sadan alternativ utforingsform kan en torklada vara konstruerad med en enda torkzon och innefatta enbart nedre blaslador 32 av den sort som beskrivits ovan med hanvisning till Fig. 6.

Det har ovan beskrivits att den softens ovre blaslador 28 som beskrivits ovan med hanvisning till Fig. 5 kan anvandas i bade den forsta och den andra torkzonen 4, 6. Det inses att aven andra sorts ovre blaslador 28 kan anvandas i en eller flera av dessa torkzoner 4, 6. Vidare är det aven mojligt att som ovre blaslada i en eller flera av torkzonerna anvanda en ovre blaslada som inte är zonindelad langs sin langd. Med en sadan icke zonindelad ovre blaslada kommer inte flagon kompensation f6r den h6gre torkverkan i de nedre blasladornas 26,32 sidozoner 52, 54, 152, 154 att astadkommas, men det kan vara godtagbart i vissa fall.

Det har ovan beskrivits att den forsta torkzonen 4 enbart innefattar nedre blaslador 26 av den sort som beskrevs med hanvisning till Fig. 4, och ovre blaslador 28 av den sort som beskrevs med hanvisning till Fig. 5, sannt att den andra torkzonen 6 enbart innefattar nedre blaslador 32 av den sort som beskrevs med hanvisning till Fig. 6, och ovre blaslador 34 liknande de ovre blaslador 28 som beskrevs med hanvisning till Fig. 5. Det inses att aven andra kombinationer är mojliga, exempelvis att anvanda en kombination av forsta nedre blaslador 26 och andra nedre blaslador 32 i ett och samma torkdack av en torkzon. Exempelvis kan ett torkdack vara inrattat sa att varannan nedre blaslada är en forsta nedre blaslada 26 och varannan nedre blaslada är en andra nedre blasI6da 32.

Det har ovan beskrivits att storleken av oppningarna i den centrala zonen 58 och sidozonerna 52, 54 kan vara olika, sasom beskrevs med hanvisning till Fig. 4, eller att koncentrationen av Oppningar per m2 yta av den 24 centrala zonen 158 och av sidozonerna 152, 154 kan vara olika, sasom beskrevs med hanvisning till Fig. 6. Det inses att det i en sidozon aven är mojligt att anvanda bade en annan storlek och koncentration av oppningar, i forhallande till den centrala zonen. Vidare är det i en sidozon aven mojligt att anvanda oppningar som har en annan form i forhallande till oppningarna i den centrala zonen. Exempelvis kan runda oppningar anvandas i den centrala zonen och kvadratiska oppningar anvandas i sidozonen.

Det har ovan beskrivits att de ovre respektive nedre blasladorna 26, 28, 32 stracker sig in under hela banans 18 bredd WW, sa att torkluft forses fran en ande 46, 50, 148 placerad nara en forsta sidokant 82 av banan 18. Det inses att det aven skulle vara mojligt att inratta, som alternativ till en blaslada av fullangd, tva blaslador dar var och en har ungefar halva banas 18 bredd 18 och stacker sig Than var och en av banans 18 tva sidokanter 82, 84 och gransar till varandra vid banans centrala del, med luft som tillfOrs vid oppningarna intill var och en av kanterna 82, 84. Varje sadan halvlangsblaslada skulle da ha en central zon och en fOrsta sidozon inrattad under respektive kant 82, 84 av banan 18.

Det har ovan beskrivits att gas som tillfors blasladorna 26, 28, 32 är luft. Det inses att gasen i nagra specialfall kan vara en annan sorts gas, exempelvis luft utblandad med forbranningsgaser.

Det har ovan beskrivits att en luftkuddeeffekt astadkommes genom att luftfloden awn biases genonn nnotstaende blasoppningar 70, 370 i blasladornas 232, 332 sidozoner 252, 352 "krockar" med varandra sa att ett statiskt tryck Pstat astadkommes. Det inses att en luftkuddeeffekt aven kan uppnas med andra uppstallningar av oppningar.

Det har ovan beskrivits att ett andra relativt luftflode som biases av respektive sidozoners 252, 352 oppningar 70, 370 är lika med eller mindre an ett andra relativt luftflode som biases av respektive centrala zons 258, 358 oppningar 170, 370, 372. Det inses att det ofta kan vara mojligt att uppna den avsedda luftkuddeeffekten aven genonn att tillfora ett andra relativt luftflode, som tillfors av sidozonerna 252, 352, vilket är storre an det forsta relativa luftflodet som tillfors av den centrala zonen 258, 358.

Sammanfattningsvis, en torklada fOr torkning av en bana 18 av cellulosannassa innefattar en nedre blaslada 26 som är inrattad att blasa gas uppat mot banan 18 av cellulosamassa via blasoppningar, for torkning av massan enligt principen med luftburen bana. Den nedre blasladan 26 innefattar en central zon 58 som innefattar blasoppningar 70, 72 av en forsta perforeringstyp, och atminstone en forsta sidozon 52 som innefattar blasoppningar 70, 80 av en andra perforeringstyp, varvid den andra perforeringstypen skiljer sig Than den forsta perforeringstypen.

