FI122711B - Metod och apparatur för stycketorvproduktion - Google Patents

Description

METOD OCH APPARATUR FÖR STYCKETORVPRODUKTION

OMRÄDE

Uppfinningen avseren metod och apparaturför stycketorvproduktion. BAKGRUND

5 Nuvarande produktionsmetoder för stycketorv lider av nackdelar att ha flera separata arbetsfaser, som gör utvinningen langsam och besvärlig. Traditionellt är nyproducerad torv utspridd pa torvutvirmingsfältet. För att päskynda torkningsproces-sen vänds och hopskrapas stycketorven flera ganger, och slutligen upplastas den hopskrapade stycketorven för transportering.

10 Traditionella kända traktordrivna stycketorvutvinningsmaskiner omfattar en ram, som är fastsatt till arbetsmaskinen med ett träpunktsfäste. Till ramen är fastsatt ett skyddsrör och inne i röret är antingen en utvinningsskruv installerad eller alternativt är maskinen utrustad med en kombination av en skruv och skivfräs. Torven utpressas genom utgängsrör eller munstycken. Krafttillförseln för maskinerna är vanligen anord-15 nad mekaniskt och/eller hydrauliskt.

Nackdelar med den kända stycketorvutvinningsprocessen är att den vanligen kräver mycket energi, har en komplicerad produktionsprocess och att stycketorv-maskinen far avbrott pa grund av tilltäppningar. Ytterligare problem och funktionell osäkerhet orsakas av komplicerade maskiner och obekväma samt kostsamma ser-20 viceätgärder.

Spillet med nuvarande stycketorvproduktion är högt, ungefär mellan 20- 50 % pä grund av antalet arbetsfaser (se VTT meddelanden 2045 - egenskaper hos ^ bränslet som används i Finland och patentpublikation FI 106060). Det betydande spil- oo let beror pä att materialet bryts ner i ätskilliga vändnings- och hopskrapningssteg och m 25 ocksä det faktum att rotstubbar, stenar och finstoff blandas i stycketorven. Därför skall o x torven sasom stycketorv sallas flera ganger. De största främmande partiklarna kan cc inte sallas utan mäste avskiljas manuellt ifrän torven. Det som ökar ineffektiviteten för g nuvarande torvproduktionsmetoder är det faktum att arbetsfaserna maste genomföras o under den bästa skördetiden och att nästa skördeperiod kan inledas först dä den fö- ° 30 regäende skörden har bärgats.

2

KORT BESKRIVNING

Syftet med den aktuella uppfinningen är att tillhandahalla en metod och en apparatur för att implementera metoden där ovannämnda nackdelar kan elimineras, 5 dvs. antalet maskiner, arbetsfaser och spillet kan minimeras.

Uppfinningens ändamäl uppnäs med en metod och en stycketorvmaskine, vilka kännetecknas av det som anges i de självständiga patentkraven. De föredragna utföringsformerna av uppfinningen presenteras i de underordnade patentkraven.

Uppfinningen ger ett flertal fördelar. T.ex. kan användning av frästorv, viito ken har mindre värmevärde och energitäthet än stycketorv, tack väre den här uppfinningen i viss man ersättas av användning av stycketorv. Fördelarna med uppfinningen är oförnekliga, eftersom behovet av den totala energiförbrukningen och antalet maskiner som behövs för produktionen kan reduceras. De Stora nackdelarna, dvs. damm och brandrisker i samband med frästorv, kan elimineras nästan fullständigt.

15 En stor fördel med föreliggande uppfinning är att det blir möjligt och lön- samt att utnyttja mindre skördearealer p.g.a. mindre apparatur och ökad effektivitet. I detta sammanhang kan man samtidigt konstatera att produktionen av stycketorv inte är sä beroende av väderleken som produktionen av frästorv. Föreliggande uppfinning höjer ytterligare stycketorvproduktionens oberoende av instabila väderleksförhällan-20 den. Med den här uppfinningen kan nackdelarna associerade med nuvarande torv-produktionsmetoder avsevärt reduceras eller helt elimineras.

Föreliggande uppfinning minskar pä ett betydande sätt antalet produkt-ionssteg, sädana som vändning, hopskrapning och siktning, den totala energiförbrukningen, energiförbrukningen som används för utvinningsförloppet, och tiden som an-^ 25 vänts för utvinningen per energienhet. Pä basis av framgängsrika testkörningar med

O

^ en prototyp kan utvinningsprocessen för stycketorv förnyas och förenklas. Smidighet- 00 9 en hos utvinningsprocessen, den totala effektiviten och miljövänligheten förbättras m o betydligt. Det som har konstaterats ovan betyder att den ekonomiska konkurrensför- g mägan för stycketorv stiger tili en ny niva i jämförelse med andra energiformer och ^ 30 utan pätagligt stöd av samhället.

oo o

o RITNINGAR

δ

CM

I det följande förklaras det uppfinningsenliga operationssättet först gene-rellt och sedan mera detaljerat enligt bifogade ritningar, där 3 - Figur 1 presenterar en stycketorvutvinningsmaskin enligt uppfinningen; - Figur 2 visar en utvinningsskruv, lagring och de roterande klornas struktur;

Figur 3 visar strukturen av ett utvinningsrör, utgangsrör och en uttöm-5 ningslucka;

Figur 4 visar strukturen av hydrauliska rensnings- och öppningstuber, samt avskärningsanordningen och dess fastsättning;

Figur 5 framhäller metoden som möjliggörs av apparaturen;

Figur 6 visar en utföringsform av en gallervält; 10 - Figur 7 visar en utföringsform av en metod; och

Figur 8 framhäller utförandet av metoden.

