SE1051075A1 - Brandvarnare - Google Patents

Abstract

Uppfinningen härrör sig till en brandvarnare anpassad för att drivas medelst en strömförsörjning. Strömförsörjningen kan vara tillhandahållen genom anslutning av brandvarnaren till en befintlig nätspänning. Brandvarnaren kan i en utföringsform vara vidare anpassad för att tillhandahålla strömförsörjning till en yttre extern elektrisk anordning, såsom en lampanordning. En utföringsform innehåller ett system innefattande minst en brandvarnare, anpassad för att drivas medelst en strömförsörjning, samt en fjärrkontrollsenhet. Fjärrkontrollsenheten kan vara anpassad för att sända en fjärrsignal anpassad för aktivering av en funktion hos en brandvarnare i systemet. Sådana funktioner skulle till exempel kunna vara ljudsignalering, ljussignalering eller minskning av rökkänsligheten hos brandvarnaren.För publicering: Fig. 2

Description

10 15 20 25 30 35 2 nätspänning. Genom anslutningen till kan brandvarnaren drivas av en säker strömkälla som tillhandahåller en kontinuerlig strömförsörjning. Användaren behöver därmed inte kontrollera brandvarnarens strömförsörjning, d.v.s. typiskt ett batteri, då brandvarnaren drivs medelst nätspänning. Om det skulle uppstå ett försörjningsproblem i det elektriska ledningsnätet, såsom vid ett strömavbrott, kan användaren bli uppmärksam på detta genom den vanligtvis stora mängd av övriga elektroniska apparaturer som är inkopplad i ledningnätet, t.ex. genom att inkopplade lampor slocknar. Användaren behöver alltså inte rikta specifik uppmärksamhet till brandvarnarens strömförsörjning. Därmed kan brandsäkerheten för användaren öka.

Brandvarnaren kan i sin enklaste utföringsform innefatta ett skal och ett kretskort. Skalet är anpassat för att inrymma kretskortet och därmed skydda det från yttre påverkan såsom smuts. Kretskortetet innefattar medel för typiska funktioner hos en brandvarnare, såsom medel för ljudsignalering, medel för rökdetektion samt medel för testning av brandvarnarens funktion.

Medel för rökdetektion skulle kunna vara t.ex. en optiskt eller radioaktiv sensor anpassad för brandrök.

Brandvarnaren kan vara anpassad för att placeras i anslutning till en yta, t.ex. ett innertak eller en sidovägg i ett rum. Anslutningen till befintlig nätspänning kan vara iform av en elektiskt sladd t.ex.via en installerad kontakt eller via framdragning till den aktuella positionen.

Brandvarnaren kan monteras i en takdosa. Företrädesvis kan skruvhål anordnas i skalet med ett mellanliggande avstånd som är samma som hos skruvhål hos takdosan. Skruvarna kan skruvas igenom skruvhålen i skalet för att sedan skruvas i skruvhålen hos takdosan. Montering av brandvarnaren kan även göras medelst t.ex. tejp, klister eller spik. Det är dock fördelaktigt att använda skruvar då brandvarnaren blir mer stadig och belastningstålig samt löper inte lika stor risk att lossna från sitt fäste än om tejp eller klister används. Skruvhålens placering på skalet, med ett mellanliggande avstånd motsvarande takdosans skruvhål, möjliggör för en enkel och användarvänlig monteringsmetod. Brandvarnaren kan på så sätt monteras anpassat för att sitta stadigt och säkert utan omständliga installationssteg såsom att borra skruvhål i ytan. Ytterligare en effekt med att använda skruvarna för montering av brandvarnaren är att nedmontering av brandvarnaren blir omständlig. Det försvårar för en användare att montera ned brandvarnaren då den varnar av känd och ofarlig orsak, vilket kan ske t.ex. vid matlagning. Risken för att 10 15 20 25 30 35 3 användaren monterar ner brandvarnaren kan då minska, och därmed minskas risken för att brandvarnaren är urkopplad från sin tänkta placering.

Brandvarnaren kan innefatta ett batteri för drift då brandvarnaren inte kan drivas genom anslutningen till nätspänning. Denna utföringsform möjliggör för en förlängd tidsperiod mellan nödvändiga batteribyte ijämförelse med känd teknik. Batteriet kan företrädesvis vara uppladdningsbart.

Vidare kan brandvarnaren innefatta medel för uppladdning av batteriet.

Batteriet kan laddas upp då anslutningen till nätspänning är tillgänglig. Denna utföringsform innebär en avsevärd förlängd tidsperiod mellan nödvändiga batteribyten ijämförelse med känd teknik.

