SE544060C2 - En stridsdel och ett förfarande för framställning av en stridsdel - Google Patents

Abstract

Ett förfarande för framställning av en stridsdel (4) med styrd fragmentering innefattar steget att ett inre skal (1) tillverkas och fylls med ett explosivt ämne. Förfarandet vidare innefattar stegen, att ett nät (5) anordnas omkring det inre skalets (1) ytteryta, och att ett material (8) deponeras på och omkring nätet (5).En stridsdel framställd genom förfarandet innefattar ett inre skal (1). Ett på stridsdelen (4) deponerat material (8) innefattar försvagningar för en styrd fragmentering av det deponerade materialet (8) vid en detonation av stridsdelen (4).

Description

Den föreliggande uppfinningen avser ett förfarande för framställning av en stridsdel med styrd fragmentering, varvid förfarandet innefattar steget att ett inre skal tillverkas och fylls med ett explosivt ämne.

Uppfinningen avser också en stridsdel framställd genom förfarandet och innefattande ett inre skal. ÄLDRE TEKNIK Anordnande av förformade projektiler i stridsdelar är känd sedan länge. Effekten är att vid detonation så påverkas verkansgraden mot hårda respektive mjuka mål, beroende på att projektiler med en förutbestämd storlek och massa sprids vid detonationen. Det är också möjligt att påverka i vilken riktning som de förformade projektilerna ska spridas.

Ett annat för fackmannen känt sätt att åstadkomma projektiler med en förutbestämd storlek och massa är att åstadkomma en styrd fragmentering av stridsdelen. Detta innebär i grova drag att man åstadkommer försvagningar i stridsdelen, exempelvis genom att fräsa spår i dess material, så att en uppdelning av stridsdelen sker utefter dessa försvagningar vid detonationen, snarare än slumpmässigt.

Det är också känt att kombinera anordnandet av förformade projektiler med styrd fragmentering i en och samma stridsdel.

För att anordna förformade projektiler utnyttjas ofta en gummifixtur under en del av tillverkningsprocessen. Framställningen av gummifixturen i sig är ganska kostsam och arbetskrävande. På motsvarande sätt är det ofta svårt och arbetskrävande att åstadkomma en styrd fragmentering genom fräsning av spår i stridsdelens material.

PROBLEMSTÄLLNING Man önskar således åstadkomma ett enklare, snabbare och mer kostnadseffektivt sätt att tillverka en stridsdel med förformade projektiler och en styrd fragmentering.

PROBLEMLÖSNING Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås om det inledningsvis antydda förfarandet kännetecknas av att det vidare innefattar stegen: ett nät anordnas omkring det inre skalets ytteryta och ett material deponeras på och omkring nätet.

Beträffande stridsdelen uppnås målsättningen om den kännetecknas av att ett på stridsdelen deponerat material innefattar försvagningar för en styrd fragmentering av det deponerade materialet vid en detonation av stridsdelen.

Ytterligare fördelar uppnås om uppfinningen dessutom ges ett eller flera av kännetecknen enligt ett eller flera av de underordnade patentkraven.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen ska nu beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar. På dessa visar: fig 1 en perspektivvy av ett inre skal till en stridsdel enligt uppfinningen; fig 2 en perspektivvy av det inre skalet enligt fig 1, varpå ett omgivande nät anordnats; fig 3 en perspektivvy av en stridsdel med ett ytterskikt av ett deponerat material; fig 4 en delvis uppskuren vy av en stridsdel enligt fig 3; fig 5 en vy motsvarande den i fig 2 av en andra utföringsform av uppfinningen; fig 6 en snittvy av ett parti av den andra utföringsformen av stridsdelen; fig 7 en perspektivvy av en delvis färdigställd stridsdel enligt en tredje utföringsform av uppfinningen; och fig 8 en vy motsvarande den i fig 2 av den tredje utföringsformen av uppfinningen.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM I fig 1 visas ett inre skal 1 till en stridsdel enligt uppfinningen. Det inre skalet 1 är ihåligt, for att möjliggöra anordnandet av ett explosivt ämne däri. Det inre skalet 1 är också utformat for mottagande av ett nosparti och ett akterparti vid sin främre 2 respektive bakre 3 ände. Nospartiet och akterpartiet kan ges en rad olika utföranden, beroende på stridsdelens önskade egenskaper, men eftersom de inte är en del av den föreliggande uppfinningen, visas de inte på ritningsfigurerna. Det mellanliggande partiet 6 är i den visade utföringsformen något försänkt, dvs. det har en något mindre radie än de främre 2 och bakre 3 ändarna.

