SE544221C2 - Tryckhjul för lantbruksredskap, radenhet omfattande sådant tryckhjul, lantbruksredskap samt förfarande för inställning av hårdhet hos tryckhjul - Google Patents

Abstract

Detta dokument visar ett tryckhjul (161) för uppfångst och/eller packning av material som matats till mark av ett lantbruksredskap (2). Tryckhjulet omfattar ett centralt beläget nav (1611), en på radiellt avstånd från navet belägen markanliggningsyta (1612), samt ett flertal mellan navet och markanliggningsytan sig sträckande ekrar (1613). Varje ekers sträckning (De) mellan navet och markanliggningsytan är icke-parallell med en radieil riktning (Rh) utgående från en punkt där ekern ansluter till navet. Dokumentet visar även en radenhet omfattande ett sådant tryckhjul samt ett lantbruksredskap omfattande flera sådana radenheter och ett förfarande för inställning av hårdhet hos ett tryckhjul.

Description

TRYCKHJUL FÖR LANTBRUKSREDSKAP, RADENHET O|\/IFATTANDESÄDANT TRYCKHJUL, LANTBRUKSREDSKAP SAMT FÖRFARANDE FÖRINSTÄLLNING AV HÄRDHET HOS TRYCKHJUL Tekniskt område Detta dokument avser ett tryckhjul för användning i en radenhet för hosett lantbruksredskap samt ett lantbruksredskap omfattande ett flertal sädanaradenheter.

Dokumentet avser ocksä ett förfarande för inställning av en radenhetstryckhjuls hàrdhet.

BakgrundDet är känt att lantbruksredskap för sädd, eller annan distribution av granulärt eller pulverformigt material till mark över vilken lantbruksredskapetfärdas, kan utrustas med ett flertal radenheter.

Ett exempel pà en sädan radenhet visas i EP2549849A1.

Varje radenhet har en radenhetsram, vilken normalt är infäst via ettlänkagearrangemang, för att kunna höjas eller sänkas, exempelvis mellantransportläge och arbetsläge, relativt lantbruksredskapsramen.

Radenheten kan ha en behällare för det material som skall matas samten matare för matning av materialet frän behällaren. l\/laterialbehällaren kan, isin tur, matas från en större, central behållare, så att ett ”nursing”-systemästadkoms. l\/lataren kan omfatta en singuleringsenhet. Ett särör, via vilketmaterialet leds ner mot marken där det skall placeras, kan vara anslutet till ettutlopp frän mataren.

Vidare omfattar varje radenhet omfatta ett första markingripanderedskap, som leder materialet ner i marken samt ett andra markingripanderedskap, som ligger an mot markens yta för att säkerställa att det förstamarkingripande redskapet placerar materialet pä önskat djup.

Hos en vanligt förekommande typ av radenhet utgörs det förstamarkingripande redskapet av en eller flera säfäreöppnare, vilka kan haformen av roterbara sätallrikar. Varje sätallrik är anordnad att rotera kring en rotationsaxel som är väsentligen horisontell men uppvisar en vinkel som ärstrax under 90 grader relativt en framkörningsriktning hos lantbruksredskapet.

Det är vanligt att anordna ett par av sàtallrikar, sä att de roterar kringvar sin horisontell rotationsaxel, vilka bàda uppvisar respektive vinklar som ärstrax under 90 grader relativt framkörningsriktningen. Typiskt sett ärtallrikarna vinklade relativt varandra, sä att det pà vardera tallriks periferi finnsen respektive punkt, vid vilket ett minsta avstànd till den andra tallrikensperiferi föreligger. Dessa punkter är normalt belägna framför tallrikarnasrotationsaxlar, sett i framkörningsriktningen, samt lägre ner än tallrikarnasrotationsaxlar, sett i vertikal riktning. Vid dessa punkter kan avständet mellantallrikarna typiskt sett vara nära noll.

I en del utföranden har tallrikarna olika storlek, eller har rotationsaxlarsom är vertikalt eller horisontellt förskjutna relativt varandra, varvid avständetkan vara mindre än noll.

Det andra markingripande verktyget kan vara ett eller fleradjuphällarhjul. Djuphällarhjulen kan utformas som hjul av plast eller metall,vilka är placerade nära sàfàreöppnarna och har till funktion att glida eller rullapà markytan, och att ästadkomma tillräckligt stor anliggningsyta mot markytanför att kunna begränsa den kraft med vilken sàfàreöppnarna trycker motmarkytan och därmed förhindra att sàfàreöppnarna sjunker för djup ner imarken.

Vidare kan redskapet omfatta ett tryckhjul, vars funktion är att fängaupp material som lämnar sàröret samt att trycka till material som placerats iett av sàfàreöppnarna bildat spàr, sä att detta fär god kontakt med marken.Tryckhjulet är säledes vanligen placerat i linje med sàfàreöppnarna.

Ett exempel pä tryfrzkšfiiul visas i EPEQEšEEQQAf.

Vidare kan radenheten omfatta en sàfàreförslutare, vilken kan omfattaen eller flera utjämnarplattor, skrapor eller liknande. Alternativt kansäfäreförslutaren omfatta ett eller flera hjul eller trallriksverktyg, som kan varasnedställda. Även om radenheter som sädana är kända, finns behov avförbättringar.

Ett sådant behov avser förbättring av placeringen av det matade materialet.

SammanfattningEtt ändamål är således att åstadkomma en radenhet som möjliggör förbättrad precision i placeringen av materialet i en av såfåreöppnaren bildadsåfåra.

Ett särskilt ändamål är att åstadkomma ett förbättrat tryckhjul, ochsärskilt ett tryckhjul som kan ställas in för åstadkommande av optimaltryckkraft för olika grödor, samt att åstadkomma en radenhet som möjliggörinställning av optimalt marktryck.

Uppfinningen definieras av bifogade självständiga patentkrav.Utföringsformer framgår av de osjälvständiga patentkraven, av den följandebeskrivningen samt de bifogade ritningarna.

Enligt en första aspekt åstadkomsett tryckhjul för uppfångst och/ellerpackning av material som matats till mark av ett lantbruksredskap. Tryckhjuletomfattar ett centralt beläget nav, en på radiellt avstånd från navet belägenmarkanliggningsyta, samt ett flertal mellan navet och markanliggningsytan sigsträckande ekrar. Varje ekers sträckning mellan navet ochmarkanliggningsytan är icke-parallell med en radiell riktning utgående från enpunkt där ekern ansluter till navet.

Ett tryckhjul kommer, vid körning av lantbruksredskapet, erhålla enresulterande kraft som är riktad snett bakåt och uppåt, vilket gör att desnedställda ekrarna kommer att böjas av olika mycket beroende på åt vilkethåll hjulet är monterat. Därmed är hjulet ställbart mellan två marktryck.

Ekern kan uppvisa en vinkel uppgående till 30-60 grader relativtnämnda radiella riktning.

Ekrarna kan vara väsentligen raka.

