SE538980C2 - En apparat för separering av partiklar i en massasuspension - Google Patents

Abstract

Uppfinningen hänför sig till en apparat (1, 1a, 1b) för att separera partiklar I enmassasuspension, varvid apparaten (1, 1a, 1b) innefattar ett hus (14), en barriär(2, 2a, 2b) med öppningar, ett inlopp (3, 3a, 3b) för massasuspensionen, ett förstainlopp (4, 4a, 4b) för material med större partiklar vilka inte passerar barriären (2,2a, 2b), ett andra utlopp (5, 5a, 5b) för material med små partiklar vilka harpasserat barriären (2, 2a, 2b), och en rotor (6) pä en axel (9), där rotorn (6) ärarrangerad att bilda en fluidiseringszon (8, 8a, 8b) nära barriären (2, 2a, 2b). Enligtuppfinningen innefattar apparaten (1, 1a, 1b) en separationskammare (7, 7a, 7b).Rotorn (6) är arrangerad att bäde skapa ett cirkulärt flöde hos den inkommandemassasuspensionen i separationskammaren (7, 7a, 7b) och att rengöra barriären (2, 2a, 2b) frän massasuspensionen. (Fig. 1b)

Description

EN APPARAT FÖR SEPARERING AV PARTIKLAR I EN MASSASUSPENSION Tekniskt område Föreliggande uppfinning avser en apparat för separering av partiklar i en massasuspension.

Bakgrund Silning inom papperstillverkning innebär separation av främmande ellerannorlunda partiklar från en massasuspension och kan göras i olika processteg ien fiberlinje. Massa innehåller oundvikligen oönskat fast material. Vissa av flisenkanske inte är tillräckligt kokta, och visst fibermaterial kanske inte är i form avindividuella fibrer. Defekter i trä kan visa sig som icke fiberinnehållande fastabeståndsdelar. Föroreningar utöver trä kan också komma in i systemet med flisen.Syftet med silningen är att ta bort dessa orenheter från huvudströmmen av massaför rejektbehandling så effektivt som möjligt och tvätta bort de prima fibrerna, återföra dessa till huvudströmmen av massa och förbereda rejektet för behandling.

En silapparat, se t.ex. EPO 444 051, kan innefatta ett filterhus omslutande encylindrisk barriär, benämnd silelement eller silkorg, uppvisande öppningar i formav t.ex. hål eller slitsar för den egentliga silningen. Silapparater kan dessutominnefatta ett inlopp för att föra in massasuspensionen till silelementet, ettacceptutlopp för accept, d.v.s. material med små partiklar som har passeratigenom silelementet från insidan och ut, och ett rejektutlopp för rejekt, d.v.s. material med stora partiklar vilka inte passerat igenom silelementet.

För att förbättra silprocessen kan silapparaten t.ex. förses med någon form avrotor, med t.ex. blad eller utsprång, roterandes på insidan av silelementet, eller attsjälva silelementet roterar. Dessutom, kan silelementet förses med olika utsprång på dess inneryta. Ändarna av t.ex. de rörliga rotorbladen rör sig ett litet avstånd från den inre ytan avsilelementet, för att förhindra att ett massalager bildas på ytan av silelementet ochmotverka igensättning av öppningarna. Samverkan mellan de rörliga rotorbladenoch utsprången på silelementet orsakar en tryckpuls och/eller skjuvkrafter ochturbulens, som kan fluidisera massan. Detta medför att viss del av den fluidiserade 2 massan passerar genom silelementet som accept till acceptutloppet, medan detmedför att tyngre partiklar, smuts och liknande rejektmaterial passerar radiellt utmot rejektutloppet.

Nuvarande lösningar av grovsilning, kallad kvistsilning, är baserade pä enmassakoncentration pä 3-4%. Eftersom koncentrationen före silapparaten normaltär 10-12% före silapparaten, för att möjliggöra silningen att fungera i praktiken, detär idag ofta nödvändigt att minska massakoncentrationen genom utspädning föresilning och att öka massakoncentrationen via avvattning eller förtjockning eftersilning och före tvätt.

