SE542340C2 - Avbarkande skördaraggregat av engreppstyp - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett avbarkande skördaraggregat med ett par matningsenheter (11, 12) som på var sin sida om en trädmatningsbana (5) med en transportriktning (Z) uppbär en kring ett axelcentrum (11a’, 11b’) roterbar med avbarkningsskär utrustad första matarvals (11a, 11b), griparmar (3a, 3b) på vilka matningsenheterna (11, 12), är så att de första matarvalsarna (11a, 11b), mellan sig kan gripa en trädstam (2). För effektiv frammatning av trädstammar, finns, förutom nämnda par första matarvalsar (11a, 11b), åtminstone en andra matarvals (12a, 12b), varvid de båda första matarvalsarnas (11a, 11b) axelcentrum (11a’, 11 b’) bildar ett kraftmomentpar som med en respektive hävarm (a1, a2) kan påföra trädstammen ett vridande moment kring en central vridaxel (CL), att den andra matarvalsens (12a, 12b) axelcentrum (12a’, 12b’) bildar ett motverkande kraftmoment som med en hävarm (b1, b2) kan verka understödjande på trädstammen.

Description

Avbarkande skördaraggregat av engreppstyp Föreliggande uppfinning avser ett avbarkande skördaraggregat av engreppstyp enligt ingressen till patentkravet 1.

För frammatning av trädstammar som skall upparbetas, dvs. kvistas och/eller avbarkas i ett skördaraggregat av engreppstyp krävs förhållandevis stora matningskrafter. För att uppnå dessa krafter har man hittills använt sig av matarverk med cylindriska matarvalsar som på griparmar är svängbara mot och från varandra kring var sin i aggregatet anordnad axel som är belägen på avstånd från ett längsgående centralt mittplan genom aggregatet. Nämnda matarvalsar är spegelsymmetriskt placerade på var sida om det centrala mittplanet och belägna i ett plan som är vinkelrätt mot nämnda centrala mittplan i aggregatet. Att matarvalsarna är utformade som cylindriska matarvalsar har fördelen att de gör det möjligt att mata fram mellan matarvalsarna fasthållna trädstammar, även i de fall trädstammarna uppvisar mycket stora diametervariationer.

Vid framställning av s.k. massaved har på senare tid, i allt större utsträckning börjat användas en typ av fordonsburet i en kranarm hängande skördaraggregat av engreppstyp som förutom gängse drivnings- och apteringssteg som ett skördaraggregat av engreppstyp utför dvs. fällning, kvistning och kapning av trädstam i bestämda längder till stockar, även avbarkar trädstammen. Under avbarkningen bringas trädstammen att rotera kring sin längdaxel på ett spiralliknande sätt medan den frammatas genom aggregatet. Gemensamt för hittills kända avbarkande skördaraggregat är deras begränsade arbetskapacitet.

För att förmå trädstammen att röra sig spiralformigt kring dess längdaxel är matarvalsarna försedda med radiellt utskjutande kamliknande element med formen av valsar som på sin mantelyta uppvisar snedställda skärkanter s.k. ”avbarkningskär”. Dessa skärkanter, som vanligen löper i vinkel diagonalt eller spiralgående över mantelytan i riktning mot matarvalsens rotationsaxel, har dels till uppgift att tränga in i trädstammen, dels bringa trädstammen att rotera så att den trädstammen omslutande barken bryts loss från trädstammen utefter hela dess runtomgående periferi. Avbarkande engreppsskördaraggregat av denna typ har sitt särskilda användningsområde vid avverkning av snabbväxande träd, vanligen eukalyptus för produktion av massaved.

Vid den typ av avbarkande skördaraggregat som nämnts här ovan tillkommer ytterligare en försvårande betingelse för upparbetning, i jämförelse med konventionella skördaraggregat som inte är avbarkande, nämligen att åstadkomma ett nyp med den grepparea som krävs inte bara för att överföra drag- och tryckkrafter från matarvalsarna till trädstammen så att den linjärt kan matas igenom aggregatet utan även för att överföra ett vridande moment till trädstammen och bibringa denna att rotera kring sin längdaxel på ett spiralliknande sätt medan den frammatas genom aggregatet.

