SE537544C2 - Roll-on/roll-off-färja samt kaj för sådan färja - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG [0045]Olika aspekter tillhandahaller en farja med ett nedre clack. En passage i skrovet ger tilltrade till det nedre dacket via en passageramp. Passagen kan vara placerad tillrackligt Mgt over vattenlinjen f6r att en vattentat port till passagen inte ska kravas. Ett eller flera ovre clack kan nas via lastramper till ovre clack, vilka kan forbinda ett ovre clack med en passage till ovre clack. En kaj kan innefatta ett flertal plattformar konfigurerade for aft passas in mot ett motsvarande flertal passager pa en farja.

Description

ROLL-ON/ROLL-OFF-FARJA SAMT KAJ FOR SADAN FARJA BAKGRUND Tekniskt omrade

[0001]Foreliggande uppfinning avser ro-ro-farjor i allmanhet.

Beskrivning av narliggande teknik

[0002]En farja inrattad for att bara hjulforsedda fordon kan mojliggora tilltrade enligt "roll-on/roll-off'-principen. Fordon (exempelvis personbilar, lastbilar, bussar, slap och dylikt) kan kora pa och av farjan via en eller flera passager; sadana farjor benamns roro-farjor.

[0003]Stora ro-ro-farjor har ofta en stone fartygsbredd an 15 meter och ett stone djupgdende an 4 meter. Ett fribord (det vertikala avstandet frail vattenlinjen till den lagsta punkten pa spranget dar vatten kan komma in i skrovet) kan vara mer an 3 meter. Stora farjor har vanligen flera däck, sa att fordon kan lastas pa flera

[0004]Aft hysa flera clack innebar utmaningar. For att forbattra stabiliteten placeras lasten (och salunda de clack varpa lasten placeras) i allmanhet sa lagt som mojligt, med hansyn tagen till minimikraven f6r reservflytkraft. Emellertid kan ett nedre clack placerat under den lagsta punkten pa spranget pa skrovet bli foremal f6r flodning.

[0005]Ett ovre clack kan draneras ut i havet. Ett clack som inte draneras ut i havet (exempelvis ett nedre clack) kan benamnas flodningsbart clack. Den lagsta punkten pa skrovet vid vilken vatten kan komma in i ett flodningsbart clack kan benamnas 1 flodningspunkt. Ett flodningsbart clack och skrovet kan bilda ett inre "badkar" inuti fartyget, och en flodningsbar volym mellan flodningspunkten och det flodningsbara dacket (som avgransas av skrovet) kan beskriva volymen av det flodningsbara "badkaret". Vatten som flodar in i badkaret kan inte rinna ut utan paverkan, vilket innebar en mangfald utmaningar. Om en sadan volym är stor kan flodning resultera i att fartyget blir instabilt (och exempelvis kapsejsar). For att minimera denna flodningsbara volym har tidigare farjor minimerat det vertikala avstandet mellan flodningspunkten och det flodningsbara dacket (exempelvis till under 1,5 meter), vilket minskar den maximala vattenvolym som skulle kunna inrymmas i "badkaret" och alltsa destabilisera farjan.

[0006]Eftersom flodning ofta forknippas med fartygshaveri eller vaderforhallanden, kan regelverk (exempelvis flan International Maritime Organization, IMO) specificera olika krav for att motverka flodning (exempelvis en minimihojd mellan vattenlinjen och flodningspunkten). Eftersom flodningspunkten hos ett uppratt fartyg kan vara en annan an hos ett fartyg med slagsida, haver vissa tester ett minimiavstand mellan flodningspunkten och vattenlinjen nar fartyget har slagsida (exempelvis i ett test av intakt stabilitet). Exempelvis kan en IMO-bestammelse om lackstabilitet krava att en flodningspunkt inte f'ar vara under vattenytan nar fartyget har slagsida med en vinkel av 40 grader och transporterar sin dimensionerande last. Simuleringar anvands allmant for att testa denna formaga.

[0001]Vissa farjor enligt kand teknik har en forslutbar lucka som tatar en port in till farjan. Vid kaj oppnas luckan for att lata fordonen kora pa eller av farjan. Luckan stangs med en vattentat forslutning innan fartyget lamnar kaj. Den vattentata fOrslutningen 2 maste garantera vattentathet under normala omstandigheter och under extrema vaderforhallanden. Forslutningen maste tillhandahalla vattentathet under test (och simuleringar, inklusive slagsida), sa en tillracklig omkrets av porten maste forseglas sa aft flodningspunkten kvarstar over vattennivan (exempelvis vid 40 graders slagsida). Sadana luckor och forslutningar är dyra och svarhanterliga.

[0002]Vissa farjor enligt kand teknik ger tilltrade till ett nedre clack via rorliga ramper flan ovre däck. Sadana anordningar kan vara dyra och besvarliga att manovrera, speciellt for stora farjor. En skadad rorlig ramp kan inte anvandas och kan dadar hindra lossning (exempelvis efler en olycka). Rorliga anordningar kan vara farliga, speciellt med ett stort antal personer i personbilar och lastbilar. En ramp som flyttas mellan tva clack (d.v.s. kan placeras for aft lasta antingen ett ovre clack eller ett nedre clack) kan utgora en "flaskhals" under lastning eftersom dacken maste lastas sekventiellt.