En ökning av massakoncentrationen innebär en ökning av nödvändigenergiintensiteten för fluidisation. Koncentrationen definierar en gräns för etteffektivt utnyttjande av silen. För hög koncentration resulterar i att flockar avfibersuspensionen inte delas upp, vilket innebär att silprocessen inte kan fortsätta.

I en traditionell silapparat för massa är förtjockningen längs med längden päsilzonen, frän inloppet för osilad massa till utloppet för utsläpp av koncentreradeorenheter, det fysiska problemet vilket sätter gränser för effektiviteten av silen,med avseende pä kapacitet och effektivitet. Förtjockningsenheten innebärfysisktatt koncentrationen av fibersuspensionen ökas frän inloppet till rejektutlopp längsytan av silelement, d.v.s. avvattning. Orenheter koncentreras också frän inlopptill rejektutlopp. Ökad koncentration innebär att styrkan hos fibernätverket ökar avsevärt.

Eftersom rotorn hos silapparaten roterar med lika hastighet längs hela längdenav silzonen, är energiförsörjningen i stort sett konstant frän inmatnings- ellerinjektionssidan till rejektsidan av silelement. Detta innebär att silningen mästebörja pä en för läg koncentration i början av silzonen, för att motverka attmassakoncentrationen snabbt blir sä hög att en stor andel av silzonen fungerarförhällande till massakoncentration innebär att massasuspensionen I början av silzonen har som en förtjockare. För hög energiförsörjning i turbulensnivä och därmed har en försämrad Eftermassakoncentrationen för hög, energin är inte längre tillräcklig för att bryta upp en onödigt hög separationsselektivitet. en kort zon med ideala förhällanden är fibernätverket och den sista delen av silzonen fungerar inte. En hög grad avförtjockning kan också ge upphov till en inbromsande effekt, på grund avmekaniskt överförbar kraft mellan silelementet och det roterande elementet.Med andra ord, innebär förtjockningen att silen förlorar både effektivitet ochkapacitet och kan skadas.

I olika steg av fiberlinjen är det också nödvändigt att koncentrera, d.v.s. attavvattna eller förtjocka, massasuspensionen i en avvattningsapparat ellerförtjockare. Det finns olika metoder och det kan också göras på olika sättgenom att använda barriärer, t.ex. på motsvarande sätt som i en silapparatenligt ovan. Skillnaden mot silning är att i en avvattningsapparat ellerförtjockare är det den förtjockande effekten som är önskvärd och vad somönskas behållas är materialet med större partiklar som inte har passeratbarriären, och vad som inte önskas behållas är de små partiklar - vätskan,kallat filtrat - som har passerat genom barriären.

Barriären i avvatningsapparaten eller förtjockaren fungerar alltså som ett filter.Avvattningen kan göras genom att helt enkelt använda gravitation eller mereffektivt genom att ha ett undertryck under barriären som drar filtratet genombarriären eller alternativt genom att ha ett övertryck på massasuspensionen ochpressa filtratet genom barriären.

Utöver att använda en sil är ett annat alternativ är att använda en rullpress, sombestår av två samverkande och motroterande pressrullar, var och en med enbarriär i form av en yttre yta permeabel för att pressa filtratet ur massan. Massanavsätts på den permeabla ytterytan och pressas i ett rullnyp, eller pressnyp,mellan pressrullar, varvid filtratet pressas ut från massan. Ofta inkluderarrullpressen en eller flera tvättzoner innan pressnypet. Ett exempel på en sådanrullpress visas i US 3,980,518 vari rotationsaxlarna hos pressrullarna är iväsentligen samma horisontalplan och massan passerar pressnypet mellanpressrullarna i vertikal riktning, nerifrån och uppåt.

En annan känd tvättapparat är en trumtvätt, i vilken massan avsätts och avvattnaspå en enda roterande filtertrumma med en barriär i form av en yttre permeabel yta,efter tillsatts av tvättvätska, vilken ersätter den kvarvarande vätskan i massabananfrån tidigare processteg. Det statiska trycket får till följd att filtratet passerar genom 4 den yttre vätskepermeabla ytan. En ytterligare utveckling av trumtvätten är dentrycksatta displacement tvätten, vari filtratet, under övertryck, tvingas att passeragenom den permeabla yttre ytan.