BESKRIVNING AV NÄGRA UTFÖRINGSFORMER

Torvmarken som är utvald för torvproduktion rensas först frän träd, stub- bar och synliga stenar. Torv lyfts ur mossen genom användning av en skruv som drar 15 torven in i utvinningsröret i ett jämnt flöde. I den andra ändan av skruven är en mot- gäende gänga anordnad för att reducera trycket och slitaget pä den bakre ändan av utvinningsröret. Pä detta sätt överförs arbetstrycket tili och bildas vid utgängsrören för torv. Inuti utvinningsröret är spiralformade blad anordnade som tillsammans med den yttre kanten av den roterande skruven krossar möjliga grenar och kvistar innan de när 20 fram tili utgängsrören. För ytterligare säkerhet kan pä varje ställe för vartdera utgängs- rör uttömningsklor sättas fast pä utvinningsskruvens axel. Uttömningsklorna har tili co 9 uppgift att hindra att inget skräp kan komma in i utgängsrören.

LO

° Emellertid, om av nägon anledning skräp täpper tili utgängsrören, kan de

X

£ hydrauliska öppnings- och rensningstuberna styras in i utgängsrören för att rengöra ^ 25 rören pä eventuella hinder. De massiva öppnings- och rensningstuberna kan pressa o g det hindrande materialt fran utgängsrören tillbaka mot skruven. Samtidigt, när öpp- o nings- och rensningstuberna är närä att gä in i utgängsrören, öppnas en uttömnings- lucka pä motsatta sidan av utgängsrören, vilket gör det möjligt för allt skräp att lämna apparaten via uttömningsluckan.

4

De in i utvinningsrören roterande uttömningsklorna garanterar att allt kvarvarande skräp utgär genom uttömningsluckan. Utgängsrören kan rengöras pä sä sätt att föraren varken behöver lämna traktorhytten eller stoppa utvinningsprocessen.

Utvinningsröret har ocksä en lagermontering i den främre ändan, vilken 5 förlänger livstiden pä stycketorvapparaten. En fastsättningsram för lagringen hindrar rotstockar och stenar frän att komma in i utvinningsskruven. Fastsättningsramen för lagringen fungerar ocksä som en styrsläde, när apparaten gär tili arbetsdjupet och färdas där. Den förhindrar ocksä apparaten att skadas när den träffar hinder.

Genom utgängsrören utpressad stycketorv kan avskäras med en avskär-10 ningsapparat tili bitar av önskad längd och fällas sedan pä en bandtransportör eller motsvarande, vilken sedan överför bitarna tili ett lämpligt avständ frän utvinningsappa-raten tili en stycketorvfältstack. Den här processen garanterar att stycketorv kan ut-vinnas ocksä frän smä omräden mängfaldigt i jämförelse med nuvarande utvinnings-metoder. Därtill päskyndar den här nya fältstackmetoden avsevärt produktionen av 15 stycketorv och förbättrar kvaliteten. I den här metoden behöver stycketorven inte alls vändas och hopskrapas pä ett fält som innehäller stoft och föroreningar. I den här metoden produceras stycketorvbitar som lager direkt tili stycketorvfältstacken.

Ovanpä det först producerade/utvunna och redan naturligt uttorkade stycketorvlagret placeras ett nytt lager av stycketorv tills en luftig och snabbt torkande 20 ren stycketorvfältstack är färdig. Därmed förblir bitarna av stycketorv ovanpä varandra och torkar ut helt utan nägra hopskrapningar och vändningar. Därför kan alla säll-ningsfaser ocksä undvikas eftersom främmande partiklar inte blandas i stycketorven. Med hjälp av den där uppfinningen kan stycketorv överföras i början av utvinningsprocessen tili en stycketorvfältstack, som säledes uppnäs med endast en arbetsfas och 25 en maskin. Jämfört med den traditionella utvinningsmetoden kan flera arbetsfaser δ lämnas bort som onödiga.

CM

co Med denna uppfinning produceras stycketorv direkt tili en mängfald av o överlappande lager och fältstacken, som bildas därigenom, kan företrädesvis direkt o samlas in pa hjulen med hjälp av en omlastare och sedan transporteras tili den närm-cc 30 aste torvstacken eller tili en förbränningsanläggning. Den här nya produktionsmetoden innehäller säledes endast tvä arbetsfaser, dvs. produktionen av torvbitar direkt tili en o § fältstack och omlastningen av bitarna tili en transportenhet.

