SE537396C2 - Förfarande för detektering av ett blockerat flöde - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Forfarande for att detektera en flodesblockering (205) i ett fluidsystem (201), vilken flodesblockering är anordnad mellan en forsta fluidledning (203) och en till den forsta fluidledningen via flodesblockeringen (205) ansluten andra fluidledning (204). Forfarandet innefattar att styra en till den fOrsta fluidledningen (203) ansluten flodeskalla (202) sa att minst ett inflode (208) in i den forsta fluidledningen (203) skapas och att styra en till den andra fluidledningen (204) ansluten doseringsenhet (206) sa att minst ett utflode (209, 219) ut ur den andra fluidledningen skapas. Forfarandet innefattar att skapa ett av de namnda flodena (209) som ett tidsberoende flode av kand storlek och med en tidskonstant T och resterande namnda minst ett flode (208, 219) som ett Over tidskonstanten T vasentligen konstant flode sa att trycksvangningar uppstar i atminstone en av namnda fluidledningar (203, 204), att mata amplituden hos trycksvangningarna och pa basis av den uppmatta amplituden detektera flodesblockeringen (205).

Description

Forfarande for detektering av ett blockerat flocle UPPFINNINGENS OMRADE Foreliggande uppfinning avser ett forfarande far att detektera ett blockerat flode. Uppfinningen är speciellt, men inte uteslutande, inriktad pa utforandet av ett sadant forfarande for att detektera graden av igensattning av ett filter i ett SCR-system far avgasrening. Uppfinningen avser aven en datorprogramprodukt innefattande datorprogramkod for implementering av ett forfarande enligt uppfinningen, samt en elektronisk styrenhet.

BAKGRUNDSTEKNIK For att uppfylla radande krav pa avgasrening är dagens motor- fordon vanligtvis forsedda med en katalysator i avgasledningen for att astadkomma katalytisk omvandling av miljofarliga bestandsdelar i avgaserna till mindre miljofarliga amnen. En metod som tagits i bruk for att astadkomma en effektiv katalytisk om- vandling bygger pa insprutning av ett reduktionsmedel i avga- serna uppstroms katalysatorn. Ett i reduktionsmedlet ingaende eller av reduktionsmedlet bildat reduktionsamne fors av avgaserna in i katalysatorn dar det adsorberas pa aktiva saten i katalysatorn, vilket ger upphov till ackumulation av reduktionsamnet i katalysatorn. Det ackumulerade reduktionsamnet kan antingen desorbera, d.v.s. lossna fran de aktiva satena, eller reagera med ett avgasamne for omvandling av detta avgasamne till ett ofarligt amne. En sadan reduktionskatalysator kan exempelvis vara av SCR-typ (SCR = Selective Catalytic Reduction). Denna typ av katalysator benamns fortsattningsvis SCR-katalysator. En SCR- 1 katalysator reducerar selektivt NO i avgaserna men inte syret i avgaserna. Hos en SCR-katalysator insprutas vanligtvis ett ureaeller ammoniakbaserat reduktionsmedel, t.ex. AdBlue, i avgaserna uppstroms katalysatorn. Vid insprutningen av urea i avgaserna bildas ammoniak och det är denna ammoniak som utgor reduktionsamnet som bidrar till den katalytiska omvandlingen i SCR-katalysatorn.

