SE537875C2 - Vattenfarkost med planande skrov - Google Patents

Abstract

537 87 SAMMANDRAG En vattenfarkost med atminstone ett planande skrov i form av ett enda enhetligt skrov eller med tva eller fler inbordes ferbundna skrov, varvid varje skrov i sitt bottenparti har en bottenvinkel mom intervallet 0-700 och är forsett med atminstone en vattendeflekterande yta, som stracker sig bakat och utat i forhallande till en kolregion och som är riktad och utformad sa att den skapar en lyftkraft och aven en fram- atdrivande kraft pa skrovet. Den framatdrivande kraften orsakas av ett sidriktat sprutvattenflOde, som omriktas bakat av den vattendeflekterande ytan. Den senare skall vara belagen i sidled utanfor, men intill en approximativt triangular bottendel, som är nedsankt vid planingsfarten. Skrovet kommer ocksa att erbjuda mjukare gang an konventionella, planande skrov.

Description

537 87 Uttrycket "i forvag bestOmt fartomrade" har en vidare definition an att blott hanfora till ett absolut fartintervall. Det maste emellertid innefatta atminstone ett fartintervall, mom vilket skrovet planar, t.ex. farter over en undre fartgrOns, sasom 10 knop for mycket sma batar, eller 15 knop far storre batar, eller 20 knop for On storre bdtar. Det kan ocksa innefatta skilda fartintervall och dessa kan delvis overlappa varandra, t.ex. 20 - 30 knop, 28 - 37 knop och/eller 25 - 50 knop etc.

UPPFINNINGENS BAKGRUND OCH TEKNIKENS STANDPUNKT mom omrAdet konstruktion av planande vattenfarkoster Or det allmOnt 'cant, att dra fordel av energin hos sprutvatten, som forflyttas i sidled da skrovet ror sig genom vatten, medelst i lOngdled utstrOckta vattendeflekterande eller vattenavlOn- kande ytor, Oven kallade "sprutlister" (foils) eller "lyft- lister" (lifting strakes), vilka traffas av det forflyttade vattnet. Flertaliga patent beskriver skilda slag av sadana lister eller ytor, t.ex. US 4.584.959, och US 6.666,160 Bl. Utaver att anvanda lyft- eller sprutlister Or dessa tidigare kanda skrov dessutom forsedda med medel for luftsmorjning av skrovets botten.

EP 1 685 020 B1 beskriver ett planande skrov, som innefattar ett bottenparti och ett sidoparti, som begransas av kanter i skrovet, kanda som "slag", liksom ett frOmre parti och ett aktre parti. Det framre partiet och det aktre partiet Or fOrskjutna i forhallande till varandra vid ett V-format steg, vars spets Or riktad framdt. Steget stracker sig i tvOrled mellan de tva stegen. Tvd avsmalnande "skidor" (skids), som var och en utskjuter frOn skrovets batten i nOrheten av sla- get, och vars ldngsgdende axel Or vasentligen parallell med motsvarande slag, Or anordnade pa skrovets aktre parti. Andamalet med denna konstruktion Or att h011a det mesta av bat- 2 537 87 tenytan akter am det V-formade steget torr vid planingsfart. Det finns sdledes inga ytor, som trdffas av vatten som ror sig i sidled.

SE 405 584 (med prioritet frdn US 167 737 och US 237 852) be-skriver en vattenfarkost med ett planande skrov, som uppvisar en delta-formad planande yta, som är exakt plan (0 grader bottenresningsvinkel) och bildar en nedsdnkt del av skrovet. Skrovets konkava sidopartier kan, enligt patentet, vara forsedda med vattendeflektorer, inrdttade att omldnka uppdt strommande sprut- och/eller stankvatten langs skrovsidorna i riktning neddt.

Vidare finns inom den relevanta kanda tekniken grundlaggande teorier am flEidesupptradande dd en kropp rEir sig genom en fluid. Sddana teorier har presenterats av Herbert Wagner i "Jahresbuch der Schiffbautechnik", vol. 34, 1933, "Ober das Gleiten von Wasserfahrzeugen" (Engelsk oversdttning i National Advisory Committee For Aeronautics, Technical Memorandum, nr. 1139, Washington april 1948), och av Daniel Savitsky m.fl. i en artikel med titeln "On the Main Spray Generated By Planing Surfaces, publicerad i januari 1958 av the Institute of the Aeronautical Sciences, och likaledes av Daniel Savitsky m.fl. i en artikel med titeln "Inclusion Of Whisker Spray Drag In Performance Prediction Method For High-Speed Planing Hulls", publicerad i Marine Technology, vol. 44, nr. 1, januari 2007, sid. 35 - 56.

De i dessa artiklar presenterade teorierna bildar den grund, pd vilken bottnen pd moderna heghastighets vattenfarkoster konstrueras. Den senare artikeln innefattar foljande viktiga information for en bdtkonstruktor (spalt 2, forsta stycket): "Foreliggande artikel identifierar "whisker spray" (ung. "bottensprut"), dess area, fladesriktning och beldgenhet; 3 537 87 kvantifierar dess bidrag till totalt motstand som en funktion av trimvinkel, bottenresningsvinkel och fart; och inlemmar dessa resultat i en slutlig forutsagelseprocedur. Vidare ges konstruktoren ledning vad avser belagenhet, storlek och geo- metri pa sprutlister, som skall avldnka bottensprutet fran bottnen." Denna kunskap bildar basen for de flesta kdnda konstruktioner av "sprutlister" (spray strips), vilka avlankar vatten At sidorna (och i vissa fall ndgot neddt), for att skapa lyft och minska den vita yta som skapar friktion.

DA ett planande skrov ror sig genom vattenytan, kan vattnet omedelbart intill skrovet inte forskjutas i sidled pi grund av mediets trOghet och inkompressibla natur. Detta fenomen kallas vanligen "vattenresning" ("wave rise") och Or ocksi grundorsaken till sprut vid sidorna av en hoghastighetsvattenfarkost. Sprutbildningen har betraktats som ett problem, eftersom den är en vdsentlig del av en planande bits motstind ("The Spray Volume Shed by an Uncambered Planing Hull in Steady Planing"; Payne 1982). Emellertid har detta problem inte losts och forefaller att ha ignorerats i alla kdnda planande skrovkonstruktioner. I vart fall finns inga kanda analyser av potentialen i att positivt utnyttja energin i sidsprutet.

Enligt Wagner (Jahrbuch der Schiffbautechnik) okar vattenres- ningen det vita omrddet fer att skapa en stagnationslinje, dar flodeshastigheten Or som lagst och vattentrycket som hegst, ovanfor skdrningen mellan skrovet och vattenytan. Detta okade vita omrAde utgor roten till bottensprutet.

