FI67002C - Saett och anordning foer att styra en pcm-kodek - Google Patents

Description

RSr*] [b] ^KUULUTUSJULKAISU ^ 7 n n 9 ΑΒΓα lJ ' 1 utlAcgningsskrift o/UUz >S * ^ (51) K*.lk?/toto.3 h 03 K 13/01 SUOMI —FINLAND (21) P»wntt)h*k«««-P«.na«*öknln| 770981 (22) Htkemhpihr»—Amöknjflpdaj 29.03.77 * * (23) Altatpilvt—Glhlglwtidif 29.03.77 (41) TaltutJulklMksJ — RlhrttoffantNg 01.10.77

Patentti· ja reklttorihalUtUt (44) Nihttvtkslpanoft μ kwiLHiflatam pvm.—

Patent· och raghtantyralaan ' ΑμΜμ uttagd «* ucUkrtft·» pubNcerad 31.08.84 (32)(33)(31) Pyydetty aatoikm* SfinS priority 31.03-76

Ruotsi-Sverige(SE) 7603843-9 (71) Oy L M Ericsson Ab, Kyrkslätt, FI; 02420 Jorvas, Suomi-Fin 1 and(F I) (72) Erik Lennart Jansson, Farsta, Tommy Edvard Svensson, Skärholmen,

Ruots i-Sver ige(SE) (74) Oy Kolster Ab (54) Sätt och anordning för att styra en PCM-kodek - PCM-kodekin ohjaus-. menetelmä ja -laite Föreliggande uppfinning hänför sig tili ett sätt att styra en PCM-kodek, vilken omvandlar inkommande analogsignaler tili i en första taktfrek-vens utsända PCM-ord och vilken omvandlar i en andra taktfrekvens inkommande PCM-ord tili utg&ende analogsignalsampel, varvid ätminstone en av nämnda tvä omvandlingstyper ästadkommes medelst en approximationsoperation och varvid nämnda taktfrekvenser har tillnärmelsevis överensstämmande pe-riodlängder. Uppfinningen hänför sig även tili en anordning för utförande av sättet.

Kända dylika omvandlingsmetoder och därtill anpassade AD (analog-digital)-respektive DA (digital-analog)-omvandlare beskrives tili exempel genom en av "Ecole polytechnique federale de Lausanne" utgiven föredrags-samling över temat "Conversion A/D & D/A" behandlat under "JournAes d'elec--tronique 1973"· Nämnda föredragssamling behandlar även lineära och logarit-miska kodnings- respektive avkodningskarakteristikor, medelst vilka kod-ningssambandet fastlägges melian nämnda analogsignalsampel och PCM-ord.

Det finnes direkta omvandlingsmetoder, enligt vilka den inkommande informationen konverteras direkt tili den pä grund av karakterietikan 2 67002 beetämda utgäende informationen, och approximeringsmetoder, enligt vilka karakteristikan avsökes medelst ett approximationsprogram tills man pä-träffar ett karakteristikaintervall, vars analogsignalamplitud respektive PCM-ord överensstämmer med den inkommande informationen. Konstruktivt ästadkommes direkta DA-omvandlingar enklare än direkta AD-omvandlingar.

En enkel och snabbreagerande direkt DA-omvandlare beskrives i svenska patentansökan 7510801-9· Nämnda föredragssamling beskriver även AD-approxi-mationsmetoder, hos vilka varje approximationssteg omfattar en direkt DA-omvandling och varav en kallas successiv approximation, vilken senare kom-mer att behandlas mera ingäende.

Ovanstäende sammanfattning av gängse omvandlingemetoder klargör, att det finnes PCM-kodektyper, vilka omfattar utrustningar av samma slag bäde för AD- och för DA-omvandlingar. Tili exempel använder bäda omvand-lingstyper var sin approximationslogik för att alstra kodningskarakteris-tikan eller var sin enligt direktmetoden arbetande DA-omvandlare.

Syftet med föreliggande uppfinning är att styra en dylik PCM-kodek pä s&dant sätt, att ingen dubblering av nämnda samma slags utrustning behove, vilket syfte tidigare har uppn&tts enbart vid synkrona driftsför-hällanden, varvid de inledningsvis nämnda bäda taktfrekvenserna för inkommande och utsända PCM-ord överensstämmer. Tili exempel omfattar en i OS 2432976 beskriven synkront styrd flerkanalskodek en gemensam taktsig-nalgenerator för att parallellt styra ett antal binärräknare, vilka till-hör var sin för en av kanalerna avsedd AD-respektive DA-omvandlare, varvid de synkrona driftsförhällandena möjliggör att under varje tidslucka ut-föra en AD- och en DA-omvandlingsoperation parallellt, dvs. i separata utrustningar. OS 2333299 beskriver ett exempel tili för synkront styrda om-vandlingsoperationer, varvid en enkanalskodek omfattar en gemensam funktions-generator för att genomlöpa en omvandlingskarakteristika, vilken användes parallellt för AD- och DA-omvandlingen. OS 2518277 beskriver ett ytterligare exempel för en synkront styrd PCM-kodek, som omfattar en gemensam DA-omvandlare, vilken under de synkrona driftsförhällandena användes i alterne-rande ordningsföljd för AD- och DA-omvandlingen.

