SE0601040A1 - Skummadrass med sittfunktion - Google Patents

Abstract

l1968,l010 12 Ink. t. Patent- ochregistreringsverket zone -us- 1 u sAMix/IANDRAG Första pæte" Föreliggande uppfinning avser en skurmnadrass (1), avsedd att användas i en säng varsbotten är ställbar i åtminstone ett liggande och ett sittande-läge, vilken madrass (1)innefattar en huvudsektion (3), en mittsektion (4) samt en fotsektion (5), där madrasseninnefattar en liggmodul (6) i form av ett första skumlager (7) som, åtminstone omfattarett övre lager av ovanstående nänmda huvudsektion (3), mittsektion (4) och fotsektion(5), där nämnda första skumlager (7) är tillverkat av en skumkvalitet som har en förstahårdhet (H1), varvid madrassens mittsektion (4) innefattar en sittmodul (8) i form av ettandra skumlager (9), där nämnda andra skumlager (9) är tillverkat av en skumkvalitetsom har en andra hårdhet (H2) som är högre än nämnda första hårdhet (H1) hos nämndaförsta skumlager (7).

Description

Ink. t. Patent- ochregistreringsverket 2006 -05- l Û Första posten 1l968,l010 1 SKUMMADRASS MÉED SITTFUNKTION TEKNISKT OMRÅDE Föreliggande uppfinning avser en skummadrass avsedd att användas i en säng varsbotten är ställbar i åtminstone ett liggande och ett sittande läge, vilken madrassinnefattar en huvudsektion, en mittsektion samt en fotsektion, där madrassen innefattaren liggrnodul i form av ett första skumlager som åtminstone omfattar ett övre lager avovanstående nämnda huvudsektion, rnittsektion och fotsektion, där nämnda förstaskumlager är tillverkat av ett skum som har en första hårdhet .

TEKNIKENS STÅNDPUNKT OCH PROBLEM Inom sjukvården är det vanligt med sängar där sängbotten är delad för att kunna resaupp huvudändan av sängen så att patienten kan sitta upp i sängen. För att kunna erbjudaen bekväm sittställning är sängbottnarna dessutom ofta 4-delade, med en brytningovanför patientens rumpa, en strax nedanför samt en brytning vid patientens knä.Eftersom patienterna ofta tillbringar mycket av sin vakna tid sittande i sängen, fås enmycket högre belastning på den del som patienten sitter på än på resterande del avmadrassen. Detta gäller givetvis även madrasser som används i andra sammanhang ochofta används i sittande ställning. Det har nu visat sig att skummadrasser som används ivärden av patienter som ofta sitter i sina sängar utsätts för ett ökat slitage på mitten, dvs. skummadrassen utsätts för ett ökat tryck då patienten sitter upp. Eftersom madrassenär anpassad för liggande individer innebär detta att madrassen slits ut i förtid. Det finnssåledes ett behov av en madrass med förbättrad hållbarhet men med fortsatt bekvämliggfimktion.

Ytterligare ett ändamål är att erbjuda en flexibel madrass som kan anpassas tillbrukarens behov av stöd. Ännu ett ändamål är att erbjuda en madrass som är enkel för vårdpersonal att användaoch som minimerar risken att madrassen används på felaktigt sätt.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGENDet är ett ändamål med föreliggande uppfinning att eliminera eller åtminstone minimeraovan nämnda problem vilket kan uppnås med en skumrnadrass vilken är avsedd att ll968,l0l0 2 användas i en säng vars botten är ställbar i åtminstone ett liggande och ett sittande lägeoch innefattar en huvudsektion, en mittsektion samt en fotsektion. Madrassen innefattaren liggmodul i form av ett forsta skumlager som åtminstone omfattar ett övre lager avovanstående nämnda huvudsektion, mittsektion och fotsektion. Det första skumlager ärtillverkat av ett skum som har en första hårdhet. Madrassen kännetecknas av att dessmittsektion innefattar en sittmodul i form av ett andra skumlager, där nänmda andraskumlager är tillverkat av ett skum som har en andra hårdhet som är högre än nämndaförsta hårdhet hos nämnda första skumlager.