[0003]En forbattrad farja skulle ge tilltrade till flera clack utan aft krava en vattentat lucka eller svarhanterlig intern utrustning, uppfylla relevanta IMO-bestammelser och amid tillhandahalla tillräcklig lastkapacitet (och foretradesvis forbattra hastigheten for fortojning och/eller lastning/lossning). Heist ska en forbattrad farja ge okad sakerhet och effektivitet till lagre kapitalkostnad och/eller driftskostnad an existerande farjor.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN

[0004]Olika aspekter tillhandahaller en farja som har ett nedre dack, vilket kan vara eft flodningsbart clack. En farja kan omfatta ett eller flera ovre clack ovanfor det nedre dacket. En passage till det nedre dacket i skrovet ger tilftrade till nedre dack via en 3 passageramp till nedre däck. Passagen till nedre clack kan vara placerad tillrackligt 'Mgt over vattenlinjen att det inte kravs nagon vattentat lucka till passagen. I vissa utforingsformer är inget parti av passagen till nedre clack under en simulerad vattenlinje nar farjan har slagsida med en vinkel (exempelvis 40 grader) som representerar en skadesituation.

[0005]En farja kan omfatta ett eller flera ovre däck, av vilka vart och ett kan forbindas med en passage till ovre clack via en ramp till ovre däck. Vissa ramper har en gemensam passage; vissa ramper har separata passager. Passageramper till ovre och nedre clack är fasta ramper i vissa utforingsformer. Ett flertal fasta passageramper och passager kan erbjuda snabb samtidiga lastning (eller lossning) av ett ovre clack och ett nedre vilket forbattrar effektiviteten. I vissa fall befinner sig ett flertal passager i en ande av en farja. En farja kan ha passager i foren och aktern.

[0006]I en foredragen utforingsform omfattar en farja ett nedre clack och minst tva ovre däck. Fasta passageramper forbinder passager till vart och ett av dacken, och trafik kan samtidigt lastas pa det nedre dacket och de ovre dacken. I vissa utforingsformer omfattar en farja for- och akterpassageramp, och en av for- och akterpassageramperna anvands far lastning (och den andra for lossning). En farja kan omfatta passageramper i en Jude (exempelvis aktern eller foren), och kan omfatta flera ramper for tilltrade till ett givet dack (exempelvis en forsta forramp och en andra akterramp). En forsta akterramp kan anvandas for lastning medan en andra akterramp medger (exempelvis samtidig) lossning. Forsta och andra akterramp kan anvandas parallellt (exempelvis bada far lastning). I en 4 utforingsform innefattar en fdrja for- och akterpassager, var och en med flera ramper, varvid vane ramp ger tilltrade till ett KORT FIGURBESKRIVNING

[0007]Fig. lA och 1B är schematiska illustrationer av olika aspekter av en ffirja, enligt vissa utffiringsformer. Fig. lA är en sidovy; Fig. 1B är en planvy. 100081Fig. 2A—D är schematiska illustrationer av olika aspekter av en far och/eller akter av en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 2A och 2B illustrerar en ffirstav (eller akterspegel) av farjan 202, och visar en exemplifierande passage 130 till nedre clack. Fig. 2C och 2D illustrerar en forstdv (eller akterspegel) av farjan 204.

[0009]Fig. 3A—C är schematiska illustrationer av en farja, enligt vissa utffiringsformer. Fig. 3A illustrerar en sidovy; Fig. 3B illustrerar en planvy, och Fig. 3C illustrerar en sidovy bakifran av partiet 'Angst akterut pa farjan 300.

[0010]Fig. 4A—C är schematiska illustrationer av en farja, enligt vissa utffiringsformer. Fig. 4A illustrerar en sidovy; Fig. 4B illustrerar en planvy, och Fig. 4C illustrerar en sidovy bakifran av partiet langst akterut pa farjan 400.

[0011]Fig. 5 är en schematisk illustration av en fdrja, enligt vissa utffiringsformer. Fig. 5 illustrerar en perspektivvy.

[0012]Fig. 6A—B är schematiska illustrationer av en kaj inrattad f6r att fungera med en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 6A illustrerar en sidovy; Fig. 6B illustrerar en planvy.

[0013]Fig. 7A och 7B är schematiska illustrationer av en farja, enligt vissa utf6ringsformer. Fig. 7A illustrerar en sidovy; Fig. 7B illustrerar en planvy. 6 DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN

[0014]En ro-ro-farja kan innefatta en eller flera ramper som ger fordon tilltrade till ett eller flera däck, inklusive ett flodningsbart clack. En passage till farjan som leder till ett flodningsbart clack kan vara placerad Mgt over vattenlinjen for aft vasentligen hindra intrangning av vatten till de nedre dacken. I vissa fall bar farjan ett integrerat, sammanhangande skrov, utan en forslutbar fordonsport mellan passagen och vattenlinjen. Ett sammanhangande skrov utan en forslutbar port kan innebara minskad kostnad och/eller forbattrad sakerhet.

[0015]Olika sardrag beskrivs har. Referenssiffror som betecknar sardrag är i allmanhet desamma mellan figurema. For enkelhets skull bar vissa referenssiffror utelamnats fran vissa figurer far att underlatta forklaringen av andra sardrag. Varje sardrag kan kombineras med varje annat sardrag.

