SE1200770A1 - Metod och monteringsram för fönsterbyte - Google Patents

Abstract

99 S ATTNING AV UPPFINNINGEN Metod för montering av fönster i en förtillverkad monteringsram som fästs i byggnadensyttervägg, Monteringsramen kan förses med öron för montering i en befintlig fönsterkarmsamt för montering av smygvirke. I ett utförande är monteringsramen försedd med färdigfönstersmyg, vilken i ett annat utförande i efterhand kan monteras som en prefabricerad enhet.I ytterligare ett utförande är morrteringsramen utrustad med integrerade väderskyddsdetaljersom utgörs av en avrinningskant på ovansidan, ett fönsterbleck på undersidan samttätningsplåtar på sidorna. Dessa detaljer är försedda med ett monterat tätningsmedel.Monteringsanordningen är även i detta utförande försedd med integrerade profiler, varsuppgift är att stödja och avsluta fasadputsen. I ännu en version ingår i monteringsanordningenlarneller för solavskännning, vilka på utsidan kan vara försedda med solceller och därstyrutrustningen för läget av dessa lameller är integrerad i byggnadens övriga styrsystem.

Description

29 samma höjd som det gamla, och behöver inte justeras avseende mått. Monteringen sker i sin helhet firån utsidan, och först när det nya fönstret är monterat, lnävs tillträde till lägenheten för att lyfta ut det gamla fönstret ur dess karm.

Metoden och monteringsanordningen beskrivs nedan med hänsyftriing till fig l - 7. Vid fönsterbytet önskar man behålla dagöppningen, varför måtten på det nya fönstret bör vara minst desamma som på det gamla. Det innebär också, att måtten på den nya smygen inte bör vara mindre än ljusöppningen på det gamla fönstret. Med tanke på att den nya smygen blir djupare än den gamla, är det fiån ljussynpunkt tvärt om en fördel, om den nya smygen är större än det gamla fönstret.

I ñg 1 visas i sektion fönstersmygen 1 i ytterväggen 2 med det befintliga fönsterkarmen 3, tilläggsisolermgen 4 och den nya fasadputsen 5. På det befintliga fönstrets karm fästs monteringsramen, fortsättningsvis benämnd ram, 6. Att ramen, som har fasta mått, fästs i befintlig fönsterkarm medför, att det nya fönstret kommer att hamna i samma läge som det befintliga fönstret. Av hållfasthetsskäl fästs monteringsramen även i ytterväggen. Det nya fönstret 7 monteras i ramen på samma avstånd från den nya fasadputsens utsida som det gamla fönstret 'från den befintliga väggens. Det arkitektoniska intrycket av fasaden kommer därmed att bibehållas.

Ett utförande av ramen framgår av fig 2. Ramen utförs företrädesvis av en beständig metall. I bygg-, särskilt fönster-, sammanhang är aluminium vanligt förekommande, men även rostfritt stål skulle i föreliggande användningsområde vara lärnpligt. Ramen är försedd med öron 8 för infastriing i befintlig fönsterkarm (i fig 8 st), öron 9 för infastning i befmtlig fasad (i fig runt om ramens omkrets) samt öron l0 för infastning av det nya fönstret (i fig 4 st). Öronen kan även vara sådana, att de har en utsträckning längs hela omkretsen på den befintliga fönsterkarmen respektive fönsteröppningen i fasaden, men det är lämpligt att utföra ramen så, att köldbryggor i görligaste mån undviks. Ramens mått anpassas i varje enskilt fall till det 39 aktuella fönsterrnåttet och även så, att det nya fönstret, med hänsyn till tilläggsisoleringens tjocklek, hamnar rätt i förhållande till den nya väggen. Antalet varianter av ramen för ett objekt blir dock begränsat, eftersom antalet fönsterstorlekar för varje hus är ett fåtal, fönsterstorlekarna föreligger i en Standardiserad serie och tilläggsisoleringens tjocklek finns i ett fåtal varianter. l moderna verkstadsmaskiner, vilka utnyttjas för tillverkningen av ramar, är betydelsen av antalet varianter emellertid liten Eftersom den nya fönstersmygen blir djupare än den befintliga måste ramen, i den mån den inte utförs heltäckande runt smygens omkrets, förses med smygvirke 11, dvs ett material, t ex plywood eller MDF, som monteras på ramen Smygvirket kan ha olika dimension beroende på dess orientering i smygen; t ex kan det vara lämpligt att utföra bottendelen av tjockare material än övriga delar, eftersom den kan bli utsatt för belastning. Mellan ramen och den befintliga smygen appliceras isolemiaterial 12. Ramens mått anpassas i det enskilda fallet till de förhållanden som därstädes är för handen. Detta framgår av fig 3. l frg 4 visas ett utförande av ramen, där den är utförd med integrerad väderskyddande utrustning; bl a fönsterbleck 13 i underkanten och fuktskydd 14 i överkanten Den kan naturligtvis även utföras så, att den är förberedd för enkel montering av denna rrtrristriing. Det är i många sammanhang lämpligt att i ramen även integrera andra detaljer för fuktskydd så, att den nya putsen kommer att samverka med ramen i detta hänseende. Ramen utförs då på sådant sätt, att den ger en bra infästrring av putsen, och att den senare ges en naturlig avslutning mot ramen. Exempel på sådana utföranden är de profiler 15 varmed ramen är försedd i ovan-, sido- och underkanter.

