FI130527B - Lastväxlarram - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en lastväxlarram som innefattar en första och en andra låsanordning. Låsanordningarna har ett aktivt läge för att medge låsning av lastväxlarramen till ett lastväxlarfordon och ett inaktivt läge i vilket låsning med hjälp av den aktuella låsanordningen hindras. Lastväxlarramen innefattar även ett reglage och en länkanordning, vilken sammanlänkar reglaget med både den första och den andra låsanordningen, så att ett skifte av reglaget mellan ett första och ett andra läge, eller vice versa, orsakar ett skifte hos den första och den andra låsanordningens lägen, varvid när reglaget är i det första läget då är den första låsanordningen i sitt aktiva läge och den andra låsanordningen i sitt inaktiva läge, och när reglaget är i det andra läget då är den första låsanordningen i sitt inaktiva läge och den andra låsanordningen i sitt aktiva läge.

Description

Lastväxlarram

TEKNISKT OMRÅDE

Föreliggande uppfinning avser en lastväxlarram avsedd att lyftas upp på och låsas till ett lastväxlarfordon.

BAKGRUND

Lastväxlarram, även kallad rullflaksram, är en välkänd produkt på världsmarknaden. Den är populär i transportbranschen dä en lastbil med lastväxlarutrustning i form av en i tvärled fordonet ledad och krokförsedd arm kan lyfta upp och dra ombord en lastväxlarram på fordonet utan assistans från externa lyftredskap. Med hydraulik till den i vinkel formade armen på fordonet vrids den i en bågformig rörelse längs fordonet (uppåt, bakåt och nedåt), varvid den på armen monterade krokens öppning vrids så att den kan omsluta en lyftbygel på lastväxlarramen. Fordonet kan nu backas samtidigt som lastväxlarutrustningens arm i en återgående bågformig rörelse lyfter upp och drar ombord lastväxlarramen på fordonet. Lastväxlarutrustningen kan både hämta upp en lastväxlarram till fordonet från mark eller lägga ner en lastväxlarram till mark och därmed snabbt och enkelt byta sin last. Om lastväxlarramen är försedd med rullar baktill kan den med fordonets krok omslutande lastväxlarramens lyftbygel och med kroken hållande lastväxlarramens främre ände en liten bit ovan mark förflytta lastväxlarramen en kortare sträcka rullande på de bakre rullarna till/från lämplig uppställningsplats.

Lastväxlarramar tillverkas utifrån flera förekommande standarder. I exempelvis Europa finns standarderna DIN, AFNOR, SMS, FS, DS, NS, STANAG och några till. Dessa är snarlika vad avser vertikala

N och längsgående balkar, men tyvärr olika vad avser låsning till fordon. Det utgör en stor risk för att

N färdas med olåst lastväxlarram olastad eller med last i trafiken och begränsar användningen av 2 lastväxlarramar i olika utföranden för varierande laster. Därför har användningen blivit en lokal

N 25 — företeelse. Det förekommer att förare av lastväxlarbilar har hanterat lastväxlarramar enligt annan = standard än den som lastväxlarbilen är avsedd för. Detta har skett utan att bilens förare har observerat 3 att det har varit “fel” lastväxlarram som vederbörande har hanterat (t.ex. avseende lästyp och läsläge)

D och har transporterat lastväxlarramen i allmän trafik med ingen annan låsning i ingrepp än kroken

S omslutande lyftbygeln. I ljuset av detta vore det önskvärt att åstadkomma en lastväxlarram som är mindre beroende av en specifik standard, för att därigenom möjliggöra ökad säkerhet och minskad risk för att lastväxlarramen inte är tillräckligt väl låst under färd.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åtminstone delvis lindra ovan nämnda nackdelar med kända lastväxlarramar. Detta och andra ändamål, vilka kommer att framgå av följande beskrivning, uppnås med en lastväxlarram enligt det medföljande självständiga patentkravet. Exempel på utföringsformer presenteras i de osjälvständiga patentkraven och även i den följande beskrivningen.

Uppfinningen bygger på insikten att man genom att förse en lastväxlarram med två olika låsanordningar, som var och en uppfyller en respektive standard, och göra lastväxlarramen omställningsbar så att en förare kan välja vilken av låsanordning som skall aktiveras, då kan lastväxlarramen på ett säkert sätt hanteras av olika fordon som är uppbyggda enligt olika standarder.

Användningen av en lastväxlarram blir alltså både säkrare och mer mångsidigt användbar än kända lastväxlarramar. Exempelvis skapar den möjlighet att sända lastenheter i internationell trafik och gagnar internationella samarbeten i t.ex. räddnings- och försvarssammanhang.

Uppfinningen hänför sig till en lastväxlarram avsedd att lyftas upp på och låsas till ett lastväxlarfordon.

Lastväxlarramen innefattar: - en första låsanordning, vilken har ett aktivt läge för att medge låsning av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet med hjälp av den första låsanordningen och ett inaktivt läge i vilket låsning med hjälp av den första låsanordningen hindras, - en andra låsanordning, vilken har ett aktivt läge för att medge låsning av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet med hjälp av den andra låsanordningen och ett inaktivt läge i vilket låsning med hjälp av den andra låsanordningen hindras, - ett reglage, vilket är skiftbart mellan ett första läge och ett andra läge,

N - en länkanordning, vilken sammanlänkar reglaget med bäde den första läsanordningen och den andra

O läsanordningen, sä att ett skifte av reglaget mellan det första och det andra läget, eller vice versa,

O 25 orsakar ett skifte hos den första och den andra läsanordningens lägen,

S varvid när reglaget är i det första läget dä är den första läsanordningen i sitt aktiva läge och den andra z läsanordningen i sitt inaktiva läge, och när reglaget är i det andra läget dä är den första läsanordningen > i sitt inaktiva läge och den andra låsanordningen i sitt aktiva läge. 3

O Uppfinningen möjliggör säledes en valbarhet. Genom att förse lastväxlarramen med en första

O 30 läsanordningen enligt en standard och en andra läsanordningen enligt en annan standard, kan en förare välja vilken av läsanordningarna som passar till det lastväxlarfordon pä vilket lastväxlarramen skall lastas.