Ett problem med kända avvattningsapparater och tvättapparater är att debehöver stora och dyra maskiner pä grund av läg flödeshastighet och därför lägyteffektivitet. Barriärerna hos maskinerna är inte effektivt utnyttjade och där finns5-6% avmassakoncentrationen. Tvättpressar kan dock hantera 10-12%. en maximum gräns pä ungefär den inkommande Sammanfattning Ett syfte med föreliggande uppfinning är att lösa ovan nämnda problem med enuppfinning enligt krav 1, vilken bygger pä ett nytt sätt att tänka vilket kanimplementeras pä olika typer av apparater.

Genom att tillse att massasuspensionen inte stannar för länge i den fluidiserandezonen, blir separationen mycket mer effektiv och risken för att sätta igenöppningarna i barriären minskar avsevärt. Apparaten kan göras mindre och det ärmöjligt att ha högre koncentration pä inkommande massasuspension. I ensilutrustning minskar det sistnämnda behovet av att späda före silning och behovet av förtjockning efter silning och före tvättning.

Kort beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas, i exemplifierande syfte, i merdetalj genom utföringsformer och med referens till bilagda ritningar, i vilka:Fig. 1a är en schematisk vy av den nya underliggande principen föruppfinningen.Fig 1b-4e är üschematiska vyer av olika ügenerella utföringsformer aven apparat enligt uppfinningen.Fig 2a-2d är schematiska vyer av olika utföringsformer för rotorblad enligtuppfinningen.Fig. 3 är en schematisk vy av ett silsystem med en kvistsil och ensilapparat enligt uppfinningen.

Fig. 4 är schematisk vy av en tvättapparat enligt uppfinningen. 5Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Fig. 1a visar schematiskt den nya underliggande huvudprincipen för en apparat föratt separera stora och små partiklar i en massasuspension enligt uppfinningen.Figs. 1b, visar schematiskt olika äutföringsformer.

En apparat 1 innefattar en barriär 2 med öppningar, ett inlopp 3 förmassasuspension, ett första utlopp 4 för material med större partiklar och ett andrautlopp 5 för material med små partiklar. Öppningarna i barriär 2 kan vara t.ex.runda hål eller slitsar. Material med små partiklar kan i några implementeringar vara endast en vätska.

Huvudidén är att omvandla kostnad för yta till kostnad för turbulens och attanvända snabb separation/avvattning av låga ytvikter. I tidigare känd teknikföreslås lösningar i t.ex. silapparater en stor area används för silningen. Iföreliggande uppfinning används bara en liten area och istället används energi föratt orsaka en sekundär turbulent cirkulär rörelse, vilken kommer att beskrivas mer i detalj nedan.

Vidare, i tidigare kända lösningar, är ytvikten hög på barriären. Speciellt itvättapparater kan tjockleken hos massasuspensionen vara hög. Den mesta avvattningen kommer att ske närmast barriären. Koncentrationen avmassasuspensionen kommer alltså att vara högst närmast barriären. Ju längreifrån barriären som massasuspensionen befinner sig, ju mindre avvattningkommer att utföras. Dock kommer processen i föreliggande uppfinning att varasnabb. Tjockleken av massasuspension kommer att vara tunn, endast några fåmillimeter, och massasuspensionen kommer att avlägsnas snabbt från barriären, vilket kommer att förklaras mer i detalj nedan.

Massasuspensionen strömmar genom inloppet 3 tangentiellt mot barriären 2.Lämpligtvis är inloppet 3 smalt och centrerat. En rotor 6 på en axel 9 i enseparationskammare 7 sätter massasuspensionen i rörelse och upprätthåller ettrotationsflöde i separationskammare 7, så att flödet av massasuspensionen riktastangentiellt längs barriären 2 och sedan från barriären 2 och tillbaka igen i encirkulär rörelse för att kontinuerligt exponera barriär 2 för nytt material. Rotorn 6kan alltså också anses rengöra barriären 2. 6 Rotorn 6 förorsakar turbulens, så att en fluidiseringszon 8 skapas i det område därdet cirkulära massasuspensionsflödet är närmast barriären 2. Detta förorsakarseparation. Material med mindre partiklar kommer att passera genom barriären 2och kan tas ut genom det andra utloppet 5 avsett för material med små partiklar. Åandra sidan kommer material med större partiklar att avlägsnas från barriären 2genom mekanisk kraft genom rotorn 6 och kommer att vara kvar påseparationskammarsidan, d.v.s. uppströmssidan 11 av barriären 2. Material medstörre partiklar kan sedan tas ut via det första utloppet 4 för material med större partiklar.