SE1150862 och W02011142708 beskriver SCR-system for insprutning av reduktionsmedel i ett avgassystem uppstroms en SCR-katalysator. I denna typ av SCR-system inbegrips en tank som hailer reduktionsmedlet. SCR-systemet har aven en pump som är anordnad att pumpa upp reduktionsmedlet fran tanken via en sugslang och tillfora den via en trycksatt slang till en doseringsenhet som är anordnad vid ett avgassystem hos fordonet, sasom t.ex. vid ett avgasror has avgassystemet. Doseringsenheten är anordnad att injicera en erforderlig mangd reduktionsmedel in i avgasroret uppstroms SCR-katalysatorn enligt drivrutiner inlagrade i en styrenhet has fordonet. For att lattare reglera trycket vid sma eller inga doseringsmangder kan systemet aven ha en returslang som är anordnad fran en trycksida has systemet tillbaka till tanken. Enligt denna konfiguration är det mojligt att kyla doseringsenheten medelst reduktionsmedlet som vid kylning flodar fran tanken via pumpen och doseringsenheten tillbaka till tanken. Pa detta satt tillhandahalls en aktiv kylning av doseringsenheten. Returflodet frail doseringsenheten till behallaren är vasentligen konstant. SCR-systemet innefattar aven ett filter for att filtrera reduktionsmedlet fore dosering medelst doseringsenheten. Detta filter är anordnat for att skydda doseringsenheten fran att sattas 2 igen av partiklar, sasom t.ex. jordpartiklar, smuts, etc. Filtret kan vara ett pappersfilter, men andra slags filter är naturligtvis brukliga.

Ett problem med sadana filter är att dessa latt kan sattas igen, vilket leder till en flodesblockering sa att reduktionsmedlet inte kan doseras sasom avsett. En sadan flodesblockering maste detekteras och atgardas, eftersom utslappen av NOx-gaser annars stiger. I W02011142708 loses detta problem genom att kontinuerligt mata ackumulerad mangd vatska som doseras via en doseringsenhet och utifran dessa matningar avgara om filtret behover bytas ut. Detta forfarande bygger pa antaganden om att en viss mangd doserat reduktionsmedel leder till en viss grad av igensattning av filtret. For att undvika filterbyten i onodan och forsamrad avgasrening är det onskvart att astadkomma ett satt att detektera om filtret är igensatt.

Ett satt att detektera en flodesblockering, till exempel i form av ett igensatt filter, är att mata tryckfallet Over det igensatta eller delvis igensatta filtret. Med kannedom om flodet genom filtret kan man avgara blockeringens storlek. Det kravs dock att trycken i de till filtret angransande fluidledningarna pa !Dada sidor om filtret är ' SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning är att anvisa ett forfarande for att i ett tidigt skede med enkla medel kunna detektera en flodesblockering i ett fluidsystem utan att paverka fluidsystemets normala funktion.

Enligt en forsta aspekt av uppfinningen uppnas detta syfte medelst ett forfarande for att detektera en flodesblockering i ett fluidsystem, vilken flodesblockering är anordnad mellan en forsta 15 fluidledning och en till den forsta fluidledningen via flodesblockeringenanslutenandrafluidledning,varvid forfarandet innefattar att styra en till den forsta fluidledningen ansluten flodeskalla sa att minst ett inflode in i den forsta fluidledningen skapas och att styra en till den andra fluidledningen ansluten doseringsenhet sa att minst ett utflode ut ur den andra fluidledningen skapas. Forfarandet innefattar vidare att skapa ett av de namnda flodena som ett tidsberoende flode av kand storlek och med en tidskonstant r och resterande namnda minst ett flOde som ett over tidskonstanten T konstant eller vasentligen konstant flode sa att trycksvangningar uppstar i atminstone en av namnda fluidledningar, att mata amplituden hos trycksvangningarna i en av namnda fluidledningar dar trycksvangningar uppstar och pa basis av den uppmatta amplituden detektera flodesblockeringen. 4 Eftersom amplituden has trycksvangningarna beror av flodesblockeringens storlek kan man genom att mata denna detektera huruvida en flodesblockering foreligger. Franvaro av en flOdesblockeringinnebarenmindreamplitudhos trycksvangningarna. Amplituden has trycksvangningarna vaxer ju storre flodesblockeringen blir, eftersom de !pada fluidledningarna genom blockeringen avgransas alltmer fran varandra. Med f6rfarandet enligt uppfinningen kan en flodesblockering upptackas i ett tidigt skede innan den blir kritisk och riskerar att ge allvarliga foljder. Detta sker dessutom genom att endast mata trycket i en av de till blockeringen anslutna fluidledningarna. Det racker alltsa med en trycksensor, vilket minskar behovet av hardvara jamfort med den inledningsvis beskrivna kanda tekniken dar ett tryckfall mats aver blockeringen. Da forfarandet utfors i t.ex. ett SCR-system sasom inledningsvis beskrivits inverkar det dessutom inte pa systemets normala funktion, eftersom forfarandet kan utforas oberoende av konstanta eller vasentligen konstanta floden till respektive fran de bada fluidledningarna och eftersom en tidsberoende flodeskalla redan finns pa plats.