Ekrarna kan vara krökta, så att varje ekers vinkel mot den radiellariktningen ökar med ökat avstånd till navet.

Ekrarna kan vara krökta, så att varje ekers vinkel mot den radiellariktningen minskar med ökat avstånd till navet.

Tryckhjulet karl-omfatta; ett radiellt mellan ekrarna ochmarkanliggningsytan beläget materialparti, vilket har en radiell utsträckningmotsvarande 10-30 °/-.~ av tryckhjulets totala radie, företrädesvis 10-20 °/>. l\/laterialpartiet kasa-har en radiell utsträckning fràn ekrarnas radielltyttersta parti till tryckytan, vilken är större än en största axiell utsträckning hostryckhjulet, varvid nämnda radiella utsträckning företrädesvis är 130-300 °/> avnämnda axiella utsträckning, och helst 150-250 °/>. :gg 5:' ' Materialpartiet solitt.Ekrarna och markanliggningsytan kan vara bildade i ett materialstycke. l\/larkanliggningsytan, kan ha ett axiellt centralt parti har en bredduppgående till 5-15 mm, företrädesvis 5-12 mm.

Det centrala partiet kan vara väsentligen plant, sett i radiellt tvärsnitt.

Det centrala partiet kan vara utàt konkavt, sett i radiellt tvärsnitt, samthar ett största radiellt djup som är mindre än 2 mm, företrädesvis mindre än 1mm.

Enligt en andra aspekt, àstadkoms en radenhet för ettlantbruksredskap, omfattande en sàfàreöppnare, ett materialutlopp förplacering av material i en av säfäreöppnaren bildad sàfàra, samt ett tryckhjulenligt nàgot av föregàende krav. l\/laterialutloppet kan vara anordnat sä att enströmningsriktning för material som lämnar materialutloppet tangerartryckhjulet +/- 20 grader, företrädesvis +/- 10 grader eller +/- 5 grader.

Enligt en tredje aspekt àstadkoms ett lantbruksredskap omfattandeminst en radenhet enligt ovan.

Enligt en fjärde aspekt, àstadkoms ett förfarande för inställning avhärdhet hos ett tryckhjul hos en i ett lantbruksredskap ingäende radenhet,omfattande: att tillhandahàlla ett tryckhjul enligt vad som beskrivits ovan, attmontera tryckhjulet pà radenheten med en första rullningsriktning föràstadkommande av en första härdhet, och att montera tryckhjulet pàradenheten med en andra rullningsriktning, vilken är motsatt den förstarullningsriktningen, för àstadkommande av en andra härdhet.

Förfarandet kan vidare innefatta att montera av tryckhjulet frànradenheten när detta har en av nämnda första och andra rullningsriktning, attvända pà tryckhjulet och montera tillbaka tryckhjulet pà radenheten sä atttryckhjulet erhàller en andra av nämnda första och andra rullningsriktning.

Kort beskrivning av ritninqarna Fig 1a-1 b visar ett Iantbruksredskap omfattande ett flertal radenheter.

Fig 2a visar en sprängskiss av en radenhet.

Fig 2b visar en sprängskiss av en axelenhet för en sàfàreöppnartallrik.

Fig 3a-3d visar en radenhet inställd för minimalt sädjup.

Fig 4a-4d visar en radenhet inställd för maximalt sädjup.

Fig 5a visar en vy framifrän av radenheten i fig 3a-3b meddjuphàllarhjulen streckade för förbättrad synlighet.

Fig 5b visar tallrikarna i fig 5a frilagda.

Fig 6a visar en vy framifrän av radenheten i fig 4a-4b meddjuphàllarhjulen streckade för förbättrad synlighet.

Fig 6b visar tallrikarna i fig 6a frilagda.

Fig 7 visar radenheten i fig 3a-3b och 5a-5b sedd fràn vänster sida iframkörningsriktningen.

Fig 8 visar radenheten i fig 4a-4b och 6a-6b sedd fràn vänster sida iframkörningsriktningen.

Fig 9a-9d visar ett tryckhjul.

Fig 10a-10b visar en radenhet med tryckhjulet placerat i tvà alternativarotationsriktningar.

Fig 1 1a-11c visar en kraftgivare enligt ett första utförande.

Fig 12a-12c visar en kraftgivare enligt ett andra utförande.

Fig 13a-13c visar en kraftgivare enligt ett tredje utförande.

Detalierad beskrivningFig 1a-1 b visar, i perspektivvy snett framifrän, respektive sett fràn ovan, ett Iantbruksredskap 2 omfattande en lantbruksredskapsram 20, vilkenkan omfatta en eller flera balkar 21, en kopplingsanordning 22, en styrenhet23, ett avställningsstöd 24 samt ett flertal radenheter 1a, 1b, 1c, 1d, 1e, 1f, 1g, 1h (fig 1b). Lantbruksredskapet kan vara utformat att helt eller delvisuppbäras, eller dras, av ett dragfordon (ej visat), sàsom en traktor.

Radenheterna 1 är i det visade exemplet monterade längs enlantbruksredskapets framkörningsriktning F tvärgàende (i det visade exempletvinkelrät) balk 21. l det visade exemplet har lantbruksredskapet en fast breddoch omfattar àtta radenheter. Det inses att lantbruksredskapet kan havariabel bredd, sä att dess bredd kan växla mellan ett smalare transportlägeoch ett bredare arbetsläge. Exempelvis kan yttre sektioner hos balken varasvängbara (exempelvis kring en eller flera vertikal axel) eller fällbara,exempelvis kring en eller flera horisontella axlar.

Radenheterna 1a, 1b, 1c, 1d, 1e, 1f, 1g, 1h kan vara monterade via ettarrangemang 25 för fjädring/kraftbegränsning och/eller för höjdinställning(exempelvis mellan transportläge och arbetsläge). Ett sädant arrangemangkan omfatta ett parallell-länkage samt en fjäder och/eller hydraulcylinder.

I det följande kommer en radenhet 1 att beskrivas. Det inses att i ettlantbruksredskap 2 är företrädesvis, men inte nödvändigtvis, samtligaradenheter identiska samt utformade enligt nägot av i det följande beskrivnautföranden.

Fig 2a visar en sprängskiss av en del av en radenhet 10, vilkenomfattar en radenhetsram 11, ett monteringsgränssnitt 12, ett parsàfàreöppnare 13a, 13b, ett par djuphàllare 14a, 14b, ett sàrör 15, entryckanordning 16 samt en inställningsanordning 17.

Pà vänster sida av radenheten, sett i framkörningsriktningen, belägensàfàreöppnare respektive djuphàllare betecknas ”13a”; ”14a” och pà högersida av radenheten belägen sàfàreöppnare respektive djuphàllare betecknas”13b”; ”14b”, osv.

Radenheten kan vidare omfatta en behàllare 101 för det material somskall fördelas, en matare 102 samt en sàfäreförslutare 103.