Det inre skalet 1 är företrädesvis tillverkat av något material som fackmannen inser är lämpligt för ändamålet, oftast ett metallmaterial, och en mängd exempel på material är redan kända på området. Den föreliggande uppfinningen omfattar inte själva tillverkningsmaterialet eller tillverkningsmetoden för det inre skalet 1, utan uppfinningen fungerar oberoende av materialval och tillverkningsmetoden for det inre skalet.

I fig 2 visas ett steg i tillverkningen av en stridsdel 4 enligt uppfinningen. Ett nät 5 är anordnat omkring det inre skalet 1, företrädesvis så att det omsluter det inre skalet 1 i omkretsriktningen. Nätet 5 stäcker sig utefter en del av det inre skalet 1 i axiell riktning, men i den föredragna utföringsformen lämnas den främre 2 och den bakre 3 änden fria for anslutning till nos- respektive akterpartier. Således anordnas nätet 5 i den föredragna utföringsformen omkring det försänkta partiet 6.

Nätet 5 har i den visade utföringsformen fyrkantiga maskor 7, vars storlek och form varierar något i stridsdelens 4 axiella riktning, för att ansluta till det inre skalets 1 form med en radie som varierar något i axiell riktning. Maskomas 7 form är varierbar inom vida gränser, liksom deras storlek.

Nätets 5 tillverkningsmaterial är i många fall en metall som väljs så att den har egenskaper som fungerar tillsammans med ett på nätet 5 pålagt material, som kommer att beskrivas i ytterligare detalj nedan. Några typiska egenskaper att beakta vid val av materialet i nätet 5 är dess smältpunkt, dess sprödhet efter värmebehandling och dess förmåga att forma legeringar med andra material, i synnerhet ett senare pålagt material.

Nätet 5 har i vissa utföringsformer en kvarhållande funktion för förformade projektiler, som är anordnade innanför nätet. Projektilernas storlek och form är varierbar, och några exempel kommer att beskrivas nedan. Nätet 5 är utformat så att det fungerar för avsett kvarhållande av projektilerna, varvid maskomas 7 form och storlek förhindrar att projektilerna passerar genom dem.

Fig 3 visar stridsdelen 4 efter ytterligare ett steg av tillverkningen. Ett pålagt material 8 har påförts utanpå det i fig 2 visade nätet 5. Påföringsmetoden är varierbar, men är i en föredragen utföringsform någon typ av additiv tillverkningsmetod. Materialet är påförbart i pulverform eller i trådform, och smälts i samband med påläggningen, så att det omedelbart fixeras på avsedd plats på stridsdelen 4.

Valet mellan alternativen pulver och tråd vid den additiva tillverkningen är beroende av bland annat produktens geometriska dimensioner och den hållfasthet som krävs av den färdiga produkten. Pulver är ofta att föredra vid trånga tillverkningsförhållanden, dvs. när det material som tillförs ska nå in i utrymmen med små dimensioner.

Material i trådform är dock i allmänhet mer kostnadseffektivt, och anses ofta vara adekvat för de aktuella dimensionerna och hållfasthetskraven. Material i trådform har också den tillverkningsmässiga fördelen att mängden material som oavsiktligt avges till omgivningen är minimalt, dvs. tillverkningen dammar i princip inte alls.

De höga temperaturer som är aktuella for smältningen av det påförda materialet 8 innebär också att materialet i det underliggande nätet 5 påverkas. Med ett lämpligt materialval av såväl materialet i nätet 5 som i det påförda materialet 8 uppnås att materialet i nätet 5 smälter, blir sprött eller bildar en legering med det påförda materialet 8. Ett alternativ är att nätet 5 och det påförda materialet 8 inte påverkar varandras fysikaliska egenskaper mer än att skiktet av det påförda materialet 8 blir tunnare ovanpå det i nätet 5 ingående materialet. I samtliga dessa fall väljs de ingående materialen och temperaturen vid materialpåföringen, så att resultatet blir att det påförda materialet 8 och nätet 5 tillsammans skapar en helhet som innefattar försvagningar där nätet 5 ursprungligen varit placerat.

Försvagningarna i den helhet som bildas av det påförda materialet 8 och nätet 5 kommer att fungera för en styrd fragmentering vid detonation av stridsdelen 4. Den del av det påförda materialet 8 som anordnas i nätets 5 maskor 7 kommer därvid att bilda projektiler. Även denna aspekt skall i den föredragna utföringsformen beaktas vid valet av det påförda materialet 8, så att de bildade projektilerna far en lämplig massa, och vid valet av maskomas storlek och form, så att de bildade projektilerna får en lämplig storlek och form.

Några exempel på material som kan väljas för det påförda materialet är aluminium, stål av olika kvaliteter, inklusive rostfritt stål, och titan m. m.

I fig 4 visas ett partiellt snitt genom stridsdelen 4, där både nätet 5 och det påförda materialet 8 är synliga.