Stagnationslinjen är belagen pi insidan av detta vita omride. Sprutroten kan, am den betraktas underifrin, normalt ses approximativt som en likhent triangel utan has med spetsen rik- 4 537 87 tad mot stdven. Dess vinklar dr inte direkt beroende av far-ten, utan av trimvinkeln ash bottenresningsvinkeln.

ANDAMALET MED UPPFINNINGEN Fran batens referensram har bottensprutet samma hastighet som det inkommande flOdet. Emellertid ar sprutriktningens vinkel approximativt tva ganger stagnationslinjens vinkel, matt ut fran k011injen. Bottensprutets riktning har saledes en betydande transversell komponent. Eftersom sprutet foljer skrovets bottenparti, som hojer sig i sidled, t.ex. pa ett skrov med V-batten, har varje transversell komponent ocksa en vertikal komponent. Dessa vertikala och transversella komponenter av bottensprutet svarar for mycken forslOsad energi. Med kdrida skrov kan endast en mindre del av denna energi utnyttjas for att lyfta skrovet i viss utstrackning, vilket sI- ger plats far mycken forbdttring.

Andamalet med uppfinningen är att astadkomma en skrovkonstruktion, som drar fOrdel av alla komponenterna has bottensprutet, varigenom upprids extra framdrivningskraft, som resulterar i okad batfart och/eller minskad brdnslefOrbrukning vid en given fart, liksom hogre fardkomfort.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Enligt foreliggande uppfinning stracker sig respektive vat- tendeflekterande yta, sedd underifran ash langs en stOrre langsgaende del darav, bakat ash snett bort fran kolomradet pa ett avstand i sidled utanfer men intill en yttre begrdnsfling av en approximativt triangular bottendel av namnda bottenparti, vilken approximativt trianguldra bottendel är nedsankt i forhallande till den omgivande vattenytan under fard vid ndmnda planingsfart, varigenom respektive vattendeflekte- rande yta, utover ndmnda lyftkraft, orsakar en framatdrivande kraft pa skrovet. 537 87 Pd detta satt anvands det sidoriktade sprutvattenflOdets hastighetskomponenter av foreliggande uppfinning genom att motsats till kand teknik i star utstrackning omrikta sprutet bakat. Dessutom kommer det inte att finnas nagot vattenmot- stand eller -hinder skapat av de deflekterande eller aviankande ytorna, am de utformats enligt uppfinningen, t.ex. vid lagre farter och/eller vid fard i kraftiga vagor. Tvartom kommer de vattendeflekterande ytorna att minska den av vagorna orsakade retardationen, eller t.o.m. ge en extra fram/0 drivningskraft di skrovet slar ned i vagorna.

De deflekterande ytorna vetter inat mot kOlomradet och bakat mot aktern for att astadkomma onskad framatdrivning och lyft.

Pray utfOrda med skrov konstruerade enligt fOreliggande upp- finning har, i jamforelse med ett motsvarande kant skrov /5 klart bevisat, att alla andamal med fOreliggande uppfinning har uppfyllts, inklusive lagre bransleforbrukning och avsevart mjukare gang.

Ytterligare foredragna sardrag anges i de beroende patentkraven och kommer att framga av detaljbeskrivningen nedan.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Exempel pa foredragna utforingsformer av uppfinningen beskrivs nedan under hanvisning till bifogade ritningar, pa vilka: Fig. 1 visar en perspektivvy av en fOrsta utforingsform av en vattenfarkost enligt foreliggande uppfinning; Fig. 2 visar en sidovy av vattenfarkosten enligt fig. 1; Fig. 3 och 3a visar ett snitt langs linjen III-III i fig. 2 resp. ett forstorat parti av detta; 6 537 87 Fig. 4 och 4a visar ett snitt langs linjen IV-IV i fig. 2 resp. ett forstorat parti av detta; Fig. 5 och 5a visar ett snitt langs linjen V-V i fig. 2 resp. ett forstorat parti av detta; Fig. 6 och 6a visar ett snitt langs linjen VI-VI i fig. 2 resp. ett forstorat parti av detta; Fig. 7 och 7a visar ett snitt langs linjen VII-VII i fig. 2 resp. ett forstorat parti av detta; Fig. 8 och 8a visar ett snitt langs linjen VIII-VIII i fig. 2 resp. ett forstorat parti av detta; Fig. 9 och 10 visar snitt langs linjen III-III i fig. 2, varvid fig. 9 visar en utforingsform med flata deflektorer, som star ut en vinkel i forhallande till skrovbottnen, och fig. 10 som jamforelse visar ett skrov med konkavt krokta deflek- Fig. ha visar en sidovy i mindre skala av ett skrov motsvarande det enligt fig. 2; Fig. llb och 11c visar var sitt i fig. 11a elliptiskt inringat parti; Fig. 12 visar en bottenvy av ett skrov enligt fOreliggande uppfinning och Fig. 12a en sektion av ett styrbordsparti av detta, vilken ocksa visar en del av det omgivande vattnet; Fig. 13 visar en bottenvy av ett kant skrov och Fig. 13a en sektion av ett styrbordsparti av detta, vilken ocksa visar en del av det omgivande vattnet; Fig. 14 visar en sidovy av ett skrov liknande det enligt fig. 1 och 2 under fard i vatten; 7 537 87 Fig. 15, 16 och 17 visar delsnitt ldngs linjerna XV-XV, XVIXVI resp. XVII-XVII i fig. 14; Fig.18 visar en bottenvy i perspektiv av en utfOringsform av foreliggande uppfinning med tvd bottenpartier dtskilda av ett tvdrsteg; Fig. 19 - 24 visar bottenvyer i perspektiv av ytterligare utferingsformer av fereliggande uppfinning, vilka pd varje bottenhalva har en flodesdeflektor enligt forreliggande uppfinning; w Fig. 25 visar en bottenvy i perspektiv av en utforingsform av fareliggande uppfinning, som är en variant av den i fig. 1 visade; Fig. 26 visar en bottenvy i perspektiv av en utforingsform av foreliggande uppfinning med ett konkavt bottenparti och i ldngdled konkava deflektorer; Fig. 27 visar en bottenvy i perspektiv av en utforingsform av foreliggande uppfinning med ett konkavt bottenparti och i ldngdled konvexa deflektorer; Fig. 28 och 29 visar en bottenvy i perspektiv resp. en sidovy av en utfOringsform av foreliggande uppfinning, som är en variant av utforingsformen i fig. 19; Fig. 30 visar en bottenvy i perspektiv av en ytterligare utforingsform av foreliggande uppfinning, som är en variant av den i fig. 23; Fig. 31 - 34 visar detaljer av ett skrov, som illustrerar skilda metoder for att bygga upp flodesdeflektorer enligt fareliggande uppfinning; 8 537 87 Fig. 35 visar en bottenvy i perspektiv av en ytterligare utforingsform av foreliggande uppfinning konstruerad for tva fartintervall; Fig. 36 visar en bottenvy i perspektiv av en ytterligare utfOringsform av fOreliggande uppfinning konstruerad fOr tre fartintervall; Fig. 37 visar en bottenvy i perspektiv av en utforingsform av foreliggande uppfinning i form av en katamaran; Fig. 38 visar en bottenvy i perspektiv av en ytterligare utforingsform av foreliggande uppfinning i form av en modifierad katamaran; Fig. 39 visar ett deltvarsnitt genom ett skrov konstruerat enligt foreliggande uppfinning och med ett urval av vinklar pa flata eller plana flodesdeflektorer; och /5 Fig. 40 visar ett ytterligare deltvarsnitt genom ett skrov konstruerat enligt foreliggande uppfinning och med ett urval av vinklar pa en konkavt krokt flodesdeflektor.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FoREDRAGNA UTFoRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN I den efterfoljande detaljerade beskrivningen anger bokstaverna 's' och 'p' lika detaljer eller delar belagna pa styrbords resp. babords halva eller sida av ett skrov.