Tack vare uppfinningen vinner man fördelen att en madrass med förbättrad hållbarheterbjudas. Ytterligare en fördel är att madrassen erbjuder en förbättrad komfort för denperson som sitter i madrassen med bibehållen eller förbättrad liggkomfort. Madrassen ärförhållandevis enkel i sin konstruktion vilket ger kostnadsmässiga fördelar.

Enligt ytterligare aspekter för uppfinningen gäller att: - sittmodulen innefattar ett undre lager av nämnda mittsektion och omfattar 25 - 50% avmadrassens längd samt är i huvudsak centralt placerad varvid madrassen kan användas iolika slags sängar anpassade för olika stora personer. - sittmodulen har en symmetrisk utsträckning i madrassens tvärled som omfattar minst50%, mer föredraget minst 75% och mest föredraget 100% av madrassens bredd, varviden förbättrad sittkomfort för en person som sitter i sängen då sängen är ställd i sittläge. - sittmodulen utgör ett i huvudsak rektangulärt, järnntj ockt lager av mittsektionen varvidsittmodulen erhåller samma egenskaper i tvärled samt att madrassen blir enkel atttillverka och ett effektivt materialutnyttj ande kan erhållas. - mittsektionen innefattar en sig från sittrnodulen mot madrassens huvudsektionutsträckande första stödvinge, vars utsträckning i tvärled överensstämmer medutsträckningen hos sittmodulen, där stödvingen åtminstone till del har en gradvisminskande tjocklek i riktning mot nämnda huvudsektion, varigenom en förbättradkomfort kan erhållas. - ytterligare komfort kan erhållas genom att förse skummadrassen med motsvarandestödvinge som utsträcker sig mot madrassens fotsektion. Dessutom elimineras risken föratt madrassen vänds åt fel häll. - stödvingen består av den skumkvalitet som har den högre hårdheten och genom attåtminstone till del låta stödvingen sträcka sig gradvis uppåt, inåt madrassen i en konvexdel kan en ergonomiskt utformad stödvinge erhållas som erbjuder ett gott stöd förpersonens svank/rnidja då personen ligger ner. Stödvingen kommer även att ge en viss 11968,10l0 3 ökad stadga då personen sitter i sängen. Företrädesvis avlutas stödvingen med enväsentligen rak del som i huvudsak löper i madrassens långdriktníng. - man genom att utforma skummadrassen så att tjockleken hos nämnda första skumlageri partiet ovan stödvingen är mindre än i partiet ovan ett mittenparti av sittmodulen samtatt det första skumlagret åtminstone till del omsluter stödvingen, kan erhålla en madrassmed mycket god liggkomfort samtidigt som sittmodulen ger en förbättrad sittkomfort. - man genom att låta stödvingen utgöra en sammanhängande, integrerad del avsittmodulen kan en god tillverkningsekonomi erhållas och delamas inbördes positiongaranteras. - det första skumlagret har en hårdhet H1 i intervallet 50 5 H1 < 150 N, företrädesvis100 - 140 N och mest föredraget 120 N, och det andra skumlagret har en hårdhet av 150< H2 S 300 N, företrädesvis 170 - 250 Noch mest föredraget 190 N, enligt enstandardiserad testrnetod benämnd ISO 2439 B, varigenom en skummadrass med brabalans mellan sittkomfort och liggkomfort fås, utan att skurmnadrassen blir onödigt tj ock, samtidigt som en god tillverkningsekonorni kan erhållas då dessa skum är normaltförekommande bland skumtillverkare. - det första skumlagret ges en tjocklek mellan 4 - 50 cm, företrädesvis 8 - 25 cm, mestföredraget omkring 10 - 15 cm och det andra skumlagret ges en tjocklek i intervallet 2 -25 cm, företrädesvis 3 - 8 cm, mest föredraget 4 - 6 cm. - sittmodulen sammanfogats med liggmodulen, exempelvis genom limning och/ellersvetsning varigenom en bäddmadrass som blir enkel och säker att använda erhålles.

