SE0950541A1 - Eldledningssystem - Google Patents

Description

10 100413 P:\0576 GS Development\P\079 BR8 vers 2\SE\1st OA\P05760079 Appl Text as filed - translatiomdoc 2 rörliga delar inuti siktet ökar i allmänhet även strömförbrukningen, förlänger responstiden, och gör siktet mindre rörligt.

Föreliggande uppfinning avser att åstadkomma ett eldledningssystem som relaterar till dessa och andra nackdelar hos känd teknik.

SAMMANFATTNING Vid användning av ammunition med hög kulbana under fältmässiga förhållanden är det viktigt att upprätthålla en förstärkt medvetenhet om vad som händer i omgivningama. Därför är det önskvärt och föredraget att ha ett eldledningssystem som inte innehåller optik eller elektronik som stör synfältet, exempelvis ett optik- eller elektroniksystem som skapar en reell eller virtuell bild av målet, vilken bild inte hanmar längs siktlinjen mellan det siktande ögat hos användaren och det verkliga målet. Det är vidare fördelaktigt att kunna observera målet med det andra ögat under siktning.

Föreliggande uppfinning avser mildra eller eliminera ovanstående och tidigare nämnda nackdelar och uppnå ovanstående fördelar genom åstadkommandet av ett eldledningssystem enligt krav 1, och en metod för avbildning av en riktpunkt i enlighet med krav 10, och ett datorprogram i enlighet med krav 15. Ytterligare utföringsformer definieras i underkraven.

Det bör observeras att även om föreliggande eldledningssystem är speciellt väl lämpat för de syften som nämns i inledningen så kan det användas hos valfritt vapen för att öka precisionen och tillförlitligheten vid det första skottet. Det bör även observeras att även om det uppfinningsenliga eldledningssystemet beskrivs i form av specifika utföringsforrner så är det, såvida det inte är tekniskt omöjligt, möjligt att lägga till, dra ifrån, eller kombinera tekniska egenskaper hos siktet för att skapa nya - ej beskrivna ~ utföringsformer. Detta är i synnerhet sant för egenskaperna som definieras i de bifogade kraven.

För detta ändamål omfattar ett uppfinningsenligt eldledningssystem: ett hölje; partiellt reflekterande optik genom vilken en användare kan observera ett mål och samtidigt mottaga visuellt återgiven information; en ljuskälla, för visualisering av en riktpunkt för användaren via den partiellt reflekterande optiken; organ för mottagande av ett mått på avståndet till målet; en processor, för fastställande av riktpunktens korrekta position utgående från avståndet till målet samt för styming av ljuskällan så att riktpunkten visualiseras vid en korrekt position; varvid ljuskällan är en kapabel att selektivt utsända ljus från väldefinierade lägen på sin yta. Enligt en eller flera utföringsforrner kan eldledningssystemet även omfatta en batteridriven styrning. 100413 P:\0576 GS Developrnent\P\079 BRS vers 2\SE\lst OA\P05760079 Appl Text as filed - translation.doc 3 Användningen av ovarmämnda matris åstadkommer flera fördelar gentemot känd teknik, och enligt en utföringsform är matrisen en endimensionell matris. En endimensionell ljusutsändande matris definieras i detta sammanhang av en ljuskälla som är kapabel att sända ut ljus fi^ån väldefinierade punkter på sin yta längs en specifik riktning. Denna ljusutsändande matris är en statisk komponent i den mening att den hålls orörlig under användning av eldledningssystemet. En orörlig komponent kan göras mer robust jämfört med en rörlig komponent som utför samma funktion. Vidare kan flera andra komponenter elimineras, såsom en driftenhet, upphängning, styrorgan, etc., vilka är nödvändiga om en rörlig ljuskälla används. Denna eliminering reducerar totalvikten, stötkänslígheten, strömförbrulmingen, och inte minst kostnaden.

Det huvudsakliga syftet med siktet är naturligtvis att hjälpa användaren att träffa målet, och eldledningssystemet åstadkommer en riktpunkt som ska överlagras målet. Det ska nämnas att det finns andra möjligheter än att överlagra en riktpunkt.

Riktpunkten kan ha en annan form, såsom en hårkorsforrn eller en cirkelform, och dessa utföringsforrner faller inom kravens skyddsomfång. Den ljusutsändande matrisen möjliggör visualisering av en riktpunkt som är rörlig i en vertikal riktning så att den kan markera en riktpunkt för olika målavstånd.

Enligt en eller flera utföringsformer kan den endimensionella matrisen vara krökt för kompensation för exempelvis en känd avdrift som orsakas av en proj ektils rotation (dvs. den gyroskopiska avdriften) utan behov av förflyttning av den endimensionella matrisen.

Riktpunkten läge beräknas utgående från det uppmätta avstående till målet.

Vidare gör den endimensionella matrisen det möjligt att utsända ljus från flera punkter hos matrisen samtidigt, vilket ökar eldledningssystemets funktionalitet. I händelse av en målmiss kan möjligheten att visa flera riktpunkter vara användbar vid korrigering av riktpunktens position, exempelvis genom att låta den riktpunkten som användes kvarstarma på målet medan en annan riktpunkt förflyttas elektroniskt till den verkliga träffpunkten. På detta sätta kan processorn korrekt räkna ut riktpunkten så att nästa skott resulterar i en träff.