Den tangentiella hastigheten vT av massasuspensionsflödet längs barriären 2, börlika stormassasuspensionsflödet mot barriären 2, lämpligtvis 5-10 gånger högre. Om vara som eller högre än normalahastigheten vN hosnormalhastigheten vN mot barriären 2 är för hög, kommer massasuspensionen att pressas mot barriären 2 och sätta igen den.

Massasuspension bör strömma mot barriären 2 och där bli fluidiserat ifluidiseringszon 8 så att separation kan ske. Dock bör massasuspensionen inte blikvar för länge i fluidiseringszonen 8 och bör undvika att pressas mot barriären 2.Istället snabbt bliMassasuspensionen med sålunda ökad koncentration bör alltså snabbt strömma bör massasuspensionen fluidiserad och separerad.bort från barriären för att tillse att barriären exponeras för ny massasuspension.Detta innebär också att fluidiseringszonen 8 bör vara liten jämfört med det totalaflödet. Det snabba tangentiella flödet tillsammans med en liten fluidiseringszon 8förhindrar igensättning och möjliggör en effektiv separation med lågt energibehov per producerat ton.

Materialet från fluidiseringszonen 8 kan sedan cirkuleras för en ny fluidisering ochseparation och när separationen anses tillräcklig, kan det kvarvarande materialettas ut genom det första utloppet 4 avsett för material med stora partiklar.Lämpligtvis är separeringskammaren 7 formad så att 2 cirkulära rörelser uppstårsamtidigt i flödet- en som följer barriären 2 runt och en där endast en liten del avflödet är tangent till eller följer barriär 2, som t.ex. en helix i en torusform. Att kalladet en cirkulär rörelse betyder inte att flödet behöver bilda perfekta cirklar ellerperfekta helix i torusform. Snarare är det att föredra att all massasuspension är 7 exponerad för fluidiseringszonen 8 och detta innebär att ett något mer komplext cirkulationsflöde är nödvändigt.

I en silapparat enligt tidigare känd teknik är axeln hos rotorn parallell medbarriären och massasuspensionen är hela tiden tryckt mot barriären med hjälp avcentrifugalkraft, d.v.s. centrifugalkraften verkar alltid i samma riktning somavvattning. Dock är enligt föreliggande uppfinning, massasuspensionen exponeradför barriären 2 mer än en gång, vilket förbättrar avvattningen av massan.Dessutom är axeln hos rotorn 6 lämpligtvis inte parallell med, utan vinklad iförhållande till barriären 2 och centrifugalkraften verkar endast delvis på barriären 2, vilket motverkar igensättning.

Den önskade cirkulationen kan verkställas på olika sätt, t.ex. genom formen avbarriären 2, formen på separationskammaren 7, formen hos rotorn 6 ochriktningen hos den inkommande massasuspensionen. ldealt bör flödet vara i formav en torus och alltså är formen av separationskammaren 7 och barriären 2lämpligtvis i form av delar av en torus. Dock komplicerar detta tillverkningen,speciellt för barriären 2, vilken också kommer att ha öppningar. En mycket brakompromiss är att utforma barriären som en kon, som i Fig. 1b, lämpligtvis med en konvinkel på ungefär 45°.

Den konformade barriären 2 bör lämpligtvis vara en kon med rundade kanter somföljer det tangentiella flödet. Barriären 2 bör lämpligtvis ha en area 15 utanöppningar närmast axeln 9, eftersom den normala hastigheten vN kommer att varahögst närmast axeln 9 där massasuspenspionen strömmar in, vilket förorsakar risk för igensättning.

Separationskammaren 7 är lämpligen formad som en torus eller företrädesvis, som ett pumphus uppvisande en mindre tvärsnittsdiameter vid inloppet än vidutloppet. Separationskammaren 7 bör lämpligtvis också utformas så att all eller huvuddelen av massasuspensionen utsätts för fluidiseringszonen 8 genom att 8 komma in i centrum. Det första utloppet 4 för material med stora partiklar är Iämpligtvis placerad som ett tangentielt utlopp från separationskammaren 7.