& Figur 1 visar en utföringsform av en stycketorvutvinningsmaskin enligt uppfinningen, där ett utvinningsrör eller rörhölje 2 ärfastsatt tili en stälbalkram 1, och 35 väri inuti utvinningsröret 2 är en lagermonterad utvinningsskruv 3 arrangerad. Röret 5 har tva funktioner. A ena sidan täcker det skruven och skyddar därmed den mot till exempel stenar. A andra sidan samarbetar röret med skruven pä ett sädant sätt att utvinningsröret bestämmer utrymmet där utvinningsskruven kan rotera och hindrar torven frän att talla ifrän skruven. Pä den nedre delen av utvinningsröret finns ett la-5 gerfäste och en skyddsram 4 anordnade, som ocksa fungerar som en styrsläde och som skyddar skruven 3 mot skador.

Utvinningsröret 2 är monterat tili stalramen 1 i en vinkel pä cirka 35 grader med avseende pä marken. Pä den nedre ändan av utvinningsröret 2 finns en extra lucka 5, som kan öppnas med en hydraulisk cylinder, för att kunna öka matningen av 10 torv tili skruven 3 vid behov. I den andra ändan av utvinningsskruven 3 är en växel-läda monterad för att överföra den kraft som behövs tili utvinningsskruven 3. Utvin-ningsskruvens axel ärförsedd med en rullkedja-kugghjulskarv 7, som förbättrar axelns uthällighet. Kraften som kommer tili växellädan 6 överförs företrädesvis med en länk-axel 8 frän kraftkällan säsom en traktor.

15 De hydrauliskt fungerande öppnings- och rensningstuberna 9, uttömnings- luckan 10 och den extra luckan 5 kan kontrolleras frän traktorhytten. En lagermonte-rad avskärningsenhet 11 fungerar automatiskt med hjälp av rörelseenergin frän styck-etorven. Det vill säga avskärningsenheten kan innehälla ett visst antal blad som är arrangerade i en bestämd vinkel gentemot varandra i en roterande struktur. När 20 stycketorven kommer ut frän utgängsrören, knuffar den ett av bladen i avskärningsenheten, vilket gör att enheten börjar rotera och därför kan nästa blad klippa av stycketorven. Stycketorvbitarna är normalt 50 tili 200 mm länga och har en diameter pä 40 tili 80 mm. Längden pä bitarna kan justeras genom att ändra antalet blad i avskärningsenheten och diametern pä bitarna genom användning av utgängsrör med en 25 annan diameter.

(M

o En bandtransportör 12 eller liknande är företrädesvis fastsatt under ut- co gängsrören 13 och avskärningsenheten 11 med hjälp av tvä vägräta stift 14, varav ett o är försett med ett vertikalt stift, som är försett med ett gängjärn. Med hjälp av gäng-o järnstiftet kan bandtransportören vridas ät sidan och läsas under vägtransport. Höjden

CC

30 av bandtransportörens fallända justeras med en vinsch 15 och ett förtöjningsstag 16.

^ Pä detta sätt kan stycketorvbitarna styras lodrätt tili önskad plats. Styrning av bitarna i o § längdriktningen kan förbättras genom att förse transportören med en triangelplät eller ^ liknande. Bandtransportören kan förses med styrningslameller, varigenom stycketorv bitarna utkomna frän utgängsrören fördelas jämnt pä transportbandet. Med hjälp av 6 lamellerna halier bitarna rätt spär pä bandtransportören. Därigenom kan bitarna förde-las jämnt pa stycketorvfältstacken.

Användning av bandtransportören 12 förhindrar att avfall frän mossen blandas i stycketorven eftersom stycketorven sätts direkt undan som lager till en plats 5 varifrän den blir upplastad. Säledes finns det inget behov av att vända, hopskrapa och salia stycketorv pä mossfältet som innehaller föroreningar. Föroreningar, sädana som stenar och rotstockar, försämrar traditionellt energiegenskaperna hos stycketorven.

Vinschen 15 kan användas mekaniskt eller hydrauliskt. Transportörens 12 kraftkälla kan vara en hydraulisk motor 17, med vilken hastigheten pä transportören 10 12 kan ocksä lätt justeras ifrän hytten, om det behövs.

Figur 2 visar strukturen av utvinningsskruven 3, lagermonteringen och de roterande klorna 21, där utvinningsskruven 3 har lagerarrangemang pä bäda ändarför att förbättra den funktionella pälitligheten och förhindra att skruven skadas. Skruven 3 bestär, som figuren visar, av ett malningsblad 18 som kringgär den yttersta kanten av 15 skruven 3, en utvinningsgänga 19, och dess motgänga 20 och härdstälklor 21 fast-satta pä skruvens 3 axel och anordnade mellan gängan 19 och motgängan 20. Vid behov kan uttömningsklorna 21 förses med blandningsvingar 22 eller motsvarande. Inkommande torv i utvinningsröret styrs in tili den icke-gängade sektionen och ut-gängsrören 13 under högt tryck, blandas p.g.a. päverkan av uttömningsklorna och 20 blandningsvingarna och pressas genom utgängsrören 13 tili en bandtransportör 12 eller liknande.