Respektive låsanordnings inaktiva läge är lämpligen placerad så att låsanordningen inte gör utgör något hinder för eller ”kolliderar” med utrustning på ett fordon som är anpassad för den andra låsanordningen.

Reglaget är lämpligen manuellt skiftbart, såsom att en förare med handen kan greppa reglaget och skifta det mellan det först läget och det andra läget. Reglaget är såldes lämpligtvis ett mekaniskt reglage. Den generella uppfinningstanken, dvs. att valbart kunna skifta två låsanordningar mellan aktivt respektive inaktivt läge, är dock inte begränsat till mekaniska reglage. Exempelvis omfattar den generella uppfinningstanken även elektroniskt påverkbara reglage.

Enligt åtminstone en utföringsform innefattar lastväxlarramen två parallella sidobalkar som löper i lastväxlarramens längdled, varvid den första låsanordningen innefattar en låsbalk som sträcker sig i lastväxlarramens tvärled mellan de två sidobalkarna, varvid låsbalken har genomgående låshål med vilka låstappar från lastväxlarfordonet är avsedda att gå i ingrepp i den första låsanordningens aktiva läge. Den här varianten av första låsanordning är fördelaktig eftersom den passar AFNOR, SMS, m.fl. standarder.

Enligt åtminstone en utföringsform innefattar den andra låsanordningen låsklackar som är svängbart anordnade kring en axel, varvid låsklackarna är vridna nedåt i den andra låsanordningens aktiva läge för samverkan med låstappar från lastväxlarfordonet och vridna uppåt i den andra låsanordningens inaktiva läge. Den här varianten av andra låsanordning är fördelaktig eftersom den passar DIN,

STANAG, m.fl. standarder. — Ovanhar några olika riktningar angivits. För att undvika missförstånd görs följande tydliggörande.

Lastväxlarramen har en förbestämd orientering i förhållande till lastväxlarfordon när lastväxlarramen är upplyft (och företrädesvis låst) till lastväxlarfordonet. Lastväxlarramens längdled överensstämmer

N dä med fordonets längdled. Likasä motsvarar dä lastväxlarramens tvärled fordonets tvärled.

O Lastväxlarramen har en undersida som är avsedd att vetta mot marken, och en ovansida som är avsedd

O 25 — att vetta bort från marken. Riktningen ”uppät” är alltså en riktning som sträcker sig från undersida mot

S ovansida, och riktningen ”nedät” är tvärtom en riktning som sträcker sig frän ovansida mot undersida.

I

& Enligt åtminstone en utföringsform, innebär det inaktiva läget, för både den första och den andra 3 läsanordningen, att åtminstone ett parti av läsanordningen är högre upp i lastväxlarramens höjdled än i 3 det aktiva läget, varvid skiftet mellan det aktiva och inaktiva läget åstadkoms genom en

S 30 rotationsrörelse av läsanordningen, eller genom en rotationsrörelse av en till läsanordningen kopplad mekanism som omvandlar rotationsrörelsen till en linjär vertikal rörelse av låsanordningen. Detta är fördelaktigt eftersom den inaktiva låsanordningen då är ur vägen för den underliggande utrustningen på lastväxlarfordonet.

Den generella uppfinningstanken är alltså inte begränsad till en specifik rörelse för omväxlingen mellan aktivt och inaktivt läge. I vissa utföringsformer kan således båda låsanordningarna lägen regleras genom rotation av låsanordningarna. I andra utföringsformer kan båda låsanordningarnas lägen regleras genom en linjärförflyttning av låsanordningarna (t.ex. med hjälp av en mekanism som omvandlar en rotationsrörelse till linjärrörelse enligt ovan). I ytterligare utföringsformer kan en av låsanordningarna regleras genom en rotation av låsanordningen, med den andra av låsanordningarna regleras genom linjärförflyttning. Såsom kommer att förklaras mer i detalj nedan, lämpar sig t.ex. en första låsanordning i form av en tvärgående låsbalk väl för både rotationsförflyttning och linjärförflyttning.

Enligt åtminstone en utföringsform, innefattar reglaget ett vridbart handtag, varvid vridning av handtaget åstadkommer förflyttning av länkanordningen i lastväxlarramens längdled, eller varvid vridning av handtaget åstadkommer vridning av länkanordningen runt en i lastväxlarramens längdled löpande geometrisk axel. Dessa varianter är fördelaktiga då det möjliggör enkel omväxling mellan låsanordningarnas aktiva och inaktiva lägen. En låsanordning kan exempelvis enkelt ordnas att följa länkanordningens vridning, eller låta en mekanism följa länkanordningens vridningen för omvandling till linjärrörelse. Likaså kan man koppla en låsanordning till länkanordningen så att förflyttning i längdled av länkanordningen drar med ett parti av låsanordningen medan ett annat parti av låsanordningen är roterbart anslutet till en rotationsaxel, varvid en rotation av låsanordningen kan åstadkommas.

I ljuset av ovanstående förklaringar torde det tydligt framgå att lastväxlaramen, enligt åtminstone en uppfinningsform, är utformad så att länkanordningen är anordnad att flyttas i lastväxlarramens längdled för att vrida både den första och den andra låsanordningen kring respektive geometriska

N axlar, vilka geometriska axlar sträcker sig i lastväxlarramens tvärled. Läsanordningarna och

O 25 länkanordningens slaglängd är lämpligen gjorda sä att läsanordningarna utför en 90*-rörelse, dvs.