KORT FIGURBESKRIVNINGUppfinningen kommer i det följ ande att beskrivas i mer detalj med hänvisning till debifogare ritningsfigurema, i vilka: Fig. 1 visar en planvy av en uppfinningsenlig madrass från ovan, Fig. 2 visar ett längdsnitt av en uppfinningsenlig skurnmadrass i ett förstautförande, Fig. 3 visar ett längdsnitt av en detalj av en uppfinningsenlig skummadrass i ett föredraget utförande, Fig. 4 visar en sidovy av en uppfinningsenlig skummadrass vid användning, ochFig. 5 visar visar ett längdsnitt av en uppfinningsenlig skummadrass i ettalternativt utförande.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNINGI Fig. 1 visas en planvy av en uppfinningsenlig skummadrass 1 från ovan. Madrassenkommer för enkelhetens skull att beskrivas såsom indelad i tre sektioner i längdled; en 1l968,1010 4 huvudsektion 3, en mittsektion 4 samt en fotsektion 5, vars avgränsning indikeras medde tänkta linjerna Cl och G2. Som framgår av benämningen på dessa sektioner omfattarhuvudsektionen den del av madrassen varpå en individ åtminstone vilar sitt huvud ochföreträdesvis även sitt skulderparti. Fotsektionen omfattar madrassens nederdel därföttema men även underbenen placeras. Mittsektionen utgör den största delen avmadrassen och omfattar bålens placering samt låren och sträcker sig mellanhuvudsektionen och fotsektionen. Dessa sektioner ska på intet sätt tolkas begränsandeför madrassen som sådan utan utgör enbart ett sätt att underlätta beskrivningen avmadrassen. Inom dessa sektioner kan givetvis subsektioner finnas vilka dock intebehöver omnänmas här. Vidare kan dessa sektioner exempelvis omges av en ram ellerkompletteras med andra sektioner i övre och nedre änden, vilka inte visas här. Dessaeventuella sektioner utgör lämpligen integrerade delar av madrassen. I figuren visas ensnittlinje A - A utifrån vilken madrassens uppbyggnad skall beskrivas i de efterföljandefigurema.

I Fig. 2 visas ett längdsnitt längs snittlinjen A - A av en uppfinningsenlig skummadrass1 i ett första utförande. Madrassen består här av en liggmodul 6 i form av ett förstaskumlager 7 som i detta mycket enkla utförande omfattar hela ovanstående nämndahuvudsektion '3 och fotsektion 5 samt en stor del av mittsektionen 4. Detta förstaskumlager 7 är tillverkat av ett skum som har en första hårdhet H1, i intervallet 50 5 H1< 150 N, företrädesvis 100 - 140 N och mest föredraget 120 N, enligt en standardiseradtestmetod benänmd ISO 2439 B. Vid en brukarvikt mellan 40 - 130 kg, har detta förstaskumlager 7 en tjocklek TU i intervallet 4 - 50 cm, företrädesvis 8 - 25 cm, mestföredraget 10 - 15 cm. Generellt gäller för den uppfinningsenliga madrassen att ju högrebrukarvikten är desto viktigare är det att hårdheten och tj ockleken hos sittmodulen väljskorrekt.

Madrassens mittsektion 4 innefattar en sittmodul 8 placerad på madrassens undersida iform av ett undre, andra skumlager 9 som har en andra hårdhet H2 som är högre ännämnda första hårdhet H2. Genom att den andra hårdheten H2 hos nämnda andraskumlager 9 är 150 < H2 S 300 N, företrädesvis 170 - 250 N och mest föredraget 190 Nvid en tjocklek hos det andra skumlagret 9 har en tjocklek TL; i intervallet 2 - 25 cm,företrädesvis 3 - 8 cm, mest föredraget 4 - 6 cm kan sitt- och liggkomforten i madrassenoptimeras.

Sittmodulen 8 omfattar 25 - 50% av madrassens längd X och är i huvudsak centraltplacerad. Lämpligen har sittmodulen 8 har en symmetrisk utsträckning i madrassens ll968,10l0 tvärled som omfattar minst 50%, mer föredraget minst 75% och mest föredraget 100%av madrassens bredd B, varvid d n är belägen så att den omfattar den del av madrassen som rumpan placeras hos en indi id som sitter i sängen då sängen är ställd i sittläge.