Flodesblockeringen kan alltsa detekteras samtidigt som fluid strommar som van ligt genom systemet.

Enligt en utforingsform detekteras flodesblockeringen pa basis av den uppmatta amplituden, storleken av det tidsberoende flodet och fluidsystemets volym V och elasticitet E. Genom att kanna till dessa storheter far man en sakrare detektering av flOdesblockeringen.

Enligt en utforingsform anvands den uppmatta amplituden som en testvariabel ti vilken testas mot ett larmkriterium, och, givet att larmkriteriet uppfylls, alstras en felkod. Pa detta satt kan en styrenhet vilken är anordnad att implementera forfarandet automatiskt larma da flodesblockeringen behover atgardas. Genom att direkt anvanda den uppmatta amplituden behover inga berakningar av flodesblockeringens faktiska storlek utforas av styrenheten.

Enligt ytterligare en utforingsform beraknas flodesblockeringens storlek pa basis av den uppmatta amplituden, storleken av det tidsberoende flodet, den forsta fluidledningens volym Vi och elasticitet Ei och den andra fluidledningens volym V2 och elasticitet E. Med kannedom om de namnda storheterna kan storleken pa en blockering beraknas, vilket är anvandbart om blockeringen endast blir kritisk da den overstiger en viss storlek.

Man kan da vidta atgarder i ratt tid och slipper t ex byta filter da filtret endast är lindrigt igensatt och fluidsystemet fortfarande fungerar tillfredsstallande.

Enligt en utforingsform anvands den beraknade storleken som en testvariabel t1 vilken testas mot ett larmkriterium, och, givet att larmkriteriet uppfylls, alstras en felkod. Pa detta satt kan en styrenhet vilken är anordnad att implementera forfarandet automatiskt larma da flodesblockeringen behover atgardas.

Enligt en utforingsform uppfylls larmkriteriet om testvariabeln ti overskrider ett forutbestamt troskelvarde. Detta är ett enkelt satt att avgora om flodesblockeringen behover atgardas. Oavsett om den beraknade storleken av flodesblockeringen eller den uppmatta amplituden hos trycksvangningarna anvands som testvariabel t1, kan troskelvardet med fordel sattas sa att det 6 optimeras for det aktuella fluidsystemet, d.v.s. med avseende pa t.ex. fluidsystemets ingaende volymer, elasticitet, fluidens egenskaper, omgivningsparametrar sasom tryck och temperatur, det tidsberoende flodets storlek, etc.

Enligt ytterligare en utforingsform utfors forfarandet for ett system dar de namnda fluidledningarna skiljer sig i volym. Foretradesvis är volymen av en av de namnda fluidledningarna minst tio ganger storre an volymen av en annan av de namnda fluidledningarna. Trycksvangningarna kan i ett sadant system bli mer markanta i den mindre av de bada fluidledningarna, vilket underlattar detekteringen av flodesblockeringen.

Enligt annu en utforingsform skapas det tidsberoende flodet i den av de namnda fluidledningarna som har minst volym. Detta ger vanligtvis mest markanta trycksvangningar.

