SE537645C2 - Anordning och förfarande för bestämning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last - Google Patents

Abstract

537 6 SAMMANDRAG Uppfinningen hanfor sig till ett forfarande for bestamning av medelst en boogikonfiguration (299) hos ett fordon (100; 110) uppburen last (F), dar namnda boogikonfiguration (299) innefattar tvenne hjulaxlar (260a, 260b) fjadrat uppburna medelst en fjaderanordning (220). Forfarandet inbegriper steget att faststalla ett fjadertillstand i form av en vinkel (a , fl) far var och en av namnda hjulaxlar (260a, 260b) som underlag for bestamning av namnda last (F). Forfarandet inbegriper aven stegen att faststalla en vinkelangivelse 10 (A) baserat pa de bada salunda faststallda vinklarna (a 08), att bestamma namnda last (F) pa basis av namnda vinkelangivelse (A) och att aterkoppla, medelst en hogtalare eller en lampa, information om radande last hos namnda fordon (100, 110). Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande programkod (P) for en dator (200; 210) for att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa en anordning (299) for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon (100; 110) uppburen last (F) samt ett motorfordon (100; 110) som är utrustat med anordningen.

Description

537 6 Anordning och f6rfarande f6r bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last 5 TEKNISKT OMRADE FOreliggande uppfinning avser ett forfarande fOr bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppburna medelst en bladfjader. Uppfinningen avser ocksa en datorprogramprodukt innefattande programkod for en dator for att implementera ett forfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser ocksa en anordning f6r bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last samt ett motorfordon som är utrustat med anordningen.

BAKGRUND Vissa fordon av idag är utrustade med ett vagningssystem som är anordnad att tillhandahalla information om fordonsvikt och totalvikt, d.v.s. ett viktmatt som inbegriper fordonsvikt och lastvikt. Dessa vagningssystem kan t.ex. anvandas hos tunga fordon, sasom lastbilar.

Det är i vissa tillampningar viktigt att kunna faststalla en massa hos gods som ska transporteras av lastbilen. Enligt ett forsta exempel är det under lastning onskvart att kunna faststalla huruvida lastbilen är fullastad eller om kapacitet finns for att bara ytterligare last. Enligt ett andra exempel är det onskvart att kunna faststalla hur stor massa av buret gods som har lastats av fordonet. Enligt ett tredje exempel är det onskvart att fortlopande tillhanda uppgift om en radande massa hos lasten till ett styrsystem hos fordonet, varvid lampliga styralgoritmer kan anvandas for drift av fordonet. Namnda styralgoritmer kan exempelvis hanfora sig till styrning av en motor och/eller transmission och/eller broms hos fordonet. 1 537 6 Hos fordon som är utrustade nned atminstone en boogikonfiguration och bladfjadrar finns vinkelsensorer anordnade for att faststalla bladfjaderbojning i form av en vinkel f6r var och en av hjulaxlarna hos boogikonfigurationen 5 som underlag for bestamning av fordonets last. Dessa vinklar är benamnda en f6rsta vinkel respektive en andra vinkel. Dessa vinkelsensorer kan enligt ett utfOrande vara accelerometrar som är anordnade vid respektive ande hos bladfjadrarna. Vinkelsensorerna är anordnade att skicka signaler till en styrenhet, vilka signaler innefattar information onn en radande vinkel hos bladfjadern relativt ett horisontalplan for en dito hjulaxel. I princip faststalles referensvinklar for ett olastat respektive fullastat fordon, varvid lasten hos fordonet kan faststallas vid detektering av mellanliggande vinklar.

Wag bestams en av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppburna medelst en bladfjader, genonn att berakna en last for den ena boogiaxeln baserat pa namnda forsta vinkel och en last for den andra boogiaxeln baserat pa namnda andra vinkel. Dessa separat beraknade laster adderas for att erhalla namnda av medelst boogikonfigurationen uppburna last.

Detta forfarande fungerar idag tillfredsstallande men vid vissa omstandigheter kan noggrannheten bli lagre an onskat, vilket medf6r ett antal olagenheter, sasom t.ex. fOrsamrad drift hos fordonet eller felaktigt faststalld vikt av fordonslasten.

Ett exempel pa sadan omstandighet är nar underlaget hos fordonet ar ojarnnt och hjulaxlarna hos boogikonfigurationen befinner sig pa olika hojd. En vinkelforandring per kg last kommer harvid att vara olika f6r de !Dada hjulaxlarna i de fall da infastningar mellan hjulaxel och bladfjader inte är symmetriska relativt en pivotpunkt has boogikonfigurationen. 2 537 6 Ett annat exempel pa en sadan omstandighet är nar infastningar mellan hjulaxel och bladfjader inte är symmetriska relativt en pivotpunkt hos boogikonfigurationen. Detta är en relativt vanlig konstruktion hos boogikonfigurationer. Flarvid kan namligen en battre rotation hos en bakre hjulaxel hos boogikonfigurationen astadkommas.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det finns saledes ett behov att astadkomma en metod for att faststalla en av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, vilken metod inte är forknippad med ovan namnda nackdelar och som inte paverkas av namnda omstandligheter.

Ett syfte med foreliggande uppfinning är att tillhandahalla ett nytt och 15 fordelaktigt forfarande for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahalla en ny och fordelaktig anordning och ett nytt och fordelaktigt datorprogram for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett forfarande, en anordning och ett datorprogram for att astadkomma ett mer tillforlitligt och mansidigt forfarande fOr bestamning av medelst en boogikonfiguration has ett 25 fordon uppburen last.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahalla ett alternativt forfarande, en alternativ anordning och ett alternativt datorprogram for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last.

Dessa syften uppnas med ett f6rfarande enligt patentkrav 1. 3 537 6 Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett forfarande for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppbuma medelst en fjaderanordning, innefattande stegen att: - faststalla ett fjadertillstand i form av en vinkel for var och en av namnda hjulaxlar som underlag for bestamning av namnda last; faststalla en vinkelangivelse baserat pa de bada salunda faststallda vinklarna, och bestamma namnda last pa basis av namnda vinkelangivelse.

Harvid astadkommes en mer korrekt bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last som formar att ta hansyn till ett ojarnnt underlag och en asymmetri hos infastningar hos hjulaxlar och bladfjader relativt en pivotenhet hos boogikonfigurationen.