Brandvarnaren kan vara anpassad för att tillhandahålla strömförsörjning till en yttre extern elektrisk anordning, såsom en lampanordning.

Brandvarnaren kan innefatta en krokanordning. Krokanordningen kan vara anpassad för upphängning av en lampanordning. En sådan lampanordning skulle kunna vara t.ex.en lysrörsarmatur, plafond eller takpendel. Den företrädesvisa monteringen av brandvarnaren medelst skruvar, vilken är beskriven ovan, möjliggör för en belastning på krokanordningen motsvarande en typisk lampanordnings belastning.

En rundad utformning av skalet kan möjliggöra för att lampkåpor med olika diametrar kan anordnas mot skalet och skapa en mjuk övergång mellan skalet och kåpan. Vid en kantig utformning av skalet möjliggörs en mjuk övergång endast för en lampkåpa med samma diameter som ytterdiametern hos skalet.

Brandvarnaren kan innefatta medel för förstärkning. Detta kan utgöras av t.ex. en bricka av metall som anordnas mellan kretskortet och ytan.

Förstärkningen i kombination med montering medelst krokarna möjliggör en hög belastning på krokanordningen, relativt en typisk lampanordnings belastning.

En placering av brandvarnaren i anslutning till en innertakyta kan möjliggöra för en optimal placering av rökintaget. ijämförelse med känd teknik, där rökintaget typiskt är placerat längre ifrån takytan, kan föreliggande uppfinning möjliggöra för en snabbare rökdetektion och därmed en snabbare indikering om brand till användaren.

Brandvarnaren kan vidare innefatta ljusindikatorer, t.ex. lysdioder.

Företrädesvis är fyra ljusindikatorer placerade med en vinkel 90° mellan sig. 10 15 20 25 30 35 4 Detta möjliggör för att ljus från ljusindikatorerna kan uppfattas oavsett i vilken riktning användaren befinner sig från brandvarnaren.

Enligt en andra aspekt är uppfinningen ett system innefattande minst en brandvarnare enligt någon utföringsform beskriven ovan samt en fjärrkontrollsenhet anpassad för att sända en fjärrsignal anpassad för aktivering av en funktion hos brandvarnaren såsom Ijudsignalering, Ijudsignalering eller minskning av rökkänslighet. Med minskning av rökkänslighet menas minskning av känsligheten hos brandvarnaren för rök, d.v.s. en ökningen av den mängd rök som krävs för att brandvarnaren ska larma. Minskningen av rökkänslighet kan ske t.ex. genom att känsligheten hos medel för rökdetektion hos kretskortet sänks.Systemet kan vara anpassat så att funktionen för minskning av rökkänslighet hos en brandvarnare aktiveras vid mottagande av en fjärrsignal anpassad för minskning av rökkänslighet hos brandvarnaren. Brandvarnaren kan vidare vara anpassad för återgång till ursprunglig rökkänslighet en förutbestämd tid efter minskningen av rökkänslighet. Återgången till ursprunglig rökkänslighet hos brandvarnaren möjliggör för en s.k. pausfunktion. Pausfunktionen skulle kunna användas vid t.ex. risk för att brandvarnaren larmar p.g.a. osig matlagning. Användaren kan då genom fjärrkontrollsenheten sända en fjärrsignal anpassad för pausning av brandvarnaren, varvid brandvarnaren avaktiveras under en förutbestämd tidsperiod, t.ex. 15 minuter eller 1 timme.

I en utföringsform kan systemet innefatta ytterligare en eller flera brandvarnare. Fjärrkontrollsenheten kan i ett sådant system vara anpassad för att skicka fjärrsignaler anpassade för en viss enhet i systemet. T.ex. kan en första fjärrsignal vara anpassad för aktivering av pausning hos en första brandvarnare i systemet och en andra fjärrsignal vara anpassad för aktivering av pausning hos en andra brandvarnare i systemet.

Ett system med flertalet brandvarnare vilka är anpassade att styras medelst en fjärrkontroll kan möjliggöra för styrning av olika brandvarnare i t.ex. ett hem. Fjärrkontrollsenheten kan t.ex. användas för att minska rökkänsligheten hos en brandvarnare placerad i köket utan att systemets övriga brandvarnare påverkas. Vidare kan samma fjärrkontrollsenhet användas för att t.ex. aktivera testfunktionen för ljudsignalen hos en brandvarnare i ett sovrum utan att funktioner hos övriga brandvarnare i systemet aktiveras. Systemet kan även förenkla arbetet för en användare, såsom en fastighetsskötare, som hari uppgift att kontrollera funktionen hos brandvarnare i en fastighet. Användaren kan då kontrollera brandvarnarnas 10 15 20 25 30 35 5 funktion utan att behöva gå in i varje utrymme eller rum som innehåller en brandvarnare. Användaren kan dessutom använda en enda fjärrkontrollsenhet för att kontrollera samtliga brandvarnare i systemet.