Behällaren 101 kan vara en lokal behàllare som är associerad medradenheten, och som är utformad att fyllas pà manuellt. Alternativt kanbehàllaren utgöra del av ett s k ”nursing”-system, dvs ett system där denlokala behàllaren matas fràn en central behàllare. l\/lataren 102 kan omfatta en singulator, dvs en anordning som mottarmaterial fràn behällaren 101 och matar ut granuler eller frön styckvis, sä attvarje granul eller frö kan placeras med större precision än vid en volumetriskmatare.

Sàfàreförslutarna 103 kan omfatta en eller flera skrapor, hjul, tallrikareller liknande, med funktion att försluta en av sàfàreöppnaren bildad sàfàraefter det att material/utsäde placerats däri.

Säfäreöppnarna 13a, 13b omfattar ett par sàtallrikar 131 a, 131 b, ensàfàreöppnararm 132, en axelenhet, en navarm 134 samt en inställningslänk135. Säfäreöppnararmen 132 är vridbart förbunden med radenhetsramen 11via en första led 136 samt med inställningsanordningen via en andra led 137.

Ett nedre parti av sàfàreöppnararmen 132 sträcker sig nedàt fràn denförsta leden 136. Axelenheten 133 är belägen vid säfäreöppnararmens 132nedre distala parti. Säfäreöppnararmens vinkel relativt en vertikalriktning kanvariera +/- 10 grader, företrädesvis +/- 5 grader, genom vridning kring denförsta leden 136. Genom denna vridning kring den första leden 136àstadkoms en möjlighet att horisontellt förskjuta axelenheten 133, ochdärmed sàfäreöppnarna 13a, 13b, genom inverkan avinställningsanordningen 17. Denna förskjutning kan vara omkring 10-50 mm,företrädesvis omkring 20-40 mmm.

Ett övre parti hos sàfàreöppnararmen 132 kan sträcka sig uppàt frànden första leden 136. lnställningsanordningen 17 kan vara förbunden medsäfäreöppnararmens 132 övre distala parti.

Sätallrikarna 131 a, 131 b är förbunda med sàfàreöppnararmen 132 viarespektive axelenheten 133.

Axelenheten 133 har ett väsentligen cylindriskt axelfäste 1331, vilket ärinfäst i sàfàreöppnararmen 132 samt ett par fràn basen i sidled utskjutandeaxlar. 1333a, 1333b. Axlarna skjuter ut i riktningar Ra, Fïb som är icke-parallella med en centrumaxel C hos den cylindriska basen. Genom att bädaaxlarna skjuter ut i respektive riktningar som är icke-parallella med basenscentrumaxel C ges sàtallrikarna 131a, 131 b rotationsplan Pa, Pb som är icke-parallella med lantbruksredskapets framkörningsriktning F samt icke-parallellamed varandra.

Axelenheten 133 kan àstadkommas som ett par separata axelenheter,med varsitt axelfäste och varsin axel, förbunden med respektive bas, ellersom en integrerad axelenhet omfattande ett axelfäste 1331 och tvà axlar1333a, 1333b. l\/led sàtallrikarnas rotationsplan Pa, Pb icke-parallella med varandra,kan sàtallrikarna arrangeras väsentligen symmetriskt kring en axel A somsträcker sig genom respektive sàtallriks rotationscentrum. Vid denna axels Aena skärningspunkt med sàtallrikarnas periferi, föreligger ett minsta axielltavstànd mellan sàtallrikarnas periferier och vid axelns andra, motsattaskärningspunkt med sàtallrikarnas periferi förelägger ett största axielltavstànd mellan sàtallrikarnas periferier. Denna punkt, som pà ritningarnaindikeras med ”S” kommer i det följande benämnas tangentpunkt, eftersomsàtallrikarna, vid denna punkt är som närmast varandra, och sàledes kan,men inte mäste, tangera varandra.

Axlarnas 1333a, 1333b riktningar Fia, Fib (som är icke-parallella)definierar ett plan, i vilket ovan nämnda axel A samt tangentpunkten Sbefinner sig. Detta plans orientering framgàr av snittmarkeringen A-A i fig 3c.En snittvy i planet framgàr av fig 3d.

Axelenhetens 133, och därmed sàtallrikarnas, orientering relativtradenhetsramen och/eller sàfàreöppnararmen, kan vara fast och därmedoföränderlig.

Alternativt, kan axelenhetens 133 orientering relativt radenhetsramen11 och/eller sàfàreöppnararmen 132 vara variabel.

Exempelvis kan axelenhetens 133, och därmed sàtallrikarnas,orientering relativt sàfàreöppnararmen 132 vara fast. Om sàfàreöppnararmenär vridbar relativt radenhetsramen 11, kan alltsà sàtallrikarnas orientering pàsä vis göras variabel relativt radenhetsramen 1 1.

Om istället, eller som komplement, axelenhetens 133, och därmedsàtallrikarnas, orientering relativt sàfàreöppnararmen 132 är variabel, kansàtallrikarnas orientering relativt radenhetsramen 11 vara variabel. Dessutomkan sàtallrikarnas orientering relativt sàfàreöppnararmen 132 vara variabel.

Ytterligare en möjlighet, som inte kommer beskrivas närmare, är attsätallrikarnas orientering relativt radenhetsramen 11 kan hällas konstant, trotsatt sàfàreöppnararmens orientering relativt radenhetsramen är variabel.

Fig 3a-3d visar tillsammans med fig 4a-4d, 5a-5b och 6a-6b hur axelnA i ett första läge (fig 3a-3d, 5a-5b) har en mer upprätt orientering än i axelnA' i ett andra läge (fig 4a-4b, 6a-6b). Detta innebär att tangentpunkten S, i fig3a-3d befinner sig på en lägre vertikal nivå tangentpunkten S' ifig 4a-4d.

Genom att vrida axelenheten 133, eller del därav, sä att det avaxlarnas riktningar Pa, Pb definierade planets orientering ändras, är det alltsämöjligt att styra tangentpunktens S höjdläge samt det horisontella avständetmellan sätallrikarnas nedersta partier.

Eftersom det är önskvärt att tangentpunkten S befinner sig näramarkytan, men även tillräckligt nära sàfàrans botten för att undvika alltför storäs, är det alltsä möjligt att optimera sätallrikarnas inbördes läge i förhällandetill önskat sädjup.

Eftersom det ocksä är möjligt att styra det horisontella avständetmellan sätallrikarnas nedersta partier, är det alltsä möjligt att optimera, ochsärskilt minimera, sàfàrans bredd, vilket är särskilt önskvärt när sàdd skall skepà mindre djup. l fig 2b visas en del av en axelenhet 133 samt nedre delen avsäfäreöppnararmen 132.

Axelenheten 133 omfattar ett axelfäste 1331, som har en urtagning1332 för mottagning av ett par axlar 1333a, 1333b. Pä axlarna monterassedan sätallriksnav 1334a, 1334b, med mellan axel och sätallriksnavanordnat rullningslager (ej visat).