Med uttrycket ”engreppsskördaraggregat” avses i det följande den typ av väl kända aggregat som endast en gång griper den trädstam som skall avverkas och inte släpper den förrän den är avverkad (kapad), kvistad och/eller avbarkad samt kapad i lämpliga längder.

Under trädstammens matningsförlopp genom aggregatet uppträder en bromsande effekt på trädstammen som dels härrör från matarvalsarnas rullningsmotstånd mot trädstammen, dels friktionskraften mellan trädstammen och aggregatet när trädstammen under upparbetning, särskilt avkvistning, matas genom aggregatet.

Det bör underförstås att vid framställning av massaved har eventuella tryckskador i trädstammarnas ytved eller stamsprickor ingen nämnvärd inverkan på produktens kvalitet. Vad som däremot är av största intresse är hög upparbetningshastighet och -kapacitet hos skördaraggregatet, dvs. skördaraggregatets totala upparbetningshastighet eller arbetskapacitet i produktionsvolym per tidsenhet (m3/h).

Det är väsentligt att matarvalsarnas mot varandra verksamma tryck- och dragkraftupptagande arbets- eller mantelytor mellan sig kan skapa ett nyp med så stor verksam area (arbets- eller grepparea) att oberoende av aktuella driftsbetingelser matarvalsarna, mellan sig kan gripa och längs en i aggregatet ingående trädmatningsbana med erforderlig friktion mata fram trädstammar med varierande diameter. Det vill säga oberoende av driftsbetingelser, som bland annat kan omfatta trädstammens varierande diameter, måste matarverket kunna överföra så stora drag- och tryckkrafter från matarvalsarna på trädstammen att den med hög hastighet kan frammatas genom aggregatet.

Bristande kontroll på trädstammen när den rör sig genom aggregatet och därmed uppträdande oönskade trädrörelser relativt aggregatets matningsbana kan resultera i undermåligt kvistningsresultat eller att kvistningsorganen, på grund av trädstammens ändrade läge, bringas skära i stammen med slirning eller i värsta fall matningsstopp som följd.

Vid gripande av en trädstam föreligger nackdelen att matarvalsarna, genom sin cylindriska form, inte alltid har förmåga att bringa ett gripet träd till effektiv anliggning mot en i aggregatets ingående matningsbana, utan snarare klämmer, speciellt i fråga om grövre träd, fast trädet direkt mellan sig. En annan nackdel med nämnda kända mataranordningar med cylindriska matarvalsarärattju grövre trädet är desto mindre blir de inåt mot aggregatet riktade krafterna som de mot trädet ansatta matarvalsarna ger upphov till, vilket förhållande utgör raka motsatsen till det effektiva grepp med stor arbets- eller grepparea och kontroll på trädet under upparbetning som man egentligen eftersträvar.

För effektivt utnyttjande av varje trädstams hela volym från topp till rotände är det nödvändigt att matarvalsarna, oberoende av trädets diameter, kan ansmyga sig nära intill stammen och skapa s.k. ”close fit” för att på så sätt åstadkomma den effektiva verksamma grepparea mot stammen som är nödvändig för säker frammatning av ett träd genom aggregatet.

På grund av matarvalsarnas spegelsymmetriska placering mitt emot varandra hos kända matarverk är möjligheterna att öka den mot trädstammen verksamma arbetsarean hos matarvalsarna genom att istället för matarvalsar med cirkulärcylindrisk mantelyta, använda matarvalsar vars mantelyta givits en mot trädstammens periferi väsentligen mer omslutande form, begränsad. Inte minst på grund av utrymmesskäl och risk för kollision mellan de på ömse sida om trädstammen mötande matarvalsarna.

Det bör underförstås att varje matarverk måste vara så beskaffat att det dels gör det möjligt att hålla kontroll på trädet när det under upparbetning rör sig genom aggregatet, dels erbjuder hög upparbetningshastighet och därmed arbetskapacitet.

