SE538915C2 - Gruppväxellåda för fordon samt fordon, som innefattar en sådan gruppväxellåda - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en växellåda (2) for fordon, innefattande en planetväxel (14) medett ringhjul (22), ett solhjul (18) och en planethjulshållare (20), på vilken minst ett pla-nethjul (24) är roterbart lagrat, vilket ringhjul (22) och solhjul (18) ingriper med detminst ena planethjulet (24) medelst kuggar (32); och en forsta axiellt forskjutbar kopp-lingshylsa (40), som i ett forsta växelläge är anordnad att frånkoppla en till växellådan(2) ingående axel (16) från planethjulshållaren (20) och i ett andra växelläge är anord-nad att sammankoppla den ingående axeln (16) med planethjulshållaren (20). En andraaxiellt förskjutbar kopplingshylsa (42), är i det forsta växelläget anordnad att samman-koppla ett kring planetväxeln (14) omgivande växellådshus (12) med ringhjulet (22)och i det andra växelläget anordnad att frånkoppla växellådshuset (12) från ringhjulet(22). En tredje axiellt förskjutbar kopplingshylsa (43) är i ett tredje växelläge anordnadatt sammankoppla ringhjulet (22) med en utgående axel (28), varvid den andra axielltforskjutbara kopplingshylsan (42) är anordnad att i det tredje växelläget sammankopp-la planethjulshållaren (20) med växellådshuset (12). Uppfinningen avser också ett for- don (1), som innefattar en sådan växellåda (2). (Pig. 2)

Description

lt) 2G Girnpnvfšâxellíàda för fordon saint fordon, sent iiineiztttar en sådan griinnväxellåda lllïFflNNlNílENS BAKGRlJNf) Û "ÄH KÄND TEKNlK Föreliggande iippfinning avser en vfåxellåda for fordon enligt iiatentkravets l ingress.Llpptinningtän avfstär' tiekså fztt tiirtltiii, stan iititefztttai* en sådan vfaxellåda, etiligt pattent- kravfets l4 ingress. 't/'id lfordon, och speciellt vfid tvaigre fordon, exenipelvfis lastbilar, ansluts ofta en vaxel~låtia, avfen l-tztllztd rangevaxcëlliåtia, till ltavtidivätxtällåtlan i syfte att ftirdtihhla antalet at-vaxliiigsinéójiiglieter. En sådan tlllsatsvaxellåda innefattar vfaiiligtvls en planetvaxel,som har en låg- respektive liájgvfaxtäl, ined vilka hnvndvfaxellådans v'åxlingsinti_ilighettf:rltan indelas i ett lågrangelage oeh ett liograiigelåge. l lågraiigelaget sker en riedvaxllng genom plantftvfaxelii., och i hograngelagtët är ntvaxliiigfeii lrl i planetvåxtfln, Rangevaxellåd an år vfanligtvfis anordnad mellan litnxndvfaxellådan och en kardtanaxel,sann ktiïipltttl till drivfltinlitän lios trirtltiriet. Ratngeväxfzllåtlztn iinfynis i fett vaxtällåtisliasrich innefattar en ingående axel koprrlad, till linvtitivaxellådaii, en utgående axel rich eninellan den ingående axerln och den iitgåtfiidr: axeln anordnad plantftvfaxelt Planetvaxelninnefattar v'ariligtv'is tre ikornpoiienter, som ar roterhart anordnade i förhållande tillvarandra narnligtfii ett stilhjnl, planethittlliållarti med planethiul och ett ringlijnl.*lv/led ltannedriiii oln antal lruggai* lios stiihjtilet rich ringhjnlet kan de inhordes varv/talenlios the tre koinptiiirgiiterna heståinrnas under drift. l en rangevåxtfllåtia kan solhjtiltftvara vfridfast tlirhrnridet nied den in gående axeln, ett antal planetlijiil som in griper inaninda stillijnl, vilka planethjnl ar roterbart lagrade på den med den utgående axelnváridtast fåiiflvtintltizt rvlariethjtilshållztren, saint ett axiellt ftirslgintliztrt ritigltinli, sotn twin»sluter och ingriper i planetliïinlen. 'l'aiideriia hos solhjttlet, planetlijnlen tieli ringlijnletkan vara sitedsl-ttinitt, det vill sa de har en vfiitktil i 'forliållaittltä till den tor sollnjtiltät,planetlijnlsliåliaren och ringlljuilet gemensamma rotationsaxein. (ïienoiii att skära tan-derna snett ininsltai' av givet ljnti från planetvåxttln. Dock npplçoninitëi" en reaktionsliraft liåri de i planetvåxeln ingående lrugghjttleri i rotationsaxelns nlttnin lšealrtitaiisltratl iÜ 29 39 tens riktning är beroende av i vilken riktning knggiiinien i pianetväxein ar snedsktirna.

Dêtrrnftëti kan reirtiririsieratterna Verka ivakåt eii er friar-trätt i rötatitinsztxeins iithriätínin g. i en kštnd rain geväxtäiiåtiat eritåiis iåg- respeittivtä héšgxfäxei geriern att ringhjiiitit ttir»skjints axieiit rneiiaii iågrarigeiäget, i viiitet ringihjtiiet är rötatitnisiåsti förhållande tittvaxeiišitisiitiset, och. iiájigraiigtäiäget, i ifiiktæt ringhjtiität ar reterhart i förhållande tiii *väx-eiiådsnnset och där ringhjuiet, pianethjniteii och stiihjniet irriterar söin en saininanhäng-ande efninät. Hanetfvaxeiii innefattar två, på vardera sida ein ringhitiitit antirdnatie köpp- iingsririgztr satrnt två syniertiriiseringsringar, sein ariordiiadt: respeirtixfe sida av ringnjtiiet. Synkrrniiseringsringarna har' tiii uppgift att åstadkomma en synkrnn æfäxiing.

För aii erhåiia en grid synkreiiiseringsfnnktiön i denna typ av rangevaxeiiåda niåsteden yta havs s*yniertinitserintgsriiigcëris tänder, sfiii-rtän vetter' inet riingiij ntet rich Viiktiri êiravsecid att ta einet ringhjtiiets tänder vid synkronisering, vara försedd ined en wfinkei,sk, sparrviiiktfi, i fijrhšiiiande tiii syiikröniseringsriiigeiis rntatiönsaxeit wiikrsii siiaii"-*vinitei skatt vara iiaianserad inet det brornsande rnörnent, sein synkreniseringsringenövefrfájii' på, ringhitiieit för att synkront wrarvtai skaii iippnås. Detta iiintfhai" att nanintia s parrvirikei :näste vara utformad så att tiíriderna på syrikiriniseringsringen aniigger påden dei av ringhjniets tänder sein är försedd rned sparrvinkeiii och iiiverkai* tiiiraekiigtpå ringhjiiiaët tör att synkrönt Wtrvtai kan tirhåiias och tiêtreztttir' itisgtiiras från den det avi'ingii_iniets tänder, söni är försedd med sparrviiikeiii och nar ringhiniet siraii gripa in izti-rtiieii krippiingsiitrig syrikrririt varvtal 'erinåtitits itïïör' 'att säkerstäiia att syrikrentirarvtai tippnäs innan ringiiiniet tar sig förbi synkroniseringsriiigeii i axieii riktning får tänderna hes 'iikrnniseringsririgeri inte. sitänpzt rfinghj ntets tänder tör lätt.