Kort beskrivninq av ritninqarna Fig. 1 är en schematisk ritning som illustrerar en brandvarnare enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 2 är en schematisk ritning som illustrerar de ingående delarna hos en brandvarnare enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning, tillsammans med en takdosa.

Fig. 3 är en schematisk ritning som illustrerar en brandvarnare enligt föreliggande uppfinning monterad i anslutning till en takdosa.

Fig. 4 är en schematisk ritning som visar ett kretskort med ingående delar som kan ingå i en brandvarnare enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 5 är en schematisk ritning som visar en fjärrkontrollsenhet avsedd för att styra en brandvarnare enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 6 är en schematisk ritning som visar ett skal hos en brandvarnare enligt föreliggande uppfinning.

Beskrivninq av utförinqsformer av uppfinningen Uppfinningen bygger bland annat på insikten att brandvarnarens position, ofta på en innertakyta, kan göra den svårtillgänglig för en användare.

Brandvarnaren är i synnerhet svårtillgänglig för en användare med nedsatt rörelseförmäga, såsom en rullstolsbunden. Det kan också kännas osäkert för många äldre att försöka komma åt brandvarnaren genom t.ex. en stege. Det finns många orsaker till att behöva komma åt en brandvarnare, t.ex. batteribyte eller avaktivering vid felaktigt larm p.g.a. t.ex. osig matlagning.

Vidare har uppfinnarna insett att det föreligger ett behov för en mer felsäker brandvarnare som minskar risken för att brandvarnaren är inaktiv, t.ex. på grund av att dess batteri ärförbrukat.

Fig. 1 är en schematisk ritning som visar en brandvarnare enligt en utföringsform. På denna ritning visas de ingående delarna separerade från varandra, och alltså inte dess tänkta slutliga position efter montering, för att förbättra förtäelsen av uppfinningen. lfig. 1 visas ett skal 11 och ett kretskort 12, vilka tillsammans utgör brandvarnaren i föreliggande utföringsform. Skalet 11 är anpassat för att inrymma kretskortet och därmed skydda det från yttre påverkan som t.ex. smuts. Skalet 11 är vidare anpassat för att dölja kretskortet och övriga inrymda delarför en användare. Övriga 10 15 20 25 30 35 6 inrymda delar kan vara typiska komponenter för en brandvarnare såsom medel för t.ex. ljudsignal, rökdetektion och/eller Ijussignal. Utformningen av skalet 11 kan vara av olika former, såsom cirkulär ellerflerhörnig.

Kretskortet 12 innefattar typiska delar för en brandvarnare. Denna kommer att närmare beskrivas i anslutning till fig. 4.

Brandvarnaren är anpassad för att placeras i anslutning till en yta 13.

Ytan skulle kunna vara t.ex. ett innertak eller en sidovägg i ett rum.

Brandvarnaren är anpassad för att drivas medelst en strömförsörjning som tillhandahålls genom en anslutning 14 som ansluter brandvarnaren till befintlig nätspänning. Anslutningen 14 kan vara i form av en elektiskt sladd t.ex.via en installerad kontakt eller via framdragning till den aktuella positionen. Med befintlig nätspänning menas spänning i ett befintligt elektriskt ledningsnät, t.ex. ett kommunalt organiserat ledningsnät eller ett ledningnät i en lägenhet. I fig. 1 är brandvarnaren ansluten till nätspänningen genom anslutningen 14 som är ansluten till kretskortet 12. Genom anslutningen 14 till befintlig nätspänning kan brandvarnaren drivas av en säker strömkälla som tillhandahåller kontinuerlig strömförsörjning. Användaren behöver därmed inte kontrollera brandvarnarens strömförsörjning, d.v.s. typiskt ett batteri, då brandvarnaren drivs medelst nätspäning. Om det skulle uppstå ett försörjningsproblem i det elektriska ledningsnätet, såsom vid ett strömavbrott, kan användaren bli uppmärksam på detta genom den vanligtvis stora mängd av övriga elektroniska apparaturer som är inkopplad i ledningnätet, t.ex. genom att inkopplade lampor slocknar. Användaren behöver alltså inte rikta specifik uppmärksamhet til brandvarnarens strömförsörjning. Därmed ökar brandsäkerheten för användaren.