Nannnda fjaderanordning kan vara en bladfjader. Nannnda fjaderanordning kan vara en spiralfjaderkonfiguration. Namnda fjaderanordning kan besta av ett godtyckligt lampligt material.

Namnda vinkelangivelse kan vara ett medelvarde av de bada faststallda vinklarna. Harvid astadkommes ett forfarande dar uppburen last kan faststallas pa ett mer tillforlitligt satt. Harvid astadkommes ett forfarande som kan kompensera f6r ett ojarnnt underlag och en asymmetri hos infastningar hos hjulaxlar och bladfjader relativt en pivotenhet hos boogikonfigurationen.

Namnda vinkelangivelse kan vara ett viktat medelvarde av de !Dada faststallda vinklarna. Harvid astadkommes ett f6rfarande dar uppburen last kan faststallas pa ett mer tillforlitligt satt. Harvid astadkommes ett forfarande som kan kompensera f6r ett ojamnt underlag och en asymmetri hos 30 infastningar hos hjulaxlar och bladfjader relativt en pivotenhet hos boogikonfigurationen. 4 537 6 Forfarandet kan vidare inbegripa steget att faststalla en individuell konstant for var och en av namnda hjulaxlar, dar namnda konstanter anger en bladfjaderbojning i form av en vinkelandring i beroende av last. Harvid astadkommes effekten att en kraftkomposant f6r respektive hjulaxel kan 5 faststallas pa ett mer korrekt satt. Harvid astadkommes ett forfarande som kan kompensera f6r ett ojamnt underlag och en asymmetri hos infastningar hos hjulaxlar och bladfjader relativt en pivotenhet hos boogikonfigurationen. Det är fordelaktigt att enbart initialt behova faststalla nannnda individuella konstanter. Harvid astadkommes fordelaktigt en relativt snabb forfarande for bestamning av namnda uppburna last vid ett senare tillfalle.

Forfarandet kan alternativt inbegripa steget att faststalla en individuell konstant for var och en av namnda hjulaxlar, dar namnda konstanter anger en spiralfjaderkompression i form av en vinkelandring i beroende av last.

Harvid astadkommes effekten att en kraftkomposant for respektive hjulaxel kan faststallas pa ett nner korrekt satt. Harvid astadkonnnnes ett forfarande som kan kompensera for ett ojarnnt underlag och en asymmetri hos infastningar hos hjulaxlar och bladfjader relativt en pivotenhet hos boogikonfigurationen. Det är fordelaktigt att enbart initialt behova faststalla namnda individuella konstanter. Harvid astadkommes fordelaktigt ett relativt snabbt forfarande for bestamning av namnda uppburna last vid ett senare tillfalle.

FOrfarandet kan vidare inbegripa steget att bestamma namnda uppburna last pa basis av en bladfjaderbojning vid ett olastat fordon. Harvid astadkommes effekten att en kraftkomposant for respektive hjulaxel kan faststallas pa ett enkelt och harvid inte berakningstungt satt. Namnda bladfjaderbojning kan motsvara en respektive vinkel hos bladfjadern vid dess andar vid ett tillstand da fordonet inte bar nagot gods. Namnda vinklar kan vara inlagrade i en styrenhet hos fordonet. Det är fordelaktigt att enbart initialt behova faststalla namnda bladfjaderbojning vid ett olastat fordon. Harvid astadkommes 537 6 fordelaktigt en relativt snabb forfarande for bestamning av namnda uppburna last vid ett senare tillfalle.

Forfarandet kan vidare inbegripa steget att bestamma namnda uppburna last pa basis av namnda vinkelangivelse i form av ett medelvarde av de [Dada faststallda vinklarna, namnda faststallda individuella konstanter och namnda bladfjaderbOjning vid ett olastat fordon. Harvid astadkommes ett fOrfarande dar uppburen last kan faststallas pa ett mer tillforlitligt satt. Harvid astadkommes ett forfarande som kan kompensera for ett ojamnt underlag och en asymmetri hos infastningar hos hjulaxlar och bladfjader relativt en pivotenhet hos boogikonfigurationen. Harvid astadkommes fordelaktigt ett tillforlitligt och robust forfarande f6r att bestamma namnda uppburna last. Genom att faststalla ett medelvarde av de !Dada faststallda vinklarna vid ett givet tillfalle och anvanda de i forvag faststallda individuella konstanterna och bladfjaderbojning vid ett olastat fordon astadkommes en tidseffektiv och noggrann bestannning av nannnda uppburna last.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls ett forfarande inbegripande steget att bestamma total av fordonet uppburen last som en 20 summa av en medelst samtliga boogikonfigurationer hos fordonet uppburen last och en medelst ovriga hjulaxlar hos fordonet uppburen last.

Harvid kan en total av fordonet uppburen last faststallas. Ett varde representerandes fordonets egenvikt kan vara inlagrat i ett minne hos en styrenhet hos fordonet. Detta varde kan subtraheras Than namnda faststallda totala fordonsvikt for att erhalla vikten av det gods som är lastat pa fordonet.

En medelst ovriga hjulaxlar hos fordonet uppburen last kan faststallas pa godtyckligt lampligt satt. Dessa hjulaxlar ingar saledes inte i en boogikonfiguration. Exempelvis kan en sadan ovrig hjulaxel vara en framre hjulaxel, vid vilken styrande framhjul är anordnade. 6 537 6 Ett fordon kan innefatta ett antal boogikonfigurationer, beroende pa fordonets design. Boogikonfigurationer has fordonet är anordnade parvis.

Forfarandet är latt att implementera i existerande motorfordon. Mjukvara for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last enligt uppfinningen kan installeras i en styrenhet hos fordonet vid tillverkning av detsamma. En kOpare av fordonet kan saledes fà mOjlighet att valja forfarandets funktion som ett tillval. Alternativt kan mjukvara innefattande programkod for att utfora det innovativa forfarandet for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last installeras i en styrenhet hos fordonet vid uppgradering vid en servicestation. I della fall kan mjukvaran laddas in i ett minne i styrenheten. Implementering av det innovativa forfarandet är alltsa kostnadseffektiv, i synnerhet eftersonn inga ytterligare komponenter hos fordonet behover installeras i fordonet.

Erforderlig hardvara är idag alltsa redan forefintligt anordnad i fordonet.