Nar syfnkronisetringsriiigtfns tänder iösgiorts trân ringhiuiets tänder synkreiit “varvtaierhåiiits ineiiari ringhjiii eeii koptiiiiigsring kennner ringhjtiiet att t'örsi (teh aniiggei' niöt pianetiiinien hos pianetväxein. “lÜ 29 39 Ringlijtilets rörelsefrihet i axiell riktning lffegräiisas av' den getnrretriska titfeminiiigeiiav ringlijiiliëts :Jcli l-ttippiingsririgeris kuggar. “síid ringlijtilitts ztxicëlla, attdiägrän tralffztr(tell anliggei' andjvter vild ringlijulets ktiggspetsar en iuritern gående andyta hos restfieltë-ti ve ktitipliiigsriirig, vilket nieditår' attt rin glijiilcët inte larigrtt katn t'¿irsk_lutas i ztxierll. riikt- ning. lïtraktnrnentet lflvïíšíliiïiïö2ll visar en syfnltrtäniseringsaiioidning vid en planetvâíxel därplanetvaxrëln iiintæfattai' ett srillriul, en planethjitlliållart: avel: ett ringlijul. Sellrjiilttt tfridtktst tïirliuridet nied tlen irigfetide axtaiii een ett 'antal nlaritatlijiil irigriper nied stilltlu~let, vilka planetlilul ar roterbart lagrade på en med en ittgåeitde axel 'tfridfast förbundenplanetlijtilsliållare. litt axieilt tftirfskjtitliart ringlijttl :Jmsluter iieli iiigriper med planet-ltjulen. Vaxellådans läg- respektlve laögtfaxel erhålls genom att ringlijulet förskjuts ztxicëllt rnellari lå gran gelä get töeli l; ögran get.

Dessa synkroniseiíngsanordningar utsatts eniellertid lör förslitníiig och rnetlför storaltcistnader* vid reparation. (lm rangevaxelilådan skall överföra stora *vridnieiiieiit lenn-mer sjynkrtiiiistæringsanerdriiitgar itppvísa avsevärda diinensitaiitfr, sent rnedftlr" ökadvikt, nkat *utryrnrnesbelresf samt ökat tröghetsnrffinteiit. När liögraitgelaget är iiikiffipplatkommer tfridinoinent att överföras från sollijulet till talanetlijtileii, vilket inedföi' att.tfasetter kan liildas på sollijuiets kuggtlanlsiär", vilket skatpztr niisslj ud i vaxeilådari :Jelt tifåskyndar förslitriiitg av planetvaxelris ku gghjitl.

Det finns rangevaxellåtltar* i vrllka synkrnniserlngsanordniiigaina ersatts rned ilaeniförflsfxltla kopnlingsliylstir. (Serien-ii att styfra tran sriiissitvncëri att syrikrent vfarwftztl upp-kfsnrriiei' nielian de tvfå kempoiieiiter som skall sarnrnanlttvppias nrtšjliggörs en axieilförskjutning av kepplingsliylsaii utmed. dt: två kempeiienterna i syfte att ftjrlainila twelisarnrnanlmppia dem. När kornpoiteiiterria skall lfrankoivrilas varandra styrs transrniss»irineii., att inementlaalaiis ugtapkeninirär" mellan kernpenenteriia, varvid kepplingslrj>fl~san iritf: tåverfför tfridrrttirrtetit. Dtat blir (lå, rnöjligt att tïlrskjutzt kenplingsltyisari iitrnetl knntptiiieriteriia i syfte att frlknppla dern från vfaraiidra. iÜ 29 Med niorneiitifialans avses ett tiiiståini då ett vritirnniiieiit *verkar på ett lies plaiietvfaxeliiaiioiïinat ringiijiii, rnotsvfztrantif: pirodiiktaën av' nionieiitet sorn vferkar tiiztnfztvåixtiirtstïiianethjtiishåilare och pianetvfaxeiiis titväxliiigsiörnailande samtidigt som ett vfritlintt-rnent verkztr på ttiantätvfâixtaiiris soiiijni, triotsvfarancíe protiukten av rnornaëiitet som veifitai'på planetnjuiisinåiiiaren rich (lf pianetvfàtxelns utvaxEiiigstïórhåilaiide). E det iailet att tvåav planetvíixtflns ingående fieiiar., stilhjtiit ringhjtii eiltfr piaiitfthjnisiištliartä, sarnman~itfæpplade niedeist en ifzrippliiigsennet, t"l=v'ertíir denna kopgfiiitigseiinet inget niorneiit meli-lan tfiianetvaxtæiiis delar iiar niomtäiitlialans ratlert Darrnetl kan konpiingstfiihtæten på ett enkeit tftiifsi-tjtitas tieli rilancëtvfštxein ingående. tieiai' triittötitiizts. ifšokuniertttät LlSöi 969f-”Ef-'i- vfisai' pianetväxfzi soni inntäfattar ett. soinj al, en piantititjitkiialia med planetltiui och ett ringiiini. Sniiijnlet kan nietlelst en krippliiigshvfisa vrid--tëtst torbintiats niezí den in gående, axeln i ett iågiaiigeištge och triittätitiizta irån den ingå~entie axeln i ett iitigraiigeiage. i högrangeiäget samrnaiilrtappias den ingående axeinnitfd pianetiijnlsliåliartfii rnetleist sainrna lçtappiiiigsnyisa. Ringlijuiet är fast förbundetined ett vfííxeilins. Deii kända tilanetvfâíxelii antircliias i en tiilsatsvfaxeliåda, som *nppvi sar enbart tvâ viaxtfliägtæii.

Baekvaxeiii i en transmission i ett fordon förefinns ofta i htnfndvfaxeiiåciaii, som dåiinitiiattai' ett kuggiijni, sorn iiriktipplas nar tiirtitönet sltali backa. Knggltiuiität, san-n avsett för baekvaxelii inedföi' en föriangiiiii av litrvuciivfaxeilådan samt en taönsizadvfiktiñitriing nos iorcltiiiet. Kuggiijiiicët roteJraIfi irttitsatt ifiktnirig tili tis/tiga ltngglijuli ihnvfnalvfaxeiiåciaii, vilket ineciföi" förluster. Niainiicia knggltinl avfsett for baelrvaxeln harofta en tentitäns att tfraniitalla tiönskztt sitraniniel i tiansrnisaittnteri, vfili-nät utitiittininier av ett meliaii en sidoaxei een iiuvnciaxeii antircltiat ineliaiikugginjtti i iiuvnciväxeilåtlan.