Den forsta utforingsformen av foreliggande uppfinning, som visas i fig. 1, är ett V-bottenskrov 1 med en stay 2, en akter 3, skrovsidor 4s och 4p, en botten 5, omfattande ett styrbords bottenparti 5s och ett babords bottenparti 5p. Respektive sido- och bottenpartier atskiljs av ett slag 6s, 6p. Konventionella lyftlister 7s och 7p är belagna i resp. 9 537 87 styrbords och babords slagomrade. En langsgdende kallinje 8 skiljer bottenpartierna 5s och 5p.

Fig. 2 visar en sidovy av skrovet 1 i fig. 1. Snitten III-III till VIII-VIII anges med streckade vertikala linjer, marke- rade pa motsvarande satt. Dessa snitt visas i fig. 3 till 8 med resp. delforstoringar i fig. 3a till 8a. Bottenpartiernas bottenresningsvinkel Okar allmant fran aktern 4 till staven 2.

Ett skrov enligt fereliggande uppfinning har atminstone en flodesdeflektor pa varje bottenparti. I denna fOrsta utforingsform enligt fig. 1 har skrovet 1 tre flOdesdeflektorer pa varje bottenparti 5s, 5p. Ett forsta par av inre deflektorer 9s, 9p borjar i skrovets langsgaende mittomrade och stracker sig bakat och snett bort fran kolomradet samt slutar i aktern 3, relativt nara respektive slag 6s, 6p. Deflekto- rerna 10s, 10p borjar akter am stavomradet 2 och slutar i aktern 3, (Jar de vasentligen Overgar i respektive lyftlist 7s, 7p. Sasom syns i fig. 1 och 2 samt i snittvyerna enligt fig. 3 till 8 konvergerar eller narmar sig deflektorerna 9s, 9p och les, 10p varandra mot aktern 3. Deflektorerna us, lip bOrjar i stavomradet och stracker sig utat for att sammanfalla med slaget 6s, 6p.

I fig. 1 finns tva streckprickade linjer, betecknade B, vilka symboliserar en yttre grans for den tidigare namnda nedsankta delen, vilken linje saledes indikerar skarningen mellan skrov och vattenlinje vid marschfart.

Enligt foreliggande uppfinning är flodesdeflektorernas langsgaende vinklar i forhallande till kollinjen 8, sedda uppifran eller nedifran, och atminstone utmed en storre del av deras langd, lampligen 3° till 0, foretradesvis ° till 0. Denna langsgaende vinkel kan variera utmed langden, 10 537 87 antingen med en minskande vinkel bakat eller med en okande vinkel bakat, eller en kombination av bada.

Av respektive snitt framgdr, att deflektorernas hojd akar i en riktning bakat fran hojden nail i sina framre andar (fig. 5 och 6) till en respektive maximal hOjd i akteromradet(fig. 3).

Feretradesvis är deflektorernas maximala hejd 3 % av skrovets bredd, eventuellt annu hogre, t.ex. upp till 6 % av skrovets bredd, t.ex. en maximal hejd av 6 cm for ett skrov med en w langd av 7,2 m och en bredd av 2,0 m.

Tvarsnitten i fig. 3 till 8 visar ocksa att varje deflektor Or konkavt krokt i denna utforingsform.

Fig. 9 visar ett snitt genom ett skrov liknande det enligt fig. 1 och 2. Dess flodesdeflekterande ytor eller deflektorer 12s, 12p, och 13s, 13p har plana ytor, som bildar en vinkel med respektive anslutande bottenparti. Sasom syns i detta tvarsnitt genom skrovet, stracker sig vane deflektor i allmanhet nedat fran det narliggande skrovbottenomradet under en vinkel nedat, i forhallande till ett langsgaende vertikalt plan, mom omradet 0 inat mot kolomradet till ° utat bort fran kolomradet (jamfor ocksa fig. 39). Enligt ett foredraget sardrag has uppfinningen har den nedat sig strackande vattendeflekterande ytan lampligen (jamfor ocksa fig. 3 till 8) en undre langsgaende kant belagen pa en hogre niva an kolomra- det, sa att den undre kanten bildar en overgang till en i sidled yttre del av skrovets bottenparti. Pa detta satt blir motstandet mindre (jamfort med kanda konstruktioner) cid skrovet tillfalligt dyker nedat eller slar i vagor under fard.

Sam jamforelse visar fig. 10 ett motsvarande snitt genom ett skrov enligt fig. 1 och 2 med konkavt krokta fladesdeflektorer 9s, 9p och 10s, 10p. Medan respektive inre flodesdeflek- 11 537 87 torer 9s, 9p och 12s, 12p ar konstruerade for motstandssankande dndamdl, är de yttre deflektorerna 10s, 10p resp. 13s, 13p konstruerade i forsta hand for att dampa slag vid fard i svdr sjo. Pd samma sdtt är deflektorerna 11s, 11p avsedda att dampa slag och hindra sprut att na dacket.

Fig. 11a visar en sidovy av ett skrov 1 i mindre skala On det i fig. 2 visade. Ett av en elliptisk linje omgivet omrade i fig. 11a visas i fig. 11b och 11c, ddr en prickad skraffering symboliserar den nedsankta, approximativt eller vasentligen trianguldra delen 14 av skrovbottnen. Denna bottendel (tydligare visad i fig. 12) Or nedsankt i fOrhdllande till den omgivande havsvattenytan under fdrd vid planingsfart. En linje, som anger vattenlinjen, är betecknad WL.