[0016]Fig. lA och 1B är schematiska illustrationer av olika aspekter av en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. lA är en sidovy; Fig. 1B är en planvy. I enlighet med normal terminologi omfattar farjan 100 (och andra farjor som beskrivs har) ett skrov 101 med en for 102 och en akter 104. Foren omfattar en forstav 103 och aktem omfattar en akterspegel 105. Farjan bar en babordssida 106, en styrbordssida 107 och en mittlinje 109 fran far till akter mitt emellan babords- och styrbordssidan. En fartygsbredd 108 mellan babords- och styrbordssidan anger farjans bredd. Fartygsbredden 108 kan vara mellan 10 och 45 meter, inklusive mellan 18 och 40 meter. Fartygsbredden kan vara mer an 15 meter, mer an 20 meter, och mer an 25 meter. 7

[0017]Farjan har en baslinje 110 och en konstruktionsvattenlinjen 1 (exempelvis en forvantad vattenlinje nar den är torn, har en standardlast eller har en maximilast). Djupgaendet 115 anger det vertikala avstandet mellan baslinjen 110 och vattenlinjen 120. I vissa utforingsformer kan djupgaendet 115 vara storre an 4 meter, inklusive stone an 4,5 meter, storre an 5,8 meter eller till och med storre an 7 meter. Djupgaendet kan vara mindre an 10 meter.

[0018]En farja kan omfatta ett eller flera däck, inklusive ett nedre clack (exempelvis ett flodningsbart däck, som inte visas). En passage 130 till det nedre dacket i skrovet ger fordon tilltrade till nedre clack via en passageramp till nedre clack (visas inte). Passager kan i denna framstallning indikeras medelst det parti av passagen som är narmast vattenlinjen 120 (exempelvis passagens golv), trots att en passage innefattar en oppen "area" som är tillracklig for att fordon ska kunna passera genom skrovet. Passagen 130 till nedre clack kan minska risken for flodning genom att vara placerad val over vattenlinjen 120, beroende pa farjans storlek (exempelvis hojden av det nedre dacket over baslinjen och antalet ovre clack over det nedre dacket, om sadana finns).

[0019]Passagen 130 till nedre clack kan vara placerad pa en hojd 140 over vattenlinjen 120 som är minst 50 %, foretradesvis minst 60 %, inklusive minst 80 % av djupgaendet 115. Hojden 140 kan vara storre an djupgaendet 115, inklusive 20 % eller till och med 50 % av djupgdendet 115 storre an djupgdendet 115. Flojden 140 kan vara dubbelt sa stor som djupgaendet 115. Passagen 130 till nedre clack kan vara placerad minst tvà meter, fOretradesvis minst 3 meter, inklusive minst 4 meter over vattenlinjen 120. Passagen 130 till nedre clack kan vara tillrackligt bred (Fig. 1B) for att fordon ska kunna kora pa 8 farjan och kora nedfor passagerampen till nedre clack till det nedre dacket. I vissa utforingsformer är passagen 130 till nedre clack tillrackligt bred for minst tva parallella filer med lastbilstrafik. Passagen 130 till nedre clack kan vara minst 6 meter bred, inklusive minst 8 meter bred.

[0020]I vissa utforingsformer bar en farja som beskrivs bar (exempelvis farjan 100) inte en forslutbar port (exempelvis en fordonsport) under hojden 140 over vattenlinjen 120. Skrovet 101 i sig bar inte en passage under hojden 140 som kan mojliggora for vatten aft stromma till nedre dack 310. Utan en sadan passage behover faijan inte en forslutbar port som oppnas (for att ge tilltrade till det nedre dacket) och stangs (for att stanga ute vatten), vilket minskar komplexiteten och kostnaden.

[0021]Passagen 130 till nedre clack kan vara placerad pa olika positioner runt skrovet, inklusive nara farjans for och/eller akter (exempelvis i forstaven eller akterspegeln). I den exemplifierande farjan 100 befinner sig passagen 130 till nedre clack i akterspegeln 104. Passagen 130 till nedre clack kan vara placerad i forstaven 103. Vissa farjor bar endast en passage till nedre clack; vissa farjor omfattar flera passager till nedre däck. Eft flertal passager till nedre clack kan vara placerade pa en plats (exempelvis aktem). I vissa fall omfattar aktem en passage till nedre clack (exempelvis i akterspegeln) och foren omfattar en annan passage till nedre clack (exempelvis i forstaven). Olika passager till nedre clack kan finnas pa samma hojd 140 och/eller olika hojder 140.

[0022]Fig. 2A—D dr schematiska illustrationer av olika aspekter av en fOr och/eller akter av en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 2A och 2B illustrerar en fOrstav (eller akterspegel) av farjan 202, och visar en exemplifierande passage 130 till nedre 9 clack. Fig. 2C och 2D illustrerar en forstav (eller akterspegel) av farjan 204. For tydlighets skull indikeras passagerna med ytor narmast vattenlinjen. 100231Fig. 2A—D illustrerar exemplifterande sidovyer av en forstav eller akterspegel sedd langs mittlinjen 109 (betraktad akterut fran en position framffir foren eller forever fran en position bakom aktern). Fig. 2A—D illustrerar olika utforanden av en passage till nedre dack jamffirt med (bland annat) andra punkter for aft ta sig ombord pa eller i land frail farjan.