De. itäncia vfäxeilådriina krävfer etta en i'ulistandig deinoiitering, vid byte av en ltoniptv-nent, viikttt inedfiil" att tlet åtgår mycket tid och att tiet blir kostsamt att rtfpairtira viäxtfi- lådan. iÜ 29 39 SAh/lh/lANlltAlÜfllNlNG AV llPPlfllNNlNíllÉlN 'lfrots l-täntla leösniri tfinits ett lßelitövf av att vfitlarfzutvwæeklzt en vätxellåtlzt där tfêixliiigs-tiderna är korta, där tilltorlitliglieteri och clriitsälterlieten nos tränsniissiorien hlir nog,och där alla i transniissionen iiigåtgiiclt: lzornptiiietnter utnyttjas tgffetlttivft så att energileräivs vid tfäxling. Det finns oeltså ett behov av' att vficiareutveeltila en tfäxelilåda, soniuppvisar sniå dinierisioner i förhållande: till rnöjlig rnornenttivtærforing sanit en *växellåtla tnetl låga axielltt krafter, sorn vferkar på liuvticlaxtälris axiztllager hnvinlvfäxellåcíari.Det finns tielzså en strävan ätt ininslza hransleforbinlziiiiigeii i ett forcloni stnn iiinefattarvwïïxellåtlan och att niinslra liuller lråri vêtxffilåtlztn sarnt ett hehov att vficíareiitveeltla 'en*växellåda som är enkel ätt reparera. Det finns även ett liehtiv' av att vidareutveckla envfšixellådzt srnn täliniiiitirtar ale riael-ttlelar' sorn lintis tried en hateltväxcël i transrttissiontëiis hutfndvaxellåcla.

Syftet rned föreliggande uppfinning är att til lhandaliålla en växellåda, som eliniinerar de natrletltflar sorn finns nitëd en liaelrväxel i transniissionens liuvutlsfäxtællšitla Ärrnti ett syfte nied foreliggaiitie ntïipfirriiiiig ar att tillhandahålla en vfäxellåcla, som nietíltir' lwrftzt växlingsticíer. .Ännu ett s>fllíe :ned loreli ggztntle uppfinning är att en växellåda, sorn rrifxlltšr hiñg till- förlitlighet och driftsäkerhet hos växellådan. litt ytterligare s§ffte inetl ttpplinningen är att til lliandaliålla en vfäxellåcla, som utnyttjar alla i transinissioneii ingående kriintitiiifeiiter tälfelçtiift.

Ett ytterligare? syfte inerl tippfinningen är att tillhandahålla tfn växellåda, som tippvisar" stnå cíirrien sioner i lorliållaritltä till niojlig ritornetttitlv'erlïåri n g. lÉltt ytterli gare syfte rnetl uppfinningeii att tillltztitcíztltålla 'en växellåda som niinsl-tar bränsleförbrukningen i ett fortlon, soin innefattar vfäxellåtlaii. iÜ 29 39 litt ytterligare syfte rned ltireliggaride trpritfiirrriirg attt tilllnzrnrtlzrliållzr en vêixellådrt sern kräver' låg energi vid växling. litt ytterligare syfte rned *uppfinningen är att tillhandahålla en tvaxeliiåda, sfsrn *uppvisar ijudnivrå.

Ett vtlrfrli gare sj>ft"tr2 rried uppfinningen är att tiilliandaliålia en vraxrfliåda, sern ar enkel attt reparrära. litt ytterligare syfte med trppfiniringrän att tillliaritlaliålisa en vaxeliårla., rnerl lå axi- ella krafter, sorn verkar på vaxellåriaiis axiellager.

Dessa syften upriiiiås riied en *växellåda av det inledningsvis slaget, vilken kart-- netrieknas av dr: sardrag stina anges i palentkratfet l.

Dessa syften iippnšis aven rrred ett friiden, sein innefattar en 'växellåda av det inled~ningsvis riärnnda slaget, vilken ltarirreteeirnas av de särdrag sern an ges i patentkravet lél.

Den tredje axiellt förskjutbara koprïilingshylsan., sent i ett tredje tfaxellage ar anordnadattt sarrrirranlreririla. ringiijuirät rneri den irtgårërirle, zrxrälri, niedfiir att backa/axel erfliåils irangeiøaxelladaii. En sådan backvaxel nieriför en ökad verkningsgrad rned lagre ftirltis-ter. Det trfedje *vaxellägrät kan enkelt inrkririrvlas geirnm att styra den tredje axiellt tiâr-skjiitliara kepplingsliylsan till det tredje växelläget, sein inetsvftrar' baekvaxelrr. är*växellådan enligt tippfinningen arierdnas i transrriissiriiiriii lies ett ferdriii kan den trad-itierieila liaekiväxeiri i iiuviidvaxellådan titesiutas, vilket därmed sparar vikt, utryrnrneoch bränsle. Hutfudaxtiln i liutfudvaxrfllåriaii kan tilföras ined kortare lan gd då kuggliiu-let för' liael-rtfštxeln utgår. Darrned l-rerrrrrier' liuvntlaxelri att irppvfisa en rninrlre ntlnöjriirig,vid upptagande av vritinienierit, vilket rnedför att ktiggingreppen inellan kugghjtil iliuvntlvwïixrëllårian rich i rzrirgetfêtxellådztir inte liirskjuts saint att iagrärlivfslängden ökad”.

Eftersom liackvaxelii flyttas till rangevaxelladan kan antalet backa/axlar i transmission- “lÜ 29 39 en öka. Antalet liaekvfaxlar koiinner darnied att överensstämma nied antalet *växlar i h iivudv axel lådan.

Giinoni att den forsta axiellt lorskjiitbara koiipliiigsli§flsztti iiviärfor vnritlnionietit ifrån deningående axeln till planethjiilshallaren och vidare till den titgåetide axeln i det andravfaxiillaget sarnt att den andra axiellt fájrskiiithara kopplingshj>flsan låser ringlijiilrft niedvfaxelhuset, så att vridmoment éóvferlfors lråii den ingående axeln via nnghjiilet och pla-nethjiilsliållaren till dein ingående? axeln i det fijrsta vfaxeillageit tfrliålls en eiiektiv' vaxel~låda tned liog vferkriitigsgrzttl oeli lå fiirflnster. Vatxfzllåtlan koninier ilppvfisa ett niins- kat hehov av sniorjiiiiig saintidigt som fasettskador hos kiiggflankerna iitiiiimeras. llleii axiella slaglangdeii hos respektive kopplingshylsa blir kortare janifilrt ined lån gden lios ringhjnlet lios :än tradititniell rzttigevfêlxellådzt, vfilleiät rnetlttlr att det snabbt att vfaxia nnellan olika vfaxellagen.