Claims (26)

26 PATENTKRAV

1. Torklada f6r torkning av en bana (18) av cellulosamassa, varvid torkladan (1) innefattar nedre blaslador (26; 32) som är inrattade att blasa gas uppat mot banan (18) av cellulosamassa via blasoppningar, for torkning av massan enligt principen med luftburen bana, k a nn etec kn ad a v att torkladan (1) innefattar atminstone en nedre blaslada (26; 32) som innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning (P) i vilken banan (18) ska forflytta sig over den nedre blasladan (26; 32); i. en central zon (58) innefattande blasoppningar (72) av en forsta perforeringstyp, och atminstone en fOrsta sidozon (52) innefattande blasOppningar (80) av en andra perforeringstyp, varvid den andra perforeringstypen skiljer sig Than den fOrsta perforeringstypen.

2. Torklada enligt patentkrav 1, varvid den nedre blasladan (26, 32) vidare innefattar en andra sidozon (54) innefattande blasoppningar (80) av en tredje perforeringstyp som skiljer sig fran den centrala zonens (58) forsta perforeringstyp, varvid den centrala zonen (58) är anordnad mellan den forsta sidozonen (52) och den andra sidozonen (54).

3. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid blasoppningarna (72) hos den nedre blasladans (26; 32) centrala zon (58) har en f6rsta perforeringsgrad, och blasoppningarna (80) hos den nedre blasladas (26; 32) namnda forsta sidozon (52) har en andra perforeringsgrad, varvid den andra perforeringsgraden ar storre an den forsta perforeringsgraden, foretradesvis en faktor av 1,1-2,0 storre an den forsta perforeringsgraden.

4. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid torkladan vidare innefattar atminstone en ovre blaslada (28) som innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning (P) i vilken banan (18) ska fOrflytta sig under den Ovre blasladan (28): 27 1. en central zon (66) innefattande blasoppningar (88) som har en fjarde perforeringsgrad, och 2. atminstone en forsta sidozon (60) som har en femte perforeringsgrad, varvid den femte perforeringsgraden är mindre an den 5 fjarde perforeringsgraden.

5. Torklada enligt patentkrav 4, varvid namnda ovre blaslada (28) vidare innefattar en andra sidozon (62) som har en sjatte perforeringsgrad som är mindre an den centrala zonens (66) fjarde perforeringsgrad, varvid namnda ovre blasladas (28) centrala zon (66) är anordnad mellan den forsta sidozonen (60) och den andra sidozonen (62).

6. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid den nedre blasladans (232; 332) fOrsta sidozon (252; 352) innefattar blasOppningar (70; 15 370) anordnande att bilda en luftkudde ovanfor sidozonen (252; 352) f6r att lyfta banan (18) av cellulosamassa intill dess sidokant (82).

7. Torklada enligt patentkrav 6, varvid den forsta sidozonen (252; 352) vidare innefattar tva rader (273; 275) med blasoppningar av vinklad typ (70; 20 370) anordnade att blasa luftfloden (IU1; IU2) mot varandra.

8. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid den nedre blasladans (26; 32) forsta sidozon (52; 152) har en bredd (LZ1, LZ3), sett i den horisontella riktning som är vinkelratt mot en riktning (P) i vilken banan 25 (18) ska forflytta sig over den nedre blasladan (26; 32), av 100 till 950 mm.

9. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid den nedre blasladans (26; 32) f6rsta sidozon (52; 152) är anordnad att stracka sig in under banan (18) ett aystand (DZ1; DZ3) av ungefar 50 till 600 mm fran en 30 sidokant (82) av banan (18).

10. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid torkladan innefattar en fOrsta torkzon (4) som innefattar en fOrsta typ av nedre blaslador 28 (26), och en efter det foljande andra torkzon (6) sonn innefattar en andra typ av nedre blaslador (32).

11. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid atnninstone 5 nagra av den forsta sidozonens (52) blasoppningar (80) har en annan storlek an den centrala zonens (58) blasoppningar (72).

12. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid den forsta sidozonen (52) har ett annat antal blasoppningar (80) per m2 blasladeyta 10 (168) an den centrala zonen (158).

13. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid atnninstone en av namnda atminstone en nedre blaslada (26; 232; 332) innefattar en blandning av blasOppningar av vinklad typ (70; 370) och blasoppningar av 15 icke-vinklad typ (72; 172; 372).

14. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid atnninstone en av namnda atminstone en nedre blaslada (32) innefattar enbart blasoppningar av icke-vinklad typ (172).

15. Torklada enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid torkladan innefattar atnninstone ett torkdack (24; 30) i vilket atnninstone 90 % av det totala antalet nedre blaslador (26; 32) hos det torkdacket innefattar den centrala zonen (58; 158) och den forsta sidozonen (52; 152).