[0024]Sasom forklaras narmare med avseende pa Fig. 3A—C kan en passage 321 till ovre clack ge tilltrade till ett ovre clack placerat over det nedre dacket. Ett ovre clack kan vara en passage till ett dranerbart clack varifran vatten kan rinna ut i havet, och vatten som kommer in i en passage 321 till ovre clack kan rinna ut i havet — inte till ett nedre clack. En passage 321 till ovre clack kan i vissa simuleringar gâ ned under vattenlinjen 120 utan aft orsaka flodning eftersom passagen till ovre clack inte är i fluidkommunikation med det nedre dacket.

[0025]En passage 130 till nedre clack kan vara centralt placerad (mellan babords- och styrbordssidan) och/eller vara lateralt symmetrisk med avseende pa mittlinjen 109, sâ aft inget avsnitt av passagen till nedre clack 130 gar under vattenlinjen 120 vid en forvantad (simulerad) slagsida. Fig. 2A illustrerar en utffiringsform med en passage 130 till nedre clack placerad under (i detta exempel) en passage 321 till ovre däck, sasom visas med den vertikala forskjutningen 135. Fig. 2C illustrerar en utforingsform med en passage till nedre clack placerad den vertikala forskjutningen 135 hogre an passagen 321 till ovre clack. En passage till nedre clack och en passage till ovre clack kan vara placerade pa samma hojd 140. Den vertikala forskjutningen 135 kan vara mellan 0,3 och 3 m, inklusive mellan 0,5 och 2 m, inklusive mellan 0,75 och 1,5 meter. 100261Bredden av passagen 130 till nedre clack kan valjas sâ att den optimerar godslastning och sakerhet (exempelvis sa bred som mojligt, med hansyn tagen till forhindrande av flodning vid simulerad slagsida). Enligt olika specifikationer (exempelvis International Maritime Organization, IMO) ska ett fartyg med slagsida (exempelvis om slagsidans vinkel 40 är 40 grader) motsfa flodning genom en mangfald &garden Vinkeln 40 kan vara 30-50 grader, inklusive 35-45 grader, inklusive 40 grader. I vissa farjor haver skadetoleransen en minsta flytkraft vid skada (exempelvis vid slagsida). Fig. 2A och 2B jamfor farjan 202 i uppratt läge respektive med slagsida. Fig. 2C och 2D jamfor farjan 204 i uppratt lage respektive med slagsida. I vissa utforingsformer har en farja som beskrivs har inte nagon flodningspunkt (exempelvis ett parti av passagen 130) placerad under vattenlinjen nar farjan har slagsida med vinkeln 40 (exempelvis under en simulering sasom i Fig. 2B och 2D). Sasom visas i Fig. 2B och 2D befinner sig den nedersta punkten av passagen 130 till nedre clack pa ett avstand 210 over vattenlinjen nar farjan har slagsida med vinkeln 40 (exempelvis under en simulering).

[0027]Bredden (mellan sidogranserna) av en passage till nedre clack kan valjas sa att den uppfyller olika slagsideskrav. Avstandet 220 mellan passagen 130 till nedre clack och farjans sida kan valjas i enlighet med (bland annat) fartygsbredden 108, hojden 140 och en onskad bredd av passagen 130 till nedre däck, i kombination med en eller flera simulerade slagsidesvinklar Avstandet 220 kan vara minst 15 % av fartygsbredden 108, fdretradesvis minst 20 % av fartygsbredden 108, inklusive minst 25 % av fartygsbredden 11 108 eller minst 30 % av fartygsbredden 108. I vissa utforingsformer (exempelvis som i Fig. 2D) kan en passage till nedre clack forbli over vattenlinjen aven ndr ett parti av en passage till ovre clack är under vattenlinjen, vilket forhindrar att vatten kommer in till det nedre dacket.

[0028]Fig. 3A—C är schematiska illustrationer av en fdrja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 3A illustrerar en sidovy; Fig. 3B illustrerar en planvy, och Fig. 3C illustrerar en sidovy bakifran av partiet ldngst akterut pd fdrjan 300. Farjan 300 omfattar ett nedre clack 310 forbundet med passagen 130 till nedre clack via en passageramp 312 till nedre clack. I vissa implementeringar kan en passageramp vara rorlig (till exempel till olika hojder). I vissa utforingsformer är det aft foredra att anvanda en fast passageramp. En fast passageramp kan medfora ldgre konstruktionskostnad, enklare handhavande, minskat underhdll ochieller sdkrare implementering an en rorlig ramp. En fast ramp kan i allmanhet vara mer motstandskraftig mot skador an en rorlig ramp. En rorlig ramp som kraver utrustning far anvandning (exempelvis far aft hoja och sanka rampen) skulle kunna skadas vid en olycka, och sadan skada skulle kunna hindra lossning. En fast passageramp kan underldtta lossning, speciellt ndr farjan är skadad, är delvis sjunken, lutar, har slagsida och dylikt.