Ovanfor denna linje WL visas den s.k. vattenresningen 15, hdr symboliserad av bakdt lutande skraffering. En prickad linje 16 symboliserar den ovanndmnda stagnationslinjen och sprutroten. En skraffering 17 i sicksack symboliserar sprutomradet, vilket är beldget i sidled utanfor den nedsdnkta delens 14 begransning och utOkar den vita skrovbottenytan.

Fig. 11c visar resultatet dl sprutvattenflodet, som ror sig sidled utat och uppat mom sprutomradet, verkar mot fledesdeflektorn 9s, vilken fororsakar att dess flodesriktning aviankas i en riktning bakat och nedat, sasom anges med pilar 18.

Fig. 12 visar en bottenvy av ett skrov liknande det i fig. 1 och 2 visade. Fig. 13 visar en liknande vy av ett motsvarande kdnt skrov, som har enbart ldngsgdende (parallellt med kollinjen) utstrdckta lyftlister 19. I bdcla fallen syns de respektive nedsdnkta bottendelarnas 14, 14'trianguldra form. I hada fallen visas ocksa respektive vattenresning ("wave rise") 15, 15'. 12 537 87 I fig. 12, som illustrerar ett skrov enligt uppfinningen, stracker sig sprutomradet 17, som utgor ett vatt omrade av skrovbottenytan, fran den yttersta delen av vattenresningen 15 till den inre deflekterande ytan 9s, 9p. I detta fall ar den vattendeflekterande ytan konkavt krokt, sedd i tvarsnitt genom skrovet, (men kan alternativt vara plan eller konvext kr-6kt) och stracker sig i langdriktningen pa ett avstand fran och vasentligen parallellt med den yttre begransningen av den nedsankta bottendelen 14. Alternativt kan deflektorn diver- gera fran eller konvergera mot denna begransning, eller t.o.m. skara begransningen, t.ex. vid ett andparti.

Vid deflektorerna 9s, 9p deflekteras eller omriktas det sidriktade sprutflodet bakat (fig. 12) och nedat (fig. 12a) i en riktning 18 nedat och bakat, och utovar darigenom lyft- och framdrivningskraft pa skrovet.

I fig. 13 daremot stracker sig sprutomradet vid 17' fran den yttersta delen av vattenresningen 15' till respektive lyftlist 19, som stracker sig i langdled parallellt med kollinjen. Det resulterande sprutflOdet 18' avlankas endast nagot nedat for att skapa visst lyft. Dess huvudriktning forblir vasentligen at sidan (fig. 13a), utan nagon Okning i den bakatriktade hastighetskomponenten och utan att orsaka nagon framatdrivning. Ants& utnyttjas energin som finns i sprutflodet knappast overhuvudtaget och är till storsta delen bortkastad. Vidare kan man vid jamforelse av figurerna 12 och 13 notera, att den vata ytan fran sprutet vid 17 respektive 17' har jamforbar storlek, men kan vara lagre pa ett skrov enligt uppfinningen, sasom i fig. 12.

I sidovyn enligt fig. 14 visas ett skrov som liknar det som visas i fig. 1, 2, 11a och 12, som är delvis nedsankt vid planingsfart, med den nedsankta delen 14 under vattennivan WL. Det av deflektorn 9s i skrovsnitten XV-XV, XVI-XVI, och 13 537 87 XVII-XVII deflekterade sprutet visas i fig.15, 16 och 17 med pilar Sl, S2 och S3. Dessa snitt är lagda i rata vinklar mot deflektorn 9s (se fig. 14a) och är saledes vinklade i farhallande till vinkelrata tvarsnitt. Dessa figurer är avsedda att illustrera en anvOndbar aspekt av foreliggande uppfinning, namligen hur man kan trimma eller balansera ett skrov genom att variera krokningen och/eller hajden pa varje deflekterande yta.

Det syns att i fig. 15, snittet XV-XV i det aktre partiet av w skrovet, är sprutets tjocklek i sprutomradet som stOrst, jam-fort med fig. 16 och 17. DOrfOr skall radien pa den konkavt krokta flodesdeflektorn 9s vara som storst i detta snitt for att dra fordel av den i sprutet innehallna energin. Det syns ocksa i fig. 15, att krokningen pa flodesdeflektorn 9s omslu- /5 ter ungefOr 10 och att den nedatriktade vinkeln (av en tangent vid deflektorns nedre kant) Or omkring 0 mat mot kolomradet i forhallande till ett vertikalt plan parallellt med deflektorn. Denna utformning kommer att resultera i en relativt liten fladesdeflektion av sprutet S1 nedat, medan en huvuddel av detta deflekteras bakat eller akterut och suedes skapar mer framatdrivning On lyft (se den understa delen av fig. 15).

I det i fig. 16 visade snittet XVI-XVI, dOr sprutets tjocklek i sprutomradet vid 17 Or mindre (On i fig. 15), är radien pa flOdesdeflektorn 9s vasentligt mindre On i snittet XV-XV, och den tacker en mindre omslutningsvinkel, vilket resulterar i ett mer vertikalt sprut S2. Detta resulterar i mer lyft och mindre framatdrivning (se den understa delen av fig. 16).

I snittet XVII-XVII, belaget nara kollinjens langsgaende mitt och vid spetsen av den trianguldra nedsankta delen 14 av skrovet, Or sprutomradet 17 som minst och har den minsta tjockleken. Radien pa den konvext krokta flodesdeflektorn 9s 14 537 87 är ddrfor som minst, och dess krokning omsluter omkring 900 , vilket resulterar i deflektion av sprutet S3 90° bort frdn de ndrliggande plana bottenpartierna, dvs. nagot utdt, ungefdr ° bort frdn ett vertikalt plan parallellt med deflektorn.

Sprutet S3 är riktat nedat och bakat med vdsentligen lika lyft- och framdrivningskomponenter (se den understa delen av fig. 17).

Genom att variera deflektorkrokningens radie och eventuellt ocksa dess omslutningsvinkel, eller dess vinkel i fOrhallande till ett vertikalt plan genom och ldngs flodesdeflektorns ldngdutstrdckning, är det mojligt att kontrollera trim i forhdllande till nominell last, konstruktionsfart etc.