Processorn kan innefatta tabeller och/eller algoritmer rörande prestanda för olika sorters ammunition. Den uppenbara parameter som behövs rör kulbanan för olika avstånd, eftersom riktpunktens position förlitar sig på denna typ av data. Processom möjliggör dock långt mer komplicerade manövrer, såsom korrektion för vindhastighet, inklination, lufttryck, luftfuktighet, korrigeringar, etc., och gör eldledningssystemet väldigt mångsidigt. Enligt en eller flera utföringsforrner kan eldledningssystemet 100413 P:\0576 GS Development\P\079 BR8 vers 2\SE\lst OA\P05760079 Appl Text as filed ~ translatiomdoc 4 således även innehålla data rörande olika sorters ammunition, och i sådana fall inkluderas sådana data vid framtagandet av riktpunktens position. Framtagandet kan även inkludera uppgifter rörande vindhastighet, lufttemperatiir, luftfuktighet, vapnets lutning i tvärriktningen, och andra faktorer som påverkar ammunitionens kulbana, och valet av riktpunkt. Ett armat exempel är att det firms två olika elevationer vid vilka ammunitionen kommer att träffa målet; en låg elevation som resulterar i en lägre kulbana, och en hög elevation som resulterar i en högre kulbana. Beroende på typen av mål, terrängen fiamför målet, och ammunitionen kan antingen den högre eller den lägre kulbanan vara föredragen. Genom att tillhandahålla önskat scenario till kontrollenheten kan den, om det är geometriskt möjligt, visa antingen den ena eller båda av de applicerbara riktpunkterna.

I ovanstående sammanhang avser termen ”position” en position i ett plan som är ortogonalt mot siktlinjen mellan användarens ökan och målet. För flera applikationer är det även viktigt vid vilket avstånd från användarens öga den upplysta delen, dvs. riktpunkten, av ljuskällan är belägen.

Enligt en eller flera utföringsforrner är den ljusutsändande matrisen en tvådimensionell matris som selektivt kan sända ut ljus från väldefinierade lägen på sin yta. Den tvådimensionella matrisen gör eldledningssystemet än mer mångsidigt, eftersom det möjliggör för riktpunktens position att varieras även i den horisontella riktningen. Detta gör det möjligt att korrigera riktpunktens position med avseende på vind, dålig inriktning, etc. Användningen av en tvådimensionell, ljusutsändande matris möjliggör mjukvaruinställning av eldledningssystemet, vilket gör produktionen och kvalitetssäkringen snabbare och mindre kostsamt. Vid inskjutning av vapnet kan det helt enkelt avfyras mot ett mål, varefter det manuellt (med hjälp av inmatningsorgan för kommunikation med eldledningssystemet) förflyttas till den faktiska träffpunkten, varefter vapnet är inskjutet för den specifika ammunitionstypen. Detta resulterar i en märkbar reduktion av konsumtionen av ammunition och tid under inskjutning.

I en eller flera utföringsformer kan eldledningssystemet kombineras med utrustning för infraröd belysning och/eller mörkerseende system, vilket kan öka eldledningssystemets användbarhet.

Eldledningssystemet enligt en eller flera utföringsforrner kan även omfatta en aktiv eller passiv avståndsmätare i sitt hölje. Istället för att förlita sig på data utifrån kan användaren nu mäta avståndet till målet under tiden som målet betraktas genom eldledningssystemet. Risken för möjliga missförstånd minskar och träffprocenten ökar sannolikt. Avståndsmätaren är i allmänhet laserbaserad och den skall självklart inte 100413 P:\0576 GS Development\P\O79 BR8 vers 2\SE\lst OA\P05760079 Appl Text as filed ~ translatiomdoc utsättas för någon kulbanekorrektion, varför en riktpunkt avseende avståndsmätaren kan visas hela tiden som eldledningssystemet används.

Optiken som avbildar riktpunkten åt användaren kan omfatta optik som är anpassad att skapa en bild av riktpunkten som är väsentligen parallaxfri relativt målet.

En väsentligen parallaxfri riktpunkt förenklar mycket för användaren eftersom det inte föreligger något behov av att upprikta några andra komponenter förutom att bara lägga riktpunkten på målet och avfyra. Om arnmunition med hög kulbana används kommer siktesfönstret genom vilket användaren observerar målet vanligen vara betydligt större än vad som används för ett normalt kikarsikte, och det bör medge en betydande inklination av vapnet, och därmed av eldledningssystemet, med bibehållen visuell kontakt med målet genom eldledningssystemet. En väsentligen parallaxfri riktpunkt skapas generellt genom att låta optiken skapa en bild på oändligt avstånd från användarens öga, eller vid ett typiskt användaravstånd, såsom 300 m. Detta innebär även att ett normalt mänskligt ö ga kan vara relaxerat, vilket gynnar användarens förmåga att hålla koncentrationen under lång tid. Om riktpunkten är belägen på ett oändligt avstånd från användarens öga, eller 300 m, och målet är beläget 100 m bort kommer det att föreligga viss parallax, som dock saknar signifikant betydelse för vapnets precision, sålänge som användaren fortfarande kan överlagra riktpunkten relativt målet under observation genom eldledningssystemet. Pga. det faktum att mål kommer att vara belägna på olika avstånd är en helt parallaxfri riktpunkt mycket svår att åstadkomma, vilket är orsaken till att ordet ”väsentligen” används. För föreliggande uppfinnings syfte har ”väsentligen parallaxfri” optik ett väldigt lågt inneboende beroende på avståndet till observerade objekt när det gäller att visa små eller obefintliga parallaxeffekter.