[0029]Foretradesvis har passagerampen 312 till nedre clack en lutning som inte overskrider 18 grader fran horisontalplanet, foretradesvis 11 grader, foretradesvis 7 grader. Nedre clack 310 kan placeras nara vattenlinjen 120. I vissa fall är ett nedre clack under vattenlinjen 120. Vissa farjor har eft minimikrav pd reservflytkraft, vilket atminstone delvis kan uppfyllas genom att nedre clack 310 placeras over vattenlinjen och ett farslutbart 12 utrymme skapas under nedre clack 310. Nedre clack 310 kan vara placerat pa ett avstand 316 som är 2 till 5 meter, inklusive 2,5 till 3,5 meter, over vattenlinjen 120. Lutningen och langden av passagerampen 312 till nedre clack kan valjas i enlighet med farjans storlek, hojden 140, avstandet 316, och en onskad begransning (exempelvis far maximal lutning) forknippad med den typ av fordon som ska anvanda rampen. I vissa utforingsformer kan passagen 130 till nedre clack placeras pa en HO 140 Over vattenlinjen 120 som valjs i overensstammelse med det nedre dackets avstand 316 Over vattenlinjen (exempelvis kan hojden 140 vara stone an avstandet mellan det nedre dacket och vattenlinjen 120, inklusive mer an tva ganger avstandet, inklusive mer an tre ganger avstandet). Ett vertikalt avstand fran nedre clack 310 till passagen 130 till nedre clack (hojden 140— avstandet 316) kan vara storre an 1,5 meter, stone an 2,5 meter, storre an 3,5 meter, eller till och med storre an 4,5 meter. I vissa utforingsformer är det vertikala avstandet fran nedre clack 310 till passagen 130 till nedre clack storre an 25 %, inklusive stone an 50 %, inklusive storre an 75 %, inklusive storre an 100 %, inklusive storre an 125 %, av det vertikala avstandet fran nedre clack 310 till baslinjen 110 (avstandet 316 plus djupgaendet 115). I en foredragen utforingsform kan djupgdendet 115 vara 4 till 11 meter, avsfandet 316 kan vara 2 till 4 meter, och passagen till nedre clack 130 är minst 2 meter, foretradesvis minst 3 meter, Over det nedre dacket.

[0030]En farja kan omfatta ett eller flera ovre clack placerade Over ett nedre Ett ovre clack kan vara ett clack som ar inte flodningsbart, och kan vara en dranerbart clack variffan vatten kan rinna ut i havet genom gravitation. Den exemplifierande farjan 300 omfattar ett forsta ovre clack 320 och ett andra ovre clack 330. Det ovre dacket 320 är 13 forbundet med en passage 321 till ovre clack (i detta exempel placerad i aktern) via en ramp 322 till ovre clack. Det ovre dacket 330 är (i detta exempel) forbundet med passagen 321 till ovre clack via en ramp 332 till ovre clack. En passageramp till ovre clack behover inte luta (exempelvis med en passage till ovre clack pd vdsentligen samma niva som sift respektive ovre clack). En passageramp till ovre clack kan luta nedat fran sitt respektive ovre clack till sin respektive passage till ovre clack. I vissa utffiringsformer kan eft forsta och ett andra ovre clack anvanda samma passage till ovre clack. I vissa fall anvander olika ovre clack olika passager. En passageramp till ovre clack kan vara rorlig. Foretradesvis är en passageramp en fast ramp.

[0031]Avstanden 326 och 336 mellan dacken kan vdljas i enlighet med forvdntade fordonshojder. I en exemplifierande utforingsform kan vart och ett av avstanden 326 och 336 vara tillräckligt stort for lastbilar och sldpvagnar, och kan sdlunda erbjuda minst 4,4 meters fri hojd mellan ett clacks golv och taket ovanfor. I vissa fall kan en fri hojd over ett clack (exempelvis ett ov-re clack) vara dimensionerad far aft ta emot latta fordon (som exempelvis inte overskrider 3 meter). Dacken kan vara forbundna via en eller flera icke-obligatoriska lastramper 314. En lastramp kan vara dimensionerad (vad galler exempelvis bredd, ldngd, placering, lutning) for att mojliggora for trafik pd ett underliggande clack aft komma upp till ett ovanforliggande clack, och kan vara placerad i olika ldgen for aft underldtta smidigt trafikflode inuti farjan. Sasom visas i Fig. 3B kan en lastramp 314 vara placerad pa en sida av en fdrja.

[0032]En farja kan omfatta ett flertal passager och passageramper, vilka alla kan vara placerade i en ande (exempelvis foren eller aktern). Sasom visas i Fig. 3B kan, i 14 farjan 300, det ovre ddcket 320 nas via tva passageramper 322 till ovre clack, av vilka var och en är forbunden med en separat passage 321 till ovre clack. Pa liknande salt kan det ovre dacket 330 nas via tva passageramper 332 till ovre clack, av vilka var och en är forbunden med en separat passage 321 till ovre clack. En passage (exempelvis en babordspassage eller styrbordspassage) kan erbjuda tilltrade till tva eller flera ovre clack. I eft arrangemang är passagen 130 till nedre clack centralt placerad, med passager 321 till ovre clack inrattade pa vardera sidan, och varje passage 321 till ovre clack ger tilltrade till en ramp 322 till ovre clack och en ramp 332 till ovre clack. I vissa fall ger en babordspassage tilltrade till ett ovre clack och en styrbordspassage tilltrade till ett annat ovre clack. En passage till ovre clack kan befinna sig pa samma hojd som en passage till nedre clack. En passage till ovre clack kan befinna sig pa en annan höjd an en passage till nedre clack, sasom illustreras med den vertikala fOrskjutningen 135. En vattentat barriat 142 kan hindra vatten fran aft stromma in pa nedre clack 310 (exempelvis fran rampen 322 till ovre clack).