Fig. 18 visar i perspektiv en bottenvy av ett skrov 20 med ett frdmre bottenparti 21 och ett aktre bottenparti 22. Bat- tenpartierna är separerade av ett i sidled utstrdckt steg 23 i tvd i ldngdled pd varandra foljande kolpartier. I skrovets visade position Or det aktre bottenpartiet 22 indraget i forhallande till det frdmre bottenpartiet 21. lc:Olen är likaledes delad i ett frdmre kOlparti 8' och ett aktre kOlparti 8". Det frdmre bottenpartiet har sina konventionella lyft- lister 24s och 24p och det aktre bottenpartiet har sina konventionella lyftlister 25s och 25p. En av en cirkel omsluten korssymbol symboliserar detta skrovs tyngpunkt i ldngdled (LCG). Sasom det hittills beskrivits Or denna utfOringsform av skrovet ett konventionellt stegskrov. Emellertid uppvisar varje bottenparti ocksd flodesdeflektorer enligt foreliggande uppfinning.

Sdlunda har det frdmre bottenpartiet 21 flodesdeflektorer 26s, 26p, som strdcker sig bakAt och utdt bort fran kollinjen frdn en punkt ndra kollinjen 8' till en slutpunkt vid steget 23. Dessa flodesdeflektorer har konkavt (sett i tvdrsnitt) krokta deflekterande ytor 26' med relativt star radie. Det 537 87 frdmre bottenpartiet 21 har ocksa flodesdeflektorer 27s, 27p, som borjar i stdvomrddet 2 och stracker sig bakdt och utdt for att vid sina dndpunkter skdra flodesdeflektorerna 26s, 26p. Dessa flodesdeflektorer 27s, 27p har likaledes konkavt krakta deflekterande ytor och de Or i forsta hand avsedda att vara verksamma for att ddmpa slag.

Det aktre bottenpartiet 22 har flOdesdeflektorer 28s, 28p, som borjar nara kollinjen 8" och strdcker sig bakdt och utdt samt slutar vid aktern 3, ddr de korsar resp. lyftlist 25s, 25p. Sdsom syns i resp. skarningsomrdde, har dessa flodesdeflektorer ocksa konkavt(sett i tvdrsnitt) krOkta vattendeflekterande ytor med relativt star radie.

I denna utforingsform av fOreliggande uppfinning Or det framre bottenpartiets 21 flodesdeflektorer 26s, 26p verksamma vid ldgre farter, dl ett trianguldrt parti innanfor flOdesdeflektorerna 26s, 26p Or vdtt, dvs. delvis nedsankt under den omgivande vattenytan. Vid ldgre farter Or sannolikt det aktre bottenpartiet 22 samtidigt vdtt i storre utstrackning, varvid dess vata trianguldra yta strdcker sig utanfOr deflektorerna 28s, 28p, vilka dl sdledes inte skar ndgot sprutflode.

Med Okande fart kommer det frdmre bottenpartiets 21 vdta triangulara del successivt att rora sig akterut, medan det aktre bottenpartiets 22 trianguldra vata del, likaledes successivt, blir mindre och det aktre bottenpartiets 22 flodesdeflektorer 28s, 28p blir verksamma sa snart dess vdta trianguldra del är beldgen innanfor dessa flodesdeflektorer 28s, 28p. Vid denna punkt kommer ytorna just framfer deflektorerna att bli torra. over en viss troskelfart kan bdda bottenpartiernas deflektorer vara samtidigt och kontinuerligt verksamma. I denna spe- ciella situation Or de approximativt triangulara nedsankta ytornas yttre begrdnsningar visade med streckprickade linjer 16 537 87 B' i det frdmre bottenpartiet 21 och B" i det aktre partiet 22.

Da skrovet är upprdtt i sitt normala gangldge, utgOr det tvdrgaende stegets 23 undre kant och det aktre bottenpartiets 22 aktre kant, som angransar till aktern 3, basen i resp. trianguldra, vata och nedsdnkta del.

Skrov enligt fereliggande uppfinning kan konstrueras med manga olika parametrar, t.ex. varierande fart, bottenresningsvinkel, LCG (Longitudinal Centre of Gravity), tyngd, bredd etc., liksom med olika dndamdl, sasom exempelvis gangkomfort. UtfOringsformer visade i fig. 19 till 30 är variationer av sadana parameteterval, vilka visar placeringen av deflektorn pa olika skrov.

Fig. 19 visar i perspektiv en bottenvy av en utforingsform av fereliggande uppfinning med relativt skarp V-batten eller bottenresningsvinkel och en konventionellt beldgen tyngpunkt i ldngdled, LCG. Varje bottenhalva (styrbord och babord) har bara en flodesdeflektor 29s, 29p, som borjar i stdvomradet 2 och strdcker sig bakdt och utat, bort fran kOlomradet, samt slutar i en punkt beldgen pa nagot avstdnd for am aktern 2. I denna utferingsform har fledesdeflektorerna plana eller flata deflekterande ytor, som är vdsentligen vertikala i drift. Vidare bOrjar varje deflektor med hojden noll i en punkt beldgen ndra kollinjen och slutar med maximal hOjd i en punkt, ddr den skdr resp. lyftlist 7s, 7p.

Fig. 20 visar ett skrov liknande det i fig. 19, men med mer akterut beldgen tyngpunkt i ldngdled, LCG. Dess flodesdeflektorer 30s, 30p borjar mer akterut an flodesdeflektorerna i fig. 19, och de slutar vid aktern, ddr de delvis skdr resp. lyftlist 7s, 7p. Ocksa i denna utforingsform har flodesdeflektorerna plana deflekterande ytor, vilkas hajd akar fran 17 537 87 nail vid deras begynnelsepositioner vid kallinjen till maximal hojd vid aktern 3.

Fig. 21 visar ett relativt langt skrov med lag V-profil och konventionellt belagen tyngpunkt i langdled, LCG. Dess fib-desdeflektorer 31s, 31p bOrjar i staven 2 och stracker sig utat och bakat till slutpositioner belagna pa vasentligt avstand framfOr aktern 3, ater skarande resp. lyftlist 7s, 7p. I detta fall har flodesdeflektorerna likaledes plana deflekterande ytor, vilkas hojd okar fran hojden nail vid staven till maximal hojd vid slutpositionen.

Fig. 22 visar ett skrov liknande det i fig. 19 i alla avseen- den, utom att dess flodesdeflektorer 32s, 32p har konkavt krOkta deflekterande ytor, sett i tvarsnitt.

Fig. 23 visar ett relativt kort, brett och tungt skrov med /5 liten bottenresningsvinkel och konventionellt belagen tyngpunkt i langdled, LCG. Dess flodesdeflektorer 33s, 33p borjar just akter am staven vid kellinjen 8 och stracker sig bakat och utat for att sluta i aktern 3 i sidled innanfor resp. lyftlist 7s, 7p.