O svänger ett kvarts varv, när de växlas mellan sina respektive aktiva och inaktiva lägen. Den första

S läsanordningen är lämpligtvis orienteringsmässigt förskjuten med 90° relativt den andra z läsanordningens orientering. Med andra ord, när länkanordningen flyttas i längdled pä grund avatt > reglaget flyttas mellan det första läget och det andra läget, då påverkas de båda låsanordningarna så 3 30 — att de växlar till sitt aktiva respektive inaktiva läge genom en 90*-rörelse, och kan sedan växlas tillbaka

N genom en omvänd 90*-rörelse orsakad av att reglaget flyttar länkanordningen i omvänd riktning i

N längdled.

Enligt åtminstone en utföringsform är länkanordningen anordnad att vridas kring en geometrisk axel som sträcker sig i lastväxlarramens längdled, varvid en kammekanism är anordnad att följa länkanordningens vridrörelser och, beroende på vridriktningen, överföra vridrörelsen till en höjning eller en sänkning av den första låsanordningen i lastväxlarramens höjdled, medan den andra 5 låsanordningen är anordnad att följa länkanordningens vridrörelser. En kammekanism möjliggör en enkel omvandling av vrid-/rotationsrörelse till linjärförflyttning. I andra utföringsformer är det dock tänkbart att utnyttja andra typer av rörelseomvandlare, såsom en kugghjulsmekanism.

Enligt åtminstone en utföringsform, innefattar lastväxlarramen vid sin främre ände en i lastväxlarramens tvärled löpande anslagsbalk som är avsedd att ligga an mot ett stopp på lastväxlarfordonets utrustning, varvid anslagsbalken är flyttbar i lastväxlarramens höjdled mellan ett övre läge och ett nedre läge, varvid anslagsbalken är operativt kopplad till reglaget så att när reglaget är i det första läget då är anslagsbalken i sitt övre läge och när reglaget är i det andra läget då är anslagsbalken i sitt nedre läge. Även om denna uppfinning fokuserar på att skapa en säker låsning med hjälp av omväxlande valbara låsanordningar, är det värt att notera att det även finns andra skillnader mellan olika standarder. Exempelvis kan en skillnad vara vilket anslagsbalkens position. En möjlighet är att manuellt montera loss balken från ett läge och montera fast i ett annat läge, när man byter från ett fordon med en standard till ett fordon med en annan standard. Den ovan presenterade utföringsformen har dock fördelen att genom att operativt koppla anslagsbalken till reglaget kan dess läge ändras i en och samma operation som låsanordningarnas läge ändras. Det skall dock noteras att — dettaär endast en möjlig utföringsform, och att den generella uppfinningstanken kan likväl kombineras med andra sätt att flytta anslagsbalken om så önskas, t.ex. genom att man manuellt skruvar loss den för att lyft/sänka den till ett annat läge där den skruvas fast. En anslagsbalk är till skillnad från låsanordningarna oftast mer lättillgänglig.

N En annan komponent hos lastväxlarramar vars läge kan skilja sig ät mellan olika standarder är

O 25 lyftbygeln som fordonets krok skall greppa tag i. Även om läget hos lyftbygeln inte päverkar

O läsanordningarnas funktionalitet har lastväxlarramen enligt ätminstone en utföringsform konfigurerats

S för lägesjustering av lyftbygeln. Enligt ätminstone en utföringsform innefattar säledes lastväxlarramen z vid sin främre ände en lyftbygelanordning som har en lyftbygel för mottagande av en krok tillhörande > lastväxlarfordonets utrustning för lyft av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet, varvid lyftbygeln är 3 30 — flyttbar mellan två låsbara lägen.

N

S Enligt ätminstone en utföringsform innefattar lyftbygelanordningen guideelement för samverkan med lyftbygeln, varvid guideelementen definierar en bägformig bana utmed vilken lyftbygeln är flyttbar mellan nämnda två låsbara lägen. Genom ett sådant arrangemang åstadkommes en enkel justering av lyftbygelns läge, även om lyftbygeln inte är operativt kopplad till reglaget.

Ytterligare särdrag hos och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att förstås vid studium av följande beskrivning. Fackmannen inser att olika särdrag hos uppfinningen kan kombineras för att skapa andra utföringsformer än de som exemplifierats i denna ansökan, utan att för den skull avvika från uppfinningens omfattning.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA

Fig. 1 visar en fiktiv lastväxlarram, som inte utgör en del av uppfinningen.

Fig. 2-3 visar en lastväxlarram enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 4-10 visar en lastväxlarram enligt åtminstone en annan utföringsform av uppfinning.

DETALJERAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA

Fig. 1 visar en fiktiv lastväxlarram, som inte utgör en del av uppfinningen. I vanliga fall har lastväxlarramar en typ av låsanordning, men för att underlätta förståelsen av den kommande diskussionen av uppfinningens utföringsformer, har lastväxlarramen i Fig. 1 försetts med två olika typer av låsanordningar, så som kommer att förklaras i det följande.

Fig. 1 visas följande element.

Lastväxlarramen har i sin främre ände en lyftram 1 (även kallad vertikalram). Vid lyftramen 1 finns en

N 20 lyftbygel 2. I samtliga standarder är lyftbygeln 2 beskriven som en fast konstruktion. Det förekommer

N ätminstone tvä olika bygellägen och bygelvinklar i europeiska standarder. Bakom lyftbygeln 2 finns en

O

N skyddsplåt 3 (för att inte en missad krokomfattning skall innebära att last skadas av kroken). Nedanför

O

N lyftbygeln 2 är en anslagsbalk 4 (även kallad stoppbalk) anordnad. I europeiska standarder förekommer

I

T det åtminstone två olika höjder for anslagsbalken 4 relaterade till lyftbygelns 2 läge. Lastväxlarramen 3 25 har främre (vanligtvis fyrkantiga) invändiga lashal 5 i sidobalkar 6 (även kallade rambalkar) för låsning

O

O e n

O pä släpfordon.