För att ytterligare öka eldledningssystemets mångsidighet kan det enligt en eller flera utföringsformer omfatta ett gyro eller annan inklinometer för möjliggörande av eldledningssystemets inklination. Kombinerat med att avståndet är känt gör en mätning av inklinationen det möjligt att kompensera för en altitudskillnad mellan eldledningssystemet och målet, och göra nödvändiga korrektioner rörande kulbanor och den beräknade riktpunkten. Gyrot eller inklinometem kan givetvis kombineras med möjligheten att mäta eldledningssystemets inriktning i enlighet med en etablerad positioneringsstandard, så att eldledningssystemets processor kan beräkna målets eller den egna absolutpositionen. Gyrot eller inklinometem kan även användas för att mäta en vinkelhastighet och därigenom målets hastighet och den framförhållning som krävs med avseende på ett rörligt mål etc. För dessa ändamål kan eldledningssystemet även 100413 P:\05?6 GS Development\P\079 BRG vers 2\SE\lst OA\PO5760079 Appl Text as filed - translatiomdoc 6 omfatta ett positioneringssystem, såsom ett ”Global Navigation Satellite System” (GNNS), exempelvis ett ”Navstar Global Positioning System” (GPS) eller ett alternativt system. En kompass kan också innefattas, för mätning av en målriktning relativt eldledningssystemet.

Ett eldledningssystem enligt en eller flera utföringsformer kan vidare omfatta organ för kommunikation med yttre källor. Dessa organ för kommunikation kan realiseras i förrn av konventionella kontaktdon för tangentbord, dataöverföring etc. och kan vidare omfatta organ för trådlös kommunikation, såsom en mottagare/sändare för elektromagnetisk strålning, radiofrekvenskommunikation etc. Det finns flera olika fall för vilka detta kan utgöra en fördel, varav ett exempel är när eldledningssystemet mottager information rörande vindhastighet eller andra atmosfärsförhållanden.

En metod för visning av en riktpunkt, för ett eldledningssystem enligt en eller flera av de beskrivna utföringsformerna, under siktning med viss ammunition, omfattar stegen att utföras under användning av eldledningssystemet: att inhämta avståndsinformation representerande ett avstånd till ett mål; att fastställa en position för avbildning av en riktpunkt utgående från nämnda avståndsinformation och information rörande kulbanan för den ammunition som används; och styra ljusutsändning från matrisen så att den utsänder ljus från en yta hos matrisen som via den delvis reflekterande optiken avbildar riktpunkten vid den fastställda positionen.

Steget att inhämta avståndet kan även innefatta att inhämta altemativa eller ytterligare indata, varav några exempel ges i samband med fig. 2. Vidare kan steget att inhämta avståndet innefatta understegen: att sända elektromagnetisk strålning mot målet; att mottaga en reflektion av den elektromagnetiska strålningen från målet; och att beräkna avståndet till målet utgående från tiden som förflutit mellan sändning och mottagning.

Ett datorprogram för utförande av metoden kan utföras på ett datorläsbart medium.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA F ig. 1 är en schematisk illustration av ett eldledningssystem enligt en första utföringsforrn av föreliggande uppfinning, i en sidovy.

F ig. 2A och 2B visar olika utföranden av en ljusutsändande matris. 100413 P:\O576 GS Development\P\079 BRS vers 2\SE\lst OA\PO5760079 Appl Text as filed - translatiorndoc 7 Fig. 3 är ett blockschema som visar driftsstegen som utförs av eldledningssystemet enligt fig. 1.

Fig. 4 och 5 är perspektivvyer av ett eldledningssystem enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 6 är en perspektivvy av ett granatvapen med ett handtag anpassat för kontroll av.

F ig. 7 är ett flödesschema för en metod för visning av en riktpunkt hos ett uppfinningsenligt eldledningssystem.