Fig. 2 är en schematisk ritning som illustrerar bland annat de ingående delarna av brandvarnare enligt en utföringsform av uppfinningen.

Brandvarnaren innefattar skalet 11 och kretskortet 12, som beskrivet ovan i anslutning till fig. 1.

Brandvarnaren kan monteras i en takdosa 24. En takdosa är en vanligt förekommande dosa anpassad för montering av en apparatur t.ex. en lampa samt är anpassad för anslutning av apparaturen till befintlig nätspänning. I denna utföringsform kan ytan 13 utgöras av en takyta, t.ex. ett innertak. En typisk takdosa innefattar en anslutning till nätspänning iform av t.ex. ett antal elsladdar. Montering av brandvarnaren i takdosan 24 kan göras medelst skruvar 21a, 21b. Företrädesvis kan skruvhål anordnas i skalet med ett mellanliggande avstånd som är samma som hos skruvhål hos takdosan 24. 10 15 20 25 30 35 7 En typisk takdosa har två sådana skruvhål anordnade med ett standardiserat mellanliggande avstånd anpassat för montering av t.ex. ett Iampkontaktsdon i anslutning till takdosan. Ett sådant standardiserad mellanliggande avstånd kan till exempel vara 70 mm. Skruvarna 21a, 21b kan skruvas igenom skruvhålen i skalet 11 för att sedan skruvas i skruvhålen hos takdosan 24.

Skalet kan då monteras anliggande till ytan 13 och inrymma kretskortet 12.

Montering av brandvarnaren kan även göras medelst t.ex. tejp, klister eller spik. Det är dock fördelaktigt att använda skruvar 21 a, 21b då brandvarnaren blir mer stadig och belastningstålig samt löper inte lika stor risk att lossna från sitt fäste än om tejp eller klister används. En placering av skruvhålen på skalet 11 med ett mellanliggande avstånd motsvarande takdosans skruvhål möjliggör för en enkel och användarvänlig monteringsmetod. Brandvarnaren kan på så sätt monteras för att sitta stadigt och säkert utan omständliga installationssteg såsom att borra skruvhål i ytan 13. Ytterligare en effekt med att använda skruvarna 21 a, 21 b för montering av brandvarnaren är att nedmontering av brandvarnaren blir omständlig. Det försvårar för en användare att montera ned brandvarnaren då den varnar av känd och ofarlig orsak, vilket kan ske t.ex. vid matlagning. Risken för att användaren monterar ner brandvarnaren kan då minska, och därmed minskas risken för att brandvarnaren är urkopplad från sin tänkta placering. Brandsäkerheten kan på detta sätt öka.

Nätspänning för drift av brandvarnaren kan tillhandahållas genom en standardiserad anslutning till nätspänningen hos takdosan 24, avsedd för t.ex. en lampa. Nätspänningen skulle även kunna tillhandahållas genom ytterligare en anslutning, förutom standardanslutningen, i takdosan.

Brandvarnaren kan även monteras i anslutning till t.ex. en apparaturdosa eller kopplingsdosa. Detta kan göras antingen medelst skruvar 21 a, 21 b eller genom t.ex. tejp, klister eller spik.Sådana dosor är typiskt anordnade i en sidovägg.

Brandvarnaren kan innefatta ett batteri för drift då brandvarnaren inte kan drivas genom anslutningen till nätspänning. Anslutningen till nätspänning kan vara blockerad på grund av t.ex. en strömbrytare kopplad till anslutningen. En sådan strömbrytare är typiskt installerad för en anslutning avsedd för en taklampa. Brandvarnaren kan då drivas medelst nätspänning tillhandahållen av anslutningen via takdosan då anslutningen till nätspänning är tillgänglig samt medelst batteriet då anslutningen till nätspänning är 10 15 20 25 30 35 8 blockerad. Denna utföringsform möjliggör för en förlängd tidsperiod mellan nödvändiga batteribyte ijämförelse med känd teknik.

Batteriet är företrädesvis uppladdningsbart. Vidare kan brandvarnaren innefatta medel för uppladdning av batteriet. Batteriet kan laddas upp dä anslutningen till nätspänning ärtillgänglig. Nätspänningen kan användas för att driva medlet för uppladdningen. Denna utföringsform innebär en avsevärd förlängd tidsperiod mellan nödvändiga batteribyten ijämförelse med känd teknik.

Brandvarnaren kan innefatta en krokanordning 22. Krokanordningen kan vara anpassad för upphängning av en lampanordning. En sådan lampanordning skulle kunna vara t.ex.en lysrörsarmatur, plafond eller takpendel. Den företrädesvisa monteringen av brandvarnaren medelst skruvarna 21a, 21b, vilken är beskriven ovan, möjliggör för en belastning på krokanordningen 22 motsvarande en typiskt lampanordning.