Enligt ytterligare en utforingsform mats amplituden hos trycksvangningarna i den av de namnda fluidledningarna som har minst volym. Enligt en annan utforingsform mats amplituden hos trycksvangningarna i den av de namnda fluidledningarna dar det tidsberoende flodet skapas. Pa dessa satt gar det lattast att detektera trycksvangningarna eftersom de vanligtvis blir tydligast i dessa !pada fall. Naturligtvis kan den av de namnda fluidledningarna som har minst volym sammanfalla med den av de namnda fluidledningarna dar det tidsberoende flodet skapas.

Enligt annu en utforingsform skapas minst ett namnt inflode in i den forsta fluidledningen genom att styra en flodeskalla i form av 30 en pump sa att fluid pumpas fran en tank in i den namnda forsta 7 fluidledningen. Genom att anvanda en pump kan det namnda inflodet skapas antingen som ett tidsberoende eller som ett konstant eller vasentligen konstant flode.

Enligt en variant av denna utforingsform aterfors fran den andra fluidledningen fluid till namnda tank i ett namnt utflode i form av ett returflode, och leds fluid ut ur fluidsystemet i ett namnt utflode i form av ett forbrukningsflode. Pa sa vis skapas ett genomflode av fluid i systemet, vilket är fordelaktigt om flagon del i fluidsystemet är beroende av genomstromning for att kylas ay. I exempelvis ett system far insprutning av reduktionsmedel uppstroms en SCR-katalysator anvands ofta en del av reduktionsmedlet for dosering till avgassystemet via doseringsenhetens utflode och den del av reduktionsmedlet som inte doseras aterfors i ett returflode till tanken. Denna del reduktionsmedel anvands fordelaktigt som kylmedel for att undvika overhettning av doseringsenheten. Reduktionsmedlet i returflodet är filtrerat och SCR-systemet blir darfor till viss del sjalvrenande. Det aterforda filtrerade reduktionsmedlet bidrar darmed inte till att ytterligare satta igen filtret.

Enligt en utforingsform styrs doseringsenheten att skapa det namnda tidsberoende flodet. Detta är fordelaktigt i tillampningar dar man vill att fluid istallet for genom ett kontinuerligt utflode ska lamna fluidsystemet i form av diskreta doser, sasom ofta är fallet i ett system for insprutning av reduktionsmedel uppstroms en SCR-katalysator.

Enligt ytterligare en utforingsform skapas det tidsberoende flodet 30 i form av ett tidsperiodiskt flode. Foretradesvis skapas det 8 tidsperiodiska flodet i form av ett fyrkantsvagsliknande flode. Ett sadant flode astadkommes enkelt genom att till exempel oppna och stanga en ventil, varvid ett fyrkantsvagsliknande flode med en viss tidskonstant skapas. Foretradesvis skapas det tidsperiodiska fladet med en periodtid pa 0,1-10 s, mer foretradesvis 0,2-5 s, annu mer foretradesvis 0,25-1 s.

Enligt en utforingsform utfors forfarandet far ett fluidsystem innefattande en flodesblockering i form av ett i nagon grad igensatt filter, varvid graden av igensattning av filtret detekteras.

Enligt annu en utforingsform utfors forfarandet for ett system for insprutning av reduktionsmedel, sasom ett urea- eller ammoniakbaserat reduktionsmedel, uppstroms en SCR- katalysator i en avgasledning fran en forbranningsmotor. Forfarandet är val lampat att utforas for ett sadant system eftersom systemet vanligen innefattar en tidsberoende flodeskalla, sasom en doseringsenhet vilken doserar reduktionsmedel i diskreta doser till avgasledningen, och igensattningen av ett filter i ett sadant system kan behova matas oberoende av de vasentligen konstanta floden som dessutom finns i systemet. Forfarandet är vidare fordelaktigt eftersom ingen extra tryckgivare behovs utan flodesblockeringen kan detekteras med i systemet befintlig hardvara.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen uppnas syftet genom ett datorprogram nedladdningsbart till internminnet hos en dator, innefattande programvara for att styra stegen enligt den ovan foreslagna metoden nar namnda program kors pa en dator.