N

&

Baktill har lastväxlarramen en bakre tvärbalk 7, vars utseende anpassas efter val av päbyggnation, såsom flak, skåp, ISO-container, m.m. Vissa lastväxlarramar kan ha utrymme 8 for utvändig låsning (detta finns exempelvis som tilläggsutrustning i svensk standard).

För att låsa en lastväxlarram till fordonet på ett säkert sätt är lastväxlarramen försedd med en därtill avsedd läsanordning. I Fig. 1 illustreras en första låsanordning 9 i form av en läsbalk 9 med fyrkantiga genomgående hål). Låsbalk 9 användes normalt i bl.a. svensk standard. Placeringen av låsbalken 9 är dock sådan att den ”kolliderar” med utrustning på fordon som har den andra typen av standardlåsning — (andraläsanordningen 14, som kommer att diskuteras mer i detalj nedan).

Lastväxlarramen kan vara försedd med rullar 10. Sådana rullar 10 är vanligen fast positionerade och användes för att rulla en lastväxlarram när den är upplyft i främre lyftramens 1 lyftbygel 2 av lastväxlarbilens lyftkrok.

En lastväxlarram kan i vissa fall även innefatta en invändig låsskena 11. Den användes för bakre invändig låsning på fordon enligt svensk standard, men omfattas ej av den i den här ansökan diskuterade första och andra låsanordningen. Fig. 1 visar även en spridarlämsutlösning 12 för samverkan med en spridarläm på ett lastväxlarflax, t.ex. för spridning av lastat grus.

Utöver de främre låshålen 5 kan lastväxlarramen även ha bakre (oftast runda) hål 13 för låsning på släpfordon. Framåtriktade låstappar på släpfordon går in i hålen 13 vid den bakre tvärbalken 7 när lastväxlarbilen rullar lastväxlarramen bakåt på släpfordonet. Därefter fixeras lastväxlar ramen på släpfordonet med låsning i de främre låshålen 5 när lastväxlarbilen har lagt ner lastväxlarramens främre del på släpfordonet.

Som redan indikerats ovan har lastväxlarramen här illustrerats med en andra låsanordning 14 som innefattar invändiga låsklackar 14 enligt DIN/STANAG standard. Dessa låsklackar 14 ”kolliderar” dock med utrustning på fordon med svensk standardlåsning, dvs. fordon avsedda för den första låsanordningen 9.

För tydlighetsskull upprepas här att detta är ett fiktivt exempel, eftersom en lastväxlarram traditionellt

N inte har kunnat ha bäde den första läsanordningen 9 och den andra läsanordningen 14, utan endast en

O av dessa.

O

Tr 25 Infor en transport sker låsning till lastväxlarbilen automatiskt under de sista ca 10 cm av lastsekvensen,

N dvs. strax innan lastväxlarramen nått fram till sin rätta position på lastväxlarbilen. Detta sker genom att

E lastväxlarbilens krok under rörelsen pä bilen vrider runt och dess öppning ändras frän öppen och 3 bakätriktad för att kunna greppa om lyftbygeln 2 i lastväxlarramen till att öppningen ar framätriktad 3 och därmed ar ”krokryggen” riktad bakåt och hindrar lastväxlarramens framdel med lyftbygel 2 fran att

S 30 röra sig uppåt eller bakåt. Anslagsbalken 4, dvs. den nedre horisontella balken, hindrar rörelse framåt genom att den anligger mot ett stopp på den vertikala arm som kroken är anbringad överst på.

Samtidigt går bakåt riktade tappar belägna på lastväxlarbilens utrustning in i genomgående hål i låsbalken 9 (i en typ av standard), alternativt omsluter fram och ovansida på klackar 14 anbringade på lastväxlarramens båda sidobalkars 6 insidor (i en annan typ av standard). Detta sker utan att fordonsföraren behöver lämna sin arbetsplats i fordonets förarhytt.

Så som nämnts ovan har lastväxlarramen den i framändan befintliga vertikala lyftramen 1 som innehäller en lyftbygel 2 för fordonets krok samt anslagsbalken 4 för positionering av lastväxlarramen i längdled. Fordonskroken i lyftbygeln 2 hindrar rörelse bakät/uppät och anslagsbalken 4 hindrar rörelse framät genom att den anligger mot ett stopp pä den vertikala arm som kroken är anbringad överst pä.

I sidled styrs lastväxlarramen av de längsgäende sidobalkarna 6 inät/utät av styrningar pä fordonet — samt flansade rullar i fordonets bakkant. Lastväxlarramen styrs och sidobalkarnas 6 undersida rullar pa dessa flänsade styrrullar när lastväxlarramen lyfts upp med krok/krokarm pä fordonet.

De interna läsningarna av typen bakätriktade lästappar pä fordonet som gär in i häl i läsbalk 9 i vissa standarder resp. bakätriktade lästappar som omsluter fram och översida pä läsklackar 14 i andra standarder är avsedda att förhindra att bakre delen av en lastväxlarram vrider sig uppät och lämnar — fordonett.ex. vid högre lasttyngdpunkt. Det hindrar lasten och ev. även fordonet från att välta.