Fig. 24 visar ett skrov liknande det i fig. 20 konstruerat for mycket hoga farter. Dess tyngpunkt i langdled, LCG, är belagen i akteromradet och dess flodesdeflektorer 34s, 34p borjar med nail hojd nara kollinjen 8 tydligt akter am dess mittpunkt i langdled och slutar med maximal hojd vid aktern 3, omkring halvvags mellan kollinjen 8 och resp. lyftlist 7s, 7p. Sasom syns vid aktern 3, ar deras deflekterande ytor konkavt krokta, sett i tvarsnitt.

Fig. 25 visar ett skrov liknande det i fig. 1 och 2 visade.

Emellertid har dess flodesdeflektorer 9s, 9p och 10s, 10p placerats for att stracka sig mer utat och narmare resp. skrovsida 4s, 4p. De yttre deflektorerna 10s, 10p med liten 18 537 87 radie moter de inre fladesdeflektorerna 9s, 9p med stor ra- die, vilka slutar vid aktern 3 nara resp. slag 6s, 6p och skar resp. lyftlist 7s, 7p.

Fig. 26 visar ett skrov med tva konkavt krokta bottenhalvor 35s, 35p. I langdled konvext krokta flOdesdeflektorer 36s, 36p stracker sig fran en punkt nara kollinjen 8 och slutar vid resp. skrovsida 4s, 4p, varigenom de skapar ett steg 37s, 37p i resp. skrovsida och delar resp. slag i en framre del 6s', 6p' resp. en aktre del 6s", 6p". Sasom syns tydligt, akar flodesdeflektorernas hojd fran nail hojd till maximal hOjd vid resp. skrovsida 4s, 4p. Tyngpunkten i langdled, LCG, är belagen nara mittpunkten i langdled mellan flodesdeflektorernas begynnelse- och slutpunkter.

Fig. 27 visar ett skrov med tva konvext krokta bottenhalvor 38s, 38p. I langdled konkava krokta flOdesdeflektorer 39s, 39p stracker sig fran en punkt nara kolen 8a under relativt trubbig langsgaende vinkel och slutar vid resp. skrovsida 4s, 4p, varigenom de skapar ett steg 40s, 40p i resp. skrovsida och delar resp. lyftlist i en framre del 7s', 7p' och en aktre del 7s", 7p" samt aven delar resp. slag i en framre del 6s', 6p' och en aktre del 6s", 6p". Likasa okar flOdesdeflektorernas fran hojden noll till maximal hojd vid resp. skrovsida 4s, 4p. Tyngdpunkten i langdled, LCG, är belagen vasentligen pa mittpunkten i langdled mellan flodesdeflektorernas begynnelse- och slutpunkter.

Fig. 28 visar i perspektiv en bottenvy och fig. 29 en sidovy av ett skrov liknande det i fig. 19, men med en undre del 3' av aktern 3 lutande nedat och framat, varigenom dess kollinje 8 forkortas. Detta har gjorts for att minska den vata ytan och Oka trimvinkeln. 19 537 87 Fig. 30 visar samma skrov som det i fig. 23, men dess flodesdeflektorer 33s, 33p har krokts konvext utdt i sina akterdndar, sd att de slutar i aktern 3 ndra resp. sida 4s, 4p korsande och delvis avskdrande ett aktre parti av resp. lyftlist 7s, 7p.

Fig. 31 - 34 visar olika exempel pd hur man bygger en flodesdeflektor ndra kollinjen.

Fig. 31 visar en kollinje, som är vertikalt bruten av ett tvdrgaende steg 41 i ett frdmre parti 8' och ett aktre parti 8". Det aktre kolpartiet 8" är en rak forldngning av det frdmre kOlpartiet 8', forutom en vertikalt krokt frdmre del 8"'. Tryckutjdmnande luftinlopp 42, 43, 44 är anordnade i det tvdrgaende steget 41 fOr att undvika att undertryck byggs upp, dl detta omrdde av bottnen är nedsdnkt under fdrd.

I fig. 32 är kellinjen 8 obruten. I stdllet har varje batten- haiva ett tvdrgdende steg 46s, 46p, som borjar vid koiiinjen med hejden nail och slutar med maximal hOjd pa relativt kart avstand fran denna, ddr respektive konkavt krokta flodesdeflektorer 467s, 47p berjar, ddrigenom bestdmmande dessas hojd. Aven i detta fall är det mojligt att integrera tryckutjdmnande luftinlopp 48s, 48p i stegen 46s, 48p.

Fig. 33 visar ett exempel liknande det enligt fig. 31. Skillnaden dr att det tvdrgdende steget 41 vertikalt forskjuter det frdmre kollinje partiet 8' och det aktre kollinjepartiet I fig. 34 ar kollinjen 8 ater obruten och flodesdeflektorer 49s, 49p (plana eller krokta) borjar vid en punkt ndra kollinjen 8 med hojden nail och strdcker sig med okande hojd bakdt och utat. 537 87 Fig. 35 visar ett skrov konstruerat for tva olika fartintervall mom ett i forvag bestamt, relativt stort fartomrade. Det kombinerar vasentligen bottenkonstruktionerna enligt fig. 19 och 24 genom att vara forsett med ett forsta par av fib- desdeflektorer 29s, 29p (som i fig. 19) och ett andra par av flodesdeflektorer 50s, 50p, som i fig. 24, fastan med plana deflektorytor. Kolen Or vertikalt forskjuten av ett tvargaende steg 41 i ett framre kolparti 8' och ett aktre kolparti 8", vasentligen som i fig. 33. Pa samma satt kan tryckutjOm- luftinlopp vara belagna i steget 41.

Fig. 36 visar ett ytterligare flerfartsskrov, namligen ett skrov som Or konstruerat for tre olika fartintervall mom ett I forvag bestamt, mycket start fartomrade. Dess grundlaggande konstruktion Or lik skrovet i fig. 1. Salunda har det stävde- 11s, 11p, liksom mer i langdled riktade deflektorer 10s, 10p (med mindre langsgaende vinkel i forhallande till kallinjen), vilka stracker sig hela vagen fran stavomradet 2 och slutar i aktern 3 i narheten av resp. lyftlist 7s, 7p.