Enligt annu en aspekt av uppfinningen uppnas syftet genom en 9 datorprogramprodukt innefattande ett datalagringsmedium som är lasbart av en dator, varvid datorprogramkoden hos ett datorprogram enligt ovan är lagrad pa datalagringsmediet.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen uppnas syftet genom en elektronisk styrenhet innefattande ett exekveringsmedel, ett tillexekveringsmedletanslutetminneochetttill exekveringsmedletanslutetdatalagringsmedium,varvid datorprogramkoden hos ett datorprogram enligt ovan är lagrat pa namnda datalagringsmedium.

Enligt annu en aspekt av uppfinningen uppnas syftet genom ett motorfordon innefattande en elektronisk styrenhet enligt ovan.

Andra fordelaktiga sardrag has uppfinningen och fordelar med denna framgar av den nedan foljande beskrivningen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer i det foljande att narmare beskrivas med hjalp av utforingsexempel med hanvisning till bifogade ritningar, dar Fig. 1visar en schematisk skiss av ett system i vilket det uppfinningsenliga forfarandet kan utforas, Fig. 2visar en schematisk skiss av ett system for insprutning av reduktionsmedel uppstroms en SCR-katalysator, och Fig. 3visar en schematisk skiss av en styrenhet for implementering av ett forfarande enligt uppfinningen. 537 396 DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Med flodesblockering avses har en flodesblockering av nagon grad, alltsa aven en partiell blockering av ett flode. Den partiella blockeringen kan sitta i ett filter eller vara lokaliserad pa nagot annat stalle i fluidsystemet, t.ex. vid en strypning eller dylikt.

Med fluidsystem avses ett vatske- eller gassystem. Foretradesvis, men inte nadvandigtvis, avses har ett system avsett for genomstromning av en vatska. Foretradesvis, men inte nadvandigtvis, avses ett fluidsystem i ett fordon. Fluidsystemet kan exempelvis vara ett system for insprutning av reduktionsmedel uppstroms en SCR-katalysator i en avgasledning fran en forbranningsmotor, ett branslesystem avsett att forse en forbranningsmotor med bransle, ett hydrauliskt bromssystem i ett fordon, ett hydrauliksystem, ett pneumatiksystem etc.

Med fluidledning avses har en passage for att halla och transportera en fluid, sasom t.ex. en reduktant i vatskeform. Ledningen kan vara ett ror av godtycklig dimension. Ledningen kan besta av ett godtyckligt, lampligt material, sasom t.ex. plast, gummi eller metal!.

Med doseringsenhet avses har en enhet innefattande en ventilanordning av nagot slag, vilken kan styras att skapa ett konstant eller tidsberoende flode av kand storlek. 11 Med ett konstant eller vasentligen konstant flode avses ett flode som har en tidskonstant vilken är avsevart mycket storre an det tidsberoende floclets tidskonstant, sa att det konstanta eller vasentligen konstanta flodets variationer over tid sker mycket langsammare an det tidsberoende flodets variationer aver tid.

Ett forsta fluidsystem 101 dar det uppfinningsenliga forfarandet kan utforas visas schematiskt i fig. 1. Fluidsystemet innefattar en flodeskalla i form av en trycksatt fluidbehallare 102 med en volym VB, en forsta fluidledning 103 med en forsta volym Vi, en andra fluidledning 104 med en andra volym V2 och en flodesblockering 105 anordnad mellan den forsta och den andra fluidledningen. En doseringsenhet 106 är anordnad i anslutning till den andra fluidledningen, liksom en trycksensor 107.