Omställning av de läsanordningar, som föreskrivs i förekommande standarder, kan ske dels genom flyttning eller ommontering av läsbalkar 9 eller läsklackar 14 vilket är bäde tidsödande och riskfyllt eftersom man mäste befinna sig under delar av en lastväxlarram (oftast med last) för att kunna utföra arbetet. Det är dessutom svärt att i efterhand säkerställa att arbetet blivit rätt utfört dä läsanordningarna döljs visuellt av annan utrustning pä ett fordon. Sä som kommer att beskrivas nedan med hänvisning till resterande figurer, löser föreliggande uppfinning ovanstående problem, genom att förse en lastväxlarram med både en första och and andra läsanordning, t.ex. i form av nämnda läsbalk

N 9 respektive läsklackar 14, men som med ett reglage kan styra läsanordningarna sä att endast en av

O dessa är i aktivt läge medan den andra är i inaktivt läge. Med andra ord möjliggör uppfinningen att en

O 25 — förstaläsanordning, t.ex. innefattande nämnda läsbalk 9, används (aktivt läge) i en första typ av

S standarder medan den av stipulerad frigängshöjd invändigt mellan sidobalkar 6 skall vara ur vägen z (inaktivt läge) i andra standarder, dvs. ge en fri zon i hela lastväxlarramens längd. På motsvarande sätt > möjliggör uppfinningen att en andra låsanordning, t.ex. innefattande nämnda låsklackar 14, används 3 (aktivt läge) i en annan typ av standarder medan den av stipulerad frigångshöjd invändigt mellan

N 30 — sidobalkar 6 skall vara ur vägen (inaktivt läge) i den första typen av standarder, dvs. ge en fri zon i hela

N lastväxlarramens längd.

Även om vissa element och komponenter som visas i Fig. 2-10 liknar eller motsvarar de element och komponenter som diskuterats i Fig. 1, är uppfinningen inte begränsad till dessa specifika utformningar av elementen och komponenterna, utan kan fritt varieras inom ramen för den i kraven definierade uppfinningen.

Inför diskussionen av Fig. 2-10 är det värt att notera att hänvisning kommer att göras till det koordinatsystem som illustreras i Fig. 1, dvs. x-axeln representerar lastväxlarramens längdled, y-axeln representar lastväxlarramens höjdled, och z-axeln representerar lastväxlarramens tvärled.

Fig. 2-3 visar en lastväxlarram enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen.

Med hänvisning till Fig. 2 och 3 uppvisar lastväxlarramen en första låsanordning 9. Låsanordningen 9 — innefattar en läsbalk med läshylsor som markerar hål för låsning utformade enligt AFNOR, SMS m.fl. standarder. Läshylsorna är anordnade pä ett i vridbart rör/vridbar axel 15 (se Fig. 2) som sträcker sig i tvärled (z-led). Röret/axeln 15 kan säledes vridas runt en geometrisk z-axel, och är lagrad pä för stipulerade frigängsmätt i korrekt höjd och läsavständ från vertikal referenslinje genom högsta punkt i lyftbygel 2 enligt standard i vänster och höger längsgående sidobalkar (jämför sidobalkar 6 i Fig. 1).

Lastväxlarramen i Fig. 2 och 3 uppvisar även en andra läsanordning 14 , innefattande läsklackar enligt

DIN, STANAG m.fl. standarder. Läsklackarna är anordnade pä ett vridbart rör/vridbar axel 16 (se Fig. 3).

Röret/axeln 16 sträcker sig i tvärled och kan alltsä vridas runt en geometrisk z-axel. Röret/axeln 16 är lagrad pä för stipulerade frigängsmätt korrekt höjd och läsavständ frän vertikal referenslinje genom högsta punkt i lyftbygel 2 enligt standard i vänster och höger längsgäende (jämför sidobalkar 6 i Fig. 1).

Den första läsanordningen 9 med dess läshylsor och den andra läsanordningen 14 med dess läsklackar är lämpligtvis rörliga i 90” runt sina respektive axlar 15, 16 via styrarmar 17 och en bakre förbindningslänk 23 samt anordnade i 90” inbördes förhållande till varandra. Därigenom aktiveras

N enbart den ena av läsanordningarna 9, 14 ät gängen medan den andra är vriden till ett inaktivt läge och

N ur den stipulerade fria zonen mellan längsgäende sidobalkarna (jfr. sidobalkarna 6 i Fig. 1) upp till en 2 25 — viss höjd enligt respektive standard och som skall finnas som fri zon i lastväxlarramens hela längd.

NN z Lastväxlarramen uppvisar även ett reglage 21, här innefattande ett handtag som är ledbart lagrat > längst fram i lyftramens 1 ena sida (alternativt vardera sidan enligt kundönskemål). Med hjälp av 3 handtaget är båda låsanordningarna 9, 14 via en längre främre förbindningslänk 22 vridbara mellan

N sina aktiva resp. inaktiva lägen. Den främre förbindningslänken 22 och den bakre förbindningslänken

N 30 23 ingår alltså i en gemensam länkanordning som förbinder reglaget 21 med låsanordningarna 9, 14.

Rätt läge indikeras lämpligen via handtagets läge.

Fig. 2 är reglaget i ett första läge och den första läsanordningen 9 är i sitt aktiva, nedfällda, läge. Den andra låsanordningen 14 är i sitt inaktiva, uppfällda, läge. I Fig. 3 däremot har reglaget 21 ställts i sitt andra läge vilket har medfört att länkanordningen 22, 23 påverkat den första låsanordningen 9 till att flyttas till det inaktiva, uppfällda, läget, medan den andra låsanordningen 14 har flyttats till sitt aktiva, nedfällda, läge.