Den l'orsta och den aiidra kopplingsliyilsan kan var oeli en utl'or'as rned en begränsadlangdilthredning, vilket rneilior att respektive: kopplingsliylsas inassa blir låg. Den lå gamassan nos respektive lfzrlppliiigshtflsa niedfoi* att det går siiahlit att *växla iiiellan olika vfaxellagen.

Enligt en iitftlriiigsforin av niiptiniiiiigeii är den tredje axiellt fêšrskjiithara kopiilingfi-liylsati i det forsta oeli andra vfaxellííget an ordnttd att saniniatikoppla planeytliinlisliåli-laren med den iitgåeiide axeln. Den tredje kopplingshjvflsan kommer danned inte ge tippliovf till riizts strtlglitïtskrztttiër' i vaxellåtlari.

Enligt iitfšjiriiigsftvrin av uztfipfiiiniiigtäii innefattar växellådan ett planethjiilshålla-ren lagrat axialstfflpp, soni anligger' mot och är förliiindet ined ringhjulet, vilket axial-stopp iorhindrar ringhjiilift att fájirskjiitas axiellt. Darrnigd koinrner ringliiulets axiella prlsititin att tfixeras oeli planetvaxiiliis kagghj al kan liirses tned antingen rfakktigg eller “lÜ 29 39 Eiiligt en utföringsförni av uppfinningen ar den andra axiellt ftirskjuthara kötiplingry-hylsan i :let andra vfaxeallagrat :ärilvart litirliurideiri :ned vfaxelliiisrit. Den zlndra ltöpplings- ltylsari köininer clarrned inte ge uiipliövf till masstrêiglietskraftei' i ifaxellådan. iinligt en uttföririgsförrn av uppliririirigeri är den ingående axeln förbunden rned sölhju-let, eeli planethjiilsliållazren förbunden rned ein hös växellådan iitgåeindr: axel. Elarnirëd uppvisar *växellådan en enltiel ilronstriilrtieri, rned ett fåtal körnponeiiter.

Enligt en uttfširfirigslltirrri av uripfiririirigeri den in gående, zlxeln ftirlvnntlfzn nied sellijii»let :ned ett splinesförliaiid, sein har en axiell utbredning, seni ined ger en ifinkelför-slijiitning rnellari tlen irigående axräln och snlhj ulets axel. Vid drift lerirnniiär' liuvutlaxrälrii liiivudifaxellådaii under drlfttillståiitl att krökas. Genöin den tillåtna *ainkeltlör-sltjutnirigeri i splirieslfáiihantliät liernrner sölhj ulet irite iiåvferkas ziv huvudzlxelns liiñjning, *vilket iiiinsliar påkaniiingariia nes söllijulets knggar. lälriligt en iitíiöringslioini av' npptlnningen ar splinesförliaridet så utlioirrriat att rilanetvfâíx-eln kan rnönteras titrli dernönteras i ett stycke den ingående, axelnt Dårrned kan repa~ ratiönsköstiiaderiia rninskas, eftersom tidsåtgângeii lör regfiaiatitinen ininslrar, lšlnliigt en iitlïiringsitviirii ziv uppfinningen rltän första axiellt iörskjutlizlra kripplirigs»ltylsari på en inneryta försedd rned första liönniiar, *vilka ar anordnade att samverkarned rrnits vararidr: iörsta hnrnrnar' zlnerdriade på den in gående axeln och planethjtilsliål-lareii. En enkel och ef elrtiif saninian- och frånköppling av den ingående axeln och planetlijulsliållareri rärliåll s ttlêlrrntætl.

Enligt iufšjiriiigsfrvrrn av uripliiiiiiiigiäii är tlifn andra axiellt förslgintliara köppliiigs-hylsan på en iiineiryta fišrsedd rned andra ibornniaig villra är anordnade att sannfeirkanied rnötsifarande andra bernrnar antirdiiadif på rtiiiglriulet avel: på våxelhriset. En ifnlçel öeli etïtel-rtiv' sarnrrizln- öeli frånkriivplirig, av ringlij ulet een vaxellinset erliålls därmed.

Enligt en utfširfirigslltirrri av uripfiririirigeri skiljer' sig, antalet liennrizlr på deri ltirstzl hyl- san från knggaiitalet iinglijulet. Darined erhålles ett stnrt antal hestarnda låsta pösit-t iÜ 29 39 (Q ioner inellan den andra kopplingsliyisaii och ringlijtilet, vilket mininierar fasettbildninggeriorii attt ett stort antzll tfasettcër' latin bildas på ltugglijiiltëns lruggtltanl-tfzr. lÉiastëtttärnalzoiiiiner dock att ligga tätt lsredvfid vfaraiidra, så att de tillsaniinans koininer att upple-vfas soni en linvutlsakligtän _iêlrn_n yta liris l-riiggllzirikeriizi. Det riptiniala 'antalet lnornniarkan lierakiias för' att erhålla så inånga inojliga fasetter' soin möjligt. Enligt uppfinningenkornnitfi' drick plaiietlijiileiis knggllanker inte utsättas for stora påkanningar i det andra vfaxellâíget. Dâírined niinirneras risken fiir bildandet av tasetter.

Enligt en uttfåirfirigstiirrri av utipliriiiirigeri iinglijulets, srillij nlets och det riiinst enaplaiietlijnlets kuggar ntforinade som sneda knggar och iitbretiei' i en vinkel i förhål-lande till respektive: lijnls eentrnriiaxtil. Darinetl 'erhålles en vaxtillåtla rnetl stor iriotritänt-ovferftiriiig och låg ljntiniifå. 'Éítterligare ftirdelar nied nplifiiiiiiiigeii franigår* av följande detaljerade beskrivfiiing. líÜRfl' ll lifšlíliålV ÉNC: .ÄXV RelfFNlNílfäiEšNfX l det följ ande ibeskrivfs, såsorn ett exeiniïfel, iforedragria titftlringsfoiriiier av niïvpfiiiiiiiig- en ined liäiivisning till bifogade ritningar, på vilka: Pig. l visar ett fordon i en sidovy med en växellåda enligt foreliggaiide nplifiii--riing, lïfig. 2 visar en selieniatisk sriittvy av vêlxfzllåtlztn tiriliigt uivptinningtëii i ettlågrangelage, liig. 3 visar en seliernatislr snittvtf av vfaxellådaii enligt tippfinriingen i ettliograngelagtf, Pig. 4 visar en selfieinatisk snittvy av ifäxellådaii enligt nplifiiiiiiiigeii i ett tredje vfêlxellšl och “lÜ 29 39 lt) Pig. 5 *visar en selieniatisk snitttfjtf av växellådan uppfinningen i ett parkerings- lšige.l)lÉi'l"/äl_,llÉilšAl) BlÉiS KRlVNlNG A V l¥'ilRlÉl,l)låA(lNßt lífllïfÜRlNGSllORlvllÉlR AV"llPlïllilNNlNtllllN Pig. l visar en sitlravy av ett fordon l, exempelvis en lastbil, sorn irineliattar' en vaxel-lada 2 enligt föreliggande uppfinning. Vaxellatlan 2 ingar i en transmission 3, sorn in-netattzir 'en fåirflviaiiniiigsrriritrir en linvntlväxtällårlzt oeli en kzirdtiriztxel lll. liiörlirtart-ningsinotorii 4 är kopplad. till linvtidvfaxellšidan 6, sein i tar är kopplad till växellå-dan 2 :enligt llirtäliggaridt: iippfinnirig. Växellåtlan 2 vidare ltoptilatl till tlirrlriiiets ldrivltjnl 8 via lraitlaitaxeln ll). Vaxellådan enligt föreliggande tippfinning kallas avfenratrigetfêtxtällåtlzt, oeli liar till syfte att tördalilila antalet ntvšixleingsrnrtijliglitäter. lt/âixellå- dan 2 oinges av ett *växellådsiins l2.