Fig. 8 illustrerar ett datorprogram för utförande av metoden enligt fig. 7.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORIVIER Den allmärma uppbyggnaden och funktionen hos ett uppfinningsenligt eldledningssystem i utföringsforrnen ett sikte 1 beskrivs under hänvisning till fig. l, vilken är en schematisk representation av siktet, sett från en sida därav. I den avbildade vyn skulle ett mål vara beläget till höger, och användaren till vänster. Användaren kan observera målet direkt genom ett ljuskanal inhysande ett ingångsfönster 2, en vinklad smalbandig reflektor 4, ett dubbellinssystem 6, 8, och ett skyddande utgångsíönster 10 med väsentligen samma syfte som ingångsfönstret 2. Ingångsfönstret 2 kan också bestå av en lins, vilken kan användas för korrektion av möjliga distorsioner. Alla komponenter definieras nedan och en viktig egenskap hos de optiska komponenterna är att de inte stör strålgången från målet till användarens öga märkbart, genom att orsaka distorsioner. En användare kan därigenom observera ett mål på ett direkt sätt, till skillnad från ett system som använder sig av en kamera och en display, eller ett system som på något sätt förskjuter strålgången. Siktets allmänna syfte är att avbilda en riktpunkt på en korrekt position. Från vänster så fungerar ingångsfönstret 2 som ett skyddsfönster och är anordnat att möjliggöra damm- och fukttätning för ett verkligt system. Nästa komponent är den vinklade reflektom 4, vilken är mer intimt kopplad till avbildningssystemet och vilken därför kommer att beskrivas senare. Två sfäriska linser 6, 8 hos dubbellinssystemet är anordnade vid ljuskanalens andra ände, motsatt skyddsfönstret 2. Det två linsema 6, 8, som är sfäriska, åstadkommer tillsammans funktionen hos en parabolisk spegel relativt riktpunkten, vilken också kommer att beskrivas i samband med avbildningssystemet. Eldledningssystemets avbildningssystem omfattar en tvådimensionell matris med ljusutsändande dioder, företrädesvis resonantkavitets-LED (RCLED), som kan göras väldigt energieffektiva, vilket beskrivs i en tidigare ansökan av samma sökande i termer av en enda RCLED. I det följande 100413 P:\0576 GS Development\P\079 BR8 vers 2\SE\lst OA\P057600'?9 Appl Text as filed - translationaioc 8 kommer den tvådimensionella matrisen av RCLED hänvisas till som ”matrisen” 12.

Matrisen 12 kan helt kontrolleras via indata från en CPU (visas ej) för att utsända ljus från utvalda områden av sin yta. Ljus från matrisen 12 passerar genom en första och andra lins, 14 resp. 16, vilka tillsammans med den vinklade reflektorn 4 skapar en bild av matrisen 12 i fokalplanet hos linssystemet 6, 8, vilket i sin tur reflekterar strålen och genererar en parallaxfri bild av matrisen 12 för en användare. Genom aktivering av utvalda områden av matrisen 12 blir det således möjligt för användaren att observera en riktpunkt (eller annan typ av indikation) som överlagras målet. Matrisen 12 har en väldefinierad våglängd h, och den första och andra linsen 14, 16 transmitterar k, . Den vinklade reflektorn 4 reflekterar en del av ljus av våglängden h, mot linssystemet 6, 8.

Linssystemet 6, 8 är anpassat att reflektera så mycket ljus som möjligt av våglängden k, medan det transmitterar ljus av annan våglängd. På detta sätt kan användaren observera målet och riktpunkten samtidigt.

Avbildningssystemet innefattande matrisen 12, linsema 14, 16, den vinklade reflektorn 4 och linssystemet 6, 8, integreras företrädesvis till en enda enhet, för möjliggörande av en styv och robust konstruktion som kan bibehålla korrekt precision under hård behandling.

I en eller flera utföringsformer omfattar den ljusutsändande matrisen 12 en tvådimensionell matris av tätpackade dioder (RCLED) med låg energikonsumtion. En sådan diodmatris kan skräddarsys av IRnova (SE) eller PRP Optoelectronics (GB).

Våglängden hos det ljus som sänds ut är ca 650 nm, väl inom det synliga området men tillräckligt långt från det område i vilket det mänskliga ögat är som känsligast (kring 555 nm). kan vara kvadratisk eller rektangulär, eller ha annan mer komplex form, vilket beskrivs nedan.

F ig. 2A och 2B illustrerar två alternativa utföringsformer av matriser 12, vilka kan användas med avseende på föreliggande uppfinning. Den matris som visas i fig. 3A är av standardutformning med avseende på sin form, och matrisen enligt fig. 2B har uppfunnits för användning i föreliggande eldledningssystem och har formen av en parallelltrapets. Den kortare av parallelltrapetsens parallella sidor har en bredd av ca 30- 50 pixel, exempelvis 40 pixel, och den längre av de parallella sidorna har en bredd av ca 100-140 pixel, exempelvis 120 pixel. Avståndet mellan de parallella sidorna kan vara ca 150-200 pixel, exempelvis 175 pixel.

Att ge matrisen formen av en parallelltrapets resulterar i flera fördelar, vilka samtliga relaterar till det faktum att matrisens funktion kommer att bibehållas medan dess yta reduceras (för båda jämfört med en konventionell, rektangulär matris). För det 100413 P:\0576 GS Development\P\079 BR8 vers 2\SE\lst OA\P05760079 Appl Text. as filed - translatiomdoc 9 första, vilket kanske är viktigast, har föreliggande sökande inte upptäckt några markanta nackdelar, vilket gör det lättare att uppskatta fördelama. En fördel är att under produktion avdelas matrisen från ett substrat, och den uppfinningsenliga utformningen möjliggör för fler matriser att tillverkas från samma substrat. Matrisen som visas i fig. 3B anordnas i eldledningssystemet 1 på så vis att dess smala ände kan användas för att avbilda riktpunkten för mål som är långt borta. Matrisens from har ett färre antal pixel, vilket förbättrar utfallet (eng. yield) vid tillverkning.

Linssystemet 6, 8 kan ytbeläggas så att det fungerar som ett bandpass-filter, vilket transmitterar alla synliga våglängder av 420-1100 nm sånär som på ett smalt våglängdsintervall innefattande den våglängd som sänds ut av matrisen 12, vilket i sin tur reflekteras. De längre våglängderna används för en anordning för mörkerseende (NVD).