[0033]En farja kan omfatta ett framdrivningssystem 342, vilket kan innefatta en kolvmotor, en turbin och dylikt, som inrattats for aft alstra en dragkraft pa fdrjan (exempelvis med en propeller, en vattenstrale och dylikt). I vissa utforingsformer kan eft framdrivningssystem (exempelvis en vattenstrale, eller, sasom visas i Fig. 3A, en roderpropeller 344) vara inrattat for att tillhandahalla dragkraft i sidled. En betydande dragkraft i sidled (exempelvis i aktern) kan medge minskad vandradie f6r fdrjan, vilket gör det mojligt f6r fdrjan aft snabbt "svanga runt" och (exempelvis) backa in mot en kaj. En farja med lastnings-ilossningsramper i en Jude (exempelvis aktern) och ett framdrivningssystem som medger snabb vandning kan segla framlanges till en destination for att snabbt svanga runt och backa in mot kajen for lossning. Inorn vissa anvandningsomraden kan en sklan utformning minska behovet av passager far for- och akterlastning, vilket fOrenklar konstruktionsarbetet och anda medger tillrackligt korta hanteringstider i hamn. I vissa utfOringsformer omfattar en farja en stor centralt placerad axeldriven propeller och en roderpropeller pa vane sida.

[0034]En ramp och dess tillhorande passage kan anvandas for lastning och/eller lossning. I vissa fall anvands en ramp och dess tillhorande passage far bade lastning och lossning. Vissa farjor omfattar en vandzon 334 fOr aft mojliggora for fordon aft svanga runt (exempelvis utan att backa), vilket kan mojliggora anvandning av samma passage far pa, och avkorning. Vandzonen 334 kan vara storre an 12 m i diameter, inklusive storre an 14 m i diameter.

[0035]Fig. 4A—C är schematiska illustrationer av en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 4A illustrerar en sidovy; Fig. 4B illustrerar en planvy, och Fig. 4C illustrerar en sidovy bakifran av partiet langst akterut pa farjan 400. Farjan 400 omfattar eft framdrivningssystem 342 som drivs med naturgas (till exempel metan, etan och dylikt). Naturgasen kan foretradesvis levereras och lagras som kondenserad naturgas (Liquefied Natural Gas, LNG). Farjan 400 omfattar en LNG-motor 410 konfigurerad for att driva en eller flera propellrar och/eller vattenstralar. En LNG-tankstation 420 kan anslutas via en tankningsramp 324 till ett clack (i detta fall ett ovre clack 320) far att ta emot en LNG-tank levererad pa ett slap (exempelvis av en lastbil). LNG-tankstationen 420 kan omfatta en lostagbar LNG-tankningsanslutning 430, vilken lostagbart kan kopplas till LNG-slapet och 16 overfara LNG fran slapet till motorn 410. Ett LNG-avluftningsror 450 kan tillhandahalla ventilering av overflodig LNG (exempelvis under lagring). 100361LNG-tankningsrampen kan leda upp fran dacket i en riktning mot LNG- tankstationen. I en foredragen utforingsform kor en lastbil med LNG-slap pa farjan 400 via en passageramp, och backar sedan uppfor LNG-tankningsrampen 440 till LNGtankstationen 420. LNG-slapet kan lossas fran lastbilen, och lastbilen kan lamna farjan. En sadan utformning kan tillhandahalla ett effektivt byte av tomma LNG-slap till fulla slap, och kan eliminera behovet av en LNG-lagringstank ombord (exempelvis inbyggd). Tankstationen 420 kan innefatta ett flertal vaggar 422. Vaggarna 422 kan vara konstruerade (exempelvis med remmar eller kedjor) for aft stabilisera ett LNG-slap, sarskilt med avseende pa slagsida och/eller plotsliga stopp. Vaggarna 422 kan vara explosionssakra och/eller brandsdkra (exempelvis genom aft gaser riktas bort fran farjan 400 i handelse av en brand eller explosion), vilket kan forbattra sakerheten jamffirt med en intern LNG-tank innesluten i ett fartyg.

[0037]En metod far byte av LNG-bransletankar kan innefatta aft leverera en full LNG-tank pa ett slap, med anvandning av branslet i tanken, koppla en lastbil till den tomma LNG-tanken far aft avlagsna den tomma LNG-tanken, och ersatta den tomma LNGtanken med en full LNG-tank.

[0038]Fig. 5 ar en schematisk illustration av en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 5 illustrerar en perspektivvy. Farjan 500 omfattar ett nedre dack 310 (visas inte), samt ovre dack 320 och eft andra ovre clack 330. De ovre dacken nas via babords och styrbords passageramper 322 och 332 till ovre däck, vilka ger tilltrade till 17 babords och styrbords passager 321 till ovre däck. Nedre clack 310 nas via passagerampen 312 till nedre clack fran passagen 130 till nedre däck. Passagerna 321 till ovre clack bar en vertikal forskjutning 135 fran passagen 130 till nedre clack. En LNG-tankstation 420 (visas inte) omfattar en LNG-tankningsramp 440 och ett avluftningsror 450.