Ett skördaraggregats totala upparbetningshastighet eller arbetskapacitet räknat i produktionsvolym per tidsenhet (m<3>/h) är följaktligen i högsta grad beroende på matarverkets funktion.

Ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett engrepps avbarkande skördaraggregat som uppvisar en hög arbetskapacitet.

Detta syfte med uppfinningen löses genom ett skördaraggregat av engreppstyp som erhållit de särdrag och kännetecken som anges i patentkravet 1.

Ytterligare särdrag och kännetecken hos uppfinningen framgår av underkraven. Utgångspunkten för uppfinningen ligger vid den typ av kända avbarkande skördaraggregat i vilka ingår matarverk där parvis verksamma cylinderformade matarvalsar är spegelsymmetriskt placerade på ömse sida om trädmatningsbanans längdaxel för att mellan sig gripa och utefter en trädmatningsbana frammata trädstammar av varierande diameter.

För att de varierande driftsbetingelserna i mindre utsträckning skall påverka skördaraggregatets arbetskapacitet har matarverket, i enlighet med föreliggande uppfinning, förutom de allmänt förekommande parvis verksamma första matarvalsarna, försetts med åtminstone ytterligare en matarvals. Denna andra matarvals är avsedd att fungera som ett mot trädstammens utsida roterbart tjänande mothåll. I enlighet med uppfinningen är de första matarvalsarna anordnade på ett sådant inbördes avstånd i trädmatningsbanans transportriktning att de bildar ett på trädstammen verkande kraftmomentpar som kan påföra trädstammen ett vridande moment kring en central tvärs genom trädstammen löpande vridpunktsaxel, i vilket den andra matarvalsen är anordnad på ett sådant avstånd från nämnda centrala vridpunktsaxeln att den bildar ett motverkande kraftmoment som med en hävarm kan verka understödjande på trädstammen så att den väsentligen befinner sig i ett kraft- och momentbalanserat tillstånd medan den rör sig genom aggregatet.

Tack vare de första matarvalsarnas placering på diagonalt motsatta sidor om trädmatningsbanan, skapas ett utrymme som gör det möjligt att utan risk för kollision mellan mötande matarvalsar, inte bara tillåter användandet av areamässigt väsentligen större matarvalsar utan även matarvalsar med godtyckligt formade, med en trädstam samverkande mantelytor. Det vill säga matarvalsar som tack vare sin form med en betydande verksam arbetsarea kan ingripa med trädstammen varvid en väsentligen förbättrad kontroll på trädstammen medan den rör sig genom aggregatet kan uppnås.

Med diagonal avses i det följande en linje som kan sammanbinda två icke närliggande hörn av trädmatningsbanan, betraktad såsom uppdelad i en uppsättning imaginära kvadranter (I, II, III, IV).

I det följande beskrivs ett utföringsexempel av uppfinningen närmare under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka; Fig. 1 visar en vy i perspektiv av ett stående skördaraggregat av engreppstyp enligt uppfinningen, Fiq. 2 visar en vy framifrån av ett i föreliggande aggregat ingående matarverk varvid den inbördes placeringen mellan samverkande roterbara matarvalsar och roterbara stödvalsar närmare mgår, Fiq. 3 visar scheermnaatiskt en vy i perspektiv med delvis bortbrutna delar av ett matarverk och en trädstam under frammatning, Fiq. 4 visar en sidovy av ett liggande skördaraggregat av engreppstyp med ett matarverk som omgriper en trädstam, Fig. 5A visar en sidovy i förstoring av ett matarverk som omgriper en diametermässigt relativt grov sektion av en trädstam, och Fig. 5B visar en sidovy i förstoring av ett matarverk som omgriper en diametermässigt relativt klen sektion av en trädstam.

I figurerna visas ett allmänt med 1 betecknat avbarkande skördaraggregat av s.k. engreppstyp som förutom gängse drivnings- och apteringssteg, dvs. fällning, kvistning och kapning av trädstam 2 i bestämda längder till stockar, är av den typ som även avbarkar trädstammen. För enkelhets skull benämns det avbarkande engreppskördaraggregatet 1 i det följande skördaraggregat eller helt enkelt bara aggregat.