Eftersom ljuset från matrisen har en våglängd av exempelvis 650 nm kommer det mesta ljuset att transmitteras, och i synnerhet ljus i det våglångdsområde där det mänskliga ögat är som känsligast.

Den bild som skapas är en virtuell bild belägen på oändligt avstånd från användaren, för att ögat ska kunna relaxera maximalt. Användaren kan observera bilden genom skyddsfönstret 2, samma fönster genom vilket målet observeras. Ett andra skyddsfönster 10 kan, vilket nämnts ovan, anordnas framför linssystemet 6, 8. Detta skyddsfönster 10 kan vara vinklat i syfte att undvika reflektioner som är synliga från målområdet. Förutom att skydda siktet från fysiskt skada kan skyddsfönstret 10 även var ytbelagt för att förhindra transmission av skadlig strålning, t ex. strålning från laseravståndsmätare, och vid avsaknad av ett andra skyddsfönster 10 kan sådan ytbeläggning vara anordnad på en annan optisk yta hos systemet. Vidare kan alla optiska ytor vara belagda med en antireflektionsbeläggning (AR-beläggning) för att öka transmissionen. Om yttre reflektioner skall undvikas kan siktet vara försett med ett ”ki11flash”-filter.

En tredje del av siktet kan inrymma den valbara laseravståndsmätaren 18 (se fig. 4 och 5), vilka kan vara av standardtyp och arbeta vid 1550 nm (ej synligt för system för mörkerseende som är av standardtyp) såväl som den bearbetningshårdvara, mjukvara och lagringsmedia som används. Andra standardvåglängder som används är kring 900 nm, fortfarande i det infraröda området, och synligt ljus. Det senare har nackdelen att det exponerar en blixt av synligt ljus. Laseravståndsmätaren 18 styrs av användaren och resultatet av en mätning används som indata till siktets 1 processorenhet. Avståndsmätarens laserstråle kommer att följa en rät bana, och en 100413 P:\05?6 GS Development\P\079 BRB vers 2\SE\1st OA\P05760079 Appl Text as filed ~ translation.doc riktpunkt för avståndsmätaren kan således avbildas på samma position oberoende av avståndet till målet. Användningen av en integrerad avståndsmätare 18 är föredraget och föredragna egenskaper hos avståndsmätaren för den avsedda applikationen är hög tillförlitlighet och noggrannhet, lång strömförbrukriing och låg vikt. I en eller flera utföringsformer kan avståndsmätaren skräddarsys av Vectronix eller J ENOPTIK AG (DE), för att åstadkomma ovanstående egenskaper. Dessa egenskaper är även viktiga för processorhårdvaran, mjukvaran och lagringsmedia som används. Befintliga möjliga processorer utnyttjar en huvudprocessor i eldledningssystemet och en processor i handtaget (beskrivs hänvisande till fig. 6), vilka båda har en strömförbrukning av 0.1 uA i ett viloläge. För andra applikationer kan vikten och strömförbrukriingen vara mindre viktiga, varvid siktet inte behöver optimeras med hänsyn till ovanstående parametrar.

Alla komponenter hos eldledningssystemet bör företrädesvis vara fast monterade, såsom matrisen 12 och båda linssystemen 14, 16 och 6, 8, såväl som den vinklade reflektom 4. Såsom nämnts tidigare kommer detta att öka eldledningssystemets hållbarhet jämfört med ett system där inre komponenter är röliga.

Det kan också finnas utföringsformer av föreliggande uppfinning där rörliga komponenter förekommer, även om detta inte är den föredragna konstruktionen.

Förutom att visualisera riktpunkten kan matrisen 12 fungera som en alfanumerisk display, så att den kan användas för att visa aktuell information med avseende på avstånd, typ av ammunition, etc.

Fig.3 är ett blockschema som visar bearbetningsdelen hos ett uppfinningsenligt sikte. Blockschemat är ett förenklat schema som har syftet att illustrera siktets 1 funktion. Vid användning överförs data rörande ett avstånd till ett mål eller annan möjlig data till processorn, vilken använder dessa i kombination med relevant data från minnet för beräkning av korrekt riktpunkt. En reglersignal för styrning av matrisen 12 matas ut från processom, och som ett resultat börjar matrisen 12 sända ut ljus från en (eller flera) specifika läge.

Listan i fig. 3 är omfattande men inte uttömmande. Det finns ett stort antal indata som kan användas för att hjälpa till att använda siktet, varav typ av ammunition och avståndet till målet är två viktiga parametrar. En fördel med föreliggande sikte är att dess konstruktion medger för siktet att vara flexibelt, och i princip all information som påverkar kulbanan för den ammunition som används, eller andra parametrar som är viktiga för användaren, kan användas av processorn/microprocessorn eller synliggöras 100413 P:\0576 GS Development\P\079 BR8 vers 2\SE\1st 0A\P05760079 Appl Text as filed ~ translatioxndoc ll för användaren. Denna information kan också kommuniceras från siktet till andra, externa enheter.

Avståndet till målet mäts vanligen med avståndsmätaren, men kan även inmatas av användaren, eller genom att siktet mottager information på annat sätt. Det samma gäller valet av ammunition, vilket antingen detekteras automatiskt eller inmatas av användaren.

Minnet innehåller all den information som krävs för att styra siktet. Detta innefattar tabeller och algoritmer rörande ammunitionsegenskaper. Minnet kan kommunicera med externa enheter för medgivande av uppdateringar etc.