Uppfinningen tillhandahaller harvid en kostnadseffektiv losning pa de ovan angivna problemen.

Mjukvara som innefattar programkod for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last kan latt uppdateras eller bytas ut. Vidare kan olika delar av mjukvaran som innefattar programkod f6r bestamning av uppburen last bytas ut oberoende av varandra. Denna modulara konfiguration är fordelaktig ur ett underhallsperspektiv.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls en anordning f6r bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppbuma medelst en fjaderanordning, innefattande organ for att faststalla ett fjadertillstand i form av en vinkel f6r var och en av namnda hjulaxlar som underlag for bestamning av namnda last. Anordningen innefattar aven: - organ f6r att faststalla en vinkelangivelse baserat pa de !Dada salunda faststallda vinklarna, och 7 537 6 - organ for att bestamma namnda last pa basis av namnda vinkelangivelse.

Hos anordningen kan namnda vinkelangivelse vara ett medelvarde av de [Dada faststallda vinklarna.

Hos anordningen kan namnda vinkelangivelse vara ett viktat medelvarde av de [Dada faststallda vinklarna.

Anordning kan vidare innefatta: - organ for att faststalla en individuell konstant for var och en av namnda hjulaxlar, dar namnda konstanter anger en bladfjaderbojning i form av en vinkelandring i beroende av last.

Anordningen kan vidare innefatta: 15 - organ for att bestamma namnda uppburna last pa basis av en bladfjaderbojning vid ett olastat fordon.

Anordningen kan vidare innefatta: - organ for att bestamma namnda uppburna last pa basis av namnda vinkelangivelse i form av ett medelvarde av de !Ada faststallda vinklarna, namnda faststallda individuella konstanter och namnda bladfjaderbojning vid ett olastat fordon.

Ovanstaende syften uppnas ocksa med ett nnotorfordon som innefattar 25 anordningen for bestamning av uppburen last. Motorfordonet kan vara en lastbil, buss eller terrangfordon.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppburna medelst en fjaderanordning, dar namnda datorprogram innefattar programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att orsaka en 8 537 6 elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-7.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls ett datorprogram for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppburna medelst en fjaderanordning, dar namnda datorprogram innefattar programkod for att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-7.

Enligt en aspekt av uppfinningen tillhandahalls en datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for att utf6ra f6rfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-7, nar namnda datorprogram ' Ytterligare syfiten, fOrdelar och nya sardrag hos den foreliggande uppfinningen kommer att framga for fackmannen av foljande detaljer, liksonn via utovning av uppfinningen. Medan uppfinningen är beskriven nedan, bor det framga att uppfinningen inte är begransad till de specifika beskrivna detaljerna. Fackman som har tillgang till laroma hari kommer att kanna igen ytterligare applikationer, modifieringar och inforlivanden inom andra omraden, vilka är inom omfanget for uppfinningen.

OVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RITNINGARNA For en mer komplett forstaelse av foreliggande uppfinning och ytterligare syften och fordelar darav, Ors nu hanvisning till foljande detaljerade beskrivning som ska lasas tillsammans med de atfoljande ritningarna dar lika hanvisningsbeteckningar avser lika delar i de olika figurerna, och i vilka: 9 537 6 Figur 1 schematiskt illustrerar ett fordon med en boogikonfiguration, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 2 schematiskt illustrerar en anordning hos fordonet visat i Figur 1, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 3a schematiskt illustrerar en anordning hos fordonet visat i Figur 1, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 3b schematiskt illustrerar en anordning hos fordonet visat i Figur 1, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 4a schematiskt illustrerar ett flodesschema over ett forfarande, enligt en utforingsform av uppfinningen; Figur 4b i ytterligare detalj schematiskt illustrerar ett flodesschema over ett fOrfarande, enligt en utforingsform av uppfinningen; och Figur 5 schematiskt illustrerar en dator, enligt en utforingsform av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FIGURERNA Med hanvisning till Figur 1 visas en sidovy av ett fordon 100. Det exennplifierade fordonet 100 bestar av en dragbil 110 och en slapvagn 112.

Fordonet 100 kan vara ett tungt fordon, sasom en lastbil eller en buss.

Fordonet 100 kan vara ett militart fordon, sasom ett terrangfordon. Fordonet 100 kan vara ett nyttofordon, sasom t.ex. ett fordon anpassat for drift i en gruva eller i skogsmark. Fordonet 100 är utrustat med atminstone en boogiaxelkonfiguration. Harvid kan atminstone flagon av dragbilen 110 och slapvagnen 112 vara utrustad med atminstone en boogiaxelkonfiguration.

Hari hanfor sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller 30 mikrovagslank. 537 6 Med hanvisning till Figur 2 visas en tvarsnittsvy av en anordning 299 for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos fordonet 100 uppburen last. 5 Det bOr papekas att aven om uppfinningen framst exemplifieras som en anordning for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos fordonet uppburen last dar en bladfjader ingar kan uppfinningen realiseras kir en godtycklig lamplig fjaderkonfiguration. Emellertid baseras det innovativa forfarandet pa att kunna faststalla ett fjadertillstand hos en fjaderkonfiguration i form av vinklar medelst befintliga vinkelgivare. Det innovativa forfarandet är tillampligt pa en fjaderkonfiguration inbegripande separata spiralfjadrar for vardera hjulaxel hos en boogikonfiguration.

Anordningen inbegriper en boogikonfiguration som har en fOrsta hjulaxel 15 260a och en andra hjulaxel 260b. En bladfjader 220 är fjadrande anordnad mellan den forsta hjulaxeln 260a och den andra hjulaxeln 260b. Boogikonfigurationen är svangbart lagrad vid ett pivotelement 240. Ett forsta stag 250a är anordnat mellan den forsta hjulaxeln 260a. Ett andra stag 250b är anordnat mellan den andra axeln 260b och pivotelementet 240.