Brandvarnaren kan vara anpassad för att tillhandahålla ström- försörjning till en yttre extern elektrisk anordning, såsom en lampanordning.

Strömförsörjningen kan tillhandahållas genom en elektrisk kontakt anordnad på yttersidan av skalet 11. Kontakten kan vara anpassad för en typisk kontaktanslutning till nätspänning för lampor. Strömförsörjningen kan tillhandahållas genom anslutningen 14 till den befintliga nätspänningen i takdosan. Anslutningen 14 skulle vidare kunna tillhandahålla anslutning till befintlig nätspänning för drift av både brandvarnaren och den yttre externa elektriska anordningen. Anslutningen 14 skulle också kunna anordnas för att tillhandahålla strömförsöjning exklusivt för någon av dessa. I en utföringsform kan takdosan tillhandahålla två separata anslutningar till nätspänningen, varvid den ena kan anordnas att driva brandvarnaren och den andra anordnas för att tillhandahålla strömförsörjning till den yttre elektriska anordningen.

Brandvarnaren kan innefatta medel för förstärkning 23. Detta kan utgöras av t.ex. en bricka av metall som anordnas mellan kretskortet 23 och ytan 13. Förstärkningen 23 i kombination med montering medelst krokarna 21a, 21 b möjliggör en hög belastning på krokanordningen 22, relativt en typisk lampanordnings belastning.

Fig. 3 är en schematisk ritning som visar en brandvarnare enligt föreliggande uppfinning. Brandvarnaren är monterad i anslutning till en takdosa 24 i en yta 13, såsom beskrivet i anslutning till Fig. 2. Ytan 13 kan i denna utföringsform företrädesvis vara en innertakyta. Brandvarnarens 10 15 20 25 30 35 9 ingående delar och funktioner samt dess fördelar motsvarar det ovan beskrivna. Ett rökintag 31 skapas mellan skalet 11 och ytan 13. Genom rökintaget 31 kan rök spridas in till mellanrummet mellan skalet 11 och ytan 13 där medel för rökdetektion är anordnat. En placering av brand- varnaren i anslutning till en innertakyta kan möjliggöra för en optimal placering av rökintaget 31. ljämförelse med känd teknik, där rökintaget typiskt är placerat längre ifrån takytan, kan föreliggande uppfinning möjliggöra för en snabbare rökdetektion och därmed en snabbare indikering om brand till användaren. Brandrök har typiskt en mycket högre temperatur än den omgivande luften. Röken placerar sig därför ovanför den omgivande luften, vilket ofta är i anslutning till takytan. Att rökintaget 31 är anordnat i direkt anslutning till takytan möjliggör för snabb intagning av röken och därmed snabb rökdetektering samt larmning om brand till användaren. Brand- varnarens utformning kan därmed öka brandsäkerheten för användaren.

Fig. 4 är en schematisk ritning som visar ett kretskort 12 med ingående delar som kan ingå i en brandvarnare enligt föreliggande uppfinning.

Kretskortetet 12 innefattar medel för standardfunktioner hos en brandvarnare, såsom medel för ljudsignalering 42, medel för rökdetektion 41 samt medel för testning 43 av brandvarnarens funktion. Medel för rökdetektion 42 skulle kunna vara t.ex. en optiskt eller radioaktiv sensor anpassad för brandrök.

Brandvarnaren kan vidare innefatta ljusindikatorer, t.ex. lysdioder.

Ljusindikatorerna kan vara anordnade på kretskortet 12. Ljusindikatorerna kan användas för att indikera ett tillstånd hos brandvarnaren t.ex. att rök detekteras eller att anslutningen till nätspänning är tillgänglig. Ljus- indikatorerna kan vara anpassade för att indikera med varierande signaler, t.ex. blinkning eller konstant sken. Olika signaler kan indikera olika tillstånd.

Företrädesvis är fyra ljusindikatorer 44a, 44b, 44c, 44d anordnade med en vinkel 90° mellan sig. Detta möjliggör för att ljussignalerna kan uppfattas oavsett i vilken riktning användaren befinner sig från brandvarnaren.

Brandvarnaren kan innefatta en mottagare anpassad för fjärrsignaler.

Med fjärrsignaler menas trådlösa signaler av typen radiosignal, IR-signal, blåtandssignal eller liknande. Mottagaren kan vara monterad i anslutning till kretskortet 12.