Axelfästet 1331 kan vara allmänt cylindriskt och ha en tjocklek somväsentligen motsvarar en materialtjocklek vid en urtagning i sàfàreöppnar-armen 132, i vilken axelfästet 1331 skall placeras.

Urtagningen 1332 kan omfatta ett par cylindriska eller koniskamonteringspartier, vilka exempelvis kan vara gängade, för att kunna mottaaxlarna 1333a, 1333b.

Som framgàr av fig 3d, uppvisar minst ett av monteringspartiernasäledes en centrumlinje Ra, Rb, vilken är icke-parallell med basenhetens 1331 centrumlinje C. I det visade exemplet har bäda monteringspartiernasädana med basenhetens centrumlinje icke-parallella centrumlinjer. l\/lonteringspartiernas centrumlinjer Ra, Fšb är inte heller parallella medvarandra. l\/lonteringspartierna kan vara spegelvända relativt varandra, sett i ettplan som är parallellt med sàfàreöppnararmen 132. l\/lonteringspartiernas centrumlinjer Ra, Rb kan bilda respektive vinklarpà 0,5-15 grader, företrädesvis 1-10 grader, eller 3-7 grader, motbasenhetens centrumlinje C.

Företrädesvis befinner sig monteringspartiernas centrumlinjer i ettgemensamt plan. För var och en av sàtallrikarna kommer sàledes axeln A, A'befinna sig i planet samt vara vinkelrät mot sàtallrikens rotationsaxel.

Axelfästet 1331 kan vid sin periferi vara lagrad relativt urtagningen isàfàreöppnararmen, sä att hela basenheten, och därmed axlarna 1333a,1333b är vridbara relativt sàfàreöppnararmen 132.

Alternativt (ej visat) kan axelenheten 133 omfatta en första del som ärfast monterad relativt sàfàreöppnararmen (eller radenhetsramen 11) samt enandra del, som är lagrad relativt den första delen, sä att den andra delen ärvridbar relativt den första delen och därmed relativt sàfàreöppnararmen (ellerradenhetsramen 11).

Som diskuterats ovan, kan alltsà axelenheten 133 vara vridbar relativtsàfàreöppnararmen 132 eller radenhetsramen 11. Axelenheten 133 kan varalàsbar i olika lägen med hjälp av exempelvis en skruv, eller med hjälp av enläspinne som ingriper med nàgot av ett flertal läslägen.

Alternativt kan axelenheten 133 vara ställbar genom att en länk 135ingriper med ett excentriskt beläget parti av axelenheten 133. För dettaändamàl kan axelenheten 133 förses med en navarm 134, vilken fungerarsom hävarm för länken 135.

Genom att manipulera länken 135 kan sàledes axenenhetens 133 vinkelläge relativt sàfàreöppnararmen 132 eller radenhetsramen 11 ställas in.

Länken 135 kan läsas i ett av ett flertal lägen, alternativt kopplas till enannan del av radenheten, exempelvis sàsom visat häri, sä att axelenhetens133 vinkelläge är inställbart i förhällande till djuphàllarens 14a, 14b läge. 11 Djuphàllarna 14a, 14b omfattar ett par djuphàllarhjul 141a, 141b, ettpar respektive djuphàllarhjul bärande djuphàllararmar 142a, 142b samt enmed respektive djuphàllararm förbunden djuphàllarvridarm 143a, 143b. Varoch en av djuphàllarvridarmarna 143a, 143b är fast förbunden med en avdjuphàllararmarna 142a, 142b.

En första av djuphàllarna 14a befinner sig omedelbart intill, och, sett iradenhetens tvärriktning, direkt utanför, en första av sàfàreöppnarna 13a ochen andra av djuphàllarna 14b befinner sig omedelbart intill, och, sett iradenhetens tvärriktning, direkt utanför, en andra av sàfàreöppnarna 14b.

Djuphàllarhjulen 141a, 141 b är roterbara kring respektive geometriskaaxlar, vilka uppvisar vinklar pà strax under 90 grader relativt lantbruks-redskapets framkörningsriktning F.

Djuphàllarhjulens rotationsaxlar kan vara parallella med respektiveassocierad sàtallriks rotationsaxel Ra, Rb.

Alternativt kan djuphàllarhjulens rotationsaxlar uppvisa större vinklarmot tvärriktningen C än vad sàtallrikarnas rotationsaxlar uppvisar.

Djuphàllarhjulen 141a, 141 b omfattar ett respektive djuphàllarhjulnav1413a, 1413b, via vilket djuphàllarhjulet är roterbart relativt respektivedjuphàllararm lêêalågg, 142b.

Djuphàllarhjulen 141a, 141 b uppvisar ett respektive axiellt öppetutrymme 1411a, 1411b, vilket är vänt inàt, mot en utsida hos respektivesäta||rik131a, 131b.

Djuphàllarhjulen kan vara anordnade att àtminstone längs en del avderas periferier ligga an mot respektive sàtallrik 131 a, 131 b. Sätallriksnaven1334a, 1334b kan sàledes skjuta in i djuphällarnas 141a, 141b axiellt öppnautrymmen 1411a, 1411b.

Djuphàllarnaven 1413a, 1413b kan ocksà delvis skjuta in i respektivedjuphàllares axiellt öppna utrymme.

Djuphällararmarna 142a, 142b är vridbart förbundna medradenhetsramen 11 via respektive första djuphàllarleder 144a, 144b samtmed inställningsanordningen 17 via respektive andra djuphàllarleder 145a,145b. 12 Djuphàllararmarna 142a, 142b sträcker sig fràn ett respektive proximaltparti därav, som är beläget vid respektive första djuphällarled 144a, 144b,varvid djuphällarhjulen 141a, 141 b är belägna vid respektive djuphàllararms142a, 142b distala parti.

Djuphällarvridarmarna 143a, 143b sträcker sig fràn ett respektiveproximalt parti därav, som är beläget vid respektive första djuphällarled 144a,144b, varvid nämnda andra djuphällarled 145a, 145b är beläget viddjuphällarvridarmarnas 143a, 143b respektive distala parti.

Djuphàllararmarna 142a, 142b bildar respektive vinklar med djuphàllar-vridarmarna 143a, 143b, vilka kan vara i 45-145 grader, företrädesvis 70-135grader eller 90-135 grader.

Djuphällarhjulen 141a, 141 b kan rotera kring geometriskarotationsaxlar, vilka är icke-vinkelräta mot lantbruksredskapetsframkörningsriktning. Exempelvis kan djuphàllarhjulens rotationsaxlar varaparallella med sàfàreöppnarnas rotationsaxlar Pa, Pb.

Tryckanordningen 16 omfattar ett tryckhjul 161 samt en tryck-anordningsarm 162, vilken är vridbart förbunden med radenhetsramen 11 vidtryckanordningsled 163.

Ett nedre parti av tryckanordningsarmen 162 sträcker sig nedàt fràntryckanordningsleden 163. Tryckhjulet 161 är roterbart förbundet medtryckanordningsarmen 162 vid dess nedre distala parti.