Skördaraggregatet 1 har en ram 3, med vilket aggregatet via en bygelformad fästkonstruktion 4 är avsett att monteras på en rörlig arm hos en icke visad skogsmaskin. Ramen 3 är ledbar i bygelkonstruktionen 4 via motstående ledtappar 4a och kan vridas omkring en väsentligen horisontell axel för att omställas mellan en fällningsposition för trädfällning där skördaraggregatet är väsentligen vertikalt orienterat som visas i fig. 1 och en avkvistnings- och upparbetningsposition där skördaraggregatet är väsentligen horisontellt orienterat som visas i fig. 4. Omställning av skördaraggregatet i olika lutningsvinklar i förhållande till markplanet sker på känt sätt via en dubbelverkande hydraulcylinder (ej visad).

Som illustreras med pilar i fig. 2 definierar ramen 3 en trädmatningsbana 5 vars matningsriktning Z sträcker sig i en längdaxel som sammanfaller med ett centralt mittplan. Med trädmatningsbanan 5 avses den bana utmed vilken ett fällt träd för avkvistning och/eller avbarkning, kapning med hjälp av ett allmänt med 6 betecknat matarverk matas genom aggregatet 1 för att upparbetas.

Som framgår av fig. 3 och 4 kan trädmatningsbanan 5 betraktas som väsentligen horisontell då skördaraggregatet 1 befinner sig i sitt upparbetningsläge. Ånyo med hänvisning till fig. 1 har skördaraggregatet 1 två kvistknivsuppsättningar, en övre 8a och en nedre 8b, som är anordnade på avstånd från varandra utmed trädmatningsbanan 5 varvid matarverket 6 för frammatning av trädstammar 2 är, i matningsriktningen betraktat, anordnat mitt mellan nämnda kvistknivsuppsättningar.

Som visas i fig. 5A, 5B har varje uppsättning kvistknivsuppsättningar 8a och 8b tre knivar, av vilka en är fast 8a:1, 8b: 1 och två är rörliga 8a:2, 8a:3 resp. 8b:2, 8b:3 och vilka tillsammans omslutande en trädstam 2 bildar ett s.k. kvistningsbett. De rörliga knivarna är via dubbelverkande hydraulcylindrar (ej visade) svängbara kring varsin med trädmatningsbanan parallell axel 8c för att underifrån pressa trädstammen 2 mot den fasta kniven, vilken bildar ett fast stöd, och tillsammans med den fasta kniven omsluta trädstammen.

Skördaraggregatet 1 är vidare utrustat med en kapanordning 10 som i det här beskrivna utföringsexemplet vid ett avbarkande skördaraggregat utgörs av en klippanordning med två inbördes verksamma skärelement 10a, 10b av vilka i varsin i ramen 3, med trädmatningsbanan 5 parallell axel, är svängbara in mot och från varandra. Nämnda kapanordning 10 kan dels kapa av ett på rot stående träd, dels kapa av en kvistad trädstam 2 i bestämda längder.

Med hänvisning till fig. 2 innefattar matarverket 6 för matning av fällda träd genom skördaraggregatet två kring ett respektive axelcentrum 11a’, 11b’ roterbart drivna första matarvalsar 11a, 11b som, på griparmar 3a, 3b är svängbara mot och från trädmatningsbanan kring var sin i aggregatet ingående axel 3c för att mellan sig kunna gripa om en trädstam.

Förutom nämnda par av första matarvalsar 11a, 11b innefattar matarverket åtminstone ytterligare en kring ett axelcentrum 12a’, 12b’ roterbar andra matarvals 12a, 12b som även den är svängbar på en griparm 3a, 3b mot och från trädmatningsbanan 5 kring en axel 3c i aggregatets ram 3. De båda första matarvalsarnas 11a, 11b respektive axelcentrum 11a’, 11b’ är anordnade på ett sådant avstånd från varandra i transportriktningen Z betraktat, att de vid gripande bildar ett på trädstammen 2 verkande kraftmomentpar som med en respektive hävarm a1, a2 kan påföra trädstammen ett vridande moment kring en tvärs genom trädstammen löpande central vridpunktsaxel CL. Den andra matarvalsens 12a, 12b axelcentrum 12a’, 12b’ är anordnat på ett sådant avstånd från nämnda centrala vridpunktsaxel CL i transportriktningen Z betraktat att den bildar ett motverkande kraftmoment som med en hävarm b1, b2 kan verka understödjande på trädstammen för att utbalansera nämnda vridmoment.