Skyddet mot inträngande vatten på ramen ovansida kan utföras i fonn av en vinkelställd plåt, som på baksidan, dvs mot den befintliga fasaden, är försedd med en flexibel tätningsmassa 16.

Före montering av ramen aktiveras tätningsmassan, t ex genom att en skyddstape dras av, och plåten fästs till fasaden med t ex skruvar. Tätningsmassan utgör en effektiv spärr mot 49 inträngande vatten bakom tilläggsisoleringen, och det vatten som under extrema förhållanden möjligen kan ha trängt in bakom putsen, rinner bort på plåten, som kan förses med dräneringshål 17. Profilen 15 förstärker ytterligare skyddet mot inträngande vatten. Den förlänger inträngningsvägen för vatten att via skarven mellan ram och puts tränga in bakom putsen. På ramens sidor utförs täckplåten rak medan kantprofilen utförd på samma sätt som för ramens ovansida.

På ramens undersida utgörs skyddet i första hand av det integrerade fönsterblecket. Detta gör att vatten rinner av fönsterkonstruktionen, och det förhindrar även att vatten tränger upp mot skarven mellan puts och ram bakom och under fönsterblecket.

När det gäller måtmoggranriheten hos ramen, anpassas den, som ovan framhållits, i det enskilda fallet till det fönster som skall bytas. I allmänhet är antalet måttvarianter på varje hus begränsat till ett fåtal. De gamla fönstren är fabrikstillverkade, vilket innebär, att de håller snäva måttoleranser. Även om dessa fönster är monterade med ”byggtoleranserfi vilka regelmässigt ligger minst en tiopotens sämre än ”fabrikstoleransefl är de ändå undantagslöst monterade så, att de är lod- och vågräta samt så, att deras avstånd från framför allt den inre väggytan är väl Det innebär, att man genom att utföra ramen med mått som överensstämmer med ett lämpligt valt mått på fönsterkarmen, kan få ramen att med stor noggrannhet att överensstämma med det befintliga fönstret.

Också ramen är fabrikstillverkad, vilket innebär, att den har minst samma måttnoggrannhet som det gamla fönstret. Ramen är blir genom sin uppbyggnad i tre dimensioner med automatik sådan, att den utgör en styv enhet När den är monterad i den befintliga fönsterkannen, är dess läge i förhållande till befintlig fasad noggrant bestämt av det gamla fönstret. Av hållfasthetsskäl - för att undvika fiädring i ramen då den belastas av det nya fönstret - fästs den även i den befintliga fasaden Den infastriingen följer samrna höga måttnoggrannhet, vilket innebär, att det nya fönstret i höjd- och sidled kommer att hamna i 59 exakt samma läge som det gamla. Då de nya fönstren är tillverkade med samma höga måttnoggraririhet som ramen, är det möjligt att montera dem direkt i ramen utan att behov av ytterligare finjustering föreligger.

Det är av stor vikt, att hela fönsterkonstruktionen skyddas mot inträngande vatten. Vid slagregn i kombination med hårda vindar kan vattentrycket på fasaden bli högt.

Skyddsanordningar utförs oftast med traditionella byggmetoder, vilket innebär att de är tidsödande och inte alltid utförda med den noggrannhet som laävs. Det är därför en stor fördel, att integrera skyddsanordningama i ramen.

I och med att ramen är så stabil, kan den även utnyttjas för infästriing av utnrstning av varierande art. Allteftersom husen blir mera välisolerade, kan överskottsvärme, särskilt sommartid, upplevas som problematisk, varvid t ex automatisk solavskärmning är något som kan komma att behövas. Vintertid kan samma utrustning användas för att, i likhet med äldre tiders fönsterluckor, stänga ute kylan nattetid.