For att berakna storleken av flodesblockeringen 105 skapas ett inflode 108 in i den forsta fluidledningen 103 fran den trycksatta behallaren 102. Med hjalp av doseringsenheten 106 skapas ett tidsberoende utflode 109 av kand storlek och med en tids- konstant T (d.v.s. tiden det tar for flodet att oka/avta till ca 63 % av dess maximala niva) fran den andra fluidledningen 104. Trycksvangningar uppstar da i fluidsystemet 101. Med hjalp av trycksensorn 107 mats trycket i den andra fluidledningen 104 och amplituden av trycksvangningarna bestams. Eftersom trycksvangningarnas amplitud är en funktion av flodesblockeringens storlek kan en blockering detekteras till exempel genom att observera hur amplituden andrar sig over tid. Ju storre flodesblockeringen är, desto storre blir amplituden hos trycksvangningarna. Med kannedom om fluidsystemets ingaende volymer VB, V1 och V2 och behallarens 102 elasticitet Eg samt 12 fluidledningarnas elasticitet Ei respektive E2 liksom utflodets storlek kan storleken pa flodesblockeringen skattas. I det fall strypningar av samma storleksordning som eller storre an flOdesblockeringen 105 forekommer i fluidsystemet 101 mellan den trycksatta behallaren 102 och den forsta fluidledningen 103 kan behallarens 102 volym och elasticitet bortses fran.

I ett fluidsystem liknande det ovan beskrivna systemet kan istallet for en trycksatt behallare en pump ansluten till en fluidtank anvandas som flodeskalla. Pumpen kan styras att skapa ett tidsberoende inflode och doseringsenheten kan da vara anordnad att skapa ett konstant ufflode, eller ett utflode som är vasentligen konstant over inflodets tidskonstant T. Trycksensorn kan vara kopplad till endera av de !Dada fluidledningarna, men lampligen är fluidsystemet anordnat sa att tryckmataren är kopplad till den av de !pada fluidledningarna som har minst volym, eftersom trycksvangningarna blir mest markanta i denna fluidledning. Foretradesvis, men inte nadvandigtvis, sammanfaller denna fluidledning med den fluidledning dar det tids- beroende flodet skapas, vilket kan leda till an mer markanta trycksvangningar.

Ett fluidsystem 201 for insprutning av reduktionsmedel uppstroms en SCR-katalysator (ej visad) i en avgasledning fran en forbranningsmotor ar schematiskt illustrerat i fig. 2. Systemet innefattar en flodeskalla i form av en pump 202 anordnad att via en fluidledning 211 pumpa in reduktionsmedel fran en tank 212 och in i en fluidledning 203. I direkt anslutning till fluidledningen 203 finns ett huvudfilter 205 anordnat och nedstroms detta finns en fluidledning 204. I anslutning till denna finns en medelst en 13 styrenhet (ej visad) elektriskt styrbar doseringsenhet 206, vilken är anordnad att via en doseringsventil 210 spruta in reduktionsmedel i namnda ej visade avgasledning. Doseringsenheten 206 innefattar ett elektroniskt kontrollkort (ej visat), vilket är anordnat for att hantera kommunikation med styrenheten. Doseringsenheten 206 kan aven innefatta plast och/eller gummikomponenter, vilka kan smalta eller pa annat satt paverkas negativt vid alltfor hoga temperaturer. En trycksensor 207 ar anordnad att mata trycket i den andra fluidledningen 204.

Fran doseringsenheten 206 finns en returledning 213 anordnad, vilken via en strypning 214 leder tillbaka till tanken 212. Forutom huvudfiltret 205 finns ett antal filter 215, 216, 217 anordnade i fluidsystenriet. Filtret 217 är i detta fall avsevart mycket storre an huvudfiltret 205.