Ingen av dessa kända kodekutrustningar skulle emellertid arbeta till-fredställande under sä kallade plesikrona driftsförhällanden, där de bäda omvandlingstypernas taktfrekvenser har samma nominella värde, kring vilket konstanta eller varierande avvikelser inom bestämda gränser är tillätna. Oberoende av vilken av taktfrekvenserna tidvis är högre eller lägre än den andra äetadkommer däremot det föreslagna styrsättet och den föreslagna 5 67002 styranordningen, att den ena omvandlingstypen aldrig genomföres parallellt med utan genomföres alltid fristäende frän den andra omvandlingstypen. Vid vai av en lämplig kodektyp, vilken omfattar samma slags utrustning för AD-och DA-omvandlingen, behövs följaktligen ingen utrustningsdubblering, utan den samma utrustningen, vilken vid en tidpunkt deltar i omvandlingen av den ena typen, deltar trots plesiokrona förhällanden vid en annan tidpunkt i omvandlingen av den andra typen.

Föreliggande uppfinning, vars kännetecken framgär av patentkraven och vilken ästadkommer nämnda fördelaktiga egenskaper utan ofördelaktiga bi-effekter sä som informationsförlust, kommer numera att förklaras med hjälp av bifogade fig. 1 till 5· Med hjälp av fig. 1 förklaras uppfinningens all-männa principer, fig. 2 till 4 visar vardera en utföringsform av en styr-enhet ooh fig. 5 visar en styrenhet som styr en med en gemensam direkt-DA-omvandlare försedd PCM-kodek.

Fig. 1 visar, att ett analogt ingängsminne AK/in för att frän inkom-mande analogsignaler a/in ta ut analogsignalsampel as/in styres medelst för AD-omvandlingar avsedda taktpulser tAD/in, vilka erhälles frän en första taktpulsgenerator PG/AD för att alstra pulser i nämnda första taktfrekvens. Nämnda analogsignalsampel patentansökan 7510801-9· Nämnda föredragesamling beskriver även AD-approximationsmetoder, hos vilka varje approximationssteg omfattar en direkt LA-omvandling och varav en kallaa sucoessiv approximation, vilken senare kommer att behandlas mera ingäende.

Ovanstäende sammanfattning av gängse omvandlingsmetoder klargör, att det finnes PCM-kodektyper, vilka omfattar utrustningar av samma slag bäde för AD- och för DA-omvandlingar. Tili exempel använder bäda omvandlings-typer var sin approximationslogik för att alstra kodningskarakteristiken eller var sin enligt direktmetoden arbetande DA-omvandlare.

Syftet med föreliggande uppfinning är att styra en dylik PCM-kodek pä sädant sätt, att ingen dubblering av nämnda samma slags utrustning behövs, vilket syfte tidigare har uppnätts enbart vid synkrona driftsförhällan-den, varvid de inledningsvis nämnda bäda taktfrekvenserna för inkommande och utsända PCM-ord överensstämmer. Tili exempel omfattar en i OS 2432976 beskri-ven synkront styrd flerkanalskodek en gemensam taktsignalgenerator för att parallellt styra ett antal binärräknare, vilka tillhör var sin för en av kanalerna avsedd AD-respektive DA-omvandlare, varvid de synkrona drifts-förhällandena möjliggör att under varje tidslucka utföra en AD- och en DA-omvandlingsoperation parallellt, dvs. i separata utrustningar. OS 2333299 beskriver ett exempel tili för synkront styrda omvandlingsoperationer, var- 4 67002 vid en enkanalskodek omfattar en gemensam funktionsgenerator för att genom-löpa en omvandlingskarakteristika, vilken användes parallellt för AD- och DA-omvandlingen. OS 2518277 beskriver ett ytterligare exempel för en synk-ront styrd PCM-kodek, som omfattar en gemensam DA-omvandlare, vilken under de synkröna driftsförh&llandena användes i alternerande ordningsföljd för AD- ooh DA-omvandlingen.

Ingen av dessa kända kodekutrustningar skulle emellertid arbeta till-fredställande under s& kallade plesikrona driftsförh&llanden, där de bäda omvandlingstypernas taktfrekvenser har samma nominella värde, kring vilket konstanta eller varierande avvikelser inom bestämda gränser är till&tna. Oberoende av vilken av taktfrekvenserna tidvis är högre eller lägre än den andra Aetadkommer däremot det föreslagna etyrsättet och den föreslagna styranordningen, att den ena omvandlingstypen aldrig genomföres parälellt med, utan genomföres alltid frist&ende fr&n den andra omvandlingstypen. Vid vai av en lämplig kodektyp, vilken omfattar samma slags utrustning för AD-och DA-omvandlingen, behövs följaktligen ingen utrustningsdubblering, utan den samma utrustningen, vilken vid en tidpunkt deltar i omvandlingen av den ena typen, deltar trots plesiokrona förh&llanden vid en annan tidpunkt i omvandlingen av den andra typen.