Solavskännningsutrusmingen kan, vilket ges en bild av i fig 5, utnyttjas för att via solceller generera elektricitet En belysningsgivare som känner av solinstrålningen, styr medelst en eller flera motorer 18 läget av lameller 19, vilka på utsidan, dvs den sida som vetter fiån byggnaden, är försedda med solceller 20, så att dessa ges ett med hänsyn till solinstrålning och elutvinning optimalt läge. På så sätt skulle - med dagens utrustning - ca 150 kWh per år och m2 fönster kunna utvinnas. l framtiden ökar utvinningen efter hand som utrustningen blir effektivare. lnfästrringsanordningar 21 i ramen utnyttjas för montering av lamellerna för solavskärmning.

Det finns datoriserade system för styming av byggnaders uppvärmningsumrsting. Dessa system utnyttjas, där de är installerade, i Uppfinningen för att även optimera läget av lamellema ovan. Sommartid, när värmeöverskott föreligger, styrs larnellema så, att 69 inomhustemperatiiren så lite som möjligt överstiger inställt värde under en period på t ex ett dygn. Då uppvärmningsbehov föreligger, styrs lamellerria att samverka med byggnadens övriga system, så att behovet av tillskottsvärme minimeras. De datoriserade styrsystemen tar hänsyn till en mängd faktorer, t ex byggnadens isolering, dess massa, dess orientering samt även till väderprognosen Virket i den nya tönstersmygen är ju avsett att direkt utgöra färdig yta Det kan under arbetena med tillâggsisolering och putsning finnas orsaker att skydda ytoma i tönstersmygen. Det kan göras på så sätt att de förses med ett avdragbait skyddsskikt av t ex plast. Ett altemativt sätt att skydda ytoma är att utföra smygen som en prefabricerad enhet 22, som monteras i ramen omedelbart före monteringen av det nya fönstret. Smygen trycks mot den befintliga kannen och fasts till denna med t ex lim. Smygens djup är anpassat till den nya fasadens läge, så att det nya fönstret, när det trycks mot smygen, automatiskt kommer i rätt läge. Även mellan smygen och det nya fönstret kan ett limförband vara lämpligt, eñersom det både stabiliserar smygen och tätar mellan smygen och det nya fönstret Detta framgår av fig 6.

US.2003226320.A1 US.2011314766.Al SE 1500768 DE-U-296 19703 DE-U-298 16780 DE-U-29809328

Claims (10)

1. 79 PATENTKRAV Metod för montering av fönster k ä n n e t e c k n a d a v att fönstret monteras i en prefabricerad monteringsram som fästs i byggnadens yttervägg.

2. Prefabricerad monteringsram för fönster k ä n n e t e c k n a d a v den är försedd med anordningar 9 för infästriing i byggnadens yttervägg.

3. Monteringsramförfönsterenligtkrav 2 kännetecknad avdenärförsedd med anordningar 8 för infäsming i befintlig fönsterkann samt för infästriing av smygvirke 11.

4. Monteringsram för fönster enligt krav 3 k ä n n e t e c k n a d a v den är försedd med färdig smyg där srnygvirket 11 är monterat i monteringsramen.

5. Monteringsram förfönsterenligtkrav3 kännetecknad avatt morrteringsanordníngarna 9 för infästriing i yttervägg i sin sträcker sig runt monteringsramens hela ornkrets.

6. Monteringsramförfönsterenligtkravï» kännetecknad avattdeni underkanten är försedd med ett fönsterbleck 13 och på ovansidan försedd med en avrinningskant 14.

7. Monteringsrarn förfönster enligtkrav 3 -6 kännete cknad av attden är försedd med profiler 15 avsedda att utgöra infästriingar mot ett putsskikt.

8. Monteringsram förfönstereriligtkrav2-7 kännetecknad avattdenär försedd med irifástriingsanordriingar 21 för extern utrustning.

9. Monteringsramförfönsterenligtlaav2-8 kännetecknad avattdenär försedd med lameller 19, vilka på en sida är utrustade med solceller 20, vars uppgift är att omvandla sol- till elenergi, och där läget på lamellema regleras medelst ett i byggnaden integrerat styrsystem. 89

10. Monteringsramtörfönstererrlígtkrav2-8kännetecknad avatt smygvirket 11 utgörs av en prefabricerad enhet 22 avsedd att utgöra färdig yta i smygen.