Bladfjadern 220 är lagrad medelst en forsta infastningsfjader 225a vid namnda forsta hjulaxel 260a. Bladfjadern 220 är lagrad medelst en andra infastningsfjader 225b vid namnda andra hjulaxel 260b. Namnda fOrsta hjulaxel 260a kan aven benamnas framre hjulaxel, sett i fordonets fardriktning framat. Namnda andra hjulaxel 260b kan aven benamnas bakre hjulaxel, sett i fordonets fardriktning framat. Harvid är namnda andra hjulaxel inte symetriskt anordnad hos boogikonfigurationen med avseende pa namnda pivotelement. Vid belastning av namnda andra hjulaxel 260b kommer en fastpunkt mellan namnda andra infastningsfjader 225b och namnda andra hjulaxel 260b forflyttas langre at h6ger i Figur 2. Med andra ord kommer en hjulaxelinfastning "rulla" ut pa fjaderbladet. Harvid kommer ett dartill forknippat avstand till pivotelementet 240 inte vara lika langt som motsvarande avstand for namnda framre hjulaxel 260a dar ingen forlyttning 11 537 6 sker. Enligt ett alternativt utforande kan pivotelementet 240 vara konstant asymetriskt anordnat med avseende pa namnda framre hjulaxel 260a och namnda bakre hjulaxel 260b. 5 En kraft F som motsvarar en komponent hos den totala fordonsvikten illustreras schematiskt i Figur 2. Denna kraft F betecknas aven last. Med last avses hari i vissa avseenden en kraftkomponent av fordonets egenvikt, d.v.s. fordonets vikt vid ett olastat tillstand, och en kraftkomponent av fordonets lastade gods.

Bladfjadern 220 är anordnad att under formforandring uppbara kraften F. Kraften F kan fordelas i komponenter Fl och F2 f6r den f6rsta hjulaxeln 260a respektive 260b.

F6r att fà ett matt pa krafterna Fl och F2 finns vinkelgivare 230a och 230b anordnade vid en respektive ande hos bladfjadern 220. Vinkelgivarna 230a och 230b kan vara accelerometrar. Vinkelgivarna 230a och 230b är anordnade att faststalla en vinkel hos bladfjadern 220 vid respektive ande darav relativt ett horisontalplan.

Vinkelgivaren 230a benamns hari som en f6rsta vinkelgivare 230a. Den fOrsta vinkelgivaren 230a är anordnad att fortlOpande faststalla en fOrsta vinkel a hos bladfjadern 220 vid den fOrsta anden darav. 25 Vinkelgivaren 230b benamns hari som en andra vinkelgivare 230b. Den andra vinkelgivaren 230b är anordnad att fortlopande faststalla en andra vinkel 13 hos bladfjadern 220 vid den andra anden darav. Detta beskrivs i ytterligare detalj med hanvisning till Figur 3b. 30 Vinkelgivarna 230a och 230b är anordnade for kommunikation med en styrenhet hos fordonet 100, se Figur 3a. 12 537 6 Figur 3a illustrerar schematiskt en del av anordningen 299 som visas med hanvisning till Figur 2 ovan.

Den forsta vinkelgivaren 230a är anordnad att fortlopande faststalla en fOrsta vinkel a hos bladfjadern 220 vid den forsta anden darav. Den f6rsta vinkelgivaren 230a är anordnad att fortlOpande eller intermittent skicka signaler inbegripande namnda f6rsta vinkel a till en forsta styrenhet 200 hos fordonet via en forsta lank L230a.

Den andra vinkelgivaren 230b är anordnad att fortlopande faststalla en andra vinkel 13 hos bladfjadern 220 vid den andra anden darav. Den andra vinkelgivaren 230b är anordnad att fortlOpande eller intermittent skicka signaler inbegripande namnda andra vinkel 13 till den forsta styrenheten 200 hos fordonet via en andra lank L230b.

Den f6rsta styrenheten 200 är enligt ett utf6rande anordnad att pa basis av de mottagna signalerna innefattande information om namnda forsta vinkel a och nannnda andra vinkel 13 faststalla en vinkelangivelse A baserat pa de 20 bada salunda faststallda vinklarna a och 13 samt bestamma namnda last F pa basis av namnda vinkelangivelse A.

Den forsta styrenheten 200 är enligt ett utforande anordnad att berakna nannnda vinkelangivelse A sonn ett nnedelvarde Mean av de bada faststallda vinklarna a och 13.

Den f6rsta styrenheten 200 är enligt ett utf6rande anordnad att berakna namnda vinkelangivelse A sonn ett viktat medelvarde WMean av de !Dada faststallda vinklarna a och 13. 13 537 6 Den forsta styrenheten 200 är enligt ett utfOrande anordnad att faststalla en individuell forsta konstant k1 for den forsta hjulaxeln 260a, vilken forsta konstant kl anger en bladfjaderbojning i form av en vinkelandring i beroende av last.

Den f6rsta styrenheten 200 är enligt ett utf6rande anordnad att faststalla en individuell andra konstant k2 fOr den andra hjulaxeln 260b, vilken andra konstant k2 anger en bladfjaderbojning i form av en vinkelandring i beroende av last.

Den forsta styrenheten 200 är enligt ett utforande anordnad att bestamma namnda uppburna last F pa basis av en bladfjaderbojning m vid ett olastat fordon.

Den forsta styrenheten 200 är enligt ett utforande anordnad att bestamma nannnda uppburna last F pa basis av nannnda vinkelangivelse A i form av ett medelvarde Mean av de bada faststallda vinklarna a och 13, namnda faststallda individuella konstanter k1 och k2 samt namnda bladfjaderbOjning m vid ett olastat fordon.

Den f6rsta styrenheten 200 är enligt ett utforande anordnad att bestamma total av fordonet uppburen last Ftot som en summa av en medelst samtliga boogikonfigurationer uppburen last och en medelst ovriga hjulaxlar hos fordonet uppburen last.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad nned ett antal aterkopplingsorgan 280a-280n via en eller flera lankar L280. Flarvid är n är ett positivt heltal.

Det forsta aterkopplingsorganet 280a innefattar en visningsskarnn sonn kan 30 finnas anordnad i en hytt hos fordonet 100. Visningsskarmen 280a kan inbegripa en pekskarm. Den forsta styrenheten 200 är anordnad for 14 537 6 kommunikation med visningsskarmen 280a. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att tillhandahalla information innefattande en radande last hos fordonet. Namnda radande last kan inbegripa fordonets egenvikt Fown och vikten av fordonets lastade gods. Dessa bada komponenter kan visas separat pa visningsskarmen.