Enklast utformas sittmodulen so ett i huvudsak rektangulärt, jänmtjockt lager av nämnda mittsektion 4 vilket l'klädd i ett elastisk och följ samt ö IFig. 3 visas ett längdsnitt längs as fast mot det första skumlagret 7. Hela madrassen ärverdrag, ej visat. snittlinj en A - A av mittsektionen 4 hos en uppfinningsenlig madrass 1 i ett föredraget utförande. Som visas i figuren innefattarsittmodulen 8 stödvingar 10, 11 vilka utsträcker sig mot huvudsektionen respektivefotsektionen. Företrädesvis överensstämmer utsträckning i tvärledhos respektivestödvinge 10, 11 med utsträckningen hos sittmodulen 8. Lämpligen har stödvingen engradvis minskande tjocklek i riktning mot nämnda huvud- respektive fotsektion,åtminstone i området närmast Sittmodulens mittenparti 12. Vidare är det en fördel omstödvingarna 10, 11 åtminstone t1ll del sträcker sig gradvis uppåt, inåt madrassen i en konvex del, varigenom en ergonomiskt utformad stödfunktion kan erhållas genom att sittmodulen 8 därigenom kommer att innefatta en djupare del i mittenpartiet 12 där en individs bäcken/höft bör placeras. Stödvingarna 10, 11 utgör en grundare del av sittmodulen och därmed kan en serhållas. Lämpligen övergår den tödfunktion för individens svank/midja respektive lårkonvexa delen i en rak del vilken kan ges en önskad utsträckning i madrassens längdrktning, dock inte längre än att skulderpartiet/axlama tillåts sjunka ner i madrassen. L" pligen är stödvingen tillverkad av ett skum med samma hårdhet som sittrnodulen mittenparti. Sittmodulens mittenparti 12 utgör 40 -80% av den totala längden X ho sittmodulen. Lämpligen har mittenpartiet 12 en längd X1omkring 30 - 60 cm, företräd svis omkring 40 cm och medan respektive stödvinge 10, 11 har en längd X; av 10 - 3() cm, företrädesvis omkring 20 cm.

I det föredragna utförandet enligt figuren varierat tj ockleken hos det första skumlagret 7 längs sittmodulen 8. I partiet ovan Sittmodulens mittenparti 12, dvs. i den djupare delen, har det första skumlagret 7 en fö]i partiet ovan stödvingen 10, 11. 'sta tjocklek Tu som är större än en andra tjocklek T'L1I partiet vid stödvingen 10, 11 finns även ett undre, tredje skumlager 12 som tillsammans med det första skumlagret 7 omsluter stödvingen10, 11. I detta föredragna utförande av madrassen har det första skumlagret 7 en förstatjocklek Tu av ca 8 cm vid en hårdhet H1 av 120 N. Tjockleken TL; på det andraskumlagret 9 i mittenpartiet 12 uppgår till ca 4 cm vid en hårdhet H2 av 190 N. 11968,l0l0 Lämpligen utgör detta tredje skurnlager en integrerad del av det första skumlagret ochföreträdesvis används samma sïsort för att möjliggöra en enkel tillverkning. Vidare medför det ingen nackdel om si odulens mittenparti 12 tillåts att bukta ut en aning på madrassens undersida såsom visas i figuren. Härigenom kan materialåtgången minskas idet första skumlagret 7 utan att liggkomforten påverkas negativt. Tvärtom bidrar den uppfinningsenliga madrassen tillskumlagret 9 komprimeras i vissökat stöd för patientens svank/rni I ett föredraget utförande utgör st att sittmodulens 8 hårdhet kan väljas så att det andra utsträckning när patienten ligger i madrassen varvid ett dja samt lår kan erhållas även då patienten ligger ner. ödvingen 10, ll en sammanhängande, integrerad del av sittmodulen 8 vilket har vissa tillverkningsmässiga fördelar; men även innebär att stödvingarna 10, ll hålls på plats relativt sittmodulens mittenparti +12 vilket borgar för en god funktion hos madrassen. Funktionen och användarvänligheten gynnas också av att sittmodulen 8 är fast förbunde och/eller svetsning eller på andra n med liggmodulen 6, exempelvis genom limningför fackmarmen kända sätt.

I Fig. 4 visas en sidovy av ett föredraget utförande av en uppfinningsenlig madrass vid användning i sittställning. Den fr' ryggen och ger ett förbättrat stödutfonna madrassen så att stödvinhöjd med sängbottens ledpunkt 1trycket på madrassen så att merpmittenparti 12. Genom att välja l9 kan madrassen utformas så attsitter upp medan liggmodulen 6optimerad liggkomfort ska ligutan att sittmodulens mittenpartibåda stödvingarna 10, ll tillåtsav benen. I de fall madrassen anmed en ovanliggande bäddmadrmellan huden och den underliggtill skador kan reduceras i viss mreduceras.

