SE538751C2 - Metod och monteringsram för fönsterbyte - Google Patents

Description

Metod och monteringsram för fönsterbyte I samband med tilläggsisolering av fasader på byggnader, är det av arkitektoniska orsaker ofta anledning att flytta ut fönstren så, att de efter tilläggsisoleringen kommer att vara positionerade på ungefär samma avstånd från fasaden som före tilläggsisoleringen. Eftersom huvuddelen av fönstren i det byggnadsbestånd som vanligen tilläggsisoleras inte har tillfredsställande energiegenskaper, byts de ofta i samband med tilläggsisoleringen.

Utbytet av fönster är förenat med stora kostnader. Det gäller inte endast fönsterkostnader, utan även kostnader för byggnadsåtgärder vid fönsterbytet. Härtill kan dessutom komma kostnader för tillfällig omplacering av hyresgäster eller lägenhetsinnehavare. Byggnadsåtgärdernas omfattning gör det är svårt för dessa att bo kvar.

Normalt demonteras det befintliga fönstret i sin helhet, varefter byggnation av en ny fönstersmyg vidtar. Inte sällan måste tillfälliga väderskydd anordnas. Kostnaden för traditionell rivning av fönster och byggande av ny fönstersmyg uppgår för ett fönster av storlek 1200x1200 mm till ca 7000 kr + moms. Arbetena utförs hantverksmässigt och tar lång tid.

Genom att vid fönsterbyte utnyttja den metod och monteringsram för fönster som Uppfinningen avser, kan stora kostnader sparas, tidsåtgången för fönsterbyte minskas samt störningar för de boende minimeras.

Metoden bygger på att man underlåter att demontera den befintliga fönsterkarmen och i stället utnyttjar den för det fortsatta arbetet. Den befintliga karmen är ju en gång för alla noggrant inpassad och kan således utgöra ett måttriktigt underlag för det nya fönstret. Genom att i den gamla karmen fästa en monteringsram för det nya fönstret, hamnar detta med automatik på samma höjd som det gamla, och behöver inte justeras avseende mått. Monteringen sker i sin helhet från utsidan, och först när det nya fönstret är monterat, krävs tillträde till lägenheten för att lyfta ut det gamla fönstret ur dess karm.

Metoden och monteringsanordningen beskrivs nedan med hänsyftning till fig 1—6. Vid fönsterbytet önskar man behålla dagöppningen, varför måtten på det nya fönstret bör vara minst desamma som på det gamla. Det innebär också, att måtten på den nya smygen inte bör vara mindre än ljusöppningen på det gamla fönstret. Med tanke på att den nya smygen blir djupare än den gamla, är det från ljussynpunkt tvärt om en fördel, om den nya smygen är större än det gamla fönstret.

Fig 1 utgörs av en principsektion av en fönstersmyg efter tilläggsisolering.

Fig 2 visar ett möjligt utförande av en monteringsram.

Fig 3 är en principiell vy av en monterad monteringsram sedd från in- eller utsidan.

Fig 4 framhåller monteringsramens kompletterande utrustning.

Fig 5 anger hur lameller för solavskärmning och solceller kan monteras.

Fig 6 visar en prefabricerad fönstersmyg.

I fig 1 visas i sektion fönstersmygen (1) i ytterväggen (2) med det befintliga fönsterkarmen (3), tilläggsisoleringen (4) och den nya fäsadputsen (5). På det befintliga fönstrets karm fästs monteringsramen, fortsättningsvis benämnd ram, (6). Att ramen, som har fasta mått, fästs i befintlig fönsterkarm medför, att det nya fönstret kommer att hamna i samma läge som det befintliga fönstret. Av hållfasthetsskäl fästs monteringsramen även i ytterväggen. Det nya fönstret (7) monteras i ramen på samma avstånd från den nya fasadputsens utsida som det gamla fönstret från den befintliga väggens. Det arkitektoniska intrycket av fasaden kommer därmed att bibehållas.

Ramen utförs företrädesvis av en beständig metall. 1 bygg-, särskilt fönster-, sammanhang är aluminium vanligt förekommande, men även rostfritt stål skulle i foreliggande användningsområde vara lämpligt. Ramen är försedd med öron (8) för infästning i befintlig fönsterkarm (i fig 8 st), öron (9) för infästning i befintlig fasad (i fig runt om ramens omkrets) samt öron (10) for infästning av det nya fönstret (i fig 4 st). Öronen kan även vara sådana, att de har en utsträckning längs hela omkretsen på den befintliga fönsterkarmen respektive fönsteröppningen i fasaden, men det är lämpligt att utföra ramen så, att köldbryggor i görligaste mån undviks. Ramens mått anpassas i varje enskilt fall till det aktuella fönstermåttet och även så, att det nya fönstret, med hänsyn till tilläggsisoleringens tjocklek, hamnar rätt i förhållande till den nya väggen. Antalet varianter av ramen för ett objekt blir dock begränsat, eftersom antalet fönsterstorlekar för varje hus är ett fåtal, fönsterstorlekarna föreligger i en standardiserad serie och tilläggsisoleringens tjocklek finns i ett fåtal varianter. I moderna verkstadsmaskiner, vilka utnyttjas för tillverkningen av ramar, är betydelsen av antalet varianter emellertid liten.