Föreliggande uppfinning, vars kännetecken framgÄr av patentkraven och vilken Ästadkommer nämnda fördelaktiga egenskaper utan ofördelaktiga bieffekter s& som informationsförlust, kommer numera att förklaras med hjälp av bifogade fig. 1 tili 5· Med hjälp av fig. 1 förklaras uppfinningene all-männa principer, fig. 2 tili 4 visar vardera en utföringsform av en styr-enhet och fig. 5 visar en styrenhet som styr en med en gemensam direkt-DA-omvandlare försedd PCM-kodek.

Fig. 1 visar, ett ett analogt ing&ngsminne AM/in för att frän inkom-mande analogsignaler a/in ta ut analogsignalsampel as/in styres medelst för AD-omvandlingar avsedda taktpulser tAD/in, vilka erhälles frän en första taktpulsgenerator PG/AD för att alstra pulser i nämnda första taktfrekvens. Nämnda analogsignalsampel överföres fr&n ing&ngsminnet AM/in tili en första ing&ng av en analogkomparator AC. En medelst en nollpuls zp nollställd approximationslogik AL stegas medelst stegpulser sp, varvid under ett av tvä successiva stegpulser begränsat tidsavsnitt aistras en analogsignalamp-litud a och ett enligt en omvandlingskarakteristika därtill hörande digi-talord d. Denna stegprincip antydes medelst ett register R, frän vilket den under ett tidsavsnitt erh&llna amplituden överföres tili en andra ingäng hos nämnda analogkomparator AC, vilken alstrar en differenssignal ds, pä 5 67002 grund av vilken nämnda approximationslogik fortsätter approximationspro-ceesen eller sänder en slutsignal fs. Vid en AD-omvandling aktiverar slut-signalen överföringen av det i nämnda register E registrerade digitalordet d till ett digitalt utgAngsminne DM/out, frAn vilket ett PCM-pulsflöde pt/ out utsändes medelst av nämnda första taktpulsgenerator PG/AD alstrade taktpuleer tAD/out. Om PCM-orden utsändes i seriell form, blir den frek-vens som bestämmer nämnda utgAngstaktpulser tAD/out en multipel av den frekvens som bestämmer ingAngssamplingstakten tAD/in, och om PCM-orden uteändes i paralle11 form, överenestämmer ingAngs- och utgAngstakten, sA när som pA en eventuellt men konstant fasförskjutning melian takterna, vilken införes för att anpassa utgAngstakten till den för omvandlingsproceseen maximalt behövliga operationstiden.

Enligt fig. 1 genomföres bAda omvandlingstyper pA varandra helt mot-svarande sätt. En andra taktpulsgenerator PG/DA genererar pA känt sätt frAn ett inkommande PCM-pulsflöde pt/in för DA-omvandlingar avsedda taktpul-ser tDA/in, medelst vilka styres ett digitalt ingAngsminne DM/in för att buffertlagra inkommande PCM-ord d/in. Det under ett approximationssteg er-hAllna och i nämnda register R registrerade digitalordet d jämföres med det buffertlagrade PCM-ordet medelst en digitalkomparator DC, vars differens-signaler ds styr nämnda approximationslogik AL. Vid en DA-omvandling aktiverar en slutsignal överföringen av den registrerade analogsignalampli-tuden a till ett analogt utgAngsminne AM/out, därifrÄn den utläses som ett utgAende analogsignalsampel as/out i en av nämnda andra taktpulsgenerator PG/DA alstrad utgAngstakt tDA/out, vilken bortsett frAn en eventuell fas-förskjutning är synkront i förhAllande till nämnda ingAngstakt tDA/in.

Nämnda utgAngsminnen DM/out och AM/out skulle vara onödiga, om om-vandlingsoperationerna är sAdana och styres pA ett sAdant sätt, att nämnda slutsignaler fs alltid inträffar synkront med respektive omvandlingstyps inkommande takt.

Den i fig. 1 visade generella kodekutrustningen är försedd med ett resultatminne RM, vars ingAngar och utgAngar är anslutna till approximations-logiken AL, vilken antages att alstra under varje approximationstidsavsnitt sAdana mellanresuitat, vilka möjliggör att efter en paus Aterupptaga app-roximationsprocessen utan upprepning av redan genomförda steg. Nämnda paus börjar, dA en brytsignal is bryter Överföringen av mellanresultat frAn approxi-mationslogiken via en OCH-grind G1 till resultatminnet. Nämnda paus slutar, dA en fortsättningssignal es öppnar en OCH-grind G2 för överföringen av mellanresultat frAn resultatminnet till apppoximationslogiken, vilken under pau-sen har värit ledig för att genomföra en annan approximationsoperation.