Figur 3 visar strukturen av utvinningsröret 2, utgängsrören 13 och uttöm- ningsluckan 10, där utvinningsröret 2 ärförsett med utgängsrör 13, vilka är monterade i en vinkel som kan vara cirka 35 grader frän centrumlinjen av utvinningsröret pä sä 25 sätt att rören är i rät linje med transportören 12. Rammonteringen av utgängsrören 13 o kan vara stadigt arrangerad tili utvinningsröret 2. De rammonterade rören är försedda pr) med en fläns, tili vilken en utgängsrörserie med olika diameter och form kan företrä- o desvis fastsättas. o

Utvinningsröret 2 kan dessutom förses med spiralliknande hardstalblad ^ 30 24, vilka utsträcker sig tili motgäende gänga av utvinningsskruven 3 och är stadigt monterade pä innerväggen av utvinningsröret 2. Utvinningsrörets 2 blad 24 och bladet o <§ 18 malar tillsammans avfallet som kommer in i utvinningsröret 2. När ett utgängsrör & 13 eller nägra utgängsrör blockeras, öppnas uttömningsluckan 10 samtidigt med hjälp av en hydraulcylinder, när öppnings- och rensningstuberna börjar röra sig mot ut-35 gängsrören 13. Säledes kan det material som öppnings- och rensningstuberna 9 har 7 avlägsnat frän insidan av utgängsrören 13 falla bort frän enheten via uttömningsluck-an 10.

Figur 4 visar strukturen av öppnings- och rensningstuberna 9 och avskär-ningsenheten 11 och dess fastsättning. Öppnings- och rensningstuberna 9 ärföreträ-5 desvis fastsatta stadigt tili kontrollenhetens stälram 25, som är kapabel att röra sig med hjälp av ett motstycke av kontrollenheten och hydraulcylindem sä att utgangsrö-ren 13 kan rengöras och att tuberna 9 kan returneras tili startläge utan att föraren be-höver lämna traktorhytten eller stoppa utvinningsprocessen pä nagot sätt. I praktiken kan detta utföras sä att när föraren marker tilltäppning i ett eller flera av utgängsrören, 10 kan hän trycka pä en kontrollknap i hytten. Detta medför att uttömningstuberna 9 snabbt trader in i och ut frän utgängsrören 13. Denna rengöringsoperation kan i praktiken vara sä snabb att det inte finns nägon anledning att stoppa utvinningen av stycketorv under rengöringen.

Avskärningsenhetens blad 11 är företrädesvis fastsatta tili länkarmar 26 15 som är fastsatta tili kontrollenhetens ram 25. När uttömningstuberna 9 börjar röra pä sig, lyfter länkarmarna 26 upp avskärningsbladen 11 sä att uttömningstuberna kan röra sig utan hinder. Avskärningsenheten 11 är lagrad pä bäda ändarna och den fun-gerar pä basis av rörelseenergin hos stycketorven. När avskärningsbladet roterar runt sin egen axel, klipper det stycketorven tili bitar av önskad längd innan stycketorven 20 faller ned pä transportören. Bitarnas önskade längd och därmed bitens uttorknings-hastighet kan justeras genom att ändra antalet skärblad och storlek eller diameter pä utgängsrören 13.

Figur 5 visar en skördemetod som tillämpas pä en maskin, där bandtrans- portören 12 eller liknande är företrädesvis fastsatt pä ramen och under utgängsrören 25 och avskärningsenheten av stycketorvmaskinen. Längden pä bandtransportören kan o vara justerbar. Ett sätt att uppnä detta är att läta bandtransportören rotera kring tre co punkter, vars positioner är justerbara med avseende pä varandra. När den maximala o längden pä transportören är önskad, kan de tre punkterna ligga i linje. Om en kortare o transportör önskas, kan de tre punkterna flyttas tili en form av en triangel. Höjden av

CC

30 bandtransportörens fallända kan justeras under produktionen med en vinsch 15 och ^ ett förtöjningsstag 16. Därigenom kan stycketorv styras tili önskad plats i fältstacken.

o § Alternativt kan längden pä transportören vara fast. Dä kan stycketorvbitar- ^ na ledas frän ena sidan av stacken over toppen tili andra sidan av stycketorvfältstack- en när stycketorvmaskinen ärtillräckligt närä stycketorvfältstacken.

8

Den här uppfinningen gör det möjligt att skörda frän samma teg tili samma fältstack flera ganger pä sa sätt att dessa ätskilliga överlappande lager gradvis bildar en torr och ren fältstack 27, som företrädesvis kan samlas in med en omlastare direkt tili en transportenhet och transporteras tili en torvstack eller tili användningsstället.