Ett övre parti av tryckanordningsarmen 162 sträcker sig uppàt fràntryckanordningsleden 163. En tryckanordningsstyrled 164 är anordnad vidtryckanordningsarmens övre distala parti.

Säröret 15 kan vara anordnat pà en särörsarm 151, vilken kan varafast förbunden med tryckanordningsarmen 162, sä att särörets 15 ochtryckhjulets 161 inbördes läge är fast. lnställningsanordningen 17 kan omfatta ett vriddon 171, en växel 172,som omvandlar pà vriddonet 171 anbringad rotation till en linjär rörelse ochen indikator 173. Växeln 172 har ett rotationsparti 1721 och ett linjärparti1722, vilka samverkar via ett gängarrangemang, sä att rotation av vriddonet171 bringar en första del i gängarrangemanget (exempelvis en hangänga) att 13 rotera, sä att en andra del av gängarrangemanget (exempelvis en hongänga)utför en linjär rörelse.

Vriddonet 171 kan vara utformat att verksamgöras manuellt, sàsomvisas pä ritningarna.

Alternativt kan vriddonet vara kopplat till en aktuator, sàsom enelektrisk, pneumatisk eller hydrauliskt driven aktuator. lndikatorn 173 kan omfatta en indikatorarm 1731 som är mekanisktförbunden med nägon del av inställningsanordningen 17 eller med nägon avdenna pàverkbar del hos radenheten 10 samt en skala 1732, som är fastrelativt radenhetsramen 11. l det visade exemplet omfattar indikatorn en indikatorlänk 1733, vilkenär förbunden med nägon av tryckanordningsarmen, djuphàllararmarna ochsàfàreöppnararmen 132, sä att nämnda arms läge mekaniskt överförs tillindikatorarmen 1731 sä att denna visar armens vinkelläge relativt skalan1732.

Alternativt kan indikatorn 173 omfatta en sensor, som är anordnad attàstadkomma en signal motsvarande en av inställningsanordningen 17pàverkbar dels position relativt radenhetsramen 11. lnställningsanordningen 17 kan vara förbunden med sàfàreöppnarna13a, 13b, sä att sàfàreöppnarnas orientering relativt radenhetsramen 11 ärinställbar med hjälp av inställningsanordningen 17.

Närmare bestämt kan inställningsanordningen 17 vara förbunden medsàfàreöppnararmen 132, sä att sàfàreöppnararmens vridläge relativtradenhetsramen 11 är inställbart med hjälp av inställningsanordningen 17.

Detta kan som icke-begränsande exempel àstadkommas genom attlinjärpartiet 1722 hos växeln 172 är förbundet med sàfàreöppnararmens 132övre distala parti, sä att sàfàreöppnararmens vridläge kring den första leden136 är styrbar med hjälp av inställningsanordningen 17. inställningsanordningen 17 kan vara förbunden med djuphällarna 14a,14b, sä att djuphàllarnas orientering relativt radenhetsramen 11 är inställbarmed hjälp av inställningsanordningen 17.

Närmare bestämt kan inställningsanordningen 17 vara förbunden meddjuphàllararmarna 142a, 142b, sä att djuphàllararmarnas vridläge relativt 14 radenhetsramen 11 är inställbart med hjälp avinställningsanordningen 17.

Detta kan som icke-begränsande exempel ästadkommas genom attdjuphàllarvridarmarnas 143a, 143b distala partier, eventuellt via leder 145a,145b, är förbundna med linjärpartiet 1722 direkt, eller via en djuphàllarlänk18, sä att djuphàllarvridarmarnas, och därmed även djuphällararmarnas 142a,142b, vridläge kring djuphàllarlederna 144a, 144b är styrbara med hjälp avinställningsanordningen 17.

Djuphàllarlänken 18 kan vara längsträckt och ha vid respektive ändarbelägna kopplingar för anslutning till inställningsanordningens 17 linjärparti1722 respektive djuphàllarvridarmarnas 143a, 143b distala partier. inställningsanordningen 17 kan vara förbunden med tryckanordningen16, sä att tryckanordningens orientering relativt radenhetsraden är inställbartmed hjälp av inställningsanordningen 17.

Närmare bestämt kan tryckanordningen 16 vara förbunden med nàgonav säfäreöppnararmen 132 eller djuphàllararmarna 142a, 142b, sä atttryckanordningens vridläge relativt radenhetsramen 11 ärinställbart med hjälp av inställningsanordningen 17.

Detta kan som icke-begränsande exempel ästadkommas genom atttryckanordningsarmens 162 övre distala parti är förbundet med säfäreöppnar-armens 132 övre distala parti via en tryckanordningslänk 19, sä atttryckanordningsarmens vridläge kring leden 163 är styrbart med hjälp avinställningsanordningen 17, som är förbunden med säfäreöppnararmens övredistala parti.

Tryckanordningslänken 19 kan vara vridbart förbunden medtryckanordningsarmens 162 övre distala parti via en led 164. Vidare kantryckanordningslänken 19 vara vridbart förbunden med säfäreöppnararmens132 övre parti via en led 138.

Genom att tryckanordningslänken 19 förbinder säfäreöppnararmens132 övre distala parti med tryckanordningsarmens 162 övre distala parti,kommer tryckanordningen 16 följa säfäreöppnaren 13a, 13b, sä atttryckanordningen förskjuts bakàt när säfäreöppnaren förskjuts bakàt och säatt tryckanordningen förskjuts framàt när säfäreöppnaren förskjuts framàt.

Alternativt kan den ena av tryckanordningsarmens 162 ochsàfàreöppnararmens 132 övre partier vara förbundet med den andra avtryckanordningsarmens 162 och sàfàreöppnararmens 132 nedre partier. Pàsä vis kan tryckanordningen 16 och säfäreöppnaren 13a, 13b bringas att rörasig mot varandra eller fràn varandra när den enas läge ändras.

Genom att välja avstànd mellan respektive led 136, 163 och respektivelänkinfästning 138, 164, kan rörelsernas storlek bestämmas.l fig 7 och fig 8visas radenheten sedd fràn vänster sida i framkörningsriktningen F.

Vertikala linjer visar djuphàllarens och sàfäreöppnarens positioner ihorisontell led vid minimalt sàdjup (Dhp1, Shp1) respektive vid maximaltsàdjup (Dhp2, Shp2). I figurerna är en vertikal referenslinje Vref samt enhorisontell referenslinje Href markerade.

Horisontella linjer visar djuphàllarens och sàfäreöppnarens positioner ivertikal led vid minimalt sàdjup (Dvp1, Svp1) respektive vid maximalt sàdjup(Dvp2, Svp2).

Djuphällararmen är roterbar kring axeln 144a, 144b.

Sàfäreöppnararmen är roterbar kring axeln 136.

Frän fig 7 till fig 8 har djuphällararmen roterats kring axeln 144a, 144bsä att djuphàllarens vertikalläge ändrats mer än vad sàfäreöppnarensvertikalläge ändrats.