I ett utförande innefattar matarverket 6 en första 11 och andra matningsenhet 12 som är belägna på var sin sida om den i aggregatet ingående trädmatningsbanan 5. De båda matningsenheterna 11, 12 är förflyttbara fram mot respektive bort från trädmatningsbanan på var sin i aggregatets ram 3 anordnad griparm 3a, 3b vilka på en respektive svängtapp är svängbara kring varsin med trädmatningsbanan parallell axel 3c, se även fig. 4, så att i nämnda respektive matningsenheter mellan sig kan gripa och utmed nämnda trädmatningsbana 5 frammata trädstammar 2 av varierande diameter.

I fig. 3 visas schematiskt hur griparmarna 3a, 3b och därmed matningsenheterna 11, 12 är inbördes rörliga medelst en dubbelverkande hydraulcylinder 15 som är verksam mellan nämnda griparmar.

I fig. 2 visas att varje matningsenhet 11, 12 innefattar en kombination av ett par av en första och en andra matarvals 11a, 12a respektive 11b, 12b som var och en är roterbar kring ett respektive axelcentrum 11a’, 12a’ resp. 11b’, 12b’ och vilka matarvalsar, i trädmatningsbanans 5 matningsriktning Z betraktade, är placerade i en rad eller en följd efter varandra. Som bäst framgår av fig. 2 är de med en trädstam 2 samverkande matningsenheternas första matarvalsar 11a, 11b respektive andra matarvalsar 12a, 12b inbördes krysställda och omvänt arrangerade på matningsenheterna på så sätt att de vid gripande befinner sig i diagonalt motsatta kvadranter (I, II, III, IV) av trädmatningsbanan 5.

Tack vare att de parvis verksamma första matarvalsarna 11a, 11b är asymmetriskt belägna på diagonalt motsatta sidor om trädmatningsbanans 5 matningsriktning Z, och nämnda som mothåll tjänande andra matarvalsar 12a, 12b likaså är placerade diagonalt på motsatta sidor om trädmatningsbanan, skapas utrymme som även vid diametermässigt smalare trädstammar gör det möjligt att använda första matarvalsar 11a, 11b med väsentligen större arbetsarea varvid den mot trädstammen verksamma ingreppsarean hos matarvalsarna kan ökas.

De båda första matarvalsarna 11a, 11b är på sin med en trädstam 2 samverkande mantelyta försedd med radiellt utskjutande ingreppsorgan 13. Emedan det här beskrivna utföringsexemplet avser matarverk för ett skördaraggregat av avbarkande typ så har ingreppsorganen givits formen av kamliknande element med snedställda skärkanter s.k. ”avbarkningskär” som löper i vinkel diagonalt eller spiralgående mot matarvalsens rotationsaxel. Dessa spiralgående kamliknande element har således dels till uppgift att tränga in i trädstammen, dels bringa trädstammen att röra sig spiralformigt kring dess längdaxel så att den trädstammen omslutande barken bryts loss från trädstammen utefter hela dess runtomgående periferi.

Det bör underförstås att föreliggande matarverk inte nödvändigtvis behöver vara av avbarkande typ utan likväl skulle kunna utgöras av ett matarverk av den konventionella typ vars matarvalsar uppvisar en avsaknad av s.k. ”avbarkningskär”.