5 Figur 5 visar fyra lager av stycketorv 31 transporterade tili fältstacken.

Som figuren visar, är stycketorven i de tre nedersta lagren förminskade i storlek jäm-fört med det just utvunna fjärde och högsta lagret av stycketorv. När stycketorven tor-kar ut, förflyttar sig bitarna och utrymme bildas mellan angränsande bitar i samma lager och mellan bitarna i olika lager. Säledes, genom att lata stycketorven torka ut 10 naturligt cirka 3 tili 6 dagar, företrädesvis mindre än tvä veckor, innan man lägger ett nytt lager av stycketorv pä stycketorvfältstack, erhälls en luftig och väl ventilerad fältstack.

Basen av stycketorvfältstacken 27 kan bildas att ha ett galler 30, vilket ut-sträcker sig pä tvären gentemot spetsen av fältstacken. Regnvatten kan därmed löpa 15 längs efter gallret pä fältstackens sidor i riktning bort frän spetsen. Pä detta sätt har även det lägsta lagret av stycketorv goda uttorkningsförhällandena även i regnig vä-derlek.

Figur 6 visar en utföringsform av en gallervält 28, vars metallsektioner 29 bildar galler pä fältstackbasen, när basen för lagren formas. Gallret läter regnvatten 20 passera basen sä att det lägsta stycketorvlagret inte behöver vara pä en vät yta. Redan efter ett par timmar efter rullning blir basytan och gallret härdare och formar en vattenavvisande yta.

Fältstackmetoden kommer nu att beskrivas med hänvisning tili figur 7. I 702 utformas basen för fältstacken. Före detta steg kan en produktionsarea eller teg 25 rensas frän träd, rotstockar och synliga stenar. Basen kan ha en bredd pä 2 tili 8 πίθο ter, företrädesvis cirka 6 meter, tili exempel. Fallraderna av stycketorv kan vara cirka

(M

pq 50 cm breda. Ett lager av stycketorv avser täckningen av stycketorv förflyttad pä fälts- o tacken med fallrader. Ett lager kan här avse stycketorv placerad pä ena eller pä bäda o sidorna av stycketorvfältstacken. cc 30 Vanligtvis är bredden av en teg cirka 20 meter och därmed, i det här ex- ^ emplet, kvarstär 14 meter av tegens bredd för effektiv produktion. Bredderna av fälts- o § tacken eller av tegen är inte begränsande tili exemplen visade ovan. Fältstacken tili o vilken stycketorvlager samlas, är därmed smal i jämförelse med den totala bredden av tegen, dvs. bredden av fältstacken är mindre än hälften av den totala bredden av te-35 gen, kan även bli mindre än en tredjedel av den totala bredden av tegen. Fältstacken 9 är företrädesvis placerad i mitten av tegen, men kan alternativt vara pä andra ställen beroende pä tegens egenskaper.

Tegens längd beror av mossens area. Det kan finnas en mängfald av te-gar pä mossen och de kan vara separerade frän varandra med diken. Längden av 5 fältstacken är väsentligen densamma som längden av produktionsfältet. Pä ändarna av produktionsfält kan man lämna utrymme sä att en traktor kan köra runt fältstacken. Fältstacken kan därmed vara nägot kortare än produktionsfältet.

Basen av fältstacken kan först utjämnas med en planeringsskruv, som jämnar ut basen och kan eventuellt göra basen lutande i riktning mot dikena pä sä sätt 10 att den högsta punkten av basen är i mitten av basen. Tili sist kan basen rullas med en gallervält sä att galler bildas pä bäda sidor av basen, där gallren sedan läter regn-vatten passera basen. Den rullade ytan av basen härdnar och blir vattenavvisande redan nägra timmar efter behandlingen. Pä detta sätt bildas en optimal torkningsbas för uttorkning av stycketorv.

15 Fältstackens bas kan ha en form av lätt sluttande sadeltak eller liknande.

Vid byggandet och utjämningen av basen pä vilken det första produktionslagret av stycketorvfältstacken frän tegen är producerat, kan där vara en lutning pä minst 5 cm/meter pä bäda sidor av basen sä att avledningen av regnvatten säkerställs och att bitarna uttorkar sä snabbt som möjligt oberoende av väderlek. Alternativt kan det 20 första lagret av stycketorv samlas in pä en plan bas, i vilket fall det lägsta lagret av stycketorv kanske inte torkar ut lika bra som de andra lagren placerade ovanpä det nedersta lagret.