Eftersom den nya fönstersmygen blir djupare än den befintliga måste ramen, i den mån den inte utförs heltäckande runt smygens omkrets, förses med smygvirke (11), dvs ett material, t ex plywood eller MDF, som monteras på ramen. Smygvirket kan ha olika dimension beroende på dess orientering i smygen; t ex kan det vara lämpligt att utföra bottendelen av tjockare material än övriga delar, eftersom den kan bli utsatt for belastning. Mellan ramen och den befintliga smygen appliceras isolermaterial (12). Ramens mått anpassas i det enskilda fallet till de förhållanden som därstädes är for handen. Detta framgår av fig 3.

I fig 4 visas ett utförande av ramen, där den är utförd med integrerad väderskyddande utrustning; bl a fönsterbleck (13) i underkanten och fuktskydd (14) i överkanten. Den kan naturligtvis även utföras så, att den är förberedd för enkel montering av denna utrustning. Det är i många sammanhang lämpligt att i ramen även integrera andra detaljer for ftiktskydd så, att den nya putsen kommer att samverka med ramen i detta hänseende. Ramen utförs då på sådant sätt, att den ger en bra infästning av putsen, och att den senare ges en naturlig avslutning mot ramen. Exempel på sådana utföranden är de profiler (15) varmed ramen är försedd i ovan-, sido- och underkanter.

Skyddet mot inträngande vatten på ramen ovansida kan utföras i form av en vinkelställd plåt, som på baksidan, dvs mot den befintliga fasaden, är försedd med en flexibel tätningsmassa (16). Före montering av ramen aktiveras tätningsmassan, t ex genom att en skyddstape dras av, och plåten fästs till fasaden med t ex skruvar. Tätningsmassan utgör en effektiv spärr mot inträngande vatten bakom tilläggsisoleringen, och det vatten som under extrema förhållanden möjligen kan ha trängt in bakom putsen, rinner bort på plåten, som kan förses med dräneringshål (17). Profilen (15) förstärker ytterligare skyddet mot inträngande vatten. Den förlänger mträngningsvägen för vatten att via skarven mellan ram och puts tränga in bakom putsen. På ramens sidor utförs täckplåten rak medan kantprofilen utförd på samma sätt som för ramens ovansida.

På ramens undersida utgörs skyddet i första hand av det integrerade fönsterblecket. Detta gör att vatten rinner av fönsterkonstruktionen, och det förhindrar även att vatten tränger upp mot skarven mellan puts och ram bakom och under fönsterblecket.

När det gäller måttnoggrannheten hos ramen, anpassas den, som ovan framhållits, i det enskilda fallet till det fönster som skall bytas. I allmänhet är antalet måttvarianter på varje hus begränsat till ett fåtal. De gamla fönstren är fabrikstillverkade, vilket innebär, att de håller snäva måttoleranser. Även om dessa fönster är monterade med "byggtoleranser", vilka regelmässigt ligger minst en tiopotens sämre än "fabrikstoleranser", är de ändå undantagslöst monterade så, att de är lod- och vågräta samt så, att deras avstånd från framför allt den inre väggytan är väl inmätta. Det innebär, att man genom att utföra ramen med mått som överensstämmer med ett lämpligt valt mått på fönsterkarmen, kan fa ramen att med stor noggrannhet att överensstämma med det befintliga fönstret.

Också ramen är fabrikstillverkad, vilket innebär, att den har minst samma måttnoggrannhet som det gamla fönstret. Ramen är blir genom sin uppbyggnad i tre dimensioner med automatik sådan, att den utgör en styv enhet. När den är monterad i den befintliga fönsterkarmen, är dess läge i förhållande till befintlig fasad noggrant bestämt av det gamla fönstret. Av hållfasthetsskäl - för att undvika fjädring i ramen då den belastas av det nya fönstret - fästs den även i den befintliga fasaden. Den infästningen följer samma höga måttnoggrannhet, vilket innebär, att det nya fönstret i höjd- och sidled kommer att hamna i exakt samma läge som det gamla. Då de nya fönstren är tillverkade med samma höga måttnoggrannhet som ramen, är det möjligt att montera dem direkt i ramen utan att behov av ytterligare finjustering föreligger.

Det är av stor vikt, att hela fönsterkonstruktionen skyddas mot inträngande vatten. Vid slagregn i kombination med hårda vindar kan vattentrycket på fasaden bli högt. Skyddsanordningar utförs oftast med traditionella byggmetoder, vilket innebär att de är tidsödande och inte alltid utförda med den noggrannhet som krävs. Det är därför en stor fördel, att integrera skyddsanordningarna i ramen.