Samtidigt har djuphàllarens horisontalläge ändrats mer än vadsàfäreöppnarens horisontalläge ändrats.

Djuphàllararmens rotationsaxel 144a, 144b är belägen pà högrevertikal nivà än sàfàreöppnararmens rotationsaxel 136.

Djuphàllaramens 1421, 142b rotationsaxel 144a, 144b ligger ävenframför sàfàreöppnararmens rotationsaxel 136, sett i framkörningsriktningenF.

Ett avstànd fràn djuphällararmens rotationsaxel 144a, 144b tilldjuphàllarens rotationsaxel är större än ett avstànd fràn sàfàreöppnararmens132 rotationsaxel 136 till sàfäreöppnarens 131a, 131 b rotationsaxel.

Genom att sàfàreöppnaren förskjuts horisontellt bakàt när djuphàllarenställs in för större sàdjup, kan djuphàllaren förflyttas litet längre uppàt innandess inneryta kommer i anliggning med sàtallriksnavet. 16 Genom att sàfàreöppnaren förskjuts horisontellt framàt närdjuphàllaren ställs in för mindre sàdjup, kan djuphàllaren förflyttas längreuppàt innan djuphällarnavet kommer i anliggning med sätallriksnavet.

Med hänvisning till fig 3a, bildas vid grund sàdd en i sidled öppen gluggbakom sàfàreöppnarens nedersta punkt och framför tryckhjulets nederstapunkt. Vid djup sàdd befinner sig denna glugg nere i sàfàran, men vid grundsàdd kan den befinna sig helt eller delvis ovanför jordytan.

Denna glugg kan utgöra ett problem i och med att frö som studsarsnett kan flyga ut i sidled genom gluggen.

Ett sätt att reducera problemet med den i sidled öppna gluggen är att,när sàfàreöppnaren förskjuts framàt, även förskjuta tryckhjulet framàt. Pà sävis kan gluggens storlek reduceras, alternativt kan gluggen helt elimineras.

I fig 9a-9d visas ett tryckhjul 161, vilket kan användas i den häri visaderadenheten, eller i annan radenhet. Tryckhjulet 161 omfattar ett navparti1611, vilket kan vara utformat att anordnas pà en axelenhet (ej visad) vilkenkan omfatta ett lager, säsom ett glidlager eller ett rullningslager, sä att hjuletblir roterbart kring en hjulaxel.

Tryckhjulet omfattar vidare en tryckyta 1612, vilken är belägen längstut pà hjulets periferi samt är vänd radiellt utàt. l\/lellan navpartiet 1611 och tryckytan 1612 sträcker sig ett flertal ekrar1613. Ekrarna är av sä kallad snedställd typ, även känt som ”slanted spoke”,vilket innebär att varje eker sträcker sig fràn navpartiet 1611 med en riktningDe som är icke-parallell med en radie Fïh vid ekerns infästning mot navpartiet1611.

Ekrarna kan vara raka (ej visat) mellan navet och tryckytan 1612.

Alternativt kan ekrarna vara krökta, sä att en vinkel mellan ekernsriktning De och radien Rh, sett längs ekern, ökar med ökat avstànd tillnavpartiet 161 1.

Enligt ett annat alternativ (ej visat) kan en vinkel mellan ekerns riktningDe och radien Rh, sett längs ekern, minska med ökat avstànd till navpartiet1611.

Vid hjulets radiellt yttre parti kan ett materialparti 1614 föreligga.

Detta materialparti 1614 kan ha radiellt utàt avsmalnande tvärsnitt. 17 l\/laterialpartiet 1614 kan utformas med en radiell utsträckning frànekrarnas radiellt yttersta parti till tryckytan 1612, vilken är större än en störstaaxiell utsträckning hos tryckhjulet. Exempelvis kan nämnda radiellautsträckning vara 130-300 °/> av nämnda axiella utsträckning, företrädesvis150-250 °/°. l\/laterialpartiet 1614 kan vara ihäligt och ha en väggtjocklekuppgående till 25-50 °/> av materialpartiets 1614 största axiella utsträckning,företrädesvis 30-50 °/>. l\/laterialpartiet 1614 kan vara väsentligen solitt. l\/laterialpartiet kan ha en radiell utsträckning som är större än dessaxiella utsträckning.

Tryckytan 1612 kan vara väsentligen plan. Alternativt kan tryckytanvara utät konkav eller utät konvex.

Specifikt ett axiellt sett centralt parti hos tryckytan 1612 ha en bredd pà5-15 mm, företrädesvis 5-12 mm. Detta centrala parti kan, som visat pàritningarna, vara konvext. Alternativt kan det centrala partiet vara plant. Somytterligare ett alternativ kan det centrala partiet vara konkavt. Vid konkavtcentralt parti bör ett djup hos konkaviteten inte överstiga 2 mm ochföreträdesvis inte överstiga 1 mm.

Under drift kommer en resulterande kraftkomposant pà hjulet inte varalodrät, utan riktad snett bakät/uppàt sett i framkörningsriktningen.

Hjulet kommer ge upphov till olika marktryck eller eftergivlighet,beroende pà vilken rotationsriktning detta har.

Om säledes hjulet monteras för en framkörningsriktning ät höger i fig9b, dvs som visat i fig 10b, kommer dess härdhet att vara större än om detmonteras för framkörningsriktning ät vänster i fig 9b, dvs som visas i fig 10a.

Därmed är det möjligt att bestämma hjulets härdhet genom att väljadess rotationsriktning.

Det är möjligt att ersätta djuphällarlänken 18 med en kraftgivare 30,enligt vad som kommer beskrivas i det följande, under hänvisning till fig 11a-11c, fig 12a-12c samt fig 13a-13c. 18 Kraftgivaren omfattar en givarkropp 301 samt minst en sensor 310a,310b, som är positionerad att avkänna en längdförändring hos ett ytparti hosgivarkroppen.

Givarkroppen 301 kan utformas av valfritt material som har tillräcklighàllfasthet och sträckgräns. Typiskt sett används metall. l\/letallen väljs sä atttillräcklig sträckgräns ästadkoms.

Givarkroppen 301 kan utformas som en väsentligen plan ochlängsträckt del, vilken sträcker sig mellan ett par ändar och vilken omfattar ettpar huvudytor, ett par kortsidesytor 303a, 303b samt ett par längsidesytor302a, 302b. lnfästningspunkter 304a, 304b ästadkoms vid ändarna, och kanutgöras av urtagningar, häl, utskott, tappar, eller liknande. l det beskrivnaexemplet visas urtagningarna i form av genomgäende häl med cirkulärhälarea. Hälens storlek väljs för att reducera risken för brottanvisningar, etc. lnfästningspunkterna 304a, 304b kan anordnas sä att en centrumlinjeLc genom deras geometriska tyngdpunkter sträcker sig parallellt medgivarkroppens längdriktning.