6 67002

Kodekutrustningen enligt fig. 1 är försedd med grindanordningar G3 och G4 respektive G5 ooh G6 för att medelst omvandlIngetypsignaler cAD respektive cBA styras sA att approximationslogiken och registret deltar vid en AD- respektive DA-omvandlingsoperation. Beroende pA omvandlingsmetoderna behöver endera omvandlingstyp maximalt sitt antal tidsavsnitt, men trots plesiokrona förhAllanden är det möjligt att använda samma approximations-logik AL och register R för bAda operationstyper, om nämnda taktfrekvenser-nas tillätna toleransgränser, tidsavsnitt och maximala antal tidsavsnitt förhAller sig s& tili varandra, att Ätminstone en omvandlingsoperation av varje typ rymmes i den kortaste periodlängden mellan tvÄ för en av opera-tionstyperna avsedda samplingstaktpulser.

Nämnda stegpulser sp.erhAller approximationslogiken enligt fig. 1 frAn en OCH-grind G7 av en tidsavsnittgenerator TU, varvid nämnda av tvA successive stegpulser begränsade tidsavenitt Astadkommes medelst ett en-förloppselement SSE1, väre ingAng aktiveras via en ELLER-grind ORI av nämnda nollpulser zp eller fortsättningssignaler es eller via nämnda OCH-grind G7 av frAn enförloppselementet alstrade pulsbakflanker under förut-sättningen att approximationslogiken inte uteänder nämnda slutsignal fs. Enligt den visade allmänna principen igAngsätter varje nollpuls eller fort-sättningssignal aletringen av ett tidsavsnitt, varvid ett eventuellt pä-gAende tidsavenitt brytes. Uppenbarligen kan tidsavsnittgeneratorn ocksA utgöras av en pä motsvarande sätt started och stopped stegpulsgenerator.

1 samband med fig. 5 kommer att beskrivas hur nämnda stegpulser och tidsavsnitt Astadkommes medelst en taktfrekvensmultipel, vilken alstras av en av nämnda taktpulsgeneratorer.

Kodekutrustningen enligt fig. 1 styres medelst en styrenhet CU, vilken mottager de frAn nämnda taktpulsgeneratorer PG/AD och PG/DA komman-de pulserna tAD/in och tDA/in och de frAn approximationslogiken AL kom-mande slutsignalerna fs och vilken alstrar nämnda omvandlingstypsignaler cAD och cDA, samt nämnda nollpulser zp och nämnda bryt- och fortsättningssignaler is och es. Fig. 2 tili 4· visar tre styrenhetsutföringsformer, vil-ka mottager av nämnda taktpulsgeneratorer alstrade taktpulser tl och t2 samt utsänder omvandlingstypsignaler cl ooh o2, varvid beteckningarna 1 och 2 användes för att skilja mellan de bAda omvandlingstyperna. Om tili exem-pel beteckningen 1 väljes för AB-omvandlingsoperationerna, utgöres taktpul-serna tl av ovannämnda taktpulser tAD/in och omvandlingstypsignalerna cl Astadkommer som ovannämnda signaler cAD att approximationslogiken deltar vid en AD-omvandlingeoperation.

7 67002

Fig 2 visar en företa styrenhetsutföringsform som omfattar tv& avi-seringsenheter NU1 och NU2 väre utg&ngar är anelutna tili var sin omvand-lingetypvippa FF1 och FF2. Nämnda aviseringsenheter omfattar var sin OCH-grind G8 ooh vippa FF3, väre ena ing&ng mottager taktpulserna och väre andra ingäng är ansluten till OCH-grindens G8 utgäng som utgör aviserings-enhetens utgäng. Nämnda OCH-grind G8 är anordnad för att förhindra att den tili samma omvandlingstyp hörande typvippan sättee i eitt ena etabila läge a medelst en respektive taktpuls om den tili den andra omvandlingstypen hörande typvippan är redan satt i motevarande läge a. Nämnda slutsignaler fs äterställer en a-satt typvippa. Om taktpulserna tl och t2 koinciderar och om därför typvipporna FF1 och FF2 a-sättes samtidigt, förhindrar ett dubble-ringsskydd DP en koincidens av omvandlingatypsignalerna cl och c2. Lubble-ringsskyddet omfattar OCH-grindar G9 och G10 som i koincidensfallet stoppar typsignalen cl, avieerar via en ELLER-grind OR2 p& nytt en operation av typ 1 och äterställer via en ELLEB-grind OR 3 typvippan FF1. Denna första utförings-form pätvingar varierande väntetider innan en omvandlingsoperation fär igäng-sättas, varför de via en ELLER-grind 0R4 utsända nollpulserna zp och därmed ocksä de av approximationslogiken alstrade slutsignalerna fs inte är i synkronism med respektive taktpulser. Nämnda minnen AM/in, DM/in, AM/out och DM/out för att buffertlagra den inkommande och utgäende informationen är följaktligen oumbärliga kodekdelar. Ett resultatminne behövs däremot inte, ty denna företa utföringsform alstrar inga bryt- och fortsättningssig-naler.