[0039]Fig. 6A—B är schematiska illustrationer av en kaj konfigurerad for att fungera med en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 6A illustrerar en sidovy; Fig. 6B illustrerar en planvy. For att underlatta lastning och lossning kan en kaj vara konstruerad for att integreras med olika farjor som beskrivs bar. En kaj 602 kan omfatta lastramper som kan konfigureras for aft passas in med motsvarande passager pa en farja (exempelvis farjan 600). Kajen 602 kan omfatta en forsta lastramp 610 konfigurerad for aft overfora fordon till en passage till nedre clack och en andra lastramp 620 konfigurerad for att overfora fordon till en passage till ovre däck. Lastramperna 610 och 620 kan vara konfigurerbara for att justera den respektive vertikala fOrskjutningen 135 (Fig. 3) mellan passagerna.

[0040]Sasom visas i Fig. 6B kan fordonstrafik fâ tilltrade till olika clack samtidigt. I den exemplifierande kajen 602 anges det clack som nas via varje trafikfil till vanster om varje lastramp. I en utformning kan trafiken nâ tre olika clack samtidigt. I vissa fall lair inkommande trafik ombord pa farjan via en forsta passage (exempelvis den oversta lastrampen 620 och dess tillhorande passage 321 till ovre clack) medan utgaende trafik lossas via en andra passage (exempelvis den understa lastrampen 620, via den andra passagen 321 till ovre clack). En vandzon kan mojliggora lastning och lossning utan backning, och kan mojliggora anvandning av en sida av en ramp (exempelvis passagerampen 312 till nedre clack) fOr lastning medan den andra sidan anvands for 18 lossning. Farjan 600 illustrerar en annan placering for en lastramp 314 (i detta fall nara farjans 600 mittpunkt). 100411Fig. 7A och 7B är schematiska illustrationer av en farja, enligt vissa utforingsformer. Fig. 7A illustrerar en sidovy; Fig. 7B illustrerar en planvy. Den exemplifierande farjan 700 omfattar ett nedre clack 310 och ett ovre clack 330. Dacken kan nas via for- och akterpassager. En i aktern placerad ramp 312 till nedre clack forbinder en i aktern placerad passage 130 till nedre clack med det nedre dacket 310, och en i foren placerad ramp 312 till nedre clack forbinder en i foren placerad passage 130 till nedre clack med det nedre dacket 310. En i aktern placerad ramp 332 till ovre clack forbinder en i aktern placerad passage 321 till ovre clack med det ovre dacket 330, och en i foren placerad ramp 332 till ovre clack fol.-binder en i foren placerad passage 321 till ovre clack med det ovre dacket 330.

[0042]De for- och akterplacerade passagerna kan tillata vasentligen enkelriktad trafikstrom, sasom illustreras schematiskt med de morka pilarna i Fig. 7B. Trafiken kan kora in via en passage och kora ut via den andra passagen.

[0043]I vissa utforingsformer är en frarnre passage hogre an en motsvarande akterplacerad passage, vilket kan forbattra sjovardigheten med avseende pa inkommande vagor under overfarten. I den exemplifierande farjan 700 är den framre passagen 130 till nedre clack hogre over vattenlinjen an den akterplacerade passagen 130 till nedre dack. Forstaven kan vara formad sà att den riktar bort inkommande vagor frail den framre passagen 130 till nedre däck. I den exemplifierande farjan 700 är passagen 130 till nedre 19 clack under passagema 321 till ovre clack i aktem, och passagen 130 till nedre clack är over passagema 321 till ovre clack i foren. 100441Beskrivningen ovan är illustrerande och inte begrdnsande. Manga varianter av uppfinningen kommer att bli uppenbara for sakkunniga vid genomgdng av denna redogorelse. Uppfinningens omfattning ska ddrfor inte bestammas med hanvisning till beskrivningen ovan, utan ska i stallet bestammas med hanvisning till de bifogade patentkraven tillsammans med alla deras ekvivalenta utforingsformer.

Claims (20)

PATENTKRAV

1. Farja (100, 202, 204, 300, 400, 500, 600, 700) innefattande: ett skrov (101) med en for (102) omfattande en forstav (103) och en alder (104) omfattande en akterspegel (105), varvid skrovet har en babordssida (106), en styrbordssida (107), en fartygsbredd (108) mellan babords- och styrbordssidan, en baslinje (110), en konstruktionsvattenlinje (120) och ett djupgdende (115) mellan baslinjen och konstruktionsvattenlinjen, varvid djupgaendet är storre an 4,5 meter, foretradesvis storre an 5,8 meter, ett nedre clack (310) inuti skrovet, en passage (130) till nedre clack i skrovet, varvid passagen till nedre clack är placerad vid en HO (140) over konstruktionsvattenlinjen som är minst 3 meter, foretradesvis minst 4 meter, foretradesvis minst 6 meter, och stone an 50 %, foretradesvis storre an 80 %, av djupgdendet, och en passageramp (312) till nedre däck, foretradesvis en fast ramp, med en lutning som inte overstiger 18 grader, foretradesvis 11 grader, foretradesvis 7 grader frill horisontalplanet, varvid passagerampen till nedre clack forbinder passagen till nedre clack med det nedre dacket.