I 704 utvinns torv frän mossen. I 706 utpressas torv in i utgängsrören. I

708 avskärs torv tili stycketorv. I 710 transporteras ett första lager av stycketorv pä 25 basen, sä att det utgör det första lagret av stycketorvfältstacken. Utvinning av stycke- o torv enligt metoden kan utföras pä en area omfattande tegen exklusive arean som pr) täcks av fältstacken.

o I 712 fär det första lagret av stycketorv i fältstacken torka ut pä ett naturligt o sätt under paverkan av soi och vind utan vändning och/eller hopskrapning.

tr 30 I 714, vilket kan äga rum efter 3 tili 6 dagar, företrädesvis under tvä veck- ^ or, efter utvinningen av det föregäende lagret, utvinns och transporteras följande lager o £§ av stycketorv ovanpä det föregäende lagret. Det just utvunna lagret av stycketorv som ^ är ovanpä det föregäende lagret av stycketorv i fältstacken tilläts sedan torka ut nägra dagar före tillsättning av ett nytt lager av stycketorv tili fältstacken.

10

Ovannämnda steg kan sedan upprepas ett antal ganger under skördesä-songen. Antalet lager vilka är insamlade frän tegen kan vara 2 tili 16, tili exempel. Det maste noteras att när stycketorv samlas in tili fältstacken, bildas en vattenavvisande yta redan efter nagra timmar. När uttorkningen fortskrider, reduceras bitens storlek.

5 När det finns en mangfald av lager i stacken, skapar bitarnas uttorkning och rörelse en struktur med utrymme mellan bitarna. Fältstacken som har lager av stycketorv och torkar ut pä ett naturligt sätt och blir därmed automatiskt mycket väl ventilerad. I själva verket ju högre antalet lager är, desto bättre blir omständigheterna för uttorkning. I den ovan beskrivna metoden berör endast det lägsta lagret av stycketorv markytan.

10 I 716, i slutet av skördesäsongen, upplockas stycketorv (lagren) som har uttorkat naturligt i fältstacken, dvs., omlastas för transportering tili en lagerstack eller en förbränningsanläggning. Naturlig uttorkning hänvisar här tili uttorkning under pä-verkan av solsken och vind endast. Det finns inget behov av hopskrapning och vänd-ning av stycketorven. Figur 8 framlyser implementeringen av metoden. Det visar ett 15 stycketorvproduktionsfält 850 med diken 852, 854 pä bäda sidor om produktionsfältet. Stycketorv insamlas tili en stycketorvfältstack 862, som väsentligen kan vara i mitten av produktionsfältet 850. Stycketorvfältstacken 862 är smal jämfört med den totala bredden av produktionsfältet 850. Fältstacken har väsentligen samma längd eller är lite kortare än produktionsfältet. Basen av stycketorvfältstacken 862 kan ha en bas 20 med en spets 856 och atminstone delvis lutande sidor 858, 860. Lutningen tillater regnvatten att rinna bort frän stycketorvstacken till mossen och vidare mot dikena 852, 854.

Figur 8 illustrerar ocksa rörelsen av traktorn som utför utvinningen av stycketorv. Traktorn visas i 4 olika positioner frän 854A till 854D. I position 854 är 25 stycketorvmaskinen närä stycketorvfältstacken och bandtransportören kan vara i sin o korta utformning. Stycketorv kan transporteras tili den sida som är närmare traktorn ct) eller över spetsen 856 tili andra sidan av fältstacken.

o I position 854B är maskinen närä en kant av produktionsfältet. Eftersom o avstandet tili fältstacken 862 är längt, mäste bandtransportören ha sin maximilängd.

cc 30 Position 854C framhaller situationen där maskinen gär runt fältstacken ^ frän ena sidan tili andra. I position 854D arbetar maskinen pä andra sidan av fälts- o § tacken än i positioner 854A till 854C och arbetsriktningen är visad med en pii i fronten ^ av maskinen.

Därmed avser metoden och apparaturen produktion av stycketorv frän en 35 produktionsarea. Produktionsarean kan vara en rektangulär teg med en bredd pä 11 cirka 20 meter, till exempel, och begränsad av diken pä bäda sidor av tegen. Längden av produktionsfältet kan vara frän tiotals meter till flera kilometer.

Utvunnen stycketorv frän tegen transporteras tili en stycketorvfältstack, där stycketorven tilläts torka ut naturligt, dvs. utan hopskrapning och vändning. Styck-5 etorvfältstacken kan vara placerad i mitten av tegen, tili exempel. Därmed kan ar-betsmaskinen arbeta runt fältstacken och föra den extraherade stycketorven frän bäda sidor av fältstacken tili fältstacken. Fältstacken är smal jämfört med den totala bredden av tegen, dvs. bredden av lagerbasen är mindre än hälften eller mindre än en tredjedel av tegbredden.

10 Fältstacken kan ha en bas som bildas i form av en äs med en spets och ätminstone delvis lutande sidor. Vinkein pä lutningen kan vara 2 tili 10 grader.

Var och en av sidorna av fältstacken kan förses med galler vilka utsträcker sig pä tvären gentemot spetsen. Därmed rinner regnvatten bortfrän basen och insam-lad stycketorv pä basen haroptimala uttorkningsförhällanden.