Fig. 5 är en schematisk ritning som visar en fjärrkontrollsenhet 50 avsedd för att styra en brandvarnare. Enligt en utföringsform utgörs uppfinningen av ett system innefattande en brandvarnare enligt beskriven ovan samt en fjärrkontrollsenhet 50 anpassad för att sända en fjärrsignal 10 15 20 25 30 35 10 anpassad för aktivering av en funktion hos brandvarnaren, t.ex. en av nämnda standardfunktioner beskrivna i anslutning till fig. 4. För att kunna ta emot fjärrsignalen, kan brandvarnaren innefatta en mottagare för fjärrsignaler, som beskrivet ovan i anslutning till Fig. 4.

Fjärrkontrollsenheten 50 kan möjliggöra för en användare att styra en brandvarnare utan behöva nå fysisk kontakt med denna.

En fjärrsignal kan vara anpassad för att aktivera en funktion hos brandvarnaren, såsom testning av ljudsignal, indikation av batteristyrka eller minskning av rökkänslighet hos brandvarnaren. Fjärrkontrollsenheten kan vara anpassad för att skicka olika fjärrsignaler. De olika fjärrsignalerna kan vara anpassade att aktivera olika funktioner hos brandvarnaren.

Brandvarnaren är då anpassad för att kunna särskilja de olika fjärrsignalerna.

Med testning av ljudsignal menas att kontrollera huruvida ljudsignalen hos brandvarnaren är i funktion eller ej. Syftet är att kontrollera att brand- varnaren kan avge ljudsignalen vid detektion av rök. Ett sådant test är typiskt för en brandvarnare enligt känd teknik, och utförs typiskt genom intryckning av en tryckknapp i anslutning till brandvarnaren, t.ex. på dess skal.

Systemet kan vara anpassat så att funktionen för minskning av rök- känslighet hos en brandvarnare aktiveras vid mottagande av en fjärrsignal anpassad för minskning av rökkänslighet hos brandvarnaren. Med minskning av rökkänslighet menas minskning av känsligheten hos brandvarnaren för rök, d.v.s. en ökningen av den mängd rök som krävs för att brandvarnaren ska larma. Minskning av rökkänslighet kan ske t.ex. genom att känsligheten hos medel för rökdetektion hos kretskortet sänks. Brandvarnaren kan vara anpassad för återgång till den ursprungliga rökkänsligheten en förutbestämd tid efter minskningen av rökkänslighet. För uppräkning till den förutbestämda tiden kan t.ex. en konventionell timer vara anordnad i brandvarnaren. Timern kan t.ex. vara anordnad i anslutning till kretskortet 12. Återgången till den ursprungliga rökkänsligheten hos brandvarnaren möjliggör för en s.k. pausfunktion. Pausfunktionen skulle kunna användas vid t.ex. risk för att brandvarnaren larmar p.g.a. osig matlagning. Användaren kan då genom fjärrkontrollsenheten 50 sända en fjärrsignal anpassad för pausning av brandvarnaren, varvid brandvarnarens rökkänslighet minskas under en förutbestämd tidsperiod, t.ex. 15 minuter eller 1 timme.

Systemet kan vara anpassat så att funktionen för testning av ljudsignal hos en brandvarnare aktiveras vid mottagande av en fjärrsignal anpassad för testning av ljussignal hos brandvarnaren. 10 15 20 25 30 35 11 Fjärrkontrollen kan innefatta tryckknappar 51a, 51 b. Tryckknapparna 51a, 51 b kan användas för att sända signaler vilka är anpassade för aktivering av olika funktioner hos brandvarnaren. T.ex. kan fjärrkontrolls- enheten 50, vid nedtryckning av tryckknappen 51a, sända en fjärrsignal anpassad för minskning av rökkänslighet hos brandvarnaren under en viss tid, även benämt pausning ovan. Vidare kan fjärkontrollsenheten 50, vid nedtryckning av tryckknappen 51 b, skicka en fjärrsignal anpassad för att aktivera testfunktionen av ljudsignalen hos brandvarnaren, varpå brand- varnaren kan avge t.ex. en kort ljudsignal för att indikera att ljudsignalen är i funktion.

Fjärrkontrollsenheten 50 kan vidare vara anpassad för att sända fjärrsignaler anpassade för aktivering av olika funktioner hos brandvarnaren beroende på hur lång tid en tryckknapp är nedtryckt. T.ex. kan fjärrkontrolls- enheten 50 sända en fjärrsignal anpassad för att pausa brandvarnaren då tryckknappen 51a trycks ned en relativt kort tid, t.ex. 2 sekunder. Vidare kan fjärrkontrollsenheten 50 sända en fjärrsignal anpassad för att aktivera testfunktionen för ljudsignalen hos brandvarnaren då samma tryckknapp 51a trycks ned en relativt lång tid, t.ex. 4 sekunder.