Exempel på inrnatningsvariabler innefattar, men begränsas inte till: ammunitionsdata, arnmunitionstyp, ammunitionsegenskaper (kulbanor kopplade till avstånd, vindhastighet etc.); måldata, avstånd, relativ altitud, hastighet, geografiska koordinater; användarinställningar, manuella inmatningar, korrigeringar.

Fig. 4 och 5 är perspektivvyer av eldledningssystemet enligt en utföringsform därav. Genom att jämföra med hänvisningsbeteckningarna i F ig. 1 torde inriktningen av vyerna i fig. 4 resp. 5 vara självförklarande.

Bortsett vad som redan beskrivits visas i fig. 4 ett hölje 20. Höljet 20 tätar och skyddar det inre från vatten och stötar. Höljet måste vara styvt och hållbart. I en utföringsform är det gjort av extruderad aluminium med hög hållfasthet som är anodiserad, vilket resulterar i ett starkt, styvt och hållbart hölje med låg vikt. Det finns även andra alternativ för höljet, såsom exempelvis armerad plast eller kompositmaterial.

Hölj et 20 har kontaktytor mot andra komponenter, såsom skyddsfönster 2, 10 etc, och valet av material är företrädesvis sådant att hölj et och relaterade komponenter har likande egenskaper vad gäller värmeexpansion. Om inte så är fallet är det svårt att åstadkomma ett sikte med godtagbara egenskaper, och valet av material kan göras fritt under villkoret att siktet företrädesvis klarar hårda krav vad gäller temperatur, fukt, etc.

Ett nedre parti av höljet 20, vilket parti kan utgöras av en separat del som är fäst vid höljet, innehåller en kraftkälla i form av ett batteripack. Detta parti kan även omfatta en regleranordning 22 för reglering av intensiteten hos det ljus som sänds ut av matrisen 12. Den faktiska styrningen av RCLED-intensiteten kan utföras med hjälp av en variation av pulslängden till RCLED som gör att det mänskliga ögat tolkar det som en variation av intensiteten. Denna reglermetod beskrivs mer detaljerat i ansökan EP-A-l 210 561 av föreliggande sökanden, och kommer inte att beskrivas mer i detalj här även om relevanta detaljer i den ansökan införlivas genom referens. Även variation 100413 P:\0576 GS Development\P\0'/9 BR8 vers 2\SE\lst OA\P05760079 Appl Text as filed - translation.doc 12 av strömmen i pulsema kan användas för att öka det område inom vilket intensiteten kan ställas in. Detta är speciellt viktigt när NVD används.

Ett tangentbord 24 kan användas som gränssnitt mellan siktet och användaren.

Tangentbordet 24 har konventionell funktionalitet och är förbinds med styrelektronik hos siktet på konventionellt sätt.

Vidare visas montage 30 för montering av siktet till ett vapen. Förbindelser med fjärrstyniingsanordningar är företrädesvis trådlösa, med hjälp av exempelvis lämpliga organ för trådlös kommunikation. Användningen av trådlös kommunikation förenklar uppgiften att hålla eldledningssystemets inre skyddat från omgivningen (fiikt, damm, gaser). Om fysiska kopplingsdon önskas kan de anordnas på lämplig position, exempelvis för en fjärrstyrning eller laddare, kommunikations- eller tilläggsanordningar. F j ärrstymingen kan användas för förenklande av inmatning under skjutning på så vis att användaren kan sikta på ett mål, vara i korrekt skjutposition och samtidigt inmata data. Fjärrstymingen kan ha en utformning som liknar tangentbordet 24, eller ha en förenklad utformning där endast knappar för användning av avståndsmätaren och korrigering av riktpunkten ingår. Fig. 3 visar också intensitetsknappen 22 som är en vridkontakt som används för att justera riktpunktens intensitet. Tilläggsanordningar innefattar ett tangentbord, en GNSS-mottagare, en gyroanordning, en inklinometer, anordningar för kommunikation med ammunitionen och/eller andra element som utför funktioner som beskrivs ovan under hänvisning till Fig. 2. Tilläggsanordningama eller andra typer av extern information kan kommunicera trådbundet eller trådlöst med siktet, såsom diskuterats ovan. Trådlös kommunikation kan även ske mellan ammunitionen och siktet, såsom information rörande temperering av ammunitionen. Vissa eller samtliga av dessa anordningar kan också införlivas i den faktiska eldledningsanordningen. Kontakterna kan även användas för nedladdning av ny bearbetningsmj ukvara och tabeller/algoritmer för ammunition, etc.

Fig. 5 visar eldledningssystemet i en perspektivvy från en riktning sådan att utgångslinsen 36 och avståndsmätarens 18 mottagningslins 38 är synlig. Motstående intensitetsknappen 22 visas batterilocket 40. För förenklande av underhåll använder siktet företrädesvis standard AA-batterier, som finns tillgängliga över hela världen.

Givetvis kan även uppladdningsbara AA-batterier såväl som lititunbatterier användas.