Fig 5 visar en andra utföringsform av uppfinningen. Nätet 5 har i denna utföringsform avsevärt mindre maskor 7 än vad som visades i fig 2 och fig 4. En tänkbar tillverkningsmetod för nätet i fig 5 är att hål med önskad storlek åstadkommes i en plåt, exempelvis genom stansning, etsning, laserskäming eller någon annan produktionsmetod som fackmannen anser är lämplig. Det visade nätet är särskilt lämpligt för kvarhållande av förformade projektiler med ett tvärsnitt som är något större än maskomas 7 storlek. I fig 6 visas i en snittvy stridsdelens 4 inre skal 1, nätet 5, det påförda materialet 8 och, mellan det inre skalet 1 och nätet 5, ett större antal förformade projektiler 9.

Anordnade av ett antal förformade projektiler 9 i stridsdelen åstadkommes således med hjälp av ett nät 5, som antingen är en standardprodukt, eller som kan tillverkas i ett relativt enkelt och kostnadseffektivt tillverkningsförfarande. Nätet 5 behöver inte avlägsnas, utan blir en integrerad del av stridsdelen 4, vilket avsevärt förenklar tillverkningsprocessen. Nätet 5 bidrar också till en styrd fragmentering av stridsdelen 4, på ett sätt som ger en kostnadseffektiv framställning av stridsdelen 4.

ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER I fig 7 visas ännu en utföringsform av en stridsdel 4 enligt uppfinningen. Skillnaden i förhållande till den utföringsform som visas i fig 6 är att de förformade projektiler 9 som är anordnade utanpå det inre skalet 1 dels är större och dels är väsentligen fyrkantiga. Beroende på de önskade egenskaperna vid detonation av stridsdelen 4, är denna utföringsform intressant i vissa tillämpningar, men den kan naturligtvis varieras ytterligare av fackmannen.

Fig 8 visar slutligen stridsdelen 4 enligt fig 7 med ett nät 5 anordnat utanpå de förformade projektilerna 9. Det är uppenbart att nätets 5 maskor 7 är mindre än de förformade projektilerna 9, och kommer att hålla kvar dem innan ett utanpåliggande material 8 läggs på.

Uppfinningen är således varierbar inom ramen för de bifogade patentkraven. Särskilt kan framhållas att uppfinningen innefattar utföringsformer både med och utan förformade projektiler 9. Nätet 5 åstadkommer en sådan styrd fragmentering att den i många fall bedöms vara tillräcklig för åstadkommande av önskad effekt hos stridsdelen 4. 1 andra fall är utföringsformer med en kombination av förformade projektiler 9 och styrd fragmentering mer föredragen.

Claims (8)

1. Förfarande för framställning av en stridsdel (4) med styrdfragrnentering, varvid förfarandet innefattar steget att ett inre skal (1) tillverkas ochfylls med ett explosivt ämne, kännetecknat av att förfarandet vidare innefattarstegen: - ett nät (5) anordnas omkring det inre skalets (1) ytteryta; - ett material (8) deponeras på och omkring nätet (5).

2. Förfarande enligt kravet 1, kännetecknat av stegen att - ett antal förformade projektiler (9) tillverkas; - de förformade proj ektilema (9) anordnas utefter det inre skalets (1)ytteryta, innanför nätet (5), så att de förformade projektilerna (9) hållskvar i sina respektive lägen; - materialet (8) deponeras på och omkring de förfonnade projektilema (9), samtidigt som det deponeras på och omkring nätet (5).

3. Förfarande enligt kravet 1 eller kravet 2, kännetecknat av steget att- materialet (8) som deponeras läggs på med varierande hastighet, så att försvagningar i det deponerade materialet (8) åstadkommes.

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av steget att- materialet (8) som deponeras läggs på med varierande temperatur, så att försvagningar i det deponerade materialet (8) åstadkommes.

5. Stridsdel framställd genom förfarandet enligt något av kraven 1-4 ochinnefattande ett inre skal (1), kännetecknad av att ett på stridsdelen (4) deponeratmaterial (8) innefattar försvagningar för en styrd fragmentering av det deponerade materialet (8) vid en detonation av stridsdelen (4).

6. Stridsdel (4) enligt kravet 5, kännetecknad av att försvagningar i detdeponerade materialet (8) är anordnade i positioner som motsvaras av positionen för ett nät (5) som är anordnat utanför det inre skalet (1).

7. Stridsdel (4) enligt kravet 5 eller kravet 6, kännetecknad av attiörsvagningar i det deponerade materialet (8) är anordnade i andra lägen, som valts vid materialdepositionen.

8. Stridsdel enligt något av kraven 5-7, kännetecknad av att ett antal fórfonnade fragment (9) är anordnade inuti det deponerade materialet (8).