I enlighet med uppfinningen är de båda första matarvalsarnas 11a, 11b respektive axelcentrum 11a’, 11b’ anordnade på avstånd från varandra i transportriktningen Z, med avseende på ett centrumplan X1-X1 som skär vinkelrätt genom trädstammen (2). Samtidigt härmed bildar de båda första matarvalsarna 11a, 11b ett på trädstammen 2 verkande kraftmomentpar som med en respektive hävarm a1, a2 kan påföra trädstammen ett vridande moment, dvs. ett kraftmoment kring en central vridpunkt vars axel CL som skär vinkelrätt genom trädstammen 2 ligger i nämnda centrumplan. Det båda andra matarvalsarnas 12a, 12b axelcentrum 12a’, 12b’ är i transportriktningen betraktat anordnade på ett sådant avstånd från den centrala vridpunktsaxeln CL att de bildar ett motverkande kraftmoment som med hävarmar b1, b2 kan verka understödjande på trädstammen för att utbalansera nämnda vridmoment.

Som visas i fig. 3 bildar varje matningsenhet 11, 12 en maskinhylla som uppbär en kombination av nämnda första matarvalsar 11a, 11b och nämnda andra matarvalsar 12a, 12b. Genom inverkan av en dubbelverkande hydraulcylinder 15 kan nämnda kombination av parvis verksamma matningsenheter 11, 12 med första och andra matarvalsar 11a, 12a respektive 11b, 12b, förflyttas fram mot respektive bort från trädmatningsbanan 5 för att mellan sig gripa en trädstam 2 av varierande diameter.

Som framgår av fig. 2 är häv- eller momentarmarna a1, a2 mellan de första matarvalsarnas 11a, 11b axelcentrum 11a’, 11b’ och den centrala vridpunktsaxeln CL kortare än hävarmarna b1, b2 mellan de andra matarvalsarnas 12a, 12b axelcentrum 12a’, 12b’ och den centrala vridpunktsaxeln CL. Den valda inbördes geometrin resulterar i att en centrumlinje som löper diagonalt genom de båda första matarvalsarnas 11a, 11b axelcentrum 11a’, 11b’ respektive en centrumlinje som löper diagonalt genom de båda andra matarvalsarnas 12a, 12b axelcentrum 12a’, 12b’ skär vardera en med trädmatningsbanans 5 transportriktning Z sammanfallande längdaxel med en spetsig vinkel ?1,?2.

Det vinkelräta avståndet mellan de båda första matarvalsarnas 11a, 11b rotationsaxlar 11a’, 11b’ till trädmatningsbanans 5 längdaxel Z är längre än det vinkelräta avståndet mellan de båda andra matarvalsarnas 12a, 12b centrumaxlar 12a’, 12b’. Vidare är det absoluta avståndet D1 mellan de båda första matarvalsarnas 11a, 11b axelcentrum 11a’, 11b’ kortare än det absoluta avståndet D2 mellan de båda andra matarvalsarnas 12a, 12b axelcentrum 12a’, 12b’, med avseende på en med trädmatningsbanans (5) transportriktning Z sammanfallande längdaxel.

Den i varje matningsenhet 11, 12 ingående första matarvalsen 11a, 11b är roterbart driven via en i matningsenheten inbyggd motor och uppvisar en mantelyta med mot en trädstam 2 verksam arbetsarea som är större än arbetsarean hos mantelytan hos de båda andra matarvalsarna 12a, 12b. För att erbjuda bra grepp och stor arbetsarea är de båda första matarvalsarna 11a, 11b väsentligen timglasformade vars med en trädstam 2 samverkande mantelyta, i axialsnitt betraktad genom valsens axelcentrum 11a’, 11b’, uppvisar en av en generatris bildad båge som i huvudsak är konkav eller krökt i riktning in mot nämnda axel. Tack vare timglasformen erhålls en mantelyta som med vad som närmast kan uppfattas som ett cirkulärt segment kan omsluta och ingripa med en väsentlig del av den trädstammens 2 periferi.

I ett alternativt utförande kan även de andra matarvalsarna 12a, 12b innefatta en i maskinhyllan inbyggd drivmotor för roterbar drift.