15 Nya lager av stycketorv kan insamlas tili fältstacken med intervall pä nägra dagar, tili exempel, beroende pä väderförhällandena.

Maskinen som uträttar stycketorvproduktion har en skruv för att utvinna stycketorv frän produktionsarean. Maskinen är ocksä försedd med en bandtransportör som är konfigurerad att transportera just vunnen stycketorv tili lagerbasen.

20 Maskinen kan ha anordningar för justering av bandtransportören för att föra stycketorv tili fältstacken frän olika distanser mellan maskinen och stacken. Detta kan utföras genom justering av bandtransportörens längd.

Maskinen kan ocksä vara konfigurerad för justering av bandtransportörens höjd pä sädant sätt att stycketorv kan fällas tili fältstacken frän ett kort fallavständ 25 mellan bandtransportören och toppytan av fältstacken av stycketorv. Pä detta sätt o undviks brytning av stycketorven när den fälls pä stacken. Transportörens fallända för or) stycketorv kan vara justerbar i höjdläge med hjälp av en vinsch och ett förtöjningsstag.

o I en utföringsform tillhandahälls en stycketorvmaskin som omfattar ett ut-o vinningsrör som inkapslar en utvinningsskruv omfattande en gänga och en motgänga

CC

30 för densamma, varvid maskinen vidare omfattar ett utgangsrör som tillater att stycke- ^ torv utgär frän utvinningsröret. Pä utvinningsskruvens axel mellan utvinningsgängan o § och motgängan, pä den icke-gängade sektionen av skruven, kan en uttömningsklo ° vara positionerad i samma position som utgängsröret, vilken uttömningsklo är konfigu rerad att krossa och avlägsna avfall frän ändan av utgängsröret. Därmed roterar ut- 12 tömningsklon tillsammans med skruven och rensar änden av utvinningsröret pä varje rotationscykel.

I en utföringsform tillhandahalls en stycketorvmaskin som omfattar ett ut-vinningsrör som inkapslar en utvinningsskruv, varvid maskinen vidare omfattar ett 5 utgängsrör som tilläter att stycketorv utgär frän utvinningsröret. Ytterligare omfattar stycketorvmaskinen en uttömnings- och rensningstub som kan införas i utgängsröret för att avlägsna alla hinder däri. Maskinen kan omfatta en uttömningslucka i utvinningsröret som tilläter hindret att utga fran utvinningsrör, vilket öppnande av uttöm-ningsluckan kan vara koordinerat med utgängs- och rensningsrörens operation sä att 10 operation av öppnings- och rensningstuber är konfigureras att utlösa öppnandet av uttömningsluckan.

I en utföringsform tillhandahalls en stycketorvmaskin som omfattar ett utvinningsrör som inkapslar en utvinningsskruv, varvid maskinen vidare omfattar ett utgängsrör som tilläter att stycketorv utgär frän utvinningsröret. Stycketorvmaskinen 15 omfattar ytterligare en roterande avskärningsenhet för avskärning av torv som utgär frän utgängsröret tili bitar, där avskärningsenheten är konfigurerad att rotera pä basis av rörelseenergin frän stycketorv. Säledes roterar fallande stycketorv avskärningsenheten som har en mängfald av blad.

Stycketorvmaskinen kan omfatta malningsblad som är positionerade in i 20 utvinningsröret, och en utvinningsskruv, till vars axel en utvinningsgänga och dess motgänga är installerade.

I stycketorvmaskinen, pä utvinningsskruvens axel mellan utvinnings-gängan och motgängan, kan uttömningsklor och blandningsvingar av härdstäl vara fastsatta pä axeln.

25 Stycketorvmaskinen kan omfatta en extra lucka i utvinningsröret för ökad o matning av torv och en uttömningslucka för avlägsnandet av avfall och för service.

C\] co I stycketorvmaskinen kan den extra luckan, uttömningsluckan, och öpp- o nings- och rensningstuberna vara fjärrstyrda sä att det inte är nödvändigt att avbryta o utvinningsprocessen.

cc 30 I stycketorvmaskinen kan stycketorvstyrtransportören vara svängbar tili siro dan och läsbar med en lästapp under transporter o § I stycketorvmaskinen kan den nedre ändan av utvinningsröret vara för- ^ sedd med en fästanordning och skyddsram, vilka företrädesvis opererar som en styrs- läde eller liknande.

13

Det är uppenbart att uppfinningen inte är begränsad tili ovan presenterade utföringsformer, utan den kan modifieras inom ramen för patentkraven.

(M

δ

(M

i 00 o tn o

X

en

CL

Sj- 00 o

CD

O

δ

(M

Claims (14)

1. Produktionsmetod för stycketorv omfattande: - utvinning (704) av torv frän ett torvproduktionsfält genom användning av en utvinningsskruv (3) anordnad i ett utvinningsrör (2); 5. pressande (706) av den utvunna torven tili utgängsrör (13) anordnade tili utvinningsröret (2); - avskärning (708) av den pressade torven som kommer ut frän utgängs-rören (13) tili stycketorvbitar (31), -kännetecknad avatt med användning av en bandtransportör (12) 10 eller liknande transporteras (714) stycketorven (31) som utvunnits frän olika avständ (854A-854D) pä torvproduktionsfältet (850) tili en stycketorvfältstack (862) sä att den just utvunna stycketorven förs ovanpä tidigare utvunnen och utan vändning och ihop-skrapning torkad stycketorv.

2. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att stycketorven 15 (31) transporteras tili en fältstack (862) som är väsentligen av samma längd som torv produktionsfältet (850).

3. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att stycketorven (31) transporteras tili en stycketorvfältstack (862) som är smal jämfört med bredden av torvproduktionsfältet (850).

4. Metod enligt patentkrav 1,kännetecknad av: CM δ ^ - utvinning av stycketorv (31) frän bäda sidor av stycketorvfältstacken CO o (862), som är belägen väsentligen i mitten av torvproduktionsfältet (850); och m o - transport av stycketorven (31) som utvunnits frän bäda sidor av stycke- cc torvfältstacken (862) tili stycketorvfältstacken (862) som är placerad väsentligen i mit- 25 ten av torvproduktionsfältet (850). o co T-

5. Metod enligt patentkrav 1,kännetecknad av: CM - transport av den just utvunna stycketorven som ett lager av stycketorv (31) tili stycketorvfältstacken (27) som innehäller ett eller flera tidigare utvunna och naturligt uttorkade lager av stycketorv (31).

6. Metod enligt patentkrav 1,kännetecknat av: - transport av den just utvunna stycketorven till stycketorvfältstacken (862), som har en markbas formad till en äs med en spets (856) och sluttande sidor 5 (858,860).

7. Metod enligt patentkrav 1,kännetecknad av: - transport av den just utvunna stycketorven till stycketorvfältstacken (862), som har en markbas formad till en as med en spets (856) och sluttande sidor (858, 860), och var och en av sidorna har galler (30) som sträcker sig pa tvären till 10 spetsen (856).

8. Metod enligt patentkrav 1,kännetecknad av: - transport av den just utvunna stycketorven (31) ovanpa stycketorv i stycketorvfältstacken (27), vilken stycketorv har uttorkat naturligt i mindre än tva veck-or.

9. Stycketorvutvinningsmaskin, omfattande - en utvinningsskruv (3) för utvinning av torv frän ett torvproduktionsfält (850), varvid utvinningsskruven (3) är anordnad i ett utvinningsrör (2); - utgängsrör (13) anordnade till utvinningsröret (2) för att pressa torven; och 20. medel för att avskära (11) den pressade torven som kommer ut fran ut- o ^ gängsrören (13) till stycketorvbitar, kännetecknad av: 00 o isi - en bandtransportör (12) eller liknande konfigurerad att transportera den o x just utvunna stycketorven till en stycketorvfältstack (862); och cc Q_ Tt - medel för att reglera bandtransportörens (12) eller liknandes längd för att oo § 25 transportera den just utvunna stycketorven till stycketorvfältstacken (862) fran olika o £ avständ (854A-854D) mellan maskinen och stycketorvfältstacken (862) sa att den just ^ utvunna stycketorven transporteras ovanpa tidigare utvunnen och utan vändning och ihopskrapning torkad stycketorv.

10. Stycketorvutvinningsmaskin enligt patentkrav 9, kännetecknad av att maskinen omfattar medel för att justera bandtransportörens (12) höjd sä att stycketorven kan fällas pä stycketorvfältstacken fran ett kort fallavständ mellan band-transportören (12) och stycketorvfältstackens (862) Övre yta.

11. Stycketorvmaskin enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a d av att maskinen omfattar ett utvinningsrör (2) som rymmer en utvinningsskruv (3), omfat-tande en gänga (19) och en motgänga (20) för nämnda gänga (19), varvid maskinen vidare omfattar ett utgängsrör (13) för att läta den pressade stycketorven komma ut fran utvinningsröret (2).

12. Stycketorvmaskin enligt patentkrav 11, k ä n n e t e c k n a d avattpä utvinningsskruvens axel mellan utvinningsgängan (19) och motgängan (20) är en tömningsklo (21) placerad vid positionen för utgängsröret (13), vilken tömningsklo (21) är konfigurerad att avlägsna avfall fran ändan av utgängsröret (13).

13. Stycketorvmaskin enligt patentkrav 11, kännetecknad av att 15 maskinen omfattar öppnings- och rensningstuber (9) för att avlägsna hinder i utgängs- rören (13).

14. Stycketorvmaskin enligt patentkrav 9, kännetecknad av att maskinen omfattar en roterande avskärningsanordning (11) för att skära av torven tili stycketorvbitar (31), vilken avskärningsanordning (11) är konfigurerad att rotera pä 20 basis av rörelseenergin hos stycketorven (31). C\l δ CM OO o LO o X cc CL CO o CO o δ CM