Pä ena sidan av ett plan som innehäller centrumlinjen Lc och som ärvinkelrätt mot huvudytorna, är en materialbrygga 305 bildad. l\/laterialbryggan305 är belägen pä avständ frän centrumplanet genom att en urtagning 307 ärbildad.

Urtagningen 307 kan vara längsträckt, sä att materialbryggan 305uppvisar ett par materialbryggehuvudytor, vilka kan vara parallella medhuvudytorna samt ett par sidomaterialbryggeytor, vilka kan vara parallellamed längsidesytorna.

I och med att materialbryggan 305 är förskjuten fràn planetinnehällande centrumlinjen Lc kommer denna att böjas i ett plan parallelltmed huvudytorna när en dragkraft eller tryckkraft ästadkoms päinfästningspunkterna 304a, 304b, parallellt med centrumlinjen Lc.l\/laterialbryggans höjd, bredd och tvärsnittsform utformas för att ästadkommaönskad böjstyvhet.

Pä materialbryggan 305 anordnas en eller flera givare 310a, 310b,som kan vara en töjningsgivare. Givaren 310a, 310b anordnas företrädesvis 19 pà den sida av materialbryggan 305 vars töjning/sammanpressning skallmätas. En del sàdana givare kan användas för att mäta sàväl sträckning (dvsdragkraft) som sammanpressning (dvs tryckkraft). En kombination av fleragivare 310a, 310b kan användas.

En möjlighet är att anordna givarna 310a, 310b pà motstàende sidor avmaterialbryggan 305, sä att när den i figurerna visade materialbryggan böjs tillföljd av en draglast pà givaren, kommer den ena givaren 310a indikera entöjning och den andra givaren 310b kommer indikera en kompression. l det visade exemplet utnyttjas en töjningsgivare, och eftersomkraftgivaren är utformad att mäta en dragkraft mellan infästningspunkterna304a, 304b, anordnas töjningsgivaren pà materialbryggans 305 motcentrumplanet vända sidoyta.

Vid användning av andra typer av givare, kan placeringen pàmaterialbryggan varieras för optimal funktion.

Pà andra sidan av planet innehàllande centrumlinjen Lc àstadkoms enkraftbegränsare 306, vilken omfattar ett par kontaktytor 3063a, 3063b, vilka,när en belastning pä kraftgivaren är lägre än en maximal belastning, befinnersig pà avstànd fràn varandra, och vilka, när belastningen när den maximalabelastningen, kommeri kontakt med varandra, sä att kraft mellaninfästningspunkterna 304a, 304b överförs även via kraftbegränsaren 306. l det visade exemplet, är alltsà kraftgivaren 30 utformad att mäta endragkraft mellan infästningspunkterna, och därmed omfattar kraftbegränsarenett par ytor som bringas i ingrepp med varandra när pà respektive sidor avkraftbegränsaren belägna materialpartier dras isär.

Kraftbegränsaren 306 omfattar här ett första kraftbegränsarparti 3062asom är associerat med den första infästningspunkten 304a samt ett andrakraftbegränsarparti 3062b som är associerat med den andrainfästningspunkten 304b. Partierna 3062a, 3062b överlappar varandra bàde ilängdriktningen och i en breddriktning, sä att med den förstainfästningspunkten associerad kontaktyta 3063a är vänd mot den förstainfästningspunkten 304a och med den andra infästningspunkten 304bassocierad kontaktyta 3063b är vänd mot den andra infästningspunkten 304b. l det i fig 11a-11c visade exemplet är partierna bildade genom att ett S-format spàr 3061 skurits fràn centrumurtagningen 307 till en avlängsidesytorna 302b.

Genom det S-formade spàret 3061, bildas de tvà partierna 3062a,3062b, vilka är direkt förbundna med respektive infästning 304a, 304b ochvilka uppbär var sin làsyta 3063a, 3063b, som är vänd mot med respektivelàsyta associerad infästning. Med ”direkt förbundna” avses här attförbindelsen inte gàr via materialbryggan.

Genom att làsytorna är vända mot respektive associerad infästning,kommer làsytorna ingripa med varandra när en pà infästningarna anbringaddragkraft blir tillräckligt stor för att eliminera den spalt som bildas av spàret3061.

Vid materialbryggan 305 kan en urtagning 308 i den närmastmaterialbryggan 305 belägna làngsidesytan 302a bildas. Urtagningens längdoch djup kan avpassas för att ästadkomma en materialbrygga 305 medönskad böjstyvhet, och/eller för att inrymma ett sensorelement.

Det i fig 12a-12c visade exemplet motsvarar i stort sett det som visas ifig 11a-11c, men med skillnaden att kraftbegränsarpartierna 3062a, 3062b,utöver att vara bildade av ett S-format spàr 3061 a, 3061 b, även omfattar etthäl 3066, i vilket en separat del 3064 är anordnad. Hàlet 3066 är utformat säatt dess kanter tangerar det S-formade spàret.

Genom att utforma spàret 3061 a, 3061 b sä att det i längdriktningenbildas en spalt mellan spàrets kontaktytor 3063a, 3063b och motsvarandekontaktytor 3065a, 3065b pà delen 3064, kan motsvarande kraftbegränsandefunktion som i utförandet enligt fig 11a-11c àstadkommas. Delen 3064 kanbringas att hällas kvar med hjälp av adhesion, med hjälp av en separathällardel (ej visad) eller genom att givarens 30 sidor täcks ätminstone delvis,sä att delen 3064 hindras fràn att lämna hälet 3066.

Alternativt kan hàlets dimension tvärs planet innehàllandecentrumlinjen Lc vara sädan att delen 3064 presspassas i denna tvärriktning,och därmed hindras fràn att lämna hälet 3066.

Utförandet i fig 13a-13c motsvarar det som beskrivits med hänvisningtill fig12a-12c, men med ett par skillnader. 21 Den andra infästningen 304b är här utformad med form motsvarandeett nyckelhàl, omfattande ett smalare parti 304b2 samt ett bredare parti304b1, där det bredare partiet är beläget närmare materialbryggan och detsmalare partiet 304b2 är beläget närmare sensorns andra kortsidesyta 303b. lnfästningen 304b kan utnyttjas för att underlätta montering samt för atttilläta att djuphällarhävarmarna, vilka kan vara infästa i infästningen 304a pàmed hjälp av ett genom infästningen 304a sig sträckande ok, som kan tillätahorisontell relativrörelse mellan djuphällarhävarmarna.

Vidare är späret i fig 13a-13c utformat med en urtagning 3067 i denandra längsidesytan 302b, sä att späret mynnar i nämnda urtagning.

Givarkroppen kan säledes tillverkas fràn ett plant ämne, vilket skärs tillmed lämplig metod, exempelvis laserskärning. Vid tillskärningen av det S-formade späret kan detta skäras till med början i urtagningen 307 och nästanhela vägen ut till längsidesytan 302b. Därefter kan hälet 3066 bildas. Slutligenbildas urtagningen 3067, sä att delarna 3062a, 3062b separeras fränvarandra. Genom att säväl späret som hälet bildas före det att delarna 3062a,3062b separeras fràn varandra, kan givarkroppens styvhet upprätthàllasunder bearbetningen, vilket är fördelaktigt för att bibehälla hög precision itillverkningen och särskilt vid borrning av hälet 3066.