16. Ett forfarande att torka en bana (18) av cellulosannassa med hjalp av nedre blaslador (26; 32) anordnade att blasa gas uppat mot banan (18) av cellulosamassa via blasoppningar, f6r att torka massan i enlighet med principen med luftburen bana kanneteckn at a v att anvanda atminstone en nedre blaslada (26; 32) som innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning (P) i vilken banan (18) ska forflytta sig over den nedre blasladan (26; 32), en central zon (58) 29 innefattande blasoppningar (70, 72), och atnninstone en forsta sidozon (52) innefattande blasoppningar (70, 80), blasa ett forsta relativt gasflode i ett forsta flodesmonster mot banan (18) genom den centrala zonens (58) blasoppningar (70, 72), och blasa ett andra relativt gasflode i ett andra flodesmonster, vilket skiljer sig fran det forsta flodesmonstret, mot banan (18) genom den forsta sidozonens (52) blasoppningar (70, 80).

17. Forfarande enligt patentkrav 16, vidare innefattande att i namnda nedre blaslada (26; 32) anvanda en andra sidozon (54) innefattande blasoppningar (70; 80), varvid den centrala zonen (58) är anordnad mellan den fOrsta sidozonen (52) och andra sidozonen (54), och blasa ett tredje relativt gasflode i ett tredje flodesmonster, vilket skiljer sig Than det forsta flOdesmOnstret, mot banan (18) genom den andra sidozonens (54) blasoppningar (70, 80).

18. Ett f6rfarande enligt nagot av patentkraven 16-17, varvid det andra relativa gasflodet är st6rre an det f6rsta relativa gasflodet, varvid det andra relativa gasflodet foretradesvis är en faktor av 1,1-2,0 storre an det forsta 20 relativa gasflodet.

19. Ett forfarande enligt nagot av patentkraven 16-18, vidare innefattande att blasa det andra relativa gasflodet i ett andra flodesmonster mot banan for att bilda en luftkudde for att lyfta en sidokant (82) hos banan 25 (18) av cellulosamassa.

20. Ett forfarande enligt nagot av patentkraven 16-19, vidare innefattande att anvanda atminstone en ovre blaslada (28) som innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning (P) i vilken banan (18) ska forflytta sig under den ovre blasladan (28), en central zon (66) innefattande blasoppningar (88), och atminstone en forsta sidozon (60), och att blasa ett fjarde relativt gasflode mot banan genom den centrala zonens (66) blasOppningar (88), och att blasa ett femte relativt gasflOde, vilket ar nnindre an det fjarde relativa gasflodet, mot banan genom den forsta sidozonen (60).

21. En torklada f6r torkning av en bana (18) av cellulosamassa, varvid 5 torkladan (1) innefattar nedre blaslador (26; 32) som är inrattade att blasa gas uppat mot banan (18) av cellulosamassa via blasoppningar (70, 72), och atminstone en ovre blaslada (28) som är inrattad att blasa gas neat mot banan (18) av cellulosamassa via blasoppningar (88), for torkning av massan enligt principen med luftburen bana, kanneteckn ad a v att namnda atminstone en ovre blaslada (28) innefattar, sett i en horisontell riktning vinkelratt mot en riktning (P) i vii ken banan (18) ska forflytta sig under den Ovre blasladan (28); i. en central zon (66) innefattande blasoppningar (88) som har en fjarde perforeringsgrad, och ii. atminstone en forsta sidozon (60) som har en femte perforeringsgrad, varvid den femte perforeringsgraden är mindre an den fjarde perforeringsgraden, sá att torkverkan hos den f6rsta sidozonen (60) är lagre är torkverkan hos den centrala zonen (66) av namnda atminstone en ovre blaslada (28).

22. CI 0 0 0 0 0 0 0 0 OD CD (ICID CD CD CD OD CDCDCDflDflDCDCDCD CD flID CD ID CD thi CD CD CD CID CD OD CD OD CID II lB CD Ci.

23. ICD CD 11 CD CD CD CD CID CD CD CID D CD CID CD CID (ID CDII BID CD CD CD CID CD CID CD CD D CD OD OD CD OD (ID CD CD CD (1D Cli (11:1 CD CD (ID CD OD CD D OD CD OD CID CD CD OD OD OD CD 013 CID CD OD CID OD OD CID P PP EP CD CD

24. 0. [.) CD UP UP CD OP CD (P.

25. UP!, CP. CP.

26. CD CD GD C CD POD OD CID CID CID CD OD CD CID CD CD CD CD GB CD CU CID CD 1010 CID CID CD CD (ID CID ( (ID CID inD CD CID (ID 1003 CD CID (ID (1D (1D CID CD fID CD (103 CO CD OD OD OD CD CD ED CID CID OD CD CD CD CD 1003 100 CID OD CD CID OD OD CD CID CID OD OD (101 (I CD CD CD (1D CD OD OD CD (1 CD CD CD CID CD CID OD OD Q.. ---- 24 28 28 28s 28 VDVD 18 IUIUIU IU 2626SIU 26S S 26