Fig. 3 visar en andra styrenhetsutföringsform, vilken i överensstäm-melse med den första utföringsformen omfattar tvä omvandlingstypvippor FF1 och FF2, en aviseringsenhet NU2 och en ELLER-grind 0R4· Hos denna andra utföringsform utlöser varje taktpuls tl alltid omedelbart en nollpuls zp och en omvandlingstypsignal cl. Om det antages att den medelst hänvisningsnum-ret 1 bestämda omvandlingsmetoden bestär av ett konstant antal tidsavsnitt, s4 som tili exempel den inledningsvis nämnda successiva approximationsmeto-den, erh&lles synkronism mellan taktpulserna tl och respektive slutsignaler fs. Därav följer att utg&ngsminnet för att buffertlagra respektive utgäende Information är umbärligt. Vid en;respektive direkt omvandlingsmetod skulle dessutom ing&ngsminnet för att buffertlagra respektive inkommande information vara överflödigt.

Len andra utföringsformen omfattar en tili nämnda aviseringsenhet NU2 ansluten fördröjningsanordning DD för att pä grund av varje taktpuls tl ästadkomma tvä pulser, vilka i relation till denna taktpuls är fördröjda 8 67002 p& sädant sätt, att den första med en tid dtl fördröjda puisen inträffar dä typsignalen cl bestämt har upphört, och att den andra med en tid dt2 fördröjda puisen inträffar dä en pä grund av nämnda första fördröjda puis alst-rad typsignal o2 bestämt har upphört. Typsignalerna c2 och tillhörande noll-signaler zp uppstär om en omvandling av typ 2 är aviserad medelst en takt-puls t2. Nämnda tidsavsnittsgenerator TU är härvid sä dimensionerad, att var-je av taktpulserna tl bestämd period rymmer sä mänga tidsavsnitt som högst gär ät för en operation av typ 1 och tvä operationer av typ 2. Om taktpul-serna t2 har en högre frekvens än taktpulserna tl mäste dessutom den prin-cipiella förutnämnda förutsättningen vara uppfylld, att en operation av varje typ rymmes i en av taktpulserna t2 bestämd period. Trots plesiokrona förhällanden kan typsignalerna cl ooh c2 vid denna andxa utföringsform aldrig koincidera, därför är det i samband med fig. 2 beekrivna dubblerings-skyddet obehövligt. Omvandlingeoperationerna av typ 2 är utsatta för varie-rande väntetider, varför den styrdft kodektutrustningen mäste vara försedd med respektive buffertminnen.

Pig. 4 visar en tredje styrenhetsutföringsform, vilken i överens-stämmelse med den första utföringsformen omfattar tvä omvandlingstypvippor PP1 och FF2, en aviseringsenhet NU1, ett dubbleringsskydd DP och ELLER-grindar 0R2, 0R5 och 0R4, varvid en pägäende operation av typ 2 förhindrar att typvippan FF1 intar det stabila läget a och varvid dubbleringsskyddet förhindrar att bäda typvippor intar samtidigt det stabila läget a. Hos denna tredje utföringsform utlöser varje taktpuls t2 alltid omedelbart en nollpuls zp och en omvandlingstypsignal c2. Dubbleringsskyddets OCH-grind G9 ästadkommer en brytning av en päbörjad operation av typ 1 genom att via ELLER-grind 0R3 äterställa typvippan FF1 och genom att via ELLER-grind 0R2 avisera en fortsättning av den brutna operationen. En brytenhet IU för att aletra ovannämnda bryt- och fortsättningssignaler is och es omfattar en omkopplare, vilken i fig. 4 utgöres av tvä OCH-grindar Gil och G12. Om-kopplaren har sin ingäng ansluten till aviseringsenhetens NU1 utgäng och sinä utgängar sänder en fortsättningssignal es respektive en nollpuls zp i beroende av en brytvippas FF4 läge a respektive b. Nämnda vippa FF4 alstrar en brytsignal is, dä den a-sättes medelst en OCH-grind G13, vilken aktive-rae av en under en pägäende operation av typ 1 inträffande taktpuls t2. Fort-sättningsslgnalen es b-sätter brytvippan.