Det inses att säväl materialbryggans 305 avständ till planetinnehällande centrumlinjen Lo som kontaktytornas 3063a, 3063b; 3065a,3065b avständ till planet innehällande centrumlinjen Lo päverkar kraftgivarensegenskaper.

Kraftgivarens mittparti, dvs partiet mellan infästningarna, kaninneslutas i ett hölje (ej visat). Höljet kan ästadkommas genom att en bitkrympslang anordnas runt den färdiga kraftgivaren samt värms. Höljet kanhelt eller delvis bidra till att hälla delen 3064 pä plats. l\/led en enda sensor 310a, 310b kan kraftgivaren användas för att medgod precision mäta en relativt liten kraft. l fallet med ett lantbruksredskap kandenna kraft vara en kraft som motsvarar kraften mellan djuphällarhjul och mark. 22 Vid för stor kraft kan marktrycket justeras. Detta kan àstadkommasgenom att varje radenhets marktryck justeras individuellt, eller genom att helalantbruksredskapets marktryck justeras.

Om varje radenhet har en individuellt justerbar höjdinställning relativtlantbruksredskapets ram, kan kraften avläsas för varje enskild radenhet, säatt varje enskild radenhets marktryck kan styras individuellt.

Alternativt, kan hela lantbruksredskapets marktryck vara styrbart.Sàdan styrning kan kombineras med individuell styrning, exempelvis förjustering när samtliga radenheter visar pà för högt eller för làgt marktryck.

Ytterligare ett alternativ är att tillàta sektionsvis gemensam styrning, säatt alla radenheter som tillhör en viss sektion hos lantbruksredskapet har engemensam höjdinställning. Detta kan även kompletteras med att varjeradenhet dessutom har individuell höjdinstälIning/marktrycksinställning.

Vid användning av kraftgivaren, mäts kraften ända till materialbrygganböjts ut sä mycket att kraftbegränsaren 306 ingriper. När kraftbegränsareningriper, kommer kraftgivarens karakteristik, som normalt är linjär, ändras, vilket kan avläsas och användas som indikation pà att maximal kraft uppnåtts.

Alternativt kan en andra sensor 31 Ob anordnas pà materialbryggans305 motsatta sida, sàsom visas i fig 11b.

Fram till det att kraftbegränsaren 306 ingriper kommer den andrasensorn 310b visa pà en kompression, dvs indikera en kraft med motsatttecken mot vad som indikeras av den första sensorn 31 Oa.

När kraftbegränsaren ingriper, kan den av den andra sensorn 310bindikerade kraften byta tecken, vilket kan avläsas och användas somindikation pà att maximal kraft uppnàtts. Alternativt, eller som komplement,kan den indikerade kraftens derivata byta tecken, vilket kan användas somindikation pà att maximalt mätbar kraft överskridits.

Claims (13)

1. Tryckhjul (161) för uppfångst och/eller packning av material sommatats till mark av ett Iantbruksredskap (2), omfattande: ett centralt beläget nav (1611), en på radiellt avstånd från navet belägen markanliggningsyta (1612),samt ett flertal mellan navet och markanliggningsytan sig sträckande ekrar(1613), varvid varje ekers sträckning (De) mellan navet ochmarkanliggningsytan är icke-parallell med en radiell riktning (Rh) utgåendefrån en punkt där ekern ansluter till navet, varvid tryckhjulet (161) omfattar ett radiellt mellan ekrarna (1613) ochmarkanliggningsytan (1612) beläget materialparti (1614), vilket har en radiellutsträckning motsvarande 10-30 % av tryckhjulets totala radie, företrädesvis10-20 %, och varvid materialpartiet (1614) har en radiell utsträckning från ekrarnasradiellt yttersta parti till tryckytan (1612), vilken är större än en största axiellutsträckning hos tryckhjulet (161), varvid nämnda radiella utsträckningföreträdesvis är 130-300 % av nämnda axiella utsträckning, och helst 150-250 % kännetecknat av att materialpartiet (1614) är solitt.

2. Tryckhjul enligt krav 1, varvid ekern (1613) uppvisar en vinkeluppgående till 30-60 grader relativt nämnda radiella riktning.

3. Tryckhjul enligt krav 1 eller 2, varvid ekrarna (1613) ärväsentligen raka.

4. Tryckhjul enligt krav 1 eller 2, varvid ekrarna (1613) är krökta, såatt varje ekers vinkel mot den radiella riktningen ökar med ökat avstånd till navet.

5. Tryckjul enligt krav 1 eller 2, varvid ekrarna (1613) är krökta, såatt varje ekers vinkel mot den radiella riktningen minskar med ökat avstånd tillnavet.

6. Tryckhjul enligt något av föregående krav, varvid ekrarna (1613)och markanliggningsytan (1612) är bildade i ett materialstycke.

7. Tryckhjul enligt något av föregående krav, varvidmarkanliggningsytan (1612), har ett axiellt centralt parti som har en bredduppgående till 5-15 mm, företrädesvis 5-12 mm.

8. Tryckhjul enligt krav 7, varvid det centrala partiet är väsentligenplant, sett i radiellt tvärsnitt.

9. Tryckhjul enligt krav 7, varvid det centrala partiet är utåt konkavt,sett i radiellt tvärsnitt, samt har ett största radiellt djup som är mindre än 2mm, företrädesvis mindre än 1 mm.

10. Radenhet(1,1a,1b,1c,1d,1e,1f,1g,1h)förettlantbruksredskap, omfattande: en såfåreöppnare (13a, 13b), ett materialutlopp (15) för placering av material i en av såfåreöppnarenbildad såfåra, samt ett tryckhjul (161) enligt något av föregående krav.

11. Lantbruksredskap (2) omfattande minst en radenhet (1, 1a, 1b,1c, 1d, 1e, 1f, 1g, 1h) enligt krav 10.

12. Förfarande för inställning av hårdhet hos ett tryckhjul (161) hosen i ett lantbruksredskap (2) ingående radenhet (1, 1a, 1b, 1c, 1d, 1e, 1f, 1g,1h), omfattande: att tillhandahålla ett tryckhjul (161) enligt något av krav 1-9, att montera tryckhjulet (161) på radenheten med en förstarullningsriktning för åstadkommande av en första hårdhet, och att montera tryckhjulet (161) på radenheten med en andrarullningsriktning, vilken är motsatt den första rullningsriktningen, föråstadkommande av en andra hårdhet.

13. Förfarande enligt krav 12, vidare innefattande att montera avtryckhjulet (161 ) från radenheten när detta har en av nämnda första ochandra rullningsriktning, att vända på tryckhjulet (161) och montera tillbakatryckhjulet (161) på radenheten så att tryckhjulet (161) erhåller en andra avnämnda första och andra rullningsriktning.