Pig. 2 visar en seiieniatisl: srrittvsf av en *vaxellarla 2 enligt ftlreliggaride ttppfinning.lfaxtellatlan 2 innefattar en plantfwaxel lél, sorn har en låg- respektive, liögvraxtfl, rnedvilka iinsfadvfâíxellåsçlans 6 vfäxlingsitiöjligilieter' kan iridelas i ett lågrarigelage och ettiiögrangeläge. lett första iøaxellage, som niotstfarar líigrangeläget sker en nedtfaxliiig”ä gerioni planetvííxtilri lfíl. llirlgran gelagtat iitvaxliiigtiri l:l i planetvšixeln l4. lïlig. vfisai' tfaxellådan 2 i det första vaxellaget, inotsixaraitcle lågvaxeln eller líigrangeläget.

Växellådan 2 iiiryins i *vaxellíidsltriset l2 och iiinefattai' en ingående axel lö., som kantitgöias av en liavurlztxtël 25 lies lrntfntlväxtällåtlan Planetvšixeln lf-”l irinetattzir tre nu»ivttcllçornporienter, som ar roterbart ariordirade i förhållande till varandra riarnli gen ettsollijul lå, en planetlijiilliållarl: 2G och ett ringliiul 22, På plaiifetlriiilslrållareir 2G ar ettantal lagrade planetnjtil 24 anordnade. lt/led kännedom ont antal knggar' 32 lios sollijn~let lS :ielr ringlijiiltft 22 kan de iirlitirrles ifariftalen lios de tre lçriinprinttiiteirna bestain-rnas uiiderf drift. Stillijiiletlå ar *vridfast ftirliunrltät rned den ingående, :titeln lö oeli pla-netlijiileii 24 ingriper i iiäinntla stillijal llš. Ringnjiilet 22 rinisltitei' och iirgritiei' i pla-netnjtileri ”lll Kuggatrtizt 32 lios srillijulet lå, plan<>,tli_iulf:n 24 rielt ringnjtiltit 22 kart vatra. snedskiirna, det vill de har en *vinkel i förhållande till en för soliijttlet llš., planet-- “iÜ '15 213 39 11 njnisnåiiaren 2G rieii ringiijniet geniensaiii rotatiensaxei 311. Genoni att Enig-gairna snett eriiåiis en rrzaidicirisirratt iråri de i iviarietvåxaëiri 14 in gående, i-rnggiijniiän18, 22, 24 i rotationsaxeiiis 3G riktning. Reaktioiiskraftens riktning ar iiertieiide av ivfiiiriän riktriing itnggarnat 32 i pianetvätxeiri 14 år' snaëdsknrfria. Därrnriti kztri reidiririsirratl terna verka iiakåt eiier frarnåt i rotationsaxeins 3-0 titiiiediiiii Den irigående axein 16 är företrädesvis tiirbnrideri rned soihjniet 18 med ett spiinestiir-band 34, som har en axieii iitbretiningt, sann niedgrfr' en viiiiteifiirskjritning ineiian deningåiände -axein 16 tieii stiitijiiieyts 13 axei Vid drift kommer tinvadvåixtiiåtiatns 6nnvndaxei 26 på grund av sin eiastieitet och fiadrande egenskaper att under vissa drift--tiiiståiid rich stor påirånning att krökas. beiastriirigeri på iinviitiztxeiri rninsktirizonniner niixfndaxein 26 återgå ti11 tirspiniigiiga forni. Den iiigåeiide axeln 16 ar vidsin äntie ftirïsedti nied en 1i *visa 36, sorn iriväridigt sam verkar' rned. oniitiïætstiri atv ett partinos soiiijniets 18 axei 38 medeist spiinesfiirbandet 34. Genom den tiiiåtiia *vinkeiftir-sigiutningen i spiinrfsförbaiidet 34 krinnnrir soihjiiitfit 18 iiite påvrtfrkas av niivudaxriins26 kröirning, viiiret rniiisirar riåkäriiiirigariia hes soihjiiiets 18 knggai' 32. Spiinesifšónbandet 34 ar foretradrfsvis så ntforniat att pianettvíixtgin 14 kan monteras :Jen demonte~ras i ett stycke grå den irigående axeiri 16. Därmed titan reparationskostnaderna niinskas, eftersoni tidgåiigeii fiir reparationer: minskar.

En första axieiit försirintiffar koppiingsiiyisa 40 ar i det första *vaxeiiaget anordnad. attifrårikriiiivia 'ein ti11 wïïxaëiiådari 2 ingående. axei 16 trån iviariethjiiishåiiztren 2G och i Lietandra tfaxeiiaget anordnad att sanirnankopiiia den ingående axeiii 16 med riianethjtiisf-iiåiiarcëri 2G, ššln ztndrtt axieiit tiñrsitjntiiatr itoppiingsiiyfisa 412, är i det första vfšixeiiagetanordnad att sarnrnankröprvia det itring riianetvfiíxeiii 14 omgivande vaxeiiådshtiset 12ined ringiiiniet 22 och i det andra vaxeiiågea, anordnad att fråiiitoppia *vaxeiiådshiisrft 12från ringhjniet 22. En tredje axieiit iförskjutbar koripiirigshyisa 43 är i ett tredje v'äxe1~iagri anordnad att saininankriifipia ringnjtiirit 22 ined en trån vaxeiiåritan 2 utgående, axei28. Den iitgåtiritie, axeiri krvppiad tiii torriririets i kardariaxei 1G. ídtit tredie tfaxtai-iaget, som inotsvarai' en ibaekvaxei., ar den första axieiit förskjntifiara koppiiiigsiiyisaiidi) anrirdriztri att frånitonpia den irigåeridt: axeln 16 från pianetni nisnåiiztriän 20 rich cien andra axieiit fiirskjntbara koppiingshyisan 42 ar anordnad att saninnaiikrippia p1anet~ “lÜ 29 39 12 njttlsnåliaren 2G rned *vaxeilåd slttiset 12. l det första och andra vaxeliaget ar den tredjeaxiellt törskjutltarzt kopplingsltylsart 113 artortlttzttl att sarnntartkttivpla planetltjtilsltållzar ren 2G itned den titgående 28.