I denna utforingsform är tre ytterligare par av flOdesdeflek- torer anordnade pa skrovets bottenparti, varvid alla tre Or konstruerade vasentligen som arrangemanget i fig. 33, med tryckutjamnande luftinlopp. Ett forsta par 51s, 51p är beldget i stavomradet och stracker sig under relativt trubbig vinkel bakat och utat fran ett tvarriktat steg 52 och slutar i var sin av de mer i langdled riktade flOdesdeflektorerna 10s, 10p. Ett andra par 53s, 53p Or belaget akter am det fOrsta, stracker sig bakat och utat fran ett tvargaende steg 54 och slutar midskepps i var sin av de mer i langdled riktade flOdesdeflektorerna 10s, 10p. Ett tredje par 55s, 55p borjar vasentligen midskepps och stracker sig bakat och utat fran ett tvarriktat steg 56 belaget ungefar midskepps och slutar i var sin av de mer i langdled riktade flodesdeflekto- 21 537 87 rerna 10s, 10p nara aktern 3. Dessa tre par av flOdesdeflektorer 51s, 51p, 53s, 53p, 55s, 55p kommer att bli successivt verksamma med Okande batfart i var sitt av de tre fartintervallen, medan de forst namnda paren av deflektorer us, 11p och 10s, 10p ar verksamma huvudsakligen for att dampa slag.

Detta skrov har konstruerats for ett brett fartomrade och har visat sig ge mjukare gang och battre energieffektivitet genom hela planingsfartomrAdet i jamforelse med ett valpresterande motsvarande skrov enligt kand teknik. /0 Utforingsformerna ovan av en vattenfarkost omfattar alla ett enda, enhetligt skrov. I motsats hartill visar fig. 37 ett exempel pd en katamaran 57 enligt foreliggande uppfinning. Det bestgr av tvg skrov 57s, 57p, vilka vart och ett har en obruten kollinje 8s resp. 8p. I enlighet med foreliggande /5 uppfinning kan denna skrovkonstruktion betraktas som en skrovkonstruktion vasentligen lik den i fig. 36, dock att den har delats vertikalt langs kollinjen i tvg lika, spegelvanda och i sidled atskilda skrov 57s, 57p. Dessa skrov Or stelt inbordes forbundna av ett lampligt ramverk 58. Varje skrov har tre par av flodesdeflektorer: forsta deflektorer 59s, 59p, andra deflektorer 60s, 60p resp. tredje deflektorer 61s, 61p, vilka var och en borjar vid resp. kollinje 8s, 8p och stracker sig bakgt och utat for att sluta med maximal hojd vid resp. lyftlist 7s, 7p. Vidare har varje skrov pa sin yttersida en sprutlist 62s, 62p liksom pd sin vertikala inre skrovsida 63s, 63p en motsvarande sprutlist 64s, 64p.

Fig. 38 visar en andra utferingsform av ett katamaranskrov 65 enligt foreliggande uppfinning. Det motsvarar vasentligen katamaranen i fig. 37, inklusive dess fledesdeflektorer. I fig. 38 har emellertid varje skrov ett forsta och ett andra kon- ventionellt tvarggende steg 66s, 66p resp. 67s, 67p, som stracker sig fran det stalle dar respektive andra (60s, 60p) 22 537 87 och tredje (61s, 61p) flodesdeflektor borjar och delar resp. kollinje i tre vertikalt forskjutna kollinjepartier 8s', 8s", 8s"' resp. 8p', 8p", 8p'". De forsta stegen 66s, 66p slutar nara resp. bakre ande av den forsta flOdesdeflektorn 59s, 59p. pa motsvarande sdtt slutar de andra stegen 67s, 67p nara resp. ande av den andra flodesdeflektorn 60s, 60p.

Fig. 39 visar ett vertikalt deltvarsnitt genom ett skrov konstruerat enligt foreliggande uppfinning. Ett vertikalt langsgdende plan anges med en streckad linje V. En flOdesdeflektor visas ha en vertikal, flat eller plan flodesdeflekterande yta 68. Vidare visas ett fOredraget vinkelomrAde for den flOdesdeflekterande ytan i forhdllande till det vertikala planet som kan vara mellan 0 indt mot k011injen 8 och 0 utat frdn k011injen. /5 Fig. 40 visar ett ytterligare deltvdrsnitt genom ett skrov med en flodesdeflektor, som har en flodesdeflekterande yta 69, vilken är konkavt krokt. En tangent vid den undre kanten Or riktad i ett vinkelintervall mellan 0 utdt (T') fran kOlomrddet (k011injen 8) och 0 indt (T") mot k011injen i forhallande till det vertikala langsgdende planet V.

De ovan beskrivna olika utforingsformerna illustrerar att fackmannen mom konstruktion av planande skrov i star omfattning kan variera de speciella geometriska parametrarna mom ramen fOr de bifogade patentkraven, i synnerhet mom ramen for patentkravet 1, for att uppfylla varje specifikation for Onskat fartomrdde, avsedda laster, drift i lugna eller vdgiga vatten etc. 23

Claims (2)