I Fig. 5 visas ett längdsnitt av en ámre stödvingen 10 sträcker sig ett stycke upp längsåt individens svank/midj a. Det är fördelaktigt att gen övergår i sittmodulens tjockare mittenparti 12 i 3 för ryggstödet. När ryggstödet reses upp omfördelas en av belastningen hamnar på sittmodulensplig hårdhet och tjocklek på de båda skumlagren 7,ittmodulen 8 företrädesvis är verksam då patientenóreträdesvis är verksam då patienten ligger ner. För enodulen utgöra tillräckligt stöd för en liggande individänns dominant. Däremot är det fördelaktigt om dee ett visst stöd åt individens svank/midja och övre deländs inom sjukvården kan den lämpligen kompletterass 14, vilket medför att de skjuvkrafter som uppstårde kroppsvävnaden och som på sikt kan ge upphov. Tjockleken hos det första skumlagret 7 kan i så fall uppfinningsenlig madrass 1 i ett alternativt utförande.

Madrassen innefattar en sittmodul 8 med stödvingar 10, 11 men sittmodulen har getts en förenklad form och har för enkelhetens skull placerats på liggmodulens 6 undersida. l1968,lOl0 7 ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen begränsas inte av vad som ovan beskrivits, utan kan varieras inom -ramarna för de efterföljande patentkraven. Det skall förstås att en madrasse medliggmodulen och/eller sittmodulen som består av en kombination av flera olikaskumlager med varierande hårdheter innefattas i uppfinningstanken. Det inses vidare attsittmodulen kan förses med endast en stödvinge. Stödvingen och sittmodulen kantillverkas av skum med olika hårdheter varvid stödvingen kan ges egenskaper somuppfyller fler och/andra behov hos individen. Vidare inses att sittmodulen intebegränsas till en rektangulär form utan andra former på sittmodulen kan vara lämpliga.Exempelvis kan sittmodulen vara rund, elliptisk, triangelformad, hj ärtforrnad ellernjurformad. Inom sittmodulens mittenparti kan tj ockleken och hårdheten på skummetgivetvis varieras om olika egenskaper önskas inom sittmodulen för att därigenom gevarierande egenskaper på olika ställen.

Inom ramen för uppfinningen skall förstås att alla för fackmannen kända sätt attsammanfoga de olika delarna i madrassen innefattas och att de metoder som nämnts ibeskrivningen endast utgör exempel på lämpliga metoder.

I ett altemativt utförande kan madrassen utformas med en löstagbar sittmodul 8.Härigenom fås en skummadrass som erbjuder möjlighet till individuell anpassningberoende av exempelvis brukarens vikt. En dylik madrass erbjuder även möjligheten attbyta ut ligg- eller sittmodulen om den blivit sliten. Vidare medger detta utförande enförenklad tillverkning av madrassen. Sittmodulen och liggrnodulen fixeras relativtvarandra genom ett löstagbart förband, exempelvis kardborreförband, dragkedj eförbandoch/eller knappar och/eller genom ett madrassöverdrag som är anordnat att hållasittmodulen och liggmodulen i sina respektive inbördes lägen. Vidare inses att denformmässiga anpassning som sittmodulen och liggmodulen har till varandra bidrar tillatt delarna fixeras inbördes och att sittmoduler med andra former än de som visats härgivetvis kan användas för att uppnå samma syfte. Exempelvis kan stödvingamasundersidor utformas med ”hullingar” som går i ingrepp med motsvarande fördjupningari skumlagret som omsluter stödvingens undersida.

Den uppfirlningsenliga madrassen har beskrivits utifrån en användning inomsjukvården. Det skall förstås att madrassen enligt uppfinningen inte enbart är lämpligför dessa brukare utan kan användas av individer som av andra skäl tillbringar mycket ll968,l010 8 tid i sängen. Inom ramen för uppfinningstanken innefattas även en användning avmadrassen för privat bruk i nyare sängar där sittfinxktion blivit allt vanligare.