Deli törsta axiellt lféórslrj ntliara kopplingsltidvlsaii 4G är två en inrteryta försedd med lféjrstabornniar 44, vilka anordnade att sainvellea nifed motsvarande första lionnnar 44 an-ordnade på den ingående axeln lö och planetniulsnåliarert 2G. lt/lotfvarande ftlrstaboininar 44 anordnatitä titan ingående. axeln lö ar tttftjrtia ptfriferin av ftjrstakrztrts 45, sorn vritltatst nionterttd på dent ingående. axtäln 16. ltfltßtsvarztttde .första“oornniar anordnade på planetlijulsnållareii 2G är titftirda på periferin av en andra krans flä, sorn är tfridlfast tnontaërrad på ivlartetltjtilsltållarert 2G.

Antalet törsta brnnrn ar fl-f-ä- på den första axiellt försltjtttlvarfa lropplingsltyálsart 4G töelt påden ingående axeln lá tiverstigei' företrädesvis antalet knggai' 32 på ringlrinlet 22.Darrnetl etrltålltfs ett stort antal lafestainda låsta positioner inellan ringlijttltät 22 tyeli denförsta kotirsiiitgsnyrlsan 40, *vilket niiniinerar uppkomsten av fasettei' och ritedför' att ettstort antal fasetter kan bildas på kuggliiuiens 18, 22, 24 ktiggar 32. Fasfctterna lçoininerdock att ligga tått bredvid varandra, att de tillsaniniaiis ltfsnniiei' att ttpplevfas som enhuvudsakligen jainn yta ltos ktiggarna 32. Fasetteriia taavferlrar' därför inte vfaxellådans .titnl-ttion oelt har ingen näninvärtl inverkan kugglljulerts lS, 22, 24 iivslärtgtl. lšiärt anrlrzt axiellt törskjntltztrzt kopplírtgsitylsart 4-2 på en inneqfta törstatld med artdra'oornniar 5G, vilka ar anordnade att sanivferlra nied inotsvfarande andra bornrnar St) an--tirclnatltä på ringhjttltits 22 periferfi tion på :att tttsprång 52, sorn är East törltnittlaët rrretl *vaxellådsnrnset iZi.

Deli tredje axiellt lféörslrj ntliara lropplingsltidvlsaii ar på, en iinieryta ftlrsedd ni ed tredjebornniar 5 l, vilka " anordnade att sainvellea nifed motsvarande trrfdie litannnar 51 an-ordnade på ringltjtiltit 22, planetltjnlsltållaren 2G och den ntgårentltä ztxein lvlotsva-rande tredie Sl lftonirnar anordnade på planetnjtrlsltållaren 2G ar utförda på periferni av tredje krans 49, som vfridfast rn rinterrad på plartethjtrlsltållttren 2G. lvíiotsvaratttlaæ iÜ 29 39 13 tredje iböniniai' 51 anerdnade trä den ingående axeln 28 ar titförda på periferiir av en tj arde krans 53, sent êir vridfast rnöntfzratl på elen utgående axeln 28.

Ett jiå rilatietlij nlsnållztrten 2G lagrat axialsttijvp 54 êir arterdnat att aiiligga niot ringlijtilaët22, vilket axialstripp 54 förhindrar ringhjulet 22 att ftlrskjiutas axiellt. råxialstritipet 54kan utgöras av en skivförniarl plåt, sein ntedrflst ett ftjirsta axiallager 5 6 ar lagrad påtillanetlnjtilsliållaren 2G. [Äxiaisttapjiet 54 ar röterliarti tförnållaiide till tillanetlnjtilsnålia-ren 2G faith den ingårfndri axeln 16, rieli töljrer ringhjiiltæts 22 rötatiöri. zäxialsteppet 54-rrlrzdntför dels att ringlijtiltät 22 tixreiras axiellt, dels att vaxellårlaits 2 zlxiallztgring av deniiigåeirde axeln l 6 titsatts för mindre tiåfrestiriiigai' nar lruggnjtileii 18, 22, 24 försesnted srtedslrtirtän kngg. Ett aindrzi axiztllager 57 kan zinördrtas rnellriri söllijtilaëts lä :mel38 och pianetnjtilsliållaren 2G för att uriptaga axialkrafter" stnn uppkönnner i snllrjulet lå.