537 87 PATENTKRAV 1. Vattenfarkost med planande skrov, vilket pa en eller bada sidorna av ett kolomrade (8) har ett bottenparti (5s, 5p) och ett sidoparti (4s, 4p) mellan en stay (2) och en akter (3), varvid namnda bottenparti hojer sig i sidled uppat fran namnda kolomrade mot namnda sidoparti under en bottenresningsvinkel relativt ett horisontalplan mom intervallet 0 - 70°, varvid namnda bottenparti har atminstone en vattendeflekte- rande yta (9s, 9p, 10s, 10p, 12s, 12p), som stracker sig i langdled i forhallande till namnda kolomrade och är utformad sa att den, genom samverkan med ett sprutvattenflode i sidled, skapar en lyftkraftkomponent pa skrovet under fard vid en planingshastighet mom atminstone ett i forvag bestamt fartomrade, kannetecknad av att - namnda atminstone en vattendeflekterande yta(9s, 9p, 10s, 10p, 12s, 12p), sedd underifran och utmed storre delen av sin langd, stracker sig i namnda bottenparti bakat och snett bort fran namnda kolomrade (8) pa ett avstand i sidled utanfor men intill en yttre begransning (B) av en approximativt triangular bottendel av namnda bottenparti (5s, 5p), vilken approximativt trianguldra bottendel är nedsankt i forhallande till den omgivande vattenytan under fard vid en speciell planingsfart inom namnda atminstone ett i forvag bestamt fartomrade, - varvid namnda atminstone en vattendeflekterande yta (9s, 9p, 10s, 10p, 12s, 12p) vetter inat mot namnda kdlomrade (8) och bakat mot namnda akter (3) samt, sedd i ett 24 537 87 tvarsnitt genom skrovet, stracker sig nedat fran det innanfor liggande bottenpartiet, och - varvid namnda vattendeflekterande ytas (9s etc.) namnda avstand fran namnda yttre begransning (B) ar sadant, att vid fard vid namnda speciella planingsfart finns i sidled utanfor namnda yttre begransning (B) inrymt ett ytomrade (15, 16, 17), som bildar ett ytterligare vatt skrovbottenytomrade, dar namnda sprutvattenflode i sid- led alstras di den nedsankta bottendelen mOter sjovatt- net vid namnda speciella planingsfart och sprutar i sidled utat och traffar namnda vattendeflekterande yta, varigenom sprutvattenflodet omriktas nedat och bakat for att utover namnda lyftkraft alstra en framatdrivande kraft pa skrovet. 2. Vattenfarkost enligt krav 1,kannetecknad av att namnda ytterligare vita skrovbottenytomrade innefattar ett vattenresningsomrade (15), ett stagnationslinjeomrade (16), som bildar ett sprutrotomrade, fran vilket namnda sprutvattenflode i sidled harror, och ett skrovbottensprutomride (17), som stracker sig i sidled till namnda vattendeflekterande yta (9s, 9p). 3. Vattenfarkost enligt krav 2,kannetecknad av att namnda atminstone en vattendeflekterande yta, sedd i tvarsnitt genom skrovet, stracker sig nedat fran namnda skrovbottensprutomrade (17). 4. Vattenfarkost enligt krav 3,kannetecknad av att namnda vattendeflekterande yta bildar en vinkel inom ett omrade av 0 ingt mot namnda kolomrade (8) och 0 utat bort fran namnda kolomrade med ett langsgaende, vertikalt plan (V). 537 87 5. Vattenfarkost enligt krav 3,kdnnetecknad av att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande ytas vinkel nedat varierar ldngs dess utstrdckning. 6. Vattenfarkost enligt krav 3,kdnnetecknad av att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande yta har en undre ldngsgdende kant beldgen pd en hogre nivd an ndmnda kolomrade, varvid ndmnda undre kant bildar en Overgdng till en i sidled yttre del av ndmnda bottenparti av ndmnda skrov. 7. Vattenfarkost enligt krav 3,kdnnetecknad av att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande yta (12s, 12p) är vdsentligen plan, Atminstone utmed en betydande del av sin ldngd. 8. Vattenfarkost enligt krav 3,kdnnetecknad av att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande yta (9s, 9p) är konkavt krekt, sedd i ndmnda tvdrsnitt genom skrovet, Atminstone utmed en storre del av sin ldngd. 9. Vattenfarkost enligt krav 3,kdnnetecknad av att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande yta (9s, 9p) dr konvext krokt, sedd i ndmnda tvdrsnitt genom skrovet, at-minstone utmed en storre del av sin ldngd. 10. Vattenfarkost enligt krav 1,kdnnetecknad av att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande ytas (9s, 9p) ldngdriktning, dtminstone utmed ndmnda storre del av sin ldngd, har en ldngsgdende vinkel av 3° till ° i farhallande till en ldngsgdende riktning av ndmnda kolomrdde (8). 11. Vattenfarkost enligt krav 10, kdnnetecknad a v att ndmnda ldngsgdende vinkel dr ° till °. 12. Vattenfarkost enligt krav 10, kdnnetecknad a v att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande yta (9s, 26 537 87 9p) strdcker sig i langdled vasentligen parallellt med ndmnda yttre begramsning av ndmnda nedsankta bottendel (14). 13. Vattenfarkost enligt krav 1,kdnnetecknad av att ndmnda dtminstone en vattendeflekterande yta divergerar frdn, konvergerar mot, eller skdr ndmnda yttre begransning av ndmnda nedsankta bottendel. 14. Vattenfarkost enligt krav 1,kdnnetecknad av att hojden pd namnda dtminstone en vattendeflekterande yta varierar ldngs dennas ldngd. w 15. Vattenfarkost enligt krav 14, kannetecknadav att ndmnda hojd okar i en riktning bakAt. 16. Vattenfarkost enligt krav 1,kannetecknad av att ndmnda skrov är forsett med tvd eller fler i ldngdled konsekutiva kolomrdden (8', 8"), varvid varje par av konsekutiva kolomrdden är dtskilda av en stegliknande Overgdng (41). 17. Vattenfarkost enligt krav 16, kdnnetecknad a v att ndmnda stegliknande overgdng är forsedd med Atminstone ett luftinlopp (43, 44) for att utjdmna trycket akter am ndmnda steglika overgdng. 18. Vattenfarkost enligt krav 1, kdnnetecknad a v att ndmnda skrov omfattar tvd eller fler i ldngdled konsekutiva vattendeflekterande ytor (51s, 51p, 53s, 53p, 55s, 55p), eventuellt med i ldngdled overlappande partier. 19. Vattenfarkost enligt krav 18,kannetecknad a v att dtminstone en av ndmnda i ldngdled konsekutiva vattendeflekterande ytor (51s, 51p) dr beldgen i ett stavparti av ndmnda skrov. 20. Vattenfarkost enligt krav 18, kannetecknad a v att dtminstone tvd i langdled konsekutiva vattendeflek- 27 537 87 terande ytor är verksamma kontinuerligt under normal fdrd vid namnda planingsfart. 21. Vattenfarkost enligt krav 18, kdnnetecknad a v att ndmnda atminstone tvd i langdled konsekutiva vattendeflekterande ytor är verksamma mom olika fartintervall mom ndmnda i forvag bestdmda fartomrdde. 22. Vattenfarkost enligt krav 1,kannetecknad av att den omfattar ett enda, enhetligt skrov (1). 23. Vattenfarkost enligt krav 1,kannetecknad av att namnda planande skrov utgors av tvd eller fler separata, men inbordes farbundna skrov (57s, 57p). 24. Vattenfarkost enligt krav 23, kannetecknad a v att ndmnda inbordes forbundna skrov till en katamaran dr spegellika med tvd yttre skrovhalvor (57s, 57p), vilka vart och ett har ndmnda bottenparti och namnda sidoparti pi den yttre langsgaende sidan av respektive kolomrade (8s, 8p). 25. Vattenfarkost enligt krav 24, kannetecknad a v att en inre skrovhalva (63s, 63p) av varje skrov har ett vdsentligen vertikalt, inre sidoparti. 28 537 87 1/ 2 1 537 87 2 pi 537 87 3/21 czz) ...•.•..•.•.•..• 537 87 4 26. — #

1. — 1,..0-$ .--, I1 I_________1 C11iM LO

2. 1 tiOItic) L.i.— Ls) o.o LL 537 87 5121 rcc CLO a 537 87 6 / 2 1 L-1 csr-? " k 537 87 7/21 N7-1 537 87 9/21 ,C:Ct LL LL 44kk• 537 87 10/21 537 87 537 87 '1 4 2 537 87 1-1