I en utföringsform kan systemet innefatta ytterligare brandvarnare.

Fjärrkontrollsenheten 50 kan i ett sådant system vara anpassad för att skicka fjärrsignaler anpassade för en viss enhet i systemet. T.ex. kan en första fjärrsignal vara anpassad för aktivering av pausning hos en första brand- varnare i systemet och en andra fjärrsignal vara anpassad för aktivering av pausning hos en andra brandvarnare i systemet. En bestämning av vilka fjärrsignalen som är anpassade för vilka funktioner och för vilken brand- varnare kan definieras genom en konfiguration av sändare och mottagare som används i systemet. Konfigurationen kan företrädesvis genomföras vid en installation av systemet.

Fjärrkontrollsenheten 50 kan företrädesvis innefatta ljusindikatorer 52a, 52b, 52c, 52d anpassade för att indikera för vilken brandvarnare i systemet som en fjärrsignal, vilken fjärrkontrollsenheten 50 är anpassad för att sända, är anpassad för. Ljusindikatorerna 52a, 52b, 52c, 52d kan utgöras av t.ex. lysdioder. I denna utföringsform kan nedtryckning av tryckknappen 51a ändra fjärrkontrollsenhetens 50 anpassning från att sända en fjärrsignal anpassad för en första brandvarnare i systemet till att sända en fjärrsignal anpassad för en andra brandvarnare i systemet. Då fjärrkontrollsenheten 50 är anpassad för att sända en fjärrsignal anpassad för den första brandvarnaren kan 10 15 20 25 30 35 12 Ijusindikatorn 52a indikera med en ljussignal t.ex. kontinuerlig eller blinkande.

Genom nedtryckningen av tryckknappen 51a kan Ijusindikatorn 52a släckas och Ijusindikatorn 52b tändas för att indikera med en ljussignal att fjärr- kontrollsenheten 50 är anpassad för att skicka en fjärrsignal anpassad för den andra brandvarnaren i systemet.

Fjärrkontrollsenheten 50 kan drivas medelst ett innefattat batteri.

Ett system med flertalet brandvarnare vilka är anpassade att styras medelst en fjärrkontroll kan möjliggöra för styrning av olika brandvarnare i t.ex. ett hem. Fjärrkontrollsenheten 50 kan t.ex. användas för att minska rökkänsligheten hos en brandvarnare placerad i köket utan att övriga brandvarnare i systemet påverkas. Vidare kan samma fjärrkontrollsenhet 50 användas för att t.ex. aktivera testfunktionen för ljudsignalen hos en brandvarnare i ett sovrum utan att funktioner hos övriga brandvarnare i systemet aktiveras. Systemet kan även förenkla arbetet för en användare, såsom en fastighetsskötare som har i uppgift att kontrollera funktionen hos brandvarnare i ett lägenhetshus. Användaren kan då kontrollera brandvarnarnas funktion utan att beträda lägenheterna. Användaren kan dessutom använda en enda fjärrkontrollsenhet för att kontrollera samtliga brandvarnare i systemet.

Fig. 6 är en schematisk ritning som visar skalet 11 såsom det är anpassat att ses för en användare då brandvarnaren är monterad.

Skalet 11 kan ha en cirkulärform. Det ärfördelaktigt om kanten på skalet 11 är avrundad som även kan ses i Fig. 1, där skalet 11 visas från sidan. Med en sådan rundad utformning inrymmer skalet en liten volym vilket kan leda till att rökdetekteringen skerfortare än om volymen är större.

Skalet 11 är utformat så att en lampkåpa, även kallad armaturkåpa, kan anordnas i anknytning till utsidan av skalet 11, det vill säga den synliga delen riktad ut från ytan 13. En typisk lampkåpa kan placeras på skalet 11 i syfte att t.ex. dölja inkopplingen av lampkontakten eller för att osynliggöra en del av en lampas elektriska sladd. En rundad utformning av skalet 11, beskrivet ovan, kan möjliggöra för att lampkåpor med olika diametrar kan anordnas mot skalet 11 och skapa en mjuk övergång mellan skalet 11 och kåpan. Vid en kantig utformning av skalet 11 möjliggörs en mjuk övergång endast för en lampkåpa med samma diameter som ytterdiametern hos skalet 11.

För att undvika att lampkåpan blockerar rökintaget 31 är det fördelaktigt att utforma skalet 11 så att dess ytterdiameter är större än en 10 15 20 25 13 diameter hos lampkåpans öppning som är tänkt att anordnas mot skalet 11.