Vaxellådans 2 lågvåxrfl rerltålls genom att den första köppliitgsliïvflsait 4G förskjuts axi-ellt för att trånktäppla jilanetlijuislnållaren 2G från den ingående axeln l6 saintidigt, elleri :tara anslutning till att den andra köpplingshylsan 42 förskjuts, så att ringlrjrilrit 22tillköpplas växeliådslttiset l2. Den axieila förslrj ritningen av den fíirsta, andra rielttredje köpplingslivjvlsair 40, 42, 43 åstadlreniiites med en första, andra öeh tredje vax--lingsgaftkël 58, 6G, 6l serna arterdnas i ett på respelrtiivf: kripplirtgslijyllsas fl-íl, 42, 43 ut-sida runtomlöpande spår 62. Ben första vfaxlingsgaf eln 53 påverkas av ett första kraft--rirgari 64, den andra vfaxlingsgaffrilti 6G påvferkas riv' :att andra lrrznftrirgztn 66 och dentredje våxlingsgaffelii påverkas av ett tredje kraftergan ti? De första, andra rielt tredjekrafteirgaiirtit 64, 66, 67 kart utgêlras atv en pneurriatislr rillei' liydiranli cylinder: Vêix- lingsgat'tlariia 58, till, 6l och kraftfirganen 64, 66, 67 är selrernatiskt ritade i tig. 2. iïöietradesvfis har respektive köpplingslijflsa 4G, 42, 43 en liten rnassa, vilket rnedtïór attdet åtgår låg energi rieli kraft att :förflytta respektive köpplingshylsa di), 42, 43 vid valelitig. Därmed kzint en srialvb växling tinder en lrört tirlstvrärfirid titftlrzts rnellan de ölika vfaxeliageiia i växellådan 2. 1G 2G 3G 14 Pig. 3 vfisar ein selternatisk snittvy av vfaxellåtlaii 2 enligt tippfinningen i det andra *vax--ella grät eller hö gran gelaget, i vfill-rtät den llirsta, kopnlingslrjttlesart f-'l-G nar' ftirsl-rjtttits tilllttiger' i fig. 3 för att sarnmanlroppla den ingående axeln lö med planetltjnlsliållaren 2G.l)e.li andrzt ltonplirigsltylsali 42 ltar ftirtslgititits till liiñgrzr i tig. 3 för att frånkrippla ring»hjulet 22 från tvaxellådsinuset 12. Deli andra kotiplirigsnytlsari 42 ltcsninieri liögrarigela-get enbart vara fijrlannden nitëd vfaxellådslitiset 12, vllkett initeliar att tlefii andra kopp-lingslnflsan 42 blir stillastående min inte lrortiriier att riåiverltia niasströgltetsltraifter vidrotatieiiren av ringlijtilet 22, lvleinetntövferföringetn från dtën ingående, axeln 16 till denutgående 'axeln slttäri liögrarigtëlštget vift elen in gående, axeln lö oelt planetlrjitlsltålla-ren 2G och vida till den ntgåentle axeln 28 vfia den tredje koppllngslivflsari 43, varvid ntvâixlirrgerr gtërioni rilantëtvâixelrt lf-'l- blir ltl. lvfâixellåtlali 2 täriligt npnlinningtän fungerar' enligt tliljalitltä vid våixlierrg tfrån det frirstzttill det andra vaxellaget, det *vill från lågraiigelaget till llögrangelaget och skallbeskriv/as i sainliand nietl figurerna 2 oelt 3. l lig, 2 har växellådan 2 viaxlats tilllågrangelaget, vfilltet medfor att den lförsta ilmpplingsliyilsan 4G förts till ett lage somfrånlçtipplai" den ingående axeln 16 från planetlijulsliållareii 2G. Den första lçnppliiigs-hylsan 4G ltoniltiei' inte att påvferlta rnasströglietsiltrafter' lrnvfadivåxellådan (i vid rotat-lnnen av den ingående axeln 16, Den andra lrtippliiigslljtflsan 42 liar förts till ett lägesrirn saniniarikopplai' ringlijulet 22 nied vfalxellådsliriset l2, Således arlietar' växellådan 2i lågrangelaget, vfarvfid en rtedvaxling sker gennrn planetvaxeln 14. Viaxlingsförlrippettfrårr lågrarigeläget till liögrangtälaget slrer' genem att den arrdra lropplingsliyflsari 42frånkopplas det första ringlljtilet 22 iiar momenttiverfiírliigen rnellan ringlijirlet 22 nellvaxfellåtlsliastät l2 tippltšii; *vilket åstztdkrirrtrrres genorrr att fifårikopnla törliifariliirigsrn o~torn 4 från linvtidvaxellådan 6 geiiorn en däremellan ariordnad ltfipplirig (lä. Alternativtstyrs forbranningsintitttrlt 4 att inoinentbalails inellait ringlijiiltät 22 rittli vfaxellådsllri-set 12 alstras. Nar den andra kotiplirigsliytlsan 42 inte längre i"l=v'ert"iår något vfridrnoinentniojliggörs detn axlella förslíjiitnliigferi av den andra ltopplingsltyrlsaii 42, Sanitidigt ellerefter ert ltfinitliestštrnetl titlsptëritid skall den första lroririlingsliylsan 4G tföifsl-rjtitas av tlenförsta vfaxlliigsgaffeln 58 ftir att sarnmaiiltoppla iilanetlfijtilslrållaren 2G inetl den ende axeln 16. Detta åstadil-rrirnerntës geliom attt styra frirlirêinrringsrrttittirli 4, attt tltän liigåeritle axeln l (i rotera ' med ett varvtal stnn ar aniiassat till planetlijirlsliållarens 2G “lG 'lå 2G 3G vfarrøtal. Nar* den ingående axeln 16 och rilanetlrjtilslrallaren 2G roterar med tarvtal. lran :len liirstzt ltonplirigsliylsari 4G in gripa tried de på den in gående. axtälri líi utformade första lffonnnarria 44. Således arlietar vaxellatlari 2 i liögrartgelaget.

För' att vax1a till lågrangeläget ska den första koriplingslnflsan 4G r'ör'slpp1irt gsliylsari 42 ar' stillastående niåste ringlijtrlet 22 lirin gas till ett stillastående lägeinnan saniniarilçoppliiigräir sliter mellan den andra lropplingslryrlsaii 42 och ringlijtileit 22.Detta åstadlrornrnes genffrnt att styra ltlrlrranningsniotorn 4, så att den in gående axelnl6 roterar med ett rfarvftal som ar anpassat till planetlrjtilsliållaren 2G tieli planetninlens24 tfartftatl, villret niedför' att ringlijirltät 22 lrornnier' attt stilla. Nêir ringlij nlet 22 stårstilla kan den andra lropplingsliylsan 42 ingripa med de ringlrinlet 22 utformadeztndrat lvoniniarria 5G. Således arlieqtzrr vaxtëllåtlan 2 i lågran gelagtät, tfiil vilket en ned» 'vaxlirtg genom växellådan 2. l fig. 4 visas hur växellådan vfaxlats til1 det tredje tfaxeflaget, det tfi1l saga till liaelrvax-eln. Den trtædjt: axirfillt förslgititltara lropplingslryrlsaii 43 ar i det trfedje rfaxella get anord-nad att sarrirnankoripla ringlrjtrlet 22 med den 'utgående axeln 28. Således ltar' den tredjelropplingslryrlsaii 43 förslrjritits med lrialp av den tredje, vaxlingsgafferln til., så att ring~lij nlet 22 sarnrrrztnltriïiiilzrts nied den titgåeride axeln 28. Den ftirsta lroïiplingslgflsan 4Gltar försltjutits med hjalri av den första vfaxlirigsgaffelii 58, att den ingående axeln 16tfrårrkririrvlats *från rvlarietlijtilsliållzrren 2G. Det: andra kopnlirigsliylsari 4-2 liar' ftirslrjirtits med hjälp av den andra rfaxlirigsgaf “ein 6G för att sanntnarilrtippla planetlijnlsltållarert “lÜ 29 39 2G iiied tfaxellådtslfittset l2. Försitjtitriiiigeii av respektive kopplingsliyisa 40, 42, 43titlöis nar' den ingående. oeli den utgående ztxein lo, 28 stilla, tfill-nät rnotsattfztr ettstillastående dritttillståiitl iios ett fordon l när tzaxellådaii ingår i transmissioneii 3 nostkirdontæt l. lÉlöi' att åstatlittirrirrta, ett stillastående lêtge nos den ingående axeln lo litartfordoiiets l koppling till förts till ett trånltopplat läge. Nar *vâíxellådari 2 drivs i dettrerlie ttaxeliagtft överförs vridmoment från den ingående axeln lo tiil srillriulet lå ochvidare till planetlijtulen 24 sorn överför' tfridinoinentet till ringlijtulet 22 och vidare tillden titgåtfitdt: axeln 28 via den trerlie lçopplingsliylsait 43. lïlaittfitlijtilsliållaren 2G stårstilla 'eltersoni den andra kopplingsliylsztri 4-2 saniniarikoppiarf planetlijulsliållaren 2G med tfaxellådsiittset l2.