Rotorn 6 är Iämpligtvis försedd med uppströmsblad eller vingar 10. Vilken typ avvingar som helst fungerar, men lämpligen är uppströmsbladen 10 formade attskapa turbulens och sålunda fluidisering och också formade för att förbättramassasuspensionsflödet frän barriären 2 genom någon form av rengöring, lyft ellerskrapning av massasuspensionen från barriären 2. Dessutom är det lämpligt attforma uppströmsbladen 10 för att minimera malning, d.v.s. att ha en mjuk geometri med få skarpa kanter.

Ett exempel på ett uppströmsblad 10 visas i Fig. 2a, var uppströmsbladet 10 ärförsett med en framkant 16 i skovelform med önskad skrapande effekt på ytan avbarriären 2. Uppströmsbladet 10 i Fig. 2b är på ett större avståndet från barriären2 vid baksidan 17 av bladet 10, för att skapa en lågtryckszon underuppströmsbladet 10, för att lyfta massasuspensionen på ett annat sätt. En kombination, vilket är att föredra, ses i Fig. 2c.

Avståndet mellan uppströmsbladet 10 till barriären 2 och också formen hosuppströmsbladet 10 är lämpligen olika beroende på storleken hos partiklarna i det inkommande flödet, för att förekomma malning av partiklar.

I Fig. 2a till c visas bara uppströmsblad 10 på en uppströmssida 11 av barriären2, men som i Fig. 2c och 2d, kan det vara fördelaktigt att ha nedströmsblad 12 pånedströmssidan 13 på barriären 2 för att skapa en rengöringspuls påuppströmssidan 10 av barriär 2. Nedströmsbladen 12, om de förekommer, ärlämpligen placerade på framsidan av uppströmsbladen 10 sett frånrotationsriktningen, för att förstärka rengöringspulsen. Nedströmsbladen 12 ärlämpligen placerade på samma rotor 6 som uppströmsbladen 10, men nedströmsbladen 12 kan också placeras på en separat rotor.

Uppströms- och/eller nedströmsbladen 10, 12 kan vara t.ex. radiellt raka or böjda.Uppströms- och/eller nedströmsbladen 10, 12 är lämpligen böjda i en riktningvilken är motsatt till rotationsriktningen såsom i Fig. 2d. 9 En högre koncentration hos den inkommande massasuspensionen innebär en högre hastighet hos rotorn.

Apparaten i någon av Fig. 1b-e kan vara ett exempel på en kvistsil 1 eller engrovsilapparat. En kvistsil 1a visas också i den vänstra delen av Fig. 3, där allareferensnummer relaterade till kvistsilen del 1a slutar med ett “a”. Kvistsilen 1, 1ainnefattar en kvistsilsbarriär 2, 2a med större hål och ett kvistsilsinlopp 3, 3a därmassasuspensionen injiceras eller matas in. En kvistsilsseparationskammare 7,7a och en kvistsilsfluidiseringszon 8, 8a separerar massasuspensionen, såsomovan beskrivet, till stora partiklar, kallade kvistsilsrejekt eller grovrejekt, och tillmindre partiklar, kallat kvistsilsaccept. Grovrejektet strömmar ut genom ett förstakvistsilsutlopp 4, 4a för stora partiklar. Kvistsilsacceptet kommer ut via ett andrakvistsilsutlopp 5, 5a för små partiklar för transport till nästa steg.

Apparaten i någon av Fig. 1b-e kan också vara ett exempel på en silapparat 1,här en finsilapparat. En finsilapparat 1b visas också i den högra delen av Fig. 3,där alla referensnummer avseende silapparatdelen 1b slutar med ett Silapparaten 1, 1b har en silbarriär 2, 2b med små hål eller slitsar och ett silinlopp3, 3b där massasuspensionen injiceras eller matas in. En silseparationskammare7, 7b och en silfluidiseringszon 8, 8b separarerar massasuspensionen, som ovanbeskrivet, till stora partiklar, benämnt silrejekt eller finrejekt, och till mindrepartiklar, benämnt silaccept. Finrejektet strömmar ut genom ett första silutlopp 4,4b för stora partiklar. Silacceptet strömmar ut genom ett andra silutlopp 5, 5b försmå partiklar för transport till nästa steg.