Ett exempel på ett standardmått för en sådan diameterför Iampkåpan är 125 mm, varvid det i detta exempel skulle vara fördelaktigt om skalet 11 utformades med en diameter som är större än 125 mm.

Sammanfattningsvis härrör sig uppfinningen till en brandvarnare anpassad för att drivas medelst en strömförsörjning. Strömförsörjningen kan vara tillhandahållen genom anslutning av brandvarnaren till en befintlig nätspänning. Brandvarnaren kan i en utföringsform vara vidare anpassad för att tillhandahålla strömförsörjning till en yttre extern elektrisk anordning, såsom en lampanordning. En utföringsform innehåller ett system innefattande minst en brandvarnare, anpassad för att drivas medelst en strömförsörjning, samt en fjärrkontrollsenhet. Fjärrkontrollsenheten kan vara anpassad för att sända en fjärrsignal anpassad för aktivering av en funktion hos en brandvarnare i systemet. Sådana funktioner skulle till exempel kunna vara ljudsignalering, ljussignalering eller minskning av rökkänsligheten hos brandvarnaren.

Fackmannen inser att föreliggande uppfinning inte på något sätt är begränsad av utföringsformerna beskrivna ovan. Tvärtom är många modifikationer och ändringar möjliga inom ramen för de bifogade kraven. Som exempel kan brandvarnaren vara anpassad för montering i anslutning till en apparaturdosa anordnad i en sidovägg av ett rum. Vidare kan fjärrkontrolls- enheten innefatta endast en tryckknapp med funktioner beskrivna ovan.

Fjärrkontrollsenheten kan även utformas med ett annat antal ljusindikatorer än beskrivet ovan eller helt utan.

Claims (14)

10 15 20 25 30 14 Patentkrav

1. Brandvarnare anpassad för att drivas medelst en strömförsörjning, varvid nämnda strömförsörjning är tillhandahållen genom anslutning av brandvarnaren till en befintlig nätspänning.

2. Brandvarnare enligt krav 1, vidare anpassad för att tillhandahålla strömförsörjning till en yttre extern elektrisk anordning, såsom en lampanordning.

3. Brandvarnare enligt något av kraven 1-2, dessutom innefattande ett företrädesvis uppladdningsbart batteri anpassat för drivande av nämnda brandvarnare då nämnda befintlig nätspänning inte tillhandahålls.

4. Brandvarnare enligt krav 3, dessutom innefattande medel för uppladdning av nämnda batteri medelst tillhandahållen nätspänningen.

5. Brandvarnare enligt något av kraven 1-4, vidare innefattande en krokanordning (22) anpassad för upphängning av en lampanordning.

6. Brandvarnare enligt något kraven 1-5, vidare anpassad för montering i anslutning till en takdosa (24).

7. Brandvarnare enligt något av kraven 1-6, vidare innefattande medel för funktioner såsom minskning av rökkänslighet och avgivelse av ljud och/eller ljus hos nämnda brandvarnare, samt en mottagare anpassad för fjärrsignaler anpassade för aktivering av nämnda funktioner.

8. System innefattande minst en brandvarnare enligt krav 7 samt en fjärrkontrollsenhet (50) anpassad för att sända en fjärrsignal anpassad för aktivering av en av nämnda funktioner hos en av nämnda minst en brandvarnare.

9. System enligt krav 8, varvid funktionen för minskning av rökkänslighet hos en av minst en brandvarnare aktiveras vid mottagande av en fjärrsignal anpassad för minskning av rökkänslighet hos nämnda en av minst en brandvarnare.

10.System enligt krav 8, varvid nämnda en av minst en brandvarnare återgår till ursprunglig rökkänslighet efter en förutbestämd tidsperiod. 10 15

11.System enligt krav 8, varvid funktionen för testning av Ijudsignal hos en av minst en brandvarnare aktiveras vid mottagande av en fjärrsignal anpassad för testning av Ijudsignal hos nämnda en av minst en brandvarnare.

12.System enligt krav 8, varvid fjärrkontrollsenheten vidare innefattar minst en indikator anpassad(e) för att indikera vilken brandvarnare i nämnda system som nämnda fjärrsignal, vilken fjärrkontrollsenheten är anpassad att sända, är anpassad för.

13.System enligt något av kraven 8-12, varvid fjärrkontrollsenheten vidare innefattar en tryckknapp och varvid nämnda fjärrsignal sänds vid nedtryckning av nämnda knapp.

14.System enligt något av kraven 7-12, varvid fjärrsignalen är vald att vara en radiosignal eller en IR-signal.