Pig. 5 Visar' liur tfaxeliådan eriiigt ttppfiiiniiigeii kan föras tili ett pariteringsiage genomattt törsltjuta den :tridra ltorijplingsliylsart 42 till ett lêigr: dar pianetltjtilsliåliareii 20 sarn-niarikoppias iiied wfaxellådslitiset l2 sarntitiigt eller i nar anslutning tili att den tredjeltopplingsliyisaii 43 försltjtits tiil ett lager dar planetliinlsliållaren 20 sarninanlttwpialasined den utgående axeln 28. Den lfêársta ltopplingsliylsaii 4G är l'örsl rotera i ett neutrailage.

En elektronisk styrenliet 7G ar kopplad till tfaxeliådan 2, liutfudtfaxellåclari ti, förlaraii-rtirigsnitittirfrt 4 och kopplingen 68 'for att titlöia tfaxelsttägtërt tivan. lilöretiatlttsvis lran ettantal inte *visade tfartftaisgitzare i *växellådan 2, liutftititøaxellådaii 6 och förlsrannings-niotoirn 4 vara ztnslntrtzt till styifenliettän. lÉin anriaii dattor 72 l *tfaxeisttägttri tixzart, nar nêtrnntla progranilditi körs på styiferiliettän 7G eller en annan tlattvi' “iÜ 17 72 ansluten till styrenheten 7G. Niärnnda progranikod kan vara icke flyktigt lagrad naniniia av en flator' Iästiarzr niediurri.

Išen øvfærrr beskrivfrra vwïïXeÅIådran 2 íåirdaëiærktig ur tiliverknierrgs- (Jen rnonterririgssyri-purikt, då errfffzrdaräig bearbetning av ingående delar är' enkel och dessutrnn antalet in-gående, delar är litet. Utfornïníiigiæir ar vírían: sad-an att u trynrrnesbrgirrgvwct i såvfai axieiisom radieíi Eed ar rin iÄšen ifiesknivna vfaxeliådari 2 Iran anvfandas aven i aridra Sani-rnanhang än vad sein har befskrivíts svan. Sålunda ar Liet tex, möjligt att utnyttja denvfití hyrirairiíska autrnfneatvfaxeliådor dar :att fiera-fri vfäxeiiådiir' rned planetväxeiax* sam» niankoppias med vfaraiidra. iångiiøna kninpnneiiter' och särdrag sorn anges ovan kan iiiorn ramen för rrppfiniiingen knrrrhierrerars nieilan ranka angivfua uttöringsfrifrnier.

Claims (14)

1. Växellåda för fordon, innefattande en planetväxel (14) med ett ringhjul (22), ett sol-hjul (18) och en planethjulshållare (20), på vilken minst ett planethjul (24) är roterbartlagrat, vilket ringhjul (22) och solhjul (18) ingriper med det minst ena planethjulet (24)medelst kuggar (32); och en första axiellt förskjutbar kopplingshylsa (40), som i ett första växelläge är anordnadatt frånkoppla en till växellådan (2) ingående axel (16) från planethjulshållaren (20)och i ett andra växelläge är anordnad att sammankoppla den ingående axeln (16) medplanethjulshållaren (20), kännetecknad av en andra axiellt förskjutbar kopplingshylsa (42), som i det första växelläget är anord-nad att sammankoppla ett kring planetväxeln (14) omgivande växellådshus (12) medringhjulet (22) och i det andra växelläget är anordnad att frånkoppla växellådshuset(12) från ringhjulet (22), en tredje axiellt förskjutbar kopplingshylsa (43), som i etttredje växelläge är anordnad att sammankoppla ringhjulet (22) med en utgående axel(28), varvid den andra axiellt förskjutbara kopplingshylsan (42) är anordnad att i dettredje växelläget sammankoppla planethjulshållaren (20) med växellådshuset (12).

2. Växellåda enligt krav 1, kännetecknad av att den tredje axiellt förskjutbara kopp-lingshylsan (43) i det första och andra växelläget är anordnad att sammankoppla pla- nethjulshållaren (20) med den utgående axeln (28).

3. Växellåda något av kraven 1 - 2, kännetecknad av att ett på planethjulshållaren(20) lagrat axialstopp (54) anligger mot och är förbundet med ringhjulet (22), vilketaxialstopp (54) förhindrar ringhjulet (22) att förskjutas axiellt.

4. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den andra axielltförskjutbara kopplingshylsan (42) i det andra växelläget enbart är förbunden med väx- ellådshuset (12). 19

5. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den ingående axeln (16) är förbunden med solhjulet (l8).

6. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den ingående axeln(l6) är förbunden med solhjulet (18) med ett splinesförband (34), som har en axiellutbredning, som medger en vinkelförskjutning mellan den ingående axeln (l6) och solhjulets (18) axel (38).

7. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den andra kopp-lingshylsan (42) är anordnad att i ett parkeringsläge sammankoppla planethjulshållaren(20) med växellådshuset (l2), varvid den tredje kopplingshylsan (43) är anordnad att iparkeringsläget sammankoppla planethjulshållaren (20) med den utgående axeln (28).

8. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den första axielltförskjutbara kopplingshylsan (40) på en inneryta är försedd med första bommar (44),vilka är anordnade att samverka med motsvarande första bommar (44) anordnade på den ingående axeln (l6) och planethjulshållaren (20).

9. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den andra axielltförskjutbara kopplingshylsan (42) på en inneryta är försedd med andra bommar (50),vilka är anordnade att samverka med motsvarande andra bommar (50) anordnade på ringhjulet (22) och på växellådshuset (l2).

10. l0. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den tredje axielltförskjutbara kopplingshylsan (43) på en inneryta är försedd med tredje bommar (5 l),vilka är anordnade att samverka med motsvarande tredje bommar (5 l) anordnade på ringhjulet (22), planethjulshållaren (20) och den utgående axeln (28).

11. ll. Växellåda enligt krav 8, kännetecknad av att antalet första bommar (44) på denförsta axiellt förskjutbara kopplingshylsan (40) och på den ingående axeln (l6) övers-tiger antalet kuggar (32) på ringhjulet (22).

12. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att ringhjulets (22),solhjulets (18) och det minst ena planethjulets (24) kuggar (32) är utformade somsneda kuggar (32) och utbreder sig i en vinkel i förhållande till planetväxelns (14) ro- tationsaxel (30).

13. Växellåda enligt något av föregående krav, kännetecknad av att växellådan (2) är en rangeväxellåda och att den ingående axeln (16) är kopplad till en huvudväxellåda (6)-

14. Fordon (1), kännetecknat av att det innefattar en växellåda (2) enligt något av kraven 1-13.