I Fig. 3 visas ett exempel på ett silsystem med kvistsilen 1a och silapparaten 1b.Kvistsilsacceptet strömmar ut genom ett andra kvistsilsutlopp 5a för små partiklar,in till silen 1b genom silinloppet 3b. Lämpligen kommer kvistsilacceptet in genomsilinloppet 3b genom en spädkammare 21 som har ett inlopp för spädvatten 22.Kvistsilsacceptet kan vara utspätt till önskad koncentration för att förbättrasilningen. Silacceptet strömmar ut genom det andra silutloppet 5b för små partiklarför transport till nästa steg.

Apparaten i någon av Figs. 1b-e kan också vara exempel på en förtjockare 1.

Förtjockaren 1 innefattar en barriär 2 med små hål och ett inlopp 3 där massasuspensionen kommer in som tillflöde. En separationskammare 7 och enfluidiseringszon 8 separerar massasuspensionen, som beskrivet ovan, till storapartiklar, vilket är den förtjockade massasuspensionen, och till små partiklar, i formav smutsig lösning. Hålen i barriär 2 bör vara dimensionerade för att acceptera lösningen.

Den förtjockade massalösningen strömmar ut genom ett första utlopp 4 för storapartiklar för transport till nästa steg. Den smutsiga lösningen strömmar ut genomett andra utlopp 5 för små partiklar.

I Fig. 4 visas ett exempel på tvättapparat 1, som har en barriär 2 med små hål och ett inlopp 3 där massasuspensionen kommer in som tillflöde till enseparationskammare 7. Som ett exempel kommer tvättvätska in genom etttvättvätskeinlopp 31 till separationskammare 7 för att tvätta den inkommandemassasuspensionen i separationskammaren 7. Separationskammarenen 7 ochfluidiseringszon 8 separerar också massasuspensionen, som beskrivs ovan, tillstora partiklar, vilket är den förtjockade och tvättade massasuspensionen och tillsmå partiklar, vilket är smutsig vätska. Hålen i barriär 2 bör vara dimensionerade för att acceptera vätskan.

Den förtjockade och tvättade massasuspensionen strömmar ut genom ett förstautlopp 4 för stora partiklar för transport till nästa steg. Den smutsiga vätskanströmmar ut genom ett andra utlopp 5 för små partiklar.

Naturligtvis kan uppfinningen användas i andra typer av apparater som bygger på samma grundprincip.

Uppfinningen skall inte anses begränsad till de visade utföringsformernaSkyddsomfånget definieras av bilagda krav.

Claims (23)

Krav

1. En apparat (1, 1a, 1b) för separering av partiklar i en massasuspension,vilken apparat (1, 1a, 1b) innefattar ett hus/höije (14), en barriär (2, 2a, 2b) medöppningar, ett inlopp (3, 3a, 3b) för massasuspensionen, ett första utlopp (4, 4a,4b) för material med stora partiklar som inte passerat barriären (2, 2a, 2b), ettandra utlopp (5, 5a, 5b) för material med små partiklar som passerat barriären (2,2a, 2b), och en rotor (6) på en axel (9), varvid rotorn (6) är arrangerad för attskapa en fluidiserad zon (8, 8a, 8b) nära barriären (2, 2a, 2b), kännetecknadav att apparaten (1, 1a, 1b) innefattar en separationskammare (7, 7a, 7b) som ärtorusformad eller huvudsakligen torusformad, där barriären (2, 2a, 2b) är anordnadsom en del av väggen hos separationskammaren, och av att rotorn (6) ärarrangerad för att skapa ett cirkulärt flöde av den inkommandemassasuspensionen i separationskammaren (7, 7a, 7b) och att rengöra barriären (2, 2a, 2b) från massasuspensionen.

2. En apparat (1, 1a, 1b) enligt krav 1, kännetecknad av att rotorn (6) är arrangerad för att skapa ett cirkulärt flöde av den inkommandemassasuspensionen i separationskammaren (7, 7a, 7b), så att en liten del avnämnda cirkulära flöde är tangentiellt med eller följer barriären (2, 2a, 2b) i fluidiseringszonen (8, 8a, 8b).