Av ovanstående förklaring torde det nu framgå att utföringsformen som visas i Fig. 2 och 3 illustrerar en lastväxlarram avsedd att lyftas upp på och låsas till ett lastväxlarfordon, varvid lastväxlarramen innefattar: - en första låsanordning 9, vilken har ett aktivt läge för att medge låsning av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet med hjälp av den första låsanordningen 9 och ett inaktivt läge i vilket låsning med hjälp av den första låsanordningen 9 hindras, - en andra låsanordning 14, vilken har ett aktivt läge för att medge låsning av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet med hjälp av den andra låsanordningen 14 och ett inaktivt läge i vilket låsning med hjälp av den andra låsanordningen 14 hindras, - ett reglage 21 vilket är skiftbart mellan ett första läge och ett andra läge, - en länkanordning 22, 23, vilken sammanlänkar reglaget 21 med både den första låsanordningen 9 och den andra låsanordningen 14, så att ett skifte av reglaget 21 mellan det första och det andra läget, eller vice versa, orsakar ett skifte hos den första och den andra låsanordningens 9, 14 lägen, varvid när reglaget 21 är i det första läget då är den första låsanordningen 9 i sitt aktiva läge och den — andraläsanordningen 14 i sitt inaktiva läge, och när reglaget 21 är i det andra läget dä är den första läsanordningen 9 i sitt inaktiva läge och den andra läsanordningen 14 i sitt aktiva läge.

Enligt vissa utföringsformer kan den i tvärled (z) löpande anslagsbalken 2 vara flyttbar i lastväxlarramens höjdled (y) mellan ett övre läge och ett nedre läge. Anslagsbalken 4 är dä lämpligen

N operativt kopplad till reglaget 21 sä att när reglaget är i det första läget dä är anslagsbalken 4 i sitt övre

O 25 läge och när reglaget 21 är i det andra läget dä är anslagsbalken 4 i sitt nedre läge. Reglaget 21 är

O enkelsidigt i illustrationen men kan också (enl. ev. kundönskemäl) vara dubbelsidigt. o

N I Fig. 2 kan också noteras att lyftbygeln 2 är i sitt nedre/bakre läge (och t.ex. 45” uppätriktad) samt att

E anslagsbalken 4 är i ett högre läge samtidigt som läshylsorna hos den första läsanordningen 9 är i aktivt 3 läge medan läsklackarna i den andra läsanordningen 14 är horisontella, inaktiverade och vridna ur den

D 30 fria zonen. Detta är i enlighet med AFNOR, SMS, m.fl. standarder.

S

Fig. 3 är däremot lyftbygeln 2 i sitt övre/främre läge och förd till ett läge närmare de 60? uppätriktad som annan standard föreskriver samt är anslagsbalken 4 i ett nedre läge samtidigt som läshylsorna hos den första läsanordningen 9 är bakåt uppvridna i inaktiverat läge och ur den fria zonen mellan sidobalkarna 6 medan låsklackarna 14 är nedfällda och aktiverade. Detta är i enlighet med DIN,

STANAG m.fl. standarder.

Av ovanstäende framgär att enligt ätminstone vissa utföringsformer av uppfinningen innefattar lastväxlarramen en lyftbygelanordning som har en lyftbygel 2 som är flyttbar mellan tvä lägen. Ett exempel pä hur denna flyttbarhet kan realiseras visas i Fig. 2 och 3. Lyftbygelanordningen har lyftbygeln 2 svetsad pä vardera sidan av lyftbygelns 2 yttre ändar till ett T-profilerat och bägformat inre glidstycke 2a i höger och vänsterutförande som i en motsvarande yttre till samma bägform formad glidlist/guideelement 2b ocksä det i höger och vänsterutförande med ett motsvarande öppet T- profilerat spår kan föras i en bägformig rörelse mellan två positioner och där läsas av sprint/-ar i — avsedda läshäl 2c. Glidlisten/guidelementet 2b samverkar således med lyftbygelns 2 glidstycke 2a, och definierar en bägformig bana utmed vilken lyftbygeln 2 är flyttbar mellan tvä läsbara lägen.

Även om lyftbygeln 2 och anslagsbalken 4 har visats omställningsbara är uppfinningstanken inte begränsad till detta, utan utgör endast ett komplement i vissa utföringsformer för ytterligare justering mellan olika standarder. Uppfinningens fokus är att pä ett effektivt och säkert sätt kunna skifte mellan olika läsanordningar i olika standarder.

Utföringsformen i Fig. 2 och 3 illustrerar att för bäde den första läsanordningen 9 och den andra läsanordningen 14 innebär det inaktiva läget att ätminstone ett parti av läsanordningen 9, 14 är högre upp i lastväxlarramens höjdled (y) än i det aktiva läget, varvid skiftet mellan det aktiva och inaktiva läget åstadkoms genom en rotationsrörelse av läsanordningen 9, 14. | synnerhet visar Fig. 2 och 3 att reglaget 21 kan innefatta ett vridbart handtag, varvid vridningen av handtaget ästadkommer förflyttning av länkanordningen 22, 23 i lastväxlarramens längdled (x) för att vrida bäde den första och den andra läsanordningen 9, 14 kring respektive geometriska axlar (här definierade av fysiska rör/axlar 15, 16), vilka geometriska axlar sträcker sig i lastväxlarramens tvärled (z). | Fig. 4-10 kommer en annan

N variant pä kraftöverföring frän reglage till läsanordningar att visas.

N

O 25 Fig. 4-10 visar en lastväxlarram enligt ätminstone en annan utföringsform av uppfinning.