Det andra aterkopplingsorganet 280b innefattar en hOgtalare som kan finnas anordnad i en hytt hos fordonet 100. Altemativt kan hogtalaren 280b vara anordnad utanpa fordonet. Den forsta styrenheten 200 är anordnad for 10 kommunikation med hogtalaren 280b. Den forsta styrenheten 200 är anordnad att astadkomma en audiell aterkoppling medelst namnda hogtalare 280b. Den f6rsta styrenheten 200 är anordnad att medelst hogtalaren 280b audiellt Merge information om namnda radande last.

Enligt ett exempel kan information om en radande last has fordonet Merges medelst syntetiserat tal. Enligt ett exempel kan information om en radande last has fordonet Merges i form av en tonsignal vid ett tillstand da fordonet är olastat eller vid halva maximalt tillaten last eller vid maximalt tillaten last.

Enligt ett tredje exempel kan aterkopplingsorganen utgOras av en lampa 280c (ej visad). Enligt ett exempel kan information om en radande last has fordonet Merges medelst lampan 280c i form av en ljussignal vid ett tillstand da fordonet är olastat eller vid halva maximalt tillaten last eller vid maximalt tillaten last.

Enligt ett fjarde exempel kan aterkopplingsorganen utgoras av en skrivarenhet 280d (ej visad) som är anordnad att skriva ut ett papper med tryckt information om en radande last has fordonet 100.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att styra namnda aterkopplingsorgan 280a-280n. 537 6 En andra styrenhet 210 ar anordnad for kommunikation med den fOrsta styrenheten 200 via en lank L210. Den andra styrenheten 210 kan vara lOstagbart ansluten till den fOrsta styrenheten 200. Den andra styrenheten 210 kan vara en till fordonet 100 extern styrenhet. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utfora de innovativa forfarandestegen enligt uppfinningen. Den andra styrenheten 210 kan anvandas f6r att ladda over mjukvara till den fOrsta styrenheten 200, i synnerhet mjukvara fOr att utfOra det innovativa forfarandet. Den andra styrenheten 210 kan alternativt vara anordnad for kommunikation med den forsta styrenheten 200 via ett internt natverk i fordonet. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utfOra vasentligen likadana funktioner sonn den forsta styrenheten 200, sasom t. ex. att pa basis av de mottagna signalerna innefattande information onn namnda forsta vinkel a och namnda andra vinkel p faststalla en vinkelangivelse A baserat pa de !Ada salunda faststallda vinklarnaoch 13 samt bestamma namnda last F pa basis av namnda vinkelangivelse A.

Med hanvisning till Figur 3b illustreras schematiskt en boogikonfiguration dar fordonet 100 star pa ett ojannnt underlag.

Harvid illustreras vinkelgivarna 230a och 230b anordnade vid andarna hos bladfjadern 220. Vinkelgivarna 230a och 230b ar signalanslutna till den fOrsta styrenheten 200 via lankarna L230a respektive L230b.

Den forsta vinkelgivaren 230a ar anordnad att faststalla den forsta vinkeln ix.

Den andra vinkelgivaren ar anordnad att faststalla den andra vinkeln 3.

Den forsta styrenheten 200 ar anordnad att faststalla en bladfjaderbojning m vid ett olastat fordon. Detta utfors da fordonet star pa ett jamnt underlag. Bladfjaderbojningen m anges hari som de detekterade vinklarna a och 13.

Enligt detta exempel ar de detekterade vinklarna a och p lika stora, 16 537 6 exempelvis 10 grader. Harvid kan det faststallas att m=10 grader. Vardet m for bladfjaderbojning kan lagras in i ett minne hos styrenheten 200.

Den forsta styrenheten 200 är anordnad att faststalla en individuell konstant k1 for den forsta hjulaxeln 260a, dar namnda konstant k1 anger en bladfjaderbOjning i form av en vinkelandring i beroende av last. Detta kan utfOras da fordonet star pa ett ojamnt underlag och hjulaxlarna Detta utfors genom att faststalla en vinkel a 1 hos bladfjadern 220 vid den forsta hjulaxeln 260a medelst den forsta vinkelgivaren 230a vid ett olastat tillstand hos fordonet. Vidare faststalles en vinkel 131 hos bladfjadern 220 vid den andra hjulaxeln 260b medelst den andra vinkelgivaren 230b vid ett olastat tillstand hos fordonet.

Darefter faststalls en vinkel a 2 hos bladfjadern 220 vid den f6rsta hjulaxeln 260a medelst den forsta vinkelgivaren 230a vid ett tillstand hos fordonet da en kand last, t.ex. en maximalt tillaten godslast, är applicerad. I ett fall dar namnda kanda last är mindre an en maximalt tillaten last kan ett extrapoleringsforfarande tillampas, varvid en vinkel a 2 kan faststallas f6r namnda maximalt tillatna last. Vidare faststalles en vinkel 13 2 hos bladfjadern 220 vid den andra hjulaxeln 260b medelst den andra vinkelgivaren 230b vid ett tillstand hos fordonet pa ett motsvarande satt.

Enligt detta exempel är: a 1=10 grad, 131=10 grad, a 2=7 grad, och 13 2=7 grad 17 537 6 Konstanterna k1 och k2 faststalles genom att dela den av fordonet totalt uppburna lasten (dvs egenvikt Fown samt godslast) med skillnaden i grader mellan det olastade tillstandet och det fullastade tillstandet.

I det fall den totalt uppburna lasten är 30 ton, och symmetri racier hos boogikonfigurationen, faststalls k1 och k2 enligt nedan: k1= 301(a 1-a 2)=30/3=10 ton/grad k2= 30/(13 1-13 2)=30/3=10 ton/grad Emellertid kommer k2 behovas korrigeras i beroende av den specifika boogikonfigurationen for att kompensera for asymmetrin hos hjulaxlarna 260a och 260b med avseende pa pivotenheten 240 (se Figur 2). Den andra konstanten k2 kan enligt ett exempel multipliceras med en lamplig faktor komp. Enligt detta exempel valjs komp=2.

Harvid kan en kompenserad andra faktor k2* faststallas som k2*=k2xkomp.

Enligt uppfinningen bestammes en kraftkomposant Fl hos den f6rsta hjulaxeln 260a enligt: F1=k1((a +13 )/2-m) Enligt uppfinningen bestammes en kraftkomposant F2 hos den andra hjulaxeln 260b enligt: F2=k2*((a +13 )/2-m) Harvid är F=F1+F2 Medelvardet (a +13 )/2 betecknas hari aven som vinkelangivelse A.