3. En apparat (1, 1a, 1b) enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av attfluidiseringszonen (8, 8a, 8b) är liten jämfört med det totala flödet som uppkommit i separationskammaren.

4. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av attapparaten (1, 1a, 1b) dessutom är arrangerad att ge det cirkulära flödet entangentiell hastighet (vT) längs barriären (2, 2a, 2b), varvid den tangentiellahastigheten (vT) är lika med eller högre än en normalhastighet (vN) hos flödet motbarriären (2, 2a, 2b).

5. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-4, kännetecknad av attapparaten (1, 1a, 1b) är arrangerad att exponera massasuspensionen som cirkulerar i separationskammaren för barriären (2, 2a, 2b) mer än en gång. 2

6. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-5, kännetecknad av attseparationskammaren (7) är formad för att orsaka två samtidiga cirkulära rörelser iflödet, där en rörelse följer barriären (2) runt och där den andra rörelsen är ettcirkulärt flöde i separationskammaren sådant att endast en liten del av flödet ärtangentiellt med eller följer barriären (2).

7. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-6, kännetecknad av attseparationskammaren (7, 7a, 7b) är formad som en torus, och av attbarriären (2, 2a, 2b) ärformad som en del av nämnda torus.

8. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-6, kännetecknad av att barriären (2, 2a, 2b) ärformad som en kon eller en kapad kon.

9. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-6, kännetecknad av attbarriären (2, 2a, 2b) är platt.

10. barriären (2, 2a, 2b) ärformad som en cylinder. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-6, kännetecknad av att

11.att barriären (2, 2a, 2b) är försedd med en area (15, 15a, 15b) utan öppningar En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-10, kännetecknad av närmast axeln (9).

12. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 1-11, kännetecknad avatt rotorn (6) innefattar uppströmsblad (10, 10a, 10b).

13. uppströmsbladen (10, 10a, 10b) är försedda med en mjuk geometri för att En apparat (1, 1a, 1b) enligt krav 12, kännetecknad av att de minimera malning.

14. framsidan av varje uppströmsblad (10, 10a, 10b) är skovelformat, för att lyfta En apparat (1, 1a, 1b) enligt krav 12 eller 13, kännetecknad av att massasuspensionen från barriären (2, 2a, 2b).

15. att varje uppströmsblad (10, 10a, 10b) är på ett största avstånd från barriären (2, En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 12-14, kännetecknad av 2a, 2b) vid baksidan av uppströmsbladet (10, 10a, 10b), för att skapa en låg 3 tryckszon på baksidan av uppströmsbladet (10, 10a, 10b), för att lyfta massasuspensionen från barriären (2, 2a, 2b).

16.att rotorn (6) också innefattar nedströmsblad (12) för att skapa en rengöringspuls. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 12-15, kännetecknad av

17. nedströmsbladen (12) är arrangerade framför uppströmsbladen (10) sett i En apparat (1, 1a, 1b) enligt krav 16, kännetecknad av att rotationsriktningen.

18. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 12-17, kännetecknad av attbladen (10, 10a, 10b, 12) är radiellt raka.

19. En apparat (1, 1a, 1b) enligt något av kraven 12-17, kännetecknad av attbladen (10, 10a, 10b, 12) är krökta.

20. En apparat (1, 1a) enligt något av kraven 1-19, kännetecknad av att apparaten (1, 1a) är en kvistsil.

21. En apparat (1, 1b) enligt något av kraven 1-19, kännetecknad av att apparaten (1, 1b) är en silningsapparat.

22. En apparat (1) enligt något av kraven 1-19, kännetecknad av attapparaten (1) är en förtjockare anordnad att separera massasuspensionen tillförtjockad massasuspension innefattande nämnda stora partiklar, och till smutsigvätska innefattande nämnda små partiklar.

23.En apparat (1) enligt något av kraven 1-19, kännetecknad av att apparaten(1) är en tvättapparat anordnad att separera massasuspensionen till förtjockad ochtvättad massasuspension innefattande nämnda stora partiklar, och till smutsigvätska innefattande nämnda små partiklar, vilken tvättapparat är försedd med etttvättvätskeinlopp (31) till nämnda separationskammare (7).