N Fig. 4-6 visar en första inställning av lastväxlarramen, i enlighet med en typ av standard (t.ex. DIN,

E STANAG, m.fl.), medan Fig. 7-10 visar en andra inställningen av lastväxlarramen, i enlighet men en 3 annan typ av standard (t.ex. AFNOR, SMS, m.fl.). | Fig. 4 indikeras två inramade detaljer V och VI, vilka 3 visas i forstoring i Fig. 5 respektive 6. | Fig. 7 indikeras tre inramade detaljer VIII, IX och X, vilka visas i

S 30 — förstoring i Fig. 8, 9 respektive 10.

Liksom i utföringsformen in Fig. 2-3, har även utföringsformen i Fig. 4-10 en första låsanordning 9 och en andra låsanordning 14.

Såsom framgår av detaljvyerna i Fig. 5 och 8 har lastväxlarramen en första låsanordning 9 med låsbalk (i enlighet med AFNOR, SMS m.fl. standard) Låsbalken 9 är anordnad vertikalt frigående mellan framför och bakomliggande plåtar 31 i vänster och höger längsgående sidobalkar 6. Låsbalkens läge i höjdled är lämpligen anordnat på stipulerat låsavstånd i längdled från vertikal referenslinje genom högsta punkt i lyftbygeln 2.

Låsbalkens 9 nedre och aktiva läge är blockerat nedåt av en platta 32 som är fäst (svetsad) i urtag 33 i plåtarna 31 och låsbalken 9 kan i sitt nedre aktiva läge med anliggning mot plattan 32 uppta de låskrafter den utsätts för och överföra dessa till lastväxlarramen. Denna platta 32 är lyft ut ur sitt läge 33 i Fig. 5 för att bättre kunna åskådliggöra hur låsbalkens nedre aktiva och övre inaktiva läge nås via en (alternativt två i par) kamskiva 34 per låsbalkssida påverkad av en hävarm/nock 35 med kamföljare (visad som en rundstång) vilken vrids roterande upp/ner av den till vridbara axeln 36 i lastväxlarramens längdled (x-led). Den vridbara axeln 36 ingår i denna utföringsform i en länkanordning som förbinder ett reglage 37 med låsanordningarna 9, 14. Den vridbara axeln 36 är lämpligen vridbar till 90”. Reglaget 37 illustreras i detalj i Fig. 6 såsom innefattande ett handtag 37 längst fram vid lyftramens bakre del.

Fig. 9 illustrerar den andra låsanordningen 14 mer i detalj. Den andra låsanordningen 14 har låsklackar på vardera lastväxlarramens sidobalkars insidor (i enlighet med DIN, STANAG m.fl. standarder).

Låsklackarna är anordnade på samma vridbara axel 36 som hävarmen/nocken 35 med kamföljarna.

Låsklackarna är positionerade på för frigångsmått korrekt höjd och stipulerat låsavstånd i längdled från vertikal referenslinje genom högsta punkt i lyftbygel. — Samtidigt som låsklackarna 14 i Fig. 9 vrids 90” nedåt av reglaget 37 höjs låsbalken 9 i Fig. 5 till ett inaktivt högläge där den ligger helt löst vilande via en vid vardera lastväxlarramens vänstra och högra sida på låsbalkens undersida anordnad dubbel (eller enkel) kamskiva 34 med kamföljare. Kamskivans

N och därmed läsbalkens höjd styrs av en enkel (eller dubbel av balansskäl för undvikande av s.k.

O byrälädseffekt) hävarm/nock 35 med kamföljare fäst vid samma vridbara axel 36 som de

O 25 bakomliggande läsklackarna 14.

N Låsklackar 14 och hävarm/nock 35 med kamföljare till låsbalk 9 är lämpligen anordnade på den

E gemensamma axeln 36 i 90? inbördes förhällande till varandra. Därigenom aktiveras enbart den ena av 3 läsanordningarna åt gången medan den andra är vriden/höjd ur den stipulerade fria zonen som skall

D finnas mellan längsgående balkarna i lastväxlarramens hela längd.

N

O

N 30 Frän det 90* vridbara reglaget (handtaget) 37 i höger och vänsterutförande vid vardera sidan lagrat längst fram i den vertikala ramens bakkant är läsanordningarna genom 90° vridning av axeln 36 kring den geometriska x-axeln förflyttade mellan sina aktiva respektive inaktiva lägen. Rätt läge indikeras via handtagets läge. Handtaget kan dessutom vara utformat för att även säkerställa via en spärraxel 38 från lagringshål i handtaget genom ett hål i anslagsbalkens 4 guideprofil 39 att korrekt höjd för vald standard innehålles (se Fig. 10).

Liksom i utföringsformen i Fig. 2-3, kan lyftbygeln 2 i utföringsformen i Fig. 4-10 lämpligen vara — justerbar mellan två lägen utmed en bågformig bana sä som beskrivits ovan.

I ljuset av ovanstående förklaring torde det framgå att utföringsformen i Fig. 4-10 exemplifierar att för både den första och den andra låsanordningen 9, 14 kan det inaktiva läget innebära att åtminstone ett parti av låsanordningen 9, 14 är högre upp i lastväxlarramens höjdled (y) än i det aktiva läget, varvid skiftet mellan det aktiva och inaktiva läget kan åstadkommas genom en rotationsrörelse av den andra låsanordningen och genom en rotationsrörelse av en till första låsanordningen 9 kopplad mekanism 34, 35 som omvandlar rotationsrörelse till en linjär vertikal rörelse av den första låsanordningen 9.

I synnerhet visas att en länkanordning 36 kan anordnas att vridas kring en geometrisk axel som sträcker sig i lastväxlarens längdled (x), varvid en kammekanism 34, 35 är anordnad att följa länkanordningens 36 vridrörelser och, beroende på vridriktning, överföra vridrörelsen till en höjning eller en sänkning av den första låsanordningen 9 i lastväxlarramens höjdled (y), medan den andra låsanordningen 14 är anordnad att följa länkanordningens 36 vridrörelser.