Medelvardet (a +13)12 betecknas hari aven som Mean. 18 537 6 Enligt en aspekt av uppfinningen bestammes kraftkomposanten Fl hos den fOrsta hjulaxeln 260a och kraftkomposanten F2 hos den andra hjulaxeln 260b enligt: Fl =k1 (W1 (a +p )/2-m) F2=k2*(W2(a +13 )/2-m) Dar W1 och W2 är konstanter for att Astadkomma ett viktat medelvarde. W1 och W2 kan valjas till lampligt varde i beroende av boogikonfigurationens design och fun ktion.

Det viktade medelvardet (a + p )/2 betecknas hari aven som vinkelangivelse A. Det viktade medelvardet (a + p )/2 betecknas hari aven som WMean.

Det innovativa f6rfarandet skiljer sig fran kand teknik dar Fl och F2 faststalldes pa basis av vinkel a respektive vinkeln 13, och alltsa inte pa basis av ett medelvarde Mean eller ett viktat medelvarde WMean av vinklarna a och 13 .

F är den kraft som verkar pa boogikonfigurationen som exempelvis illustreras i Figur 2. Ftot är den last som totalt uppbars av samtliga fordonsaxlar hos fordonet 100. Ftot är alltsa en summa av lasterna F hos samtliga boogikonfigurationer hos fordonet 100 och de laster som uppbars av ovriga hjulaxlar hos fordonet 100, vilka inte är boogiaxlar.

Enligt ett exempel dar fordonet 100 inbegriper en frannre hjulaxel och bakre boogikonfiguration med tva hjulaxlar beraknas alltsa den totala lasten Ftot enligt: Ftot= F1+F2+F3+F4+F5+F6 19 537 6 Dar Fl och F2 är kraftkomposanter hos en forsta boogikonfiguration pa en fOrsta sida av fordonet 100 och F3 och F4 är motsvarande kraftkomposanter hos en andra boogikonfiguration pa en andra sida av fordonet 100. Samma 5 tva hjulaxlar ingar saledes i de tva boggikonfigurationerna. Kraftkomposanterna F5 och F6 kan faststallas pa kant lampligt satt och kraftkomposanterna verkar vid den framre hjulaxeln pa respektive sida av fordonet 100. Den framre hjulaxeln utgors saledes av en enskild hjulaxel. Vid namnda framre hjulaxel finns en lamplig fjadringsanordning forefintligt anordnad. Namnda lampliga fjadringsanordning kan inbegripa en godtycklig lamplig fjadringsanordning, sasom t.ex. en bladfjader, spiralfjader eller luftbalg.

Krafterna F5 och F6 motsvarar de respektive kraftkomposanter hos fordonet 15 som uppbars medelst namnda lampliga fjadringsanordning pa respektive sida av fordonet vid den frarnre hjulaxeln.

Krafterna F5 och F6 kan t.ex. faststallas pa kant satt medelst exempelvis tojningsgivare, vinkelgivare eller trycksensorer.

Det bar harvid papekas att det innovativa forfarandet är inriktat mot bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last. Hos ovriga fjadringsanordningar kan kraftkomposanter faststallas pa kant lampligt satt for att hOrvid mOjliggOra att faststalla en total uppburen last Ftot hos fordonet.

Figur 4a illustrerar schematiskt ett flodesschema over ett forfarande for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppburna 30 medelst en fjaderanordning, enligt en utforingsform av uppfinningen. Forfarandet innefattar ett f6rsta forfarandesteg s401. Steget s401 inbegriper stegen att: 537 6 faststalla ett fjadertillstand i form av en vinkel f6r var och en av namnda hjulaxlar som underlag for bestamning av namnda last; faststalla en vinkelangivelse baserat pa de bada salunda faststallda vinklarna, och 5 - bestamma namnda last pa basis av namnda vinkelangivelse. Efter steget s401 avslutas forfarandet.

Figur 4b illustrerar schematiskt ett flodesschema over ett forfarande for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last, dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar fjadrat uppburna medelst en fjaderanordning, enligt en utforingsform av uppfinningen.

Forfarandet innefattar ett forsta forfarandesteg s410. Forfarandesteget s410 inbegriper steget att initiera forfarandet for bestamning av medelst en 15 boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last. Detta kan utforas autonnatiskt eller nnanuellt av en -Ware medelst darfor avsedda manoverorgan, sasom t.ex. visningsskarmen 280a. Efter forfarandesteget s410 utfors ett efterfoljande f6rfarandesteg s420.

Forfarandesteget s420 inbegriper steget att faststalla en individuell konstant k1 och k2* f6r var och en av namnda hjulaxlar 260a och 260b, dar namnda konstanter k1 och k2* anger en bladfjaderbojning i form av en vinkelandring i beroende av last. Efter f6rfarandesteget s420 utf6rs ett efterfoljande fOrfarandesteg s430.

Forfarandesteget s430 inbegriper steget att faststalla bladfjaderbojning i form av en vinkel (a , ) f6r var och en av namnda hjulaxlar 260a, 260b som underlag for bestamning av namnda last F. Detta kan utforas medelst darfor avsedda vinkelgivare 230a och 230b. Efter forfarandesteget s430 utfors ett efterfoljande forfarandesteg s440. 21 537 6 Forfarandesteget s440 inbegriper steget att faststalla en vinkelangivelse A baserat pa de bada salunda faststallda vinklarna a och 13. Namnda vinkelangivelse A kan vara ett medelvarde Mean av de !nada faststallda vinklarna a och 13. Namnda vinkelangivelse A kan alternativt vara ett viktat medelvarde WMean av de !nada faststallda vinklarna a och 13. Efter fOrfarandesteget s440 utfors ett efterfOljande fOrfarandesteg s450.

Forfarandesteget s450 inbegriper steget att bestamma namnda last F pa basis av namnda vinkelangivelse A. Forfarandesteget s450 kan inbegripa 10 steget att bestamma namnda uppburna last F pa basis av namnda vinkelangivelse A i form av medelvardet Mean av de !Dada faststallda vinklarna a och 13, namnda faststallda individuella konstanter k1 och k2* samt namnda bladfjaderbojning m vid ett olastat fordon. Efter forfarandesteget s440 utf6rs ett efterfoljande forfarandesteg s460.