I ett annat alternativt utförande kan de andra matarvalsarna 12a, 12b utgöras av fritt roterbara matarvalsar, s.k. transfervalsar som var och en har givits formen av en stympad kon eller en kägelliknande form vars, med en trädstam 2 samverkande mantelyta, i axialsnitt betraktad genom valsens axelcentrum 12a’, 12b’ uppvisar en av en generatris bildad båge som är i huvudsak konkav eller krökt in mot nämnda axel, men vars båglängd är kortare än den första matarvalsens 11a, 11b båglängd. Genom de andra matarvalsarnas 12a, 12b längre hävarmar b1, b2 mellan axelcentrum 12a’, 12b’ och den centrala vridpunktsaxeln CL har angreppspunkterna flyttats ut vilket i sin tur resulterar i att de andra matarvalsarnas 12a, 12b ansättningskraft mot trädstammen 2 blir lägre vid ett motriktat kraftmoment motsvarande de första matarvalsarnas 11a, 11b ansättningskraft mot trädstammen. De första respektive andra matarvalsarnas 11a, 11b resp. 12a, 12b olika ansättningskraft mot trädstammens 2 vid uppnående av motsvarande, men motriktade balanserade kraftmoment illustreras med de olika stora kraftpilarna i fig. 2.

Som en följd av de andra matarvalsarnas 12a, 12b relativt lägre ansättningskraft, men längre hävarmar b1, b2, ställs mindre krav på den verksamma arbets- eller mantelytan mellan de andra matarvalsarna 12a, 12b och trädstammen 2. Följaktligen är det möjligt att tillordna de andra matarvalsarna 12a, 12b en relativt liten mantelyta vilken, i detta utföringsexempel, uppvisar formen av en generatris bildad båge som är i huvudsak konkav eller krökt in mot nämnda axel och vilken båge närmast kan uppfattas som ett delcirkulärt segment som bara med en begränsad arbetsarea samverkar med en relativt liten del av den trädstammens 2 periferi.

Claims (11)

PATENTKRAV

1. Avbarkande skördaraggregat (1) av engreppstyp, innefattande ett matarverk (6), en ram (3) med en trädmatningsbana (5) vars transportriktning (Z) sammanfaller med en längdaxel hos en i aggregatet upptagen trädstam (2), och där nämnda matarverk innefattar två kring ett respektive axelcentrum (11a’, 11b’) roterbart drivna första matarvalsar (11a, 11b) som, på griparmar (3a, 3b) är svängbara mot och från trädmatningsbanan kring var sin i aggregatet ingående axel (3c) för att mellan sig kunna gripa om en trädstam, kännetecknat av att de första matarvalsarna (11a, 11b) innefattar radiellt utskjutande ingreppsorgan (13, 14) med uppgift att tränga in i trädstammen för att bringa den att rotera kring sin längdaxel så att bark bryts loss från stammens periferi samtidigt som den matas framåt i transportriktningen, att förutom nämnda par av första matarvalsar (11a, 11b) innefattar matarverket två kring ett respektive axelcentrum (12a’, 12b’) roterbara andra matarvalsar (12a, 12b) som även de är svängbara på griparmarna (3a, 3b) mot och från trädmatningsbanan (5) kring var sin nämnda axel (3c) i aggregatets ram, varvid de båda första matarvalsarnas (11a, 11b) respektive axelcentrum (11a’, 11 b’) är anordnade på ett sådant avstånd från varandra i transportriktningen (Z) betraktat, att de vid gripande bildar ett på trädstammen (2) verkande kraftmomentpar som med en respektive hävarm (a1, a2) kan påföra trädstammen ett vridande moment kring en tvärs genom trädstammen löpande central vridpunktsaxel (CL), och att de båda andra matarvalsarnas (12a, 12b) respektive axelcentrum (12a’, 12b’) är anordnade på ett sådant avstånd från den centrala vridpunktsaxeln (CL) i transportriktningen (Z) betraktat, att de tillsammans bildar ett motverkande kraftmoment som med en respektive hävarm (b1, b2) kan verka understödjande på trädstammen (2) varvid skördaraggregatet innefattar två matarenheter (11, 12) som är uppburna på var sin griparm (3a, 3b) för svängning mot och från trädmatningsbanan (5) kring de i aggregatet ingående axlarna (3c) för respektive griparm, varvid varje matningsenhet (11, 12) uppbär en kombination av ett par av en roterbar första matarvals (11a, 11b) och en roterbar andra matarvals (12a, 12b).