2. Farja enligt patentkrav 1, varvid skrovet inte har en forslutbar port for fordonstilltrade placerad mellan passagen till nedre clack och konstruktionsvattenlinjen.

3. Farja enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid hojden over konstruktionsvattenlinjen är storre an 100 %, foretradesvis stone an 150 %, foretradesvis storre an 200 %, av djupgdendet.

4. Farja enligt na'got av foregaende patentkrav, varvid: fartygsbredden är storre an 15 meter, foretradesvis 18 m, och mindre an 45 meter, foretradesvis 40 meter, och passagen till nedre clack befinner sig vid eller over en simulerad vattenlinje som faststalls under en simulering van i farjan lastas med sin dimensionerande last och lutas i en slagsidesvinkel (40) som är mellan 30 och 50 grader, foretradesvis mellan 35 och 45 grader, foretradesvis 40 grader.

5. Farja enligt n4ot av foregaende patentkrav, varvid inget parti av passagen till nedre clack firms inom ett avstand (220) som är 15 % av fartygsbredden, foretradesvis 20 % av fartygsbredden, foretradesvis 25 % av fartygsbredden, foretradesvis 30 % av fartygsbredden, frail babords- och styrbordssidan.

6. Farja enligt nagot av foregaende patentkrav, varvid passagen till nedre clack är inrattad i forstaven ochieller akterspegeln.

7. Farja cnligt nagot av forcgacndc patentkrav, vidarc inncfattandc: minst ett forsta ovre clack (320), foretradesvis ett dranerbart däck, placerat minst 4,4 meter over det nedre dacket, en forsta passage till ovre clack (321) i skrovet, och en forsta passageramp (322) till ovre däck, foretradesvis en fast ramp, som forbinder den forsta passagen till ovre clack med det ovre dacket.

8. Farja enligt patentkrav 7, varvid minst en passage är inrattad i forstaven och minst en annan passage är inrattad i akterspegeln.

9. Farja enligt patentkrav 8, varvid forstavspassagen är inrattad hogre Over vattenlinjen an akterspegelspassagen.

10. Farja enligt nagot av patentkrav 7-9, vidare innefattande: en andra passage (321) till ovre clack i skrovet, och en andra passageramp (322) till ovre dack som forbinder den andra passagen till ovre clack med det forsta ovre dacket. 22

11. Farja enligt patentkrav 10, varvid den forsta passagen till ovre clack befinner sig pa babordssidan av passagen till nedre däck, och den andra passagen till ovre clack befinner sig pa styrbordssidan al/ passagen till nedre

12. Farja enligt nagot av patentkrav 7-11, varvid passagen till nedre clack är separerad fran minst en passage till ovre clack med en vertikal forskjutning (135) som är minst 0,5 m, foretradesvis 1 m, foretradesvis 1,5 m.

13. Farja enligt patentkrav 12, varvid passagen till nedre clack är lagre an passagen till ovre

14. Farja cnligt nagot av patcntkrav 7-13, vidarc inncfattandc: ett andra ovre clack (330), foretradesvis ett dranerbart däck, placerat minst 4,4 meter over det fOrsta ovre dacket, och en andra passageramp (332) till ovre däck, foretradesvis en fast ramp, som forbinder det andra ovre dacket med den forsta passagen till ovre clack i skrovet.

15. Farja enligt nagot av patentkrav 7-14, vidare innefattande en lastramp (314), foretradesvis en fast ramp, som forbinder det nedre dacket med minst ett ovre

16. Farja enligt nagot av foregaende patentkrav, vidare innefattande en vandzon (334) storre an 12 m i diameter, foretradesvis storre an 14 m i diameter, pa minst ett dãck, varvid vandzonen är utformad for att mojliggora for fordon aft anvanda en passage far pa- och avkorning, foretradesvis utan att backa.

17. Farja enligt nagot av foregaende patentkrav, vidare innefattande: en motor (410) som drivs med naturgas, en tankstation (420) konfigurerad for att ta emot en bransletank for kondenserad naturgas (Liquefied Natural Gas, LNG) pa ett slap och overfOra LNG fran bransletanken till motorn, 23 en lostagbar LNG-tankningsanslutning (430) konfigurerad for aft ansluta bransletanken till tankstationen, och en tankningsramp (440) som ansluter tankstationen till minst ett clack.

18. Farja enligt patentkrav 17, varvid tankningsrampen gar upp frail dacket mot tankstationen vid rorelse mot passagen till daeket.

19. Kaj (602) innefattande: en forsta lastramp (610) konfigurerad far aft overfora fordon till passagen till nedre clack pa en farja enligt nagot av patentkrav 7-18, och en andra lastramp (620) konfigurerad far att overfora fordon till den farsta passagen till ovre clack pa en farja cnligt nagot av patentkrav 7-18, foretradesvis mcd den andra lastrampen anordnad intill den farsta lastrampen.

20. Kaj enligt patentkrav 19, vidare innefattande en tredje lastramp (620) konfigurerad for aft overfora fordon till den andra passagerampen till ovre clack pa en faija enligt nagot av patentkrav 10-17, foretradesvis med den tredje lastrampen anordnad intill den forsta lastrampen, foretradesvis med den andra och den tredje lastrampen anordnad pa vardera sidan av den forsta lastrampen. 24 1/7 100 102 104 1 1 101011-103 1