Fig. 5 visar en PCM-kodek, vilken omfattar en direkt konverterande DA-omvandlare MC för att dele omvandla de via aktiverade OCH-grindar G5 och G6 inkommande PCM-orden d/in tili utgäende analogsampel as/out och dels 9 67002 deltager vid en s& kallad successiv approximationsprocess. Härvid aktiveras OCH-grindar GJ, G4 och G14 samt användes en analog komparator AC för att jämföra det fr&n ett ing&ngsminne ΑΚ/in kommande analogslgnalsamplet as/ in med en approximationsamplitud och för att alstra en annulleringssignal ns om samplet är mindre än approximationsamplituden: Vidare användes ett approximationsregister AB, vars bitposition stegvis "l"-sättes medelst en signifikansräknare SC, men under respektive steg äter "0"-sättes om en DA-omvandling av approximationsregistrets innehäll förorsakar en annulleringssignal ns. Härav framg&r, att varje AD-tidsavsnitt hos den successiva approximationen inkluderar en ”l"-sättningsfasi' en DA-omvandlingsfas, en jämförelsefas och en korrekturfas, medan hela DA-omvandlingsoperationen best&r enbart av DA-omvandlingsfasen, vilken tar i anspräk enbart en del av ett enda AD-tidsavsnitt.

Den i fig. 5 visade styrenheten CU är en modifikation av den i samband med fig. 4 beskrivna tredje utföringsformen, varvid DA-omvandlin-gen är prioriterad framför AD-omvandlingen och varvid det har tagits hänsyn tili tidsförhällandet melian nämnda faser. Varje frän taktpulsgeneratorn PG/AD erh&llen taktpuls tAD/in, avsedd för att hos aviseringsenheten NU/AD avieera en AD-omvandling, ansluter approximationsregistrets mest signifi-kanta bitposition tili signifikansräknaren. Stegpulser sp ästadkommer successiva signifikansvärdesminskningar. När deh minst signifikanta bitpositio-nen är slutbehandlad sänder signifikansräknaren en slutsignal fs för att styra överföringen av det utgäende PCM-ordet tili det digitala utgängsmin-net DM/out och för att äterställa omvandlingstypvippan FF/AD. DA-omvandlingsoperationen behöver varken nollpuls, stegpulser eller slutsignal och dess typvippa för alstring av typsignalen cDA och styrning av nämnda avi-seringsenhet NU/AD ersättes av ett DA-enförloppselement SSE/DA, som alstrar ett "l"-tillst&nd\:under den direkta DA-ornvandlingsfaeen. Ett dubbleringsskydd behövs inte och brytenheten utgöres av en OCH-grind G14, vilken i dubble-rings- och brytningsfallet alstrar en repetitionssignal rs som ersätter ovannämnda bryt- och fortsättningssignaler. Emedan signifikansräknaren SC och approximationsregistret AB användes enbart för AD-omvandlingsoperationer behövs inget resultatminne. D& signifikansräknaren mottager nämnda repetitionssignal rs medför den närmast följande stegpulsen ingen signifikansvär-desminskning. Pä det sättet övertar den prioritmrade DA-omvandlingen ett av AD-omvandlingen päbörjat tidsavsnitt och det avbrutna approximationssteget repeteras i det efterföljande tidsavsnittet.

Enligt fig. 3 ästadkommes nämnda stegpulser sp.medelst en taktfrek- 10 67002 vensmultipel, vilken alstras av taktpulsgeneratorn PG/AD b&, att varje taktpuls tAD/in sammanfaller mod en stegpuls.

Om den i fig. 5 visd.de kodekutrustningen skall styras medelst nämnda andra styrenhetsutföringsform tillordnas AD-omvandlingstypen typbeteeknin-gen 1 och användes likasä taktpulsgeneratorn PG/AD för att alstra taktpul-serna tl sammanfallande med en stegpuls. Nämnda fördröjningsanordning DD utgöres härvid lämpligen av en medelet taktpulserna tl startad och medelst stegpulserna sp stegad räknare, vilken är försedd med tvä utgängar vara aktiveringar ästadkommer nämnda fördröjningstider dtl ooh dt2. Beteckningen 2 i fig. 3 tillordnas DA-omvandlingarna, vilka utan nollpulser och slutsig-naler styres medelst ett DA-enförloppselement som ersätter omvandlingstyp-vippan PF2.

Claims (10)

67002 11

1. Sätt att styra en PCM-kodek, vilken omvandlar inkommande analogsignaler till i en första taktfrekvens utsända PCM-ord och vilken omvandlar i en andra taktfekvens inkommande PCM-ord till ut-gäende analogsignalsampel, varvid ätminstone en av nämnda tvä omvandlingstyper ästadkommes medelst en approximationsoperation och varvid nämnda taktfrekvens har tillnärmelsevis överensstämmande pe-riodlängder, kännetecknat därav, att man alstrar tids-avsnitt, av vilka högst ett första respektive andra antal gär at för en omvandlingsoperation av den ena respektive andra typen, varvid ätminstone summan av nämnda tvä antal tidsavsnitt rymmes i den kortare av nämnda periodlängder, att man tilldelar var och en av nämnda för omvandlingsoperationerna ätgäende tidsavsnitt endera av nämnda omvandlingstyper, samt att man lagrar de inkommande analogsingalerna och PCM-orden ätminstone tills ifrägavarande omvandlingstyp tilldelas ett tidsavsnitt, och lagrar mellanresultat som erhälles under en pä-gäende operation av den ena typen, da denna pä grund av den andra typens prioritet mäste avbrytas, vilka mellanresultat möjliggör att fortsätta nämnda avbrutna operation efter nämnda prioriterade operations avslutning, och lagrar PCM-ord och analogsignalsampel, vilka erhälles under ett ifrägavarande operation avlsutande tidsavsnitt, dä operationsavslutningen inte sker med den tillordnade takten.

2. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att manitilldelar tidsavsnitt den ena omvandlingstypen först dä en omvandlingsoperation av den andra typen är avslutad och att man prio-riterar vid nämnda tidsavsnittilldelning en av de bäda typerna dä tvä perioder börjar samtidigt.

3. Sätt enligt patentkravet 1, kännetecknat därav, att man alstrar nämnda tidsavsnitt sä att varje genom den ena av nämnda taktfrekvenser bestämd period rymmer en första tidsavsnittsek-vens, vars antal tidsavsnitt är tillräckligt för att genomföra en omvandlingsoperation av den ena av de tvä typerna som är tillordnad denna ena taktfrekvens, samt en andra och tredje sekvens, av vilka var och en har ett tillräckligt antal tidsavsnitt för att genomföra en omvandlingsoperation av den andra typen, och att man tilldelar nämnda första sekvens nämnda ena omvandlingstyp för att genomföra den tili 12 67002 denna period hörande omvandlingsoperationen, medan man tilldelar nämnda andra och tredje sekvens den andra omvandlingstypen under villkoret att den andra av nämnda taktfrekvenser har aviserat en tillhörande omvandlingsoperation.

4. Sätt enligt patenkravet 1, kännetecknat därav, att man prioriterar den ena omvandlingstypen, sä att den tillhörande operationen päbörjas da tvä perioder börjar samtidigt eller trots att en omvandlingsoperation av den andra typen pägär, för vilken tilldelningen av tidsavsnitt avbrytes och fortsättes efter den prio-riterade operationens avslutning.

5. Sätt enligt patentkravet 4, kännetecknat därav, att nämnda operation av den prioriterade typen börjar när det vid avbrytning den icke prioriterade omvandlingstypen tilldelade tidsav-snittet är slut.

6. Sätt enligt patentkravet 4, kännetecknat därav, att den prioriterade omvandlingstypen övertar i samband med avbryt-ningen det den icke prioriterade omvandlingstypen tilldelade tidsav-snittet.

7. Anordning för att enligt patentkravet 1 styra en PCM-kodek som omfattar en första taktpulsgenerator (PG/AD) för att alstra takt-pulser (tAD/in, tAD/out) i en första frekvens, medelst vilka samplas tili nämnda PCM-kodek inkommande analogsignaler (a/in) och medelst vilka nämnda PCM-kodek utsänder ett pä grund av analog-digital-om-vandling erhällit PCM-pulsflöde (pt/out), och en andra taktpulsgenerator (PG/DA) för att ur ett tili nämnda PCM-kodek inkommande PCM-pulsf löde (pt/in) alstra taktpulser (tDA/in, tDA/out) i en andra frekvens, medlest vilka bestämmes tidsluckor för inkommande PCM-ord (d/in) och medelst vilka samplas pä grund av digital-analog-omvand-ling erhällna analogsignalamplituder (as/out), varvid nämnda takt-frekvenser har tillnärmelsevis överensstämmande periodlängder och varvid nämnda PCM-kodek är utrustad för.att genomföra medelst en approximationsoperation ätminstone den ena av nämnda tvä omvandlings-typer, kännetecknad därav, att anordningen omfattar grindkretsar (G3 till G6) för att pä grund av omvandlingstypsignaler (cAD, cDA) ästadkomma kodekkonfigurationer för utförande av respek-tive omvandlingstyp, en tidsavsnittgenerator (TU) för att sända tili nämnda PCM-kodek stegpulser (sp) vilkas tidsläge fastlägges medelst 13 67002 tidsavsnitt av vilka högst ett första respektive andra antal gär ät för en omvandlingsoperation av den ena respektive andra typen, var-vid ätminstone summan av nämnda tvä antal tidsavsnitt rymmes i den kortare av nämnda periodlängder, och en tili nämnda taktpulsgenerator ansluten styrenhet (CU) för att alstra nämnda omvandlingstypsignaler (cAD, cDA), medelst vilka nämnda av tidsavsnittgeneratorn (TU) alst-rade tidsavsnittet tilldelas endera av nämnda omvandlingstyper, var-vid för sädana driftsfall, där tidsavsnitten tilldelas nämnda omvandlingstyper fördröjt i förhällande tili respektive taktpulsgenera-tors taktpulser, nämnda PCM-kodek är utrustad med av taktpulsgene-ratorerna styrda minnesanordningar (AM/in, DM/in) för att lagra inkommande analogsampel (as/in) och PCM-ord (d/in) ätminstone tills nämnda styrenhet (CU) sänder respektive omvandlingstypsignal, och varvid för sädana driftsfall, där en pägäende omvandlingsoperation av den ena typen pä grund av den andra typs prioritet mäste av-brytas, nämnda PCM-kodek är utrustad med ett resultatminne (RM) för att lagra mellanresultat, vilka möjliggör att fortsätta nämnda av-brutna operation efter nämnda prioriterade operations avslutning, var-jämte för sädana driftsfall, där omvandlingsoperationerna inte av-slutas med en tillordnade takten, nämnda PCM-kodek är utrustad med en taktpulsgeneratorerna styrda minnesanordningar (DM/out, AM/out) för att lagra PCM-ord och analogsignalsampel, vilka erhälles under ifrägavarande operation avslutande tidsavsnitt (fig. 1).