Vid anvandning skapas med hjalp av pumpen 202 ett vasentligen konstant inflode 208 av reduktionsmedel i fluidledningen 203. Reduktionsmedlet filtreras vid huvudfiltret 205 och passerar in i fluidledningen 204. Nedstroms fluidledningen 204 doseras reduktionsmedlet ut till avgasledningen med hjalp av doseringsenheten 206, vilken styrs att skapa ett utflode 209 av kand storlek fran den andra fluidledningen 204 i form av ett fyrkantsvagsliknande flode genom att oppna och stanga doseringsventilen 210. Via doseringsenheten 206 leds dessutom icke doserat reduktionsmedel tillbaka till tanken 212 i ett vasentligen konstant returflode 219 via strypningen 214. Tack vare returflodet 219 kan doseringsenheten 206 kontinuerligt kylas av med hjalp av reduktionsmedel. Da doseringsventilen 210 ar stangd byggs med hjalp av pumpen 202 ett tryck upp i fluidledningen 204 mot strypningen 214 och da doseringsventilen 14 210 är Open lattar trycket eftersom reduktionsmedel da strommar ut genom bade doseringsventilen och via strypningen 214. Trycksvangningarna mats av trycksensorn 207. Med hjalp av styrenheten beraknas trycksvangningarnas amplitud och utifran denna kan graden av igensattning av huvudfiltret 205 bestammas. Pa basis av den uppmatta amplituden, storleken av det tidsberoende flodet, fluidledningens 203 volym Vi och elasticitet Ei och fluidledningens 204 volym V2 och elasticitet E2 beraknas graden av igensattning av huvudfiltret 205.

I denna utforingsform av det uppfinningsenliga forfarandet är fluidsystemet 201 anordnat med en forsta fluidledning 203 vars volym Vi är ca tio ganger storre an volymen V2 hos den andra fluidledningen 204. Det tidsberoende flodet 209 skapas i form av en fyrkantsvag i den andra fluidledningen 204, vid vilken aven trycket mats. Trycksvangningarna blir darfor latta att detektera med hjalp av trycksensorn 207. Graden av igensattning av huvudfiltret 205 kan faststallas oberoende av de vasentligen konstanta in- och utflodena 208, 219 av reduktionsmedel i fluidledningarna 203, 204. Att flodena är vasentligen konstanta innebar i detta fall att tidskonstanten hos det tidsberoende, i detta fall fyrkantsvagformade, flodet 209 ar betydligt mindre an eventuella tidskonstanter hos de ovriga flodena 208, 219. Detta kan exempelvis innebara att tidskonstanten T for det tidsberoende flodet ar i storleksordningen tiondels sekunder, medan de ovriga flodena varierar over en avsevart langre tid, sasom med en tidskonstant i intervallet 5-30 s.

Den beraknade storleken av flodesblockeringen kan lampligen anvandas som en testvariabel ti vilken med hjalp av styrenheten testas mot ett larmkriterium. Givet att larmkriteriet uppfylls alstras en felkod. Larmkriteriet kan till exempel sattas sa att det uppfylls om testvariabeln ti overskrider ett forutbestamt troskelvarde.

IstaIlet for att berakna storleken av flodesblockeringen kan det vara lampligt att anvanda den uppmatta amplituden hos trycksvangningarna som testvariabel ti. I detta fall kan man satta troskelvardet sa att hansyn tas till fluidsystemets storheter sasom fluidledningarnas volymer och elasticitet sa att ett faktiskt varde pa flodesblockeringens storlek inte behover beraknas. Lampliga troskelvarden kan t.ex. bestammas empiriskt eller med hjalp av simulering. For vissa tillampningar kan dock fluidsystemets storheter variera med till exempel temperatur och tryck. I till exempel branslesystem kan trycket variera mellan ca 500-2000 bar och elasticiteten hos systemet blir i hog grad beroende av trycket. I dessa fall kan det vara fordelaktigt att antingen berakna storleken av flodesblockeringen och anvanda denna som testvariabel ti eller att anvanda ett troskelvarde vilket är t.ex. tryckberoende.

Datorprogramkod far implementering av ett forfarande enligt uppfