SE1150336A1 - Växellåda och en metod för att via växellådan ansluta en extrautrustning - Google Patents

Description

2 andra kugghjulen på huvudaxeln har vid drift eftersom rotationsriktningen ändrats en gång över mellanhjulet. Kuggarna på det av huvudaxelns kugghjul som är avsett för drift i den första riktningen är vinklade åt motsatt håll jämfört med kuggarna på de kugghjul som är avsedda för drift i den andra riktningen.

I WO 2004/069624 visas en fordonstransmission där en tillsatsbroms, till exempel en retarder, kan placeras antingen direkt efter kopplingen (se figur 2), eller direkt före rangeväxeln (se figur 7). Retardern ansluts via en separat koppling (34, 90) som via kugghjul (32, 50) ansluter retardern (56), till växellådans huvudaxel.

SE525612 visar att ett kraftuttag ansluts till växellådans kugghjul. I figur 2 visas att kraftuttagets kugghjul (6) ansluts till sidoaxelns (24) kugghjul (23). Av dokumentet framgår att huvudaxelns (22) kugghjul (21) äri ingrepp med sidoaxelns kugghjul.

Nackdelar med den kända tekniken är att det uppstår effektförluster då extrautrustningen inte används eftersom hela eller delar av extrautrustningen hela tiden drivs av växellådan och/eller anslutningen av extrautrustningen är platskrävande. Även huvudaxelns kugghjul för drift av huvudaxeln i den första riktningen orsakar effektförluster vid drift i den andra riktningen då det hela tiden tvingas att rotera i motsatt riktning. Alla former av effektförluster bidrar till att öka bränsleförbrukningen.

Till exempel förbrukar en hydrodynamisk retarder förhållandevis stor effekt även då den inte används eftersom retarderhuset aldrig helt kan tömmas på olja. Retardern tvingas därför ständigt att arbeta mot ett visst motstånd.

Motsvarande problem som finns för retardern finns också för andra extrautrustningar, till exempel kraftuttag för en mobilkran. Även om det kan finnas en koppling mellan mobilkranen och det kraftöverförande organ som är anslutet till kugghjulen på växellådan, så kommer ändå det kraftöverförande organet att tvingas i rörelse även om kopplingen till mobilkranen inte är aktiverad.

Idag vill man av olika anledningar hålla nere antalet komponenter i fordonstillverkningen. Dels för att kunna sänka kostnader genom att ha så få komponenter som möjligt både i produktion och i reservdelslager men även för att underlätta vid montering. Den här strävan får konsekvensen att komponenter inte kan tillåtas att ändra storlek och form obehindrat. Till exempel vill man inte behöva ha fler 3 varianter av växellådshus än nödvändigt och anslutningen av en extrautrustning till växellådan måste därför rymmas inom det befintliga växellådshuset. Ett motorfordon idag består av många komponenter som ska samsas om ett begränsat utrymme på chassit och det gör också att komponenters storlek och form inte kan tillåtas att ändras obehindrat. Av ovan nämnda skäl är det av stor betydelse att kunna modifiera växellådan utan att den behöver ta extra plats i anspråk. Det är därför önskvärt att komma ifrån den kända teknikens platskrävande sätt att ansluta en extrautrustning till växellådan.

SYFTE I\/IED UPPFINNINGEN Ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en anordning som löser de problem som återfinns hos den kända tekniken. Speciellt syftar uppfinningen till att tillhandahålla en växellåda till vilken extrautrustning kan anslutas på ett plats- och kostnadseffektivt sätt och som även minimerar effektförluster. Övriga syften med uppfinningen framgår av den följande beskrivningen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningens syfte uppnås med en anordning och en metod enligt de självständiga patentkraven. Föredragna utföringsformer beskrivs i de osjälvständiga patentkraven.

Uppfinningen avser en växellåda innefattandes en första axel med minst två lagrade kugghjul varav ett utgör ett första kugghjul avsett att driva den första axeln i en första riktning och det/de andra kugghjulen är avsedda att driva den första axeln i en andra riktning, anordningar för att vid behov rotationslåsa kugghjulen på den första axeln mot nämnda axel samt en andra axel med minst två fast anordnade kugghjul varav ett utgör ett andra kugghjul avsett att samverka med det första kugghjulet för drift i den första riktningen. Växellådan innefattar även en tredje axel med ett tredje kugghjul som kan vara i eller ur ingrepp med det första kugghjulet för drift i den första riktningen. Det första kugghjulet avsett för drift i den första riktningen står i ingrepp med ytterligare ett eller flera kraftöverförande organ som används för att ansluta åtminstone en extrautrustning.

Genom att använda ett av de befintliga kugghjulen på den första axeln, vilket inte är i konstant kraftöverförande förbindelse med ett motsvarande kugghjul på den andra axeln, för att ansluta extrautrustningen så kan extrautrustningen göras 4 urkopplingsbar utan att ett separat kugghjul behövs. På så sätt sparas mycket plats.

Genom att kunna koppla ur extrautrustningen då den inte behövs minskar också effektförlusterna. En betydande sänkning av effektförlusterna åstadkoms också genom att det första kugghjulet för drift i den första riktningen kan frikopplas vid drift i den andra riktningen och därmed inte tvingas rotera iden första riktningen. Upp till en tredjedel av växellådans effektförluster vid drift i den andra riktningen (borträknat retarder och eventuellt kraftuttag) orsakas av huvudaxelns kugghjul avsett för drift i den första riktningen.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är växellådan anordnad i ett motorfordon och den första riktningen utgör motorfordonets backriktning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är extrautrustningen en retarder, alltså en tillsatsbroms som används vid tunga nyttofordon. Speciellt fördelaktigt är det att utnyttja uppfinningen på sådana retarders som förbrukar effekt även då de inte används, till exempel hydrodynamiska retarders. En ytterligare fördel med att koppla just retardern till kugghjulet som driver motorfordonet i den första riktningen är att lastfördelningen på den första axelns lager blir likartad som med belastning när första kugghjulet driver i den första riktningen vilket är gynnsamt.

Enligt en annan utföringsform är extrautrustningen ett kraftuttag. Genom att koppla kraftuttaget till kugghjulet som driver motorfordonet i den första riktningen, så kan man utnyttja utväxlingarna hos de kugghjul som driver i den andra riktningen vid drift av kraftuttaget. Det första kugghjulet drivs endast av den andra axeln då det, via det tredje kugghjulet, är i kraftöverförande förbindelse med det andra kugghjulet. Då det första kugghjulet kan vara i icke-kraftöverförande förbindelse med den andra axeln kan det vara rotationslåst mot den första axeln samtidigt som ett av den första axelns kugghjul för drift iden andra riktningen också är det.

Enligt en annan utföringsform är växellådan utrustad med en rangeväxelenhet som kan vara en planetväxel. Planetväxeln kan läggas i neutralläge, på känt sätt, så att den kraftöverförande förbindelsen mellan växellådans huvudaxel och utgående axel bryts. I den utföringsformen då växellådan är anordnad på ett motorfordon innebär det att extrautrustningen kan användas utan att motorfordonets drivhjul samtidigt roterar. 5 Enligt uppfinningen kan flera extrautrustningar kopplas till det första kugghjulet, till exempel både en retarder och ett eller flera kraftuttag.

Enligt ytterligare en utföringsform kan det tredje kugghjulet vara axiellt förskjutbart på den tredje axeln för att på så sätt kunna föras i och ur ingrepp med det första kugghjulet avsett att driva motorfordonet i den första riktningen. Det här uppnås på känt sätt, till exempel med ett splinesförband eller en klokoppling. Det tredje kugghjulet kan vara fritt att rotera kring sin axel och förskjutas längs sin axel på de lager, till exempel nällager eller glidlager, med vilka kugghjulet är lagrat på sin axel.

Den tredje axeln är då fast inspänd iväxellådans hus.

Med den uppfinningsenliga metoden uppnås, utöver redan nämnda fördelar, en säker och tillförlitlig drift av en extrautrustning ansluten till det första kugghjulet anordnat att driva motorfordonet i en första riktning. Det är fördelaktigt att först koppla in det första kugghjulet mot sin axel och därefter koppla in det tredje kugghjulet till kraftöverförande förbindelse mot det första kugghjulet, eftersom inkopplingen av det första kugghjulet sker med en synkroniseringsanordning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen anordnas en retarder som extrautrustning. På så sätt uppnås ett enklare och mer energieffektivt sätt att ansluta en tillsatsbroms till växellådan.

Enligt en utföringsform av uppfinningen anordnas ett kraftuttag som extrautrustning.

På så sätt uppnås en enklare anslutning av ett kraftuttag till växellådan, som samtidigt medger större variationer av utväxling vid drift av kraftuttaget.

Enligt en utföringsform av uppfinningen anordnas en planetväxel i växellådan, placerad efter det första kugghjulet på den första axeln och planetväxeln läggs i neutralläge innan det säkerställs att det tredje kugghjulet är ur ingrepp med det första kugghjulet. Genom att säkerställa att planetväxeln är i neutralläge innan kraftuttaget kopplas in så blir det möjligt att, vid tillämpning på ett motorfordon, använda kraftuttaget även då motorfordonets drivhjul inte roterar.

Enligt en utföringsform av uppfinningen säkerställs att kraftuttaget är obelastat innan det kopplas in. På så sätt skyddar man växellådans ingående delar mot momentspikar som kan uppstå om ett för stort motstånd kopplas in direkt.

FIGURFÖRTECKNING Figur 1 visar schematiskt ett tvärsnitt genom backväxeln, bakifrån, på en växellåda enligt uppfinningen.

Figur 2 visar en partiellt skuren sidovy genom en växellåda enligt uppfinningen.

Figur 3 visar schematiskt en detalj av växellådan i figur 2.

Figur 4 visar schematiskt en huvudaxel och dess lager.

Figur 5 visar schematiskt ett motorfordon enligt uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen kommer nedan att beskrivas mer i detalj med hänvisning till figurerna.

Figur 5 visar schematiskt ett motorfordon 100 enligt uppfinningen. Det exemplifierade fordonet 100 utgörs av ett tungt fordon i form av en lastbil. Fordonet 100 kan alternativt vara en buss eller en lätt lastbil. Fordonet 100 innefattar en växellåda enligt föreliggande uppfinning.

Figur 1 och 2 visar schematiskt en växellåda 1 enligt uppfinningen. På figurerna är växellådan anordnad i ett motorfordon, företrädesvis ett tungt nyttofordon.

Växellådan omges av ett hus 32. I huset 32 är anordnat en huvudaxel 2, en sidoaxel 3 och en mellanaxel 4. Huvudaxeln uppbärs av främre lager 33 och bakre lager 34 (se figur 4). Växellådan 1 har också en ingående axel 13 och en utgående axel 14.

På huvudaxeln 2 är ett antal kugghjul 6, 7, 8 monterade vilka tillsammans med ett kugghjul 5 på ingående axel 13 är avsedda för drift av motorfordonet i en andra riktning, i figuren är den andra riktningen framåt. Motsvarande kugghjul 9, 10, 11, 12 finns fast monterade på sidoaxeln 3 för konstant ingrepp med kugghjulen 5, 6, 7, 8.

De två främsta kugghjulen 5, 6 (närmast en ej visad motor) i figur 2 utgör en i sig känd splitväxel. För att koppla in en växel, det vill säga rotationslåsa något av kugghjulen 5, 6, 7, 8 mot respektive axel, finns synkroniseringsanordningar 18, 19, 20 vilka i sig är kända.

Växellådan i figurerna är utrustad med en rangeväxelenhet, här visad som en planetväxel 15. Planetväxeln 15 är på känt sätt utrustat med ett solhjul 35 som ärfast monterat på huvudaxeln 2, ett antal planethjul 36 som är i ingrepp med solhjulet 35 7 och utanpå planethjulen 36 ett ringhjul 16 som äri ingrepp med planethjulen 36. Då ringhjulet 16 är förskjutet till vänster i figuren ställs planetväxeln 15 i högrange via en första synkroniseringanordning 30 och då det är förskjutet till höger ställs planetväxeln 15 i lågrange via en andra synkroniseringsanordning 31. Genom anordningen 17 kan planetväxeln 15 ställas i neutralläge, det vill säga att växellädans 1 huvudaxel 2 är frikopplad från dess utgående axel 14 och ingen kraftöverföring sker mellan dessa båda axlar.

Växellådan ifigur 2 är också utrustad med en backväxel 21. För att driva motorfordonet i en första riktning, som i figuren är backriktningen, används ett första backhjul 22 anordnat på huvudaxeln 2 och ett andra backhjul 23 anordnat på sidoaxeln 3. Dessa kugghjul 22, 23 är inte i ingrepp med varandra vilket framgår av figur 1. För att byta rotationsriktning på huvudaxeln 2 relativt ingående axel 13, och därmed driva motorfordonet bakåt, så överförs kraften från det andra backhjulet 23 via ett tredje kugghjul 24, ett mellanbackhjul 24, vilket är anordnat på mellanaxeln 4.

Mellanbackhjulet 24 kan förskjutas längs mellanaxeln 4 för att komma i och ur ingrepp med det första backhjulet 22. På figur 3 visas en detalj av figur 2 där mellanbackhjulet 24 är i urkopplat läge. I figur 2 är mellanbackhjulet 24 inkopplat. För att underlätta återinkoppling av mellanbackhjulet 24 mot det första backhjulet 22 kan kuggarna på mellanbackhjulet 24 och det andra backhjulet 22 spetsas, det vill säga att deras ändar i axiell led fasas av något. Motorfordonet måste på vanligt sätt stå stilla för att inkoppling ska kunna ske och backen läggas i. Då det första backhjulet 22 ska kopplas in används en synkroniseringsanordning 29 på känt sätt.

Extrautrustning exempelvis en retarder 25 eller ett kraftuttag 26 ansluts via ytterligare kraftöverförande organ vilka på figurerna är visade som kugghjul 27, 28.

Fördelen med att använda det första backhjulet 22 för att ansluta extrautrustning 25, 26 är att inget separat kugghjul behövs på huvudaxeln 2 för att kunna tillhandahålla en urkopplingsbar extrautrustning 25, 26. För att extrautrustningen 25, 26 ska kunna användas under färd måste den anslutas till ett kugghjul som inte är i ingrepp med ett motsvarande kugghjul på sidoaxeln 3. Det gårju inte att ha flera kugghjul (växlar) ilagda, det vill säga rotationslåsta mot huvudaxeln 2 samtidigt, eftersom varje framåtdrivande kugghjul 6, 7, 8 är i ständigt ingrepp med motsvarande kugghjul 10, 11, 12 på sidoaxeln 3. Huvudaxelns 2 backhjul 22 däremot är inte i ingrepp med sitt 8 motsvarande sidoaxelshjul 23, se figur 1, eftersom det är mellanbackhjulet 24 som överför kraft mellan det första 22 och andra backhjulet 23, och mellanbackhjulet 24 kan föras i och ur ingrepp med det första backhjulet 23. Det går alltså att ha det första backhjulet 22 och ett framåtdrivande kugghjul 6, 7, 8 rotationslåst mot huvudaxeln 2 samtidigt vid de tillfällen då mellanbackhjulet 24 är ur ingrepp med det första 22 backhjulet. Det första backhjulet 22 kan då komma till nytta även då motorfordonet inte ska backa till skillnad mot i den kända tekniken där det enbart bidrar med en effektförlust förutom vid backning.

Vid backning kopplas mellanbackhjulet 24 till ingrepp med det första backhjulet 22.

Huvudaxelns 2 backhjul 22 rotationslåses sedan mot huvudaxeln 2 med sin synkroniseringsanordning 29. Alternativt kan det första backhjulet 22 rotationslåsas mot huvudaxeln 2 först och därefter kopplas mellanbackhjulet 24 in. Fördelen med att börja låsa det första backhjulet mot huvudaxeln är att den anslutningen är synkroniserad via anordningen 29. Huvudaxelns 2 backhjul 22 kommer då att driva huvudaxeln 2 i en riktning motsatt den som ingående axeln 13 har. Vid framåtdrift utan anslutning av extrautrustning 25, 26 är mellanbackhjulet 24 ur ingrepp med det första backhjulet 22 och detta backhjul 22 frikopplas via synkroniseringsanordningen 29 från huvudaxeln 2 så att det är fritt att rotera relativt denna. Därmed uppstår inga effektförluster.

Vid anslutning av extrautrustning 25, 26 säkerställs först att mellanbackhjulet 24 är ur ingrepp med huvudaxelns 2 backhjul 22 varefter detta hjul 22 låses med hjälp av sin synkroniseringsanordning 29 så att det roterar med huvudaxeln 2. Extrautrustningen kan som tidigare nämnts vara en retarder 25. Då retardern är anordnad på en växellåda med en planetväxel, som på figuren, kan den användas i både hög- och lågrange-området. Vid omkoppling mellan hög- och lågrange måste retardern 25 kopplas ur för att skona planetväxelns synkroniseringsanordningar 30, 31. Det tillfälliga bortfall av bromsverkan som då uppstår kan till exempel kompenseras av motorfordonets hjulbromsar. Vid körning på lågrangeområdet förbättras retarderns 25 verkan eftersom den då varvas upp med planetväxelns utväxling. Ytterligare en fördel med uppfinningen är att eftersom kuggarna på det första backhjulet 22 har en annan vinkel än kuggarna på de kugghjul 6, 7, 8 som är avsedda för framåtdrift så blir lastfördelningen vid användning av retardern 25 mycket gynnsam för de lager som uppbär huvudaxeln 2. Istället för att belasta de svagare främre lagren (närmast 9 motorn), vilka ofta är av spigottyp, så förläggs belastningen vid drift av retardern 25 till de kraftigare bakre lagren 34 på huvudaxeln 2 dvs samma lastriktning som vid bakåtkörning. Vid motorbromsning är de främre lagren redan hårt belastade och det är därför mycket gynnsamt att med en uppfinningsenlig drivning av retardern minska/jämna ut belastningen av dessa lager och därmed öka livslängden på dem.

Extrautrustningen kan också vara ett kraftuttag 26. Kraftuttaget kan anslutas både då motorfordonet körs framåt och då det står stilla. För att kunna köra kraftuttaget 26 då motorfordonet står stilla måste planetväxeln 15 först läggas i neutralläge via anordningen 17. Då kraftuttaget 26 ansluts till växellådan 1 kan växellådans 1 övriga växlar 6, 7, 8 användas för att driva kraftuttaget 26 med olika utväxlingar eftersom huvudaxelns 2 backhjul 22 kan vara rotationslåst mot huvudaxeln 2 samtidigt som ett av de framåtdrivande kugghjulen 6, 7, 8 också är det. Det är möjligt att koppla in kraftuttaget 26 vid drift av motorfordonet men kraftuttaget 26 måste då vara obelastat vid inkoppling för att skydda övriga delar av växellådan, framför allt planetväxelns synkroniseringsanordning, 1 mot momentspikar. Med ”inkoppling” av kraftuttaget avses momentet då det första backhjulet 22 kopplas in i kraftöverförande förbindelse med huvudaxeln 2 via synkroniseringsanordningen 29. Därutöver kan kraftuttaget vara belastat eller obelastat.

Motorfordonet kan också vara utrustat med flera extrautrustningar varav en kan vara en retarder.

Uppfinningen har hittills beskrivits i anslutning till en växellåda i ett motorfordon.

Särskilt fördelaktigt är det att tillämpa uppfinningen vid en automatväxlad manuell växellåda, vilken ofta benämns AMT, eftersom all styrning av växellådan då sker elektroniskt. Tunga motorfordon, såsom exempelvis lastbilar, dragmotorfordon och bussar, är ofta försedda med en sådan växellåda vilken i sig är känd, till exempel genom SE0950874. En automatväxlad manuell växellåda är via en elektronisk styranordning reglerbar av föraren med hjälp av ett manöverdon i form av en växelspak eller liknande. Föraren kan efter önskemål beordra byte av växel hos transmissionen manuellt genom manövrering av manöverdonet eller låta den elektroniska styranordningen automatiskt ombesörja val av lämplig växel hos transmissionen. I bägge fallen styrs växlingsoperationerna under ett byte av växel 10 hos växellådan av den elektroniska styranordningen på ett förprogrammerat sätt i beroende av mellan vilka växlar växling skall ske.

Datorprogramkod för implementering av ett förfarande enligt uppfinningen är lämpligen inkluderad i ett datorprogram som är inläsningsbart till internminnet hos en dator, såsom internminnet hos en elektronisk styrenhet hos ett motorfordon. Ett sådant datorprogram är lämpligen tillhandahållet via en datorprogramprodukt innefattande ett av en elektronisk styrenhet läsbart datalagringsmedium, vilket datalagringsmedium har datorprogrammet lagrat därpå. Nämnda datalagringsmedium är exempelvis ett optiskt datalagringsmedium i form av en CD- ROM-skiva, en DVD-skiva etc, ett magnetiskt datalagringsmedium iform av en hård- disk, en diskett, ett kassettband etc, eller ett Flashminne eller ett minne av typen ROM, PROM, EPROM eller EEPROM.

Det är också tänkbart att tillämpa uppfinningen på andra typer av drivanordningar, till exempel på ett fartyg eller vid en fristående motor. Uppfinningen går att tillämpa vid varje typ av växellåda där behov finns att till växellådan ansluta en extrautrustning.

Föreliggande uppfinning är inte begränsad till ovan beskrivna föredragna utföringsformer. Olika alternativ, modifieringar och ekvivalenter kan användas. Ovan utföringsformer skall därför inte betraktas som begränsande uppfinningens skyddsomfång, vilket definieras av de bifogade patentkraven.

Claims (9)

11 PATENTKRAV

1. Växellåda innefattandes en ingående axel (13) förbunden med en första axels (2) första ände och en utgående axel (14) förbunden med en första axels (2) andra ände, minst två kugghjul (6, 7, 8, 22) rotationslagrade på den första axeln (2) varav ett utgör ett första kugghjul (22) för att driva den första axeln (2) i första riktning och det/de andra kugghjulen (6, 7, 8) är avsedda att driva den första axeln (2) i en andra riktning, anordningar (18, 19, 20) för att vid behov rotationslåsa kugghjulen på den första axeln (2) mot nämnda axel, minst två kugghjul (9, 10, 11, 12, 23) fast anordnade på en andra axel (3) varav ett utgör ett andra kugghjul (23) avsett att samverka med det första kugghjulet (22), en tredje axel (4) med ett tredje kugghjul (24) som vid drift i den första riktningen stäri kraftöverförande förbindelse med det första (22) och andra kugghjulet (23), kännetecknad av att det tredje kugghjulet (24) kan föras ur ingrepp med det första (22) kugghjulet samt att det första kugghjulet (22) även stär i kraftöverförande förbindelse med ytterligare ett eller flera kraftöverförande organ (27, 28) som används för att ansluta åtminstone en extrautrustning (25, 26).

2. Växellåda enligt krav 1 kännetecknad av att åtminstone en extrautrustning är en retarder (25).

3. Växellåda enligt något av ovanstående krav kännetecknad av att åtminstone en extrautrustning är ett kraftuttag (26).

4. Växellåda enligt något av ovanstående krav kännetecknad av att den även innefattar en planetväxel (15) monterad på den första axeln (2) och, i relation till den ingående axeln (13), efter det första kugghjulet (22).

5. Växellåda enligt krav 4 kännetecknad av att planetväxeln (15) kan läggas i ett läge där ingen drivkraft överförs mellan den första axeln (2) och den utgående axeln (14).

6. Växellåda enligt något av ovanstående krav kännetecknad av att vinkeln på det första kugghjulets (22) kuggar skiljer sig från vinkeln på övriga kugghjul (6, 7, 8) på den första axeln (2).

7. Växellåda enligt något av ovanstående krav kännetecknad av att det tredje kugghjulet (24) kan förskjutas axiellt på den tredje axeln (4).

8. Växellåda enligt något av ovanstående krav kännetecknad av att den eller de ytterligare kraftöverförande organet (27, 28) är ett kugghjul. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 12 Växellåda enligt något av ovanstående krav kännetecknad av att växellådan är anordnad i ett motorfordon (100) och den första riktningen utgör motorfordonets backriktning. Metod för att ansluta en extrautrustning (25, 26) till en växellåda innefattandes stegen att i växellådan anordna en ingående axel (13) förbunden med en första axels (2) första ände och en utgående axel (14) förbunden med en första axels (2) andra ände, minst två kugghjul (6, 7, 8, 22) rotationslagrade på den första axeln (2) varav ett utgör ett första kugghjul (22) för att driva den första axeln i första riktning och det/de andra kugghjulen (6, 7, 8) är avsedda att driva den första axeln (2) i en andra riktning, anordningar (18, 19, 20) för att vid behov rotationslåsa kugghjulen på den första axeln (2) mot nämnda axel, minst två kugghjul (9, 10, 11, 12, 23) fast anordnade på en andra axel (3) varav ett utgör ett andra kugghjul (23) avsett att samverka med det första kugghjulet (22) för drift i den första riktningen, en tredje axel (4) med ett tredje kugghjul (24) som vid drift i den första riktningen är i kraftöverförande förbindelse med det första (22) och andra (23) kugghjulet, kännetecknad av de ytterligare stegen att säkerställa att det tredje kugghjulet (24) är ur ingrepp med det första kugghjulet (22) samt rotationslåsa det första kugghjulet (22) mot den första axeln (2) och därmed driva en extrautrustning (25, 26) som via kraftöverförande organ (27, 28) är ansluten till det första kugghjulet (22). Metod enligt krav 10 tillämpad i ett motorfordon (100) kännetecknad av att anordna en retarder (25) som extrautrustning. Metod enligt krav 10 eller 11 kännetecknad av att anordna ett kraftuttag (26) som extrautrustning. Metod enligt något av krav 10-12 kännetecknad av att anordna en planetväxel (15) på den första axeln (2), placerad i relation till den ingående axeln (13) efter det första kugghjulet (22), och lägga planetväxeln (15) ett läge där ingen drivkraft överförs mellan den första axeln (2) och den utgående axeln (14), innan det säkerställs att det tredje kugghjulet (24) är ur ingrepp med det första kugghjulet (22). Metod enligt krav 12 eller 13 kännetecknad av att innan kraftuttaget (26) kopplas in, säkerställa att det är obelastat. Metod enligt något av kraven 10-14 kännetecknad av att det tredje kugghjulet (24) förskjuts axiellt på den tredje axeln (4) för att komma i eller ur ingrepp med det första kugghjulet (22). 16. 17. 18. 1

9. 20. 13 Metod enligt något av kraven 10-15 kännetecknad av att växellådan anordnas i ett motorfordon (100) och att då den första axeln (2) drivs i den första riktningen så backar motorfordonet (100). Datorprogramprodukt innefattande datorprogramkod för att i ett motorfordon (100) utföra metoden enligt något av patentkrav 10-16. Datorprogramprodukt enligt krav 17, kännetecknad av, att datorprogramprodukten innefattar ett datalagringsmedium som är läsbart av en elektronisk styrenhet, varvid nämnda datorprogramkod är lagrad på datalagringsmediet. Elektronisk styrenhet hos ett motorfordon innefattande ett exekveringsmedel, ett till exekveringsmedlet anslutet minne och ett till exekveringsmedlet anslutet datalagringsmedium, varvid datorprogramkoden hos en datorprogramprodukt enligt krav 17 är lagrad på nämnda datalagringsmedium. Motorfordon (100) kännetecknad av att det innefattar en växellåda enligt något av kraven 1-8.