I och med att ramen är så stabil, kan den även utnyttjas för infästning av utrustning av varierande art. Allteftersom husen blir mera välisolerade, kan överskottsvärme, särskilt sommartid, upplevas som problematisk, varvid t ex automatisk solavskärmning är något som kan komma att behövas. Vintertid kan samma utrustning användas för att, i likhet med äldre tiders fönsterluckor, stänga ute kylan nattetid.

Solavskärmningsutrustningen kan, vilket ges en bild av i fig 5, utnyttjas for att via solceller generera elektricitet. En belysningsgivare som känner av solinstrålningen, styr medelst en eller flera motorer (18) läget av lameller (19), vilka på utsidan, dvs den sida som vetter från byggnaden, är försedda med solceller (20), så att dessa ges ett med hänsyn till solinstrålning och elutvinning optimalt läge. På så sätt skulle - med dagens utrustning - ca 150 kWh per år och m2 fönster kunna utvinnas. I framtiden ökar utvinningen efter hand som utrustningen blir effektivare. Infästningsanordningar (21) i ramen utnyttjas för montering av lamellerna för solavskärmning.

Det finns datoriserade system för styrning av byggnaders uppvärmningsutrustning. Dessa system utnyttjas, där de är installerade, i Uppfinningen för att även optimera läget av lamellerna ovan. Sommartid, när värmeöverskott föreligger, styrs lamellerna så, att inomhustemperaturen så lite som möjligt överstiger inställt värde under en period på t ex ett dygn. Då uppvärmningsbehov föreligger, styrs lamellerna att samverka med byggnadens övriga system, så att behovet av tillskottsvärme minimeras. De datoriserade styrsystemen tar hänsyn till en mängd faktorer; t ex byggnadens isolering, dess massa, dess orientering samt även till väderprognoser.

Virket i den nya fönstersmygen är ju avsett att direkt utgöra färdig yta. Det kan under arbetena med tilläggsisolering och putsning finnas orsaker att skydda ytorna i fönstersmygen. Det kan göras på så sätt att de förses med ett avdragbart skyddsskikt av t ex plast. Ett alternativt sätt att skydda ytorna är att utföra smygen som en prefabricerad enhet (22), som monteras i ramen omedelbart före monteringen av det nya fönstret. Smygen trycks mot den befintliga karmen och fästs till denna med t ex lim. Smygens djup är anpassat till den nya fasadens läge, så att det nya fönstret, när det trycks mot smygen, automatiskt kommer i rätt läge. Även mellan smygen och det nya fönstret kan ett limförband vara lämpligt, eftersom det både stabiliserar smygen och tätar mellan smygen och det nya fönstret. Detta framgår av fig 6.

US.2003226320.A1 US.2011314766.A1 SE 1500768 DE-U-29619703 DE-U-29816780 DE-U-29809328

Claims (10)

1. Metod för montering av fönster vid fönsterbyte i samband med tilläggsisolering av fasader kännetecknad av att det nya fönstret (7) monteras i en prefabricerad monteringsram (6) som med monteringsanordningar (9) fästs i byggnadens yttervägg (2) samt med anordningar (8) i en befintlig fönsterkarm (3).

2. Prefabricerad monteringsram for fönster vid fönsterbyte i samband med tilläggsisolering av fasader kännetecknad av den är försedd med monteringsanordningar (9) for infästning i byggnadens yttervägg (2) samt med anordningar (8) för infästning i en befintlig fönsterkarm (3).

3. Monteringsram för fönster enligt krav 2 kännetecknad av den är försedd med anordningar för infästning av smygvirke (11).

4. Monteringsram för fönster enligt krav 3 kännetecknad av den är försedd med färdig smyg där smygvirket (11) är monterat i monteringsramen.

5. Monteringsram för fönster enligt krav 2 och 3 kännetecknad av att monteringsanordningarna (9) för infästning i ytterväggen (2) sträcker sig runt monteringsramens hela omkrets.

6. Monteringsram för fönster enligt krav 2 och 3 kännetecknad av att den i underkanten är försedd med ett fönsterbleck (13) och på ovansidan försedd med en avrinningskant (14).

7. Monteringsram för fönster enligt krav 2-6 kännetecknad av att den är försedd med profiler (15) avsedda att utgöra infästningar mot ett putsskikt (5).

8. Monteringsram för fönster enligt krav 2-7 kännetecknad av att den är försedd med infästningsanordningar (21) for extern utrustning.

9. Monteringsram för fönster enligt krav 2-8 kännetecknad av att den är försedd med lameller (19), vilka på en sida är utrustade med solceller (20), vars uppgift är att omvandla sol- till elenergi, och där läget på lamellerna regleras medelst ett i byggnaden integrerat styrsystem.

10. Monteringsram för fönster enligt krav 3-8 kännetecknad av att smygvirket (11) utgörs av en prefabricerad enhet (22) avsedd att utgöra färdig yta i smygen.