Fig. 6 visar ett rekylfritt granatvapen som är försett på vilket ett uppfinningsenligt eldledningssystem kan monteras, vid fästet 42. Eldledningssystemet kan sedan förbindas med en styranordning, anordnad på vapnets främre handtag 44. Tre styrknappar 46, 48, 50 är anordnade och kan nås av en användares tumme under det att 100413 P:\0576 GS Development\P\079 BRS vers 2\SE\lst OA\P057600?9 Appl Text as filed ~ translatiomdoc 13 det främre handtaget 44 greppas. Kommunikationen mellan styranordningen på det främre handtaget 44 och eldledningssystemet är företrädesvis trådlös, exempelvis med utnyttjande en CC2500 lågeffekts sändtagare från Texas Instruments.

Vid användning av siktet måste användaren sätta igång det och, om det används för ett nytt syfte, initiera det genom att ställa in några parametrar, såsom typ av ammunition som används, olika offsets etc. När användaren tittar i siktet och trycker in LRF -knappen (LRF ~ Laser Range Finder) kommer en fast upplyst riktpunkt att synas, vilken används för att rikta avståndsmätaren mot ett mål och vilken är inriktad med avståndsmätaren. När den fast upplysta punkten överlagras målet kan avståndsmätaren aktiveras, exempelvis genom att knappen släpps. Denna handling leder till att avståndet till målet mäts och kan visas av den alfanumeriska displayen. Det kan även resultera i att en andra riktpunkt, som exempelvis har en pulserande intensitet, visas för användaren. Användaren kan sedan få möjlighet att justera den andra riktpunktens position för att kompensera för målrörelse, vind, etc. innan den andra riktpunkten överlagras över målet och vapnet avfyras. Efter avfyring av vapnet kan den andra riktpunktens position åter justeras. Den andra riktpunkten kan skilja sig visuellt från den andra, om de båda visas samtidigt, för att undvika sammanblandning. Fackmannen inser att detta kan åstadkommas på flera olika sätt.

Korrigering av riktpunktens position svarande mot vapnets inklination beskrivs nedan. I syfle att åstadkomma en sådan korrigering måste siktet, eller vapnet vara försett med en sensor för mätning av inklination, exempelvis en inklinometer från Freescale Semiconductor. Om avståndet till målet var den enda parametem att ta hänsyn till skulle en inklination i vapnets längdriktning tas med i beräkningen redan vid den första målinhämtningen, dvs. genom mätning av avståndet till målet. En annan parameter att ta hänsyn till uppstår dock vid beskjutning av ett mål som är positionerat vid en lägre eller högre altitud än sj älva vapnet. Förutsatt att vapnet erhåller information om denna altitudskillnad tas även denna inklination hänsyn till vid den första målinhämtriingen.

Detta kan åstadkommas genom kombination av information från avståndsmätningen och information från en inklinometer, som mäter vapnets inklination i längdriktningen.

Informationen kan också inhämtas från andra källor. En inklination, eller tiltning, i vapnets tvärriktning kan förekomma när användaren tiltar vapnets av misstag.

Tiltningen är mindre förutsägbar än inklinationen i längdriktningen, eftersom den kan förändras mellan målinhämtriingen och det ögonblick då vapnet faktiskt avfyras, och det är uppenbart hur tiltningen kan resultera i en grov miss av målet. Ett sätt att eliminera tiltningsproblemet är att introducera en virtuell horisont, eller arman någon annan 100413 P=\05?6 GS Developmenumovs Bas vers 2\ss\1st omrosvaoovs Appi Tex: as filed - translaeioxnaoc 14 indikation på hur vapnet ska tiltas för att nå en horisontell position i tvärrikmingen.

Enligt en annan utföringsform av föreliggande uppfinning fastställer dock CPU:n snabbt, genom analys av en signal från inklinationssensorema, vapnets tiltning, varefter riktpunktens position korrigeras i enlighet med denna. En fördelaktig effekt av den senare tekniken är att den information som presenteras för användaren kan minimeras, vilket förkortar tiden mellan målinhämtning och det första skottet som avfyras mot målet. Om vapnets tiltning är för stor, så att riktpunktens justerade position är utanför matrisens räckvidd, kan systemet vara anpassat att tillhandahålla en indikering för hur vapnet ska tiltas. Ett exempel på en sådan indikering kan vara en blinkande pil, eller någon annan form som inte kan förväxlas med riktpunkten.

En metod enligt föreliggande uppfinning, såsom beskriven av figurerna, är lämplig att implementeras med hjälp av beräkníngsorgan, såsom datorer och/eller processorer. Av denna anledning tillhandahålls ett datorprogram omfattande instruktioner anordnade att få beräkningsorganen, processorn eller datorn att utföra metodstegen enligt någon av de beskrivna utföringsformema eller erforderlig metod som får eldledningssystemet enligt någon av de beskrivna utföringsformema att fungera på önskat sätt. Stegen utförs företrädesvis av bearbetningsorganen, processorn eller datom i samverkan med fysiska organ, såsom de som beskrivits under hänvisning till valfri utföringsform, med hjälp av exempelvis en belysningskontrollenhet som' kraftsätter matrisens lj uskälla (-källor). Datorprogrammet omfattar företrädesvis en programkod, som visas i Fig. 8, vilken lagras på ett datorläsbart medium 602 som kan laddas och exekveras av bearbetningsorgan, processor eller dator 604 för att få den att utföra metoden enligt föreliggande uppfinning, företrädesvis i form av någon av de utföringsformer som beskrivits under hänvisning till figurema. Datorprogrammet kan exempelvis få processorn att korrigera beräknade kulbanor, att ta hänsyn till vind, etc, eller den kompenserade positionen för riktpunkten resulterade av en tiltning av eldledningssystemet.