N

N

O

N

O

O

N

I a a o 9)

O

O

N

N

O

N

Claims (10)

PATENTKRAV

1. Lastväxlarram avsedd att lyftas upp på och låsas till ett lastväxlarfordon, innefattande: - en första låsanordning (9), vilken har ett aktivt läge för att medge låsning av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet med hjälp av den första låsanordningen (9) och ett inaktivt läge i vilket låsning med hjälp av den första låsanordningen (9) hindras, - en andra låsanordning (14), vilken har ett aktivt läge för att medge låsning av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet med hjälp av den andra låsanordningen (14) och ett inaktivt läge i vilket låsning med hjälp av den andra låsanordningen (14) hindras, - ett reglage (21, 37), vilket är skiftbart mellan ett första läge och ett andra läge, - en länkanordning (22, 23, 36), vilken sammanlänkar reglaget (21, 37) med både den första låsanordningen (9) och den andra låsanordningen (14), så att ett skifte av reglaget (21, 37) mellan det första och det andra läget, eller vice versa, orsakar ett skifte hos den första och den andra låsanordningens (9, 14) lägen, varvid när reglaget (21, 37) är i det första läget då är den första låsanordningen (9) i sitt aktiva läge och den andra låsanordningen (14) i sitt inaktiva läge, och när reglaget (21, 37) är i det andra läget då är den första låsanordningen (9) i sitt inaktiva läge och den andra låsanordningen (14) i sitt aktiva läge.

2. Lastväxlarram enligt krav 1, vilken innefattar två parallella sidobalkar (6) som löper i lastväxlarramens längdled (x), varvid den första låsanordningen (9) innefattar en låsbalk (9) som sträcker sig i lastväxlarramens tvärled (z) mellan de två sidobalkarna (6), varvid låsbalken (9) har genomgående låshål med vilka låstappar från lastväxlarfordonet är avsedda att gå i ingrepp i den första låsanordningens (9) aktiva läge. V 25

3. Lastväxlarram enligt något av kraven 1-2, varvid den andra låsanordningen (14) innefattar N läsklackar (14) som är svängbart anordnade kring en axel (16), varvid läsklackarna (14) är © vridna nedåt i den andra läsanordningens (14) aktiva läge för samverkan med lästappar fran S lastväxlarfordonet och vridna uppät i den andra läsanordningens (14) inaktiva läge. z o 30

4. Lastväxlarram enligt krav något av kraven 1-3 , varvid för både den första och den andra 3 låsanordningen (9, 14) innebär det inaktiva läget att åtminstone ett parti av låsanordningen N (9, 14) är högre upp i lastväxlarramens höjdled (y) än i det aktiva läget, varvid skiftet mellan N det aktiva och inaktiva läget åstadkoms genom en rotationsrörelse av låsanordningen (9,14), eller genom en rotationsrörelse av en till låsanordningen (9) kopplad mekanism (34, 35) som omvandlar rotationsrörelsen till en linjär vertikal rörelse av låsanordningen (9).

5. Lastväxlarram enligt något av kraven 1-4, varvid reglaget (21, 37) innefattar ett vridbart handtag (21), varvid vridning av handtaget (21) åstadkommer förflyttning av länkanordningen (22, 23) i lastväxlarramens längdled (x), eller varvid vridning av handtaget (37) åstadkommer vridning av länkanordningen (36) runt en i lastväxlarramens längdled (x) löpande geometrisk axel.

6. Lastväxlarram enligt krav något av kraven 1-5, varvid länkanordningen (22, 23) är anordnad att flyttas i lastväxlarramens längdled (x) för att vrida både den första och den andra låsanordningen (9, 14) kring respektive geometriska axlar, vilka geometriska axlar sträcker sig i lastväxlarramens tvärled (z).

7. Lastväxlarram enligt krav något av kraven 1-5, varvid länkanordningen (36) är anordnad att vridas kring en geometrisk axel som sträcker sig i lastväxlarramens längdled (x), varvid en kammekanism (34, 35) är anordnad att följa länkanordningens (36) vridrörelser och, beroende på vridriktningen, överföra vridrörelsen till en höjning eller en sänkning av den första låsanordningen (9) i lastväxlarramens höjdled (y), medan den andra låsanordningen (14) är anordnad att följa länkanordningens (36) vridrörelser.

8. Lastväxlarram enligt något av kraven 1-7, vilken vid sin främre ände innefattar en i lastväxlarramens tvärled (z) löpande anslagsbalk (4) som är avsedd att ligga an mot ett stopp på lastväxlarfordonets utrustning, varvid anslagsbalken (4) är flyttbar i lastväxlarramens höjdled (y) mellan ett övre läge och ett nedre läge, varvid anslagsbalken (4) är operativt kopplad till reglaget (21, 37) så att när reglaget (21, 37) är i det första läget då är anslagsbalken (4) i sitt övre läge och när reglaget (21, 37) är i det andra läget då är N anslagsbalken (4) i sitt nedre läge. S

O

9. Lastväxlarram enligt något av kraven 1-8, vilken vid sin främre ände innefattar en 5 lyftbygelanordning som har en lyftbygel (2) för mottagande av en krok tillhörande - 30 lastväxlarfordonets utrustning for lyft av lastväxlarramen till lastväxlarfordonet, varvid a lyftbygeln är flyttbar mellan tvä läsbara lägen. D D 10. —Lastväxlarram enligt krav 9, varvid lyftbygelanordningen innefattar guideelement (2b) för O samverkan med lyftbygeln (2), varvid guideelementen (2b) definierar en bägformig bana utmed vilken lyftbygeln (2) är flyttbar mellan nämnda två låsbara lägen.