8. Anordning enligt patentkravet 7, kännetecknad därav, att nämnda styrenhet omfattar tvä omvandlingstypvippor (FF1, FF2) och tvä till var sin av nämnda taktpulsgeneratorer anslutna aviseringsenheter (Nu1, Nu2), vars utgängar är anslutna tili nämnda tidsavsnittgenerator och tili var sin av nämnda omvandlingstypvippor, för att gä grund av en mottagen taktpuls (t1, t2) starta alstringen av tidsavsnitt och sätta respektive omvandlingstypvippan sä att den utsänder respektive omvandlingstypsignal (c1, c2) under villkoret att den andra omvandlingstypvippan inte utsänder sin tillordnade omvandlingstypsignal, och att nämnda styrenhet omfattar ett dubbelrings-skydd (DP) för att prioritera den ena av omvandlingstyperna och för att pä nytt avisera den andra omvandlingstypen, dä aviseringsenheter-na samtidigt sätter nämnda omvandlingstypvippor (fig. 2). 14 67002

9. Anordning enligt patentkravet 7, kännetecknad därav, att nämnda styrenhet omfattar en aviserningsenhet (NU2), en fördröjningsanordning (DD) och tvä omvandlingstypvippor (FF1, FF2), av vilka den ena (FF1) är ansluten till den ena av nämnda taktpuls-generatorer, vars taktpulser (t1) föranleder att respektive omvand-lingstypsignal (d) utsändes och att alstringen av tidsavsnitt startas, och av vilka omvandlingstypvippor den andra (FF2) är ansluten till nämnda aviseringsenhet (NU2), vars ingängar är anslutna till den av nämnda taktpulsgeneratorer och till nämnda fördröjningsanordning (DD) för att fördröja tvä ganger var och en av de nämnda ena omvandlingsvippa styrande taktpulserna (t1) pä sädant sätt, att alstringen av tidsavsnitt startas och nämnda andra omvandlingstypvippa (FF2) sättes att utsända respektive omvandlingstypsignal (c2) medelst den av nämnda fördröjda pulser, vilken inträffar först efter att nämnda aviseringsenhet (NU2) har mottagit en taktpuls (t2) (fig. 3).

10. Anordning enligt patentkravet 7, kännetecknad därav, att nämnda styrenhet omfattar tvä omvandlingstypvippor (FF1, FF2) och en aviseringsenhet (NU1), vilken är ansluten till den ena av nämnda taktpulsgeneratorer, till nämnda tidsavsnittgenerator och till nämnda omvandlingsvippoer, för att pä grund av en mottagen taktpuls (t1) starta alstringen av tidsavsnitt och sätta den ena (FF1) av omvandlingsvipporna sä att den utsänder respektive omvandlingstypsignal (c1) under villkoret att ingen omvandlingstypsignal (c2) utsänder av den andra omvandlingstypvippan (FF2), vilken är ansluten till den andra av nämnda taktpulsgeneratorer, vars taktpulser (t2) utan villkor föranleder att respektive omvandlingstypsignal (c2) utsändes och att alstringen av tidsavsnitt startas, samt att nämnda styrenhet vidare omfattar ett dubbelringsskydd (DP) för att priori-tera av nämnda andra omvandlingstypvippa (FF2) utsända omvandlings-typsignaler (c2) och för att pä nytt avisera den nämnda ena taktpuls-generator tillordnade omvandlingstypen, da bäda omvandlingstypvippor annars skulle alstra omvandlingstypsignaler, och en brytenhet (IU) för att styra nämnda resultatminne genom att alstra en brytsignal (is) dä en taktpuls (t2) frän nämnda andra taktpulsgenerator samman-faller med en ej prioriterad omvandlingstypsignal (c1), och genom att alstra en fortsättningssignal (es) dä den nämnda brytsignal föranle-dande prioriterade omvandlingsoperationen är avslutad, (fig. 4). 67002 15