Forfarandesteget s460 inbegriper steget att bestamma total av fordonet uppburen last Ftot som en summa av en medelst samtliga boogikonfigurationer uppburen last F och en medelst ovriga hjulaxlar hos fordonet uppburen last. Harvid utfors forfarandestegen s410-s450 parallellt 20 for samtliga anordningar for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon 100 uppburen last F. Efter forfarandesteget s460 utfors ett efterfoljande forfarandesteg s470.

Forfarandesteget s470 inbegriper steget att presentera ett resultat vad galler 25 namnda bestamda uppburna last F eller foretradesvis namnda bestamda totala av fordonet uppburna last Ftot. Detta kan ske medelst eft eller flera av aterkopplingsorganen 280a-280n. Efter forfarandesteget s460 avslutas forfarandet.

Med hanvisning till Figur 5, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheterna 200 och 210 sonn beskrivs med hanvisning till 22 537 6 Figur 2 kan i ett utfOrande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke-flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett lasiskriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en forsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sa som ett operativsystem, är lagrat for att styra 5 funktionen hos anordningen 200. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell komnnunikationsport, 1/0-organ, en ND-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och overfOringsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocksa en andra minnesdel 540.

Det tillhandahalles ett datorprogram P som innefattar rutiner for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon uppburen last enligt det innovativa forfarandet. Programmet P innefattar rutiner for att faststalla bladfjaderbojning i form av en vinkel (a , 13) fOr var och en av hjulaxlarna 15 260a och 260b som underlag for bestamning av uppburen last F. Programmet P innefattar rutiner kir att faststalla en vinkelangivelse A baserat pa de bada salunda faststallda vinklarna (a , 13). Programmet P innefattar rutiner for att bestamma namnda last F pa basis av namnda vinkelangivelse A. Programmet P innefattar rutiner for att faststalla en individuell konstant (k1, k2) for var och en av hjulaxlarna 260a och 260b, dar namnda konstanter anger en bladfjaderbojning i form av en vinkelandring i beroende av last. Programmet P innefattar rutiner for att bestamma namnda uppburna last F pa basis av en bladfjaderbojning m vid ett olastat fordon. Programmet P innefattar rutiner for att bestamma namnda uppburna last F pa basis av 25 namnda vinkelangivelse A i form av ett medelvarde Mean av de !Ada faststallda vinklarna (oc , 13), namnda faststallda individuella konstanter k1 och k2* samt namnda bladfjaderbojning m vid ett olastat fordon. Programmet P innefattar rutiner for att bestamma total av fordonet uppburen last Ftot som en summa av en medelst samtliga boogikonfigurationer uppburen last och en medelst ovriga hjulaxlar hos fordonet uppburen last. 23 537 6 Programmet P innefattar rutiner for att tillhandahalla information om total av fordonet uppburen last Ftot och/eller namnda uppburna last F. Programmet P kan harvid innefatta rutiner for att skicka namnda information till en display for visning av namnda information. Programmet P kan harvid innefatta rutiner fOr att skicka namnda information till en skrivare fOr att skriva ut namnda information pa ett papper. Programmet P kan harvid innefatta rutiner for att skicka namnda information till en extern enhet, sasom t.ex. en dator hos en service anlaggning eller en fordonsvagningsstation.

Programmet P kan innefatta rutiner f6r att fortlopande skicka namnda information till en visningsskarm for att pa sa satt fortlopande tillhandahalla uppgift om en radande last hos ett fordon under lastning/lossning av gods, sasom t.ex. grus, avfall eller timmer.

Programmet P kan innefatta rutiner for att, dar det är tillampligt, skicka nannnda information till en aterkopplingsenhet 280a-280n. Nannnda aterkopplingsenhet 280a-280n kan vara anordnad for visuell eller audiell aterkoppling av en radande last hos fordonet. Namnda aterkopplingsenhet 280a-280n kan vara en lampa anordnad pa en utsida hos fordonet. Namnda 20 aterkopplingsenhet kan vara en hogtalare anordnad pa en utsida hos fordonet.

Enligt ett exempel kan namnda aterkopplingsenhet indikera ett fullastat tillstand hos fordonet. Vid aterkoppling medelst namnda aterkopplingsenhet kan alltsa lastning av gods avbrytas nar en maximalt for fordonet tillaten godslast är applicerad pa fordonet.

Programmet P kan vara lagrat pa ett exekverbart vis eller pa komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivminne 550.

Nar det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utf6r en viss funktion ska det forstas att databehandlingsenheten 510 utfor en viss del av 24 537 6 programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet sonn är lagrat i las/skrivminnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett for kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Las/skrivminnet 550 är anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna L230a, L230b, L210 och L280 anslutas (se Figur 3).

Nar data mottages pa dataporten 599 lagras det temporart i den andra minnesdelen 540. Nar mottaget indata temporart har lagrats, är databehandlingsenheten 510 iordningstalld att utfora exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan. Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 information onn en faststalld bladfjaderbojning i form av en vinkel (a ,13 ) for var och en av hjulaxlarna 260a och 260b.

Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 information om en radande vinkel a relativt ett horisontalplan for bladfjadern vid en forsta hjulaxel 260a. Vinkeln a faststalls harvid medelst vinkelsensorn Enligt ett utforande innefattar signaler mottagna pa dataporten 599 information onn en radande vinkel 13 relativt ett horisontalplan for bladfjadern vid en andra hjulaxel 260b. Vinkeln a faststalls harvid medelst vinkelsensorn De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for att t.ex. faststalla vinkelangivelsen A baserat pa de !Dada faststallda 537 6 vinklarna (cc , 13)' och bestamma lasten F pa basis av namnda vinkelangivelse A.

Delar av metoderna beskrivna had kan utforas av anordningen 500 med hjalp 5 av databehandlingsenheten 510 som kir programmet lagrat i minnet 560 eller las/skrivrninnet 550. Nar anordningen 500 kir programmet, exekveras hari beskrivna forfaranden.