2. Skördaraggregat enligt krav 1, varvid de i par anordnade första och andra matarvalsarna (11a, 12a resp. 11b, 12b), i transportriktningen (Z) betraktat, är omvänt uppburna på respektive matningsenhet (11, 12) på ett sådant sätt att nämnda första respektive andra matarvalsar vid ingrepp med en trädstam (2) är inbördes krysställda och befinnande sig i diagonalt motsatta imaginära kvadranter (I, II, III, IV) av trädmatningsbanan (5).

3. Skördaraggregat enligt krav 1 eller 2, varvid hävarmarna (a1, a2) mellan de första matarvalsarnas (11a, 11b) axelcentrum (11a’, 11b’) och den centrala vridpunktsaxeln (CL) är kortare än hävarmarna (b1, b2) mellan de andra matarvalsarnas (12a, 12b) axelcentrum (12a’, 12b’) och den centrala vridpunktsaxeln (CL).

4. Skördaraggregat enligt krav 3, varvid den i varje matningsenhet (11, 12) ingående första matarvalsen (11a, 11b) är roterbart driven och uppvisande en mantelyta med en större mot trädstammen (2) verksam arbetsarea än en mantelyta hos den i matningsenheten ingående andra matarvalsen (12a, 12b).

5. Skördaraggregat enligt något av kraven 1 - 4, varvid en centrumlinje som löper diagonalt genom de båda första matarvalsarnas (11a, 11b) axelcentrum (11a’, 11 b’) respektive en centrumlinje som löper diagonalt genom de båda andra transportorganens (12a, 12b) axelcentrum (12a’, 12b’) skär vardera en med trädmatningsbanans (5) transportriktning (Z) sammanfallande längdaxel med en spetsig vinkel (?1,?2).

6. Skördaraggregat enligt något av kraven 1 - 5, varvid det absoluta avståndet (D1) mellan de båda första matarvalsarnas (11a, 11b) axelcentrum (11a’, 11b’) är kortare än det absoluta avståndet (D2) mellan de båda andra matarvalsarnas (12a, 12b) axelcentrum (12a’, 12b’) med avseende på en med trädmatningsbanans (5) transportriktning (Z) sammanfallande längdaxel.

7. Skördaraggregat enligt något av kraven 1 - 6, varvid var och en av nämnda andra matarvalsar (12a, 12b) kan innefatta en inbyggd drivmotor för roterbar drift av matarvalsen alternativ utgöras av fritt roterbar matarvals, s.k. transfervals.

8. Skördaraggregat enligt något av kraven 1 - 7, varvid varje första matarvals (11a, 11 b) är timglasformad och vars med en trädstam samverkande mantelyta, i axialsnitt betraktad genom valsens axelcentrum (11a’, 11b’), uppvisar en av en generatris bildad båge som är konkav eller krökt i riktning in mot nämnda axelcentrum.

9. Skördaraggregat enligt krav 8, varvid varje andra matarvals (12a, 12b) är formad som en stympad kon vars med en trädstam samverkande mantelyta, i axialsnitt betraktad genom valsens axelcentrum (12a’, 12b’), uppvisar en av en generatris bildad båge som är konkav eller krökt in mot nämnda axel men vars båglängd är kortare än den första matarvalsens.

10. Skördaraggregat enligt något av kraven 1 - 9, varvid såväl varje första matarvals (11a, 11b) som andra matarvals (12a, 12b) är på sin arbetande mantelyta försedd med radiellt utskjutande ingreppsorgan (13, 14) avsedda att tränga in i en trädstam (2).

11. Skördaraggregat enligt krav 10, varvid de första matarvalsarnas (11a, 11b) ingreppsorgan (13) innefattar en serie av radiellt utskjutande kamliknande element som, under bildande av avbarkningsskär, i spiralgående form löper över mantelytan.