Datorn och datorprogrammet kan anordnas att utföra pro gramkoden sekventiellt där åtgärderna hos metoderna utförs stegvis, eller att anordnad att utföra programkoden i realtid där åtgärdema hos någon av metodema utförs vid behov och tillgänglighet av data. Bearbetningsorganen, processorn eller datorn är företrädesvis vad normalt refereras till som inbäddade system. Således skall det datorläsbara mediet 502 och datorn 504 i fig. 8 endast tolkas som beskrivande och för förenklande av principförståelsen, och inte som en direkt avbildning av elementen. 100413 P:\0576 GS Development\P\0'79 BRS vers 2\SE\lst OA\PO5760079 Appl Text as filed - translatioxndoc Föreliggande uppfinning är särskilt väl lämpad för vapen som avfyrar ammunition med hög kulbana, såsom en undennonterad granatkastare (eng. underslung grenade launcher ~ UGL), automatgranatkastare (AGL), rekylfria granatkastare (såsom Carl Gustaf), etc., och kan till fiillo utnyttjas på ett sådant vapen.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 100413 P:\0576 GS Development\P\079 BR8 vers 2\SE\lst 0A\P05760079 App". Text as filed - translation.doc 16 PATENTKRAV

1. Eldledningssystem, omfattande - ett hölj e, - en ljuskanal, genom vilken en användare kan observera ett mål och samtidigt mottaga visuellt visad information, vilken lj uskanal omfattar delvis reflekterande optik, - en ljuskälla, för visualisering av en riktpunkt for användaren via den delvis reflekterande optiken, - organ för mottagning av ett mått för ett avstånd till målet, - en processor, för fastställande av den korrekta positionen för riktpunkten, utgående från avståndet till målet och för styrning av lj uskällan för utsändande av ljus så att riktpunkten visualiseras på korrekt position, varvid ljuskällan är en matris kapabel att selektivt utsända ljus från väldefinierade lägen på sin yta.

2. Eldledningssystem enligt krav 1, varvid den ljusutsändande matrisen är en endimensionell matris kapabel att selektivt utsända ljus från väldefinierade lägen på sin yta.

3. Eldledningssystem enligt krav 1, varvid den ljusutsändande matrisen är en tvådimensionell matris kapabel att selektivt utsända ljus från väldefinierade lägen på sin yta.

4. Eldledningssystem enligt krav 3, varvid den ljusutsändande matrisen är en matris av resonantkavitets-LED (RCLED).

5. Eldledningssystem enligt något föregående krav, varvid den ljusutsändande matrisen har formen av en parallelltrapets.

6. Eldledningssystem enligt något föregående krav, varvid siktet vidare omfattar en avståndsmätare i sitt hölj e.

7. Eldledningssystem enligt något föregående krav, varvid optiken som avbildar riktpunkten för användaren omfattar optik anpassad att skapa en bild av riktpunkten som är väsentligen parallaxfri relativt målet. 10 15 20 25 30 35 100413 P:\0576 GS Development\P\0'79 BRB vers 2\SE\lst 0A\P05760079 Appl Text as filed - 'cranslationmloc 17

8. Eldledningssystem enligt något föregående krav, varvid eldledningssystemet vidare omfattar en sensor för mätning av en inklination hos siktet i en tvärriktning och organ för korrigering av riktpunktens läge svarande mot inklinationen.

9. Eldledningssystem enligt något föregående krav, varvid siktet vidare omfattar organ för kommunikation med externa källor.

10. Metod för visande av en riktpunkt i ett eldledningssystem enligt något föregående krav, vilken metod omfattar: att inhämta avståndsinforrnation representerande avståndet till ett mål, att fastställa en position för avbildning av riktpunkten utgående från avståndsinforrnationen och kulbaneinforrnation för den ammunition som används, och, att styra ljusutsändandet från matrisen för utsåndande av ljus från en position av matrisens yta, vilket via den delvis reflekterande optiken avbildar riktpunkten på den fastställda positionen.

l 1. Metod enligt krav 10, vidare omfattande steget att inhämta en inklination i eldledningssystemets tvårriktning och att korrigera riktpunktens position svarande mot inklinationen.

12. Metod enligt krav 10, varvid inhåmtningen av avståndsinforrnation omfattar: att sända elektromagnetisk strålning mot målet, att mottaga en reflektion av den elektromagnetiska strålningen från målet, och att beräkna avståndet från målet utgående från tiden som löpt mellan sändandet och mottagandet.

13. Metod enligt krav 10, vidare omfattande stegen att inhämta information om kulbanan från valfri i gruppen bestående av: ballistik, inklination, vind, luftfuktighet, lufttryck, position, altitud, geografiska koordinater.

14. Metod enligt krav 10, vidare omfattande att styra ljusutsändandet från matrisen för visning av, via den delvis reflekterande optiken, alfanumerisk information. 100413 P:\0576 GS Development\P\O79 BRS vers 2\SE\1st OA\P05760079 Appl Text as filed ~ translation.doc 18

15. Datorläsbart medium, omfattande programkod som när den exekveras av en processor är anordnad att får processorn att utföra metoden enligt krav 10.