Den foregaende beskrivningen av de foredragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandahallits i syftet att illustrera och beskriva uppfinningen. Det är inte avsett att vara uttommande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer att framga for fackmannen. Utforingsformerna valdes och beskrevs f6r att bast forklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillampningar, och darmed mOjliggOra f6r fackman att fOrsta uppfinningen for olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som ar lampliga f6r det avsedda bruket. 26

Claims (18)

537 6 PATENTKRAV 1. Forfarande for bestamning av medelst en boogikonfiguration (299) hos ett fordon (100; 110) uppburen last, dar namnda boogikonfiguration (299) 5 innefattar tvenne hjulaxlar (260a, 260b) fjadrat uppburna medelst en fjaderanordning (220), innefattande steget att:

1. faststalla ett fjadertillstand i form av en vinkel (a , #) far var och en av namnda hjulaxlar (260a, 260b) som underlag far bestamning av namnda last (F), kannetecknat av stegen all: - faststalla en vinkelangivelse (A) baserat pa de !pada salunda faststallda vinklarna (a ,/3); - faststalla en individuell konstant (k1, k2*) for var och en av namnda hjulaxlar (260a, 260b), dar namnda konstanter (k1, k2*) anger en bladfjaderbojning i form av en vinkeland ring i beroende av last; och 2. bestamma namnda last (F) pa basis av namnda konstanter (k1, k2*) och pa basis av namnda vinkelangivelse (A), dar namnda lasts (F) vinkelberoende endast hamar fran faststallda fjadertillstand i form av en vinkel for var och en av namnda hjulaxlar (260a, 260b).

2. Forfarande enligt krav 1, dar namnda vinkelangivelse (A) är ett medelvarde (Mean) av de bada faststallda vinklama (a 03).

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, dal- namnda vinkelangivelse (A) är ett 25 viktat medelvarde (WMean) av de !pada faststallda vinklarna (a , 18).

4. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, vidare inbegripande steget aft: 1. bestamma namnda uppburna last (F) pa basis av en bladfiaderbojning (m) vid ett olastat fordon. 27 537 6

5. Forfarande enligt krav 4, inbegripande steget all: - bestamma namnda uppburna last (F) pa basis av namnda vinkelangivelse (A) i form av ett medelvarde (Mean) av de bada faststallda vinklarna (a 03), namnda faststallda individuella konstanter (k1, k2*) och namnda bladfjaderbojning (m) vid ett olastat fordon.

6. Forfarande enligt krav 1, kannetecknat av steget aft: - bestamma total av fordonet uppburen last (Ftot) som en summa av en medelst samtliga boogikonfigurationer uppburen last och en medelst &riga hjulaxlar hos fordonet uppburen last.

7. Forfarande enligt krav 1, kannetecknat av steget aft: - aterkoppla information om radande last hos namnda fordon (100, 110) medelst en skrivare anordnad aft skriva ut ett papper med tryckt information.

8. Forfarande enligt krav 1, kannetecknat av stegen aft: - aterkoppla, medelst en hogtalare eller en lampa, information om radande last hos namnda fordon (100, 110); - i det fall cla namnda aterkoppling gars medelst en hagtalare, Merge namnda 20 information om namnda fordons last medelst syntetiserat tal.

9. Anordning for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon (100; 110) uppburen last (F), dar namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar (260a, 260b) fjadrat uppbuma medelst en fjaderanordning (220), innefattande: - organ (230a, 230b) for aft faststalla ett fjadertillstand i form av en vinkel (a, fi) far var och en av namnda hjulaxlar (260a, 260b) som underlag for bestamning av namnda last (F), kannetecknad av: - organ (200; 210) for aft faststalla en vinkelangivelse (A) baserat pa de !Ada salunda faststallda vinklama (a , fl); 28 537 6 - organ (230a, 230b, 200, 210) far att faststalla en individuell konstant (k1, k2*) for var och en av namnda hjulaxlar (260a, 260b), dar namnda konstanter (k1, k2*) anger en bladfjaderbojning i form av en vinkelandring i beroende av last; - organ (200; 210) for att bestamma namnda last (F) pa basis av namnda konstanter (k1, k2*) och pa basis av namnda vinkelangivelse (A), dar vinkelberoenden som namnda organ (200; 210) for att bestamma namnda last (F) anvander for att bestamma namnda last (F) endast hamar fran faststallda fjadertillstand i form av en vinkel f6r var och en av namnda hjulaxlar (260a, 260b).

10. Anordning enligt krav 9, dar namnda vinkelangivelse (A) är ett medelvarde (Mean) av del:Ada faststallda vinklarna (a 06).

11. Anordning enligt krav 9 eller 10, dar namnda vinkelangivelse (A) är ett viktat medelvarde (WMean) av de !pada faststallda vinklarna (a , fl).

12. Anordning enligt nagot av krav 9-11, vidare innefattande: - organ (200; 210) f6r att bestamma namnda uppburna last (F) pa basis av en bladfjaderbojning (m) vid ett olastat fordon.

13. Anordning enligt krav 12, innefattande: - organ (200; 210) f6r att bestamma namnda uppburna last (F) pa basis av namnda vinkelangivelse (A) i form av ett medelvarde (Mean) av de bada faststallda vinklarna (a ,fl), namnda faststallda individuella konstanter (kl , k2*) och namnda bladfjaderbojning (m) vid ett olastat fordon.

14. Anordning enligt krav 9 innefattande: - aterkopplingsorgan, utgorandes av en skrivarenhet anordnad att skriva ut 30 ett papper med tryckt information om en (Mande last hos fordonet. 29 537 6

15. Motorfordon (100; 110) innefattande atminstone tva anordningar enligt nagot av kraven 9-14.

16. Motorfordon (100; 110) enligt krav 15, varvid motorfordonet är nagot av en lastbil, buss eller terrangfordon.

17. Datorprogram (P) for bestamning av medelst en boogikonfiguration hos ett fordon (100; 110) uppburen last (F), dal- namnda boogikonfiguration innefattar tvenne hjulaxlar (260a, 260b) fjadrat uppburna medelst en fjaderanordning (220), dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod for all orsaka en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500) aft utfora stegen enligt nagot av patentkraven 1-8.

18. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad pa ett, av en dator lasbart, medium for aft utfora forfarandestegen enligt nagot av patentkraven 1-8, nar namnda datorprogram kors pa en elektronisk styrenhet (200; 500) eller en annan dator (210; 500) ansluten till den elektroniska styrenheten (200; 500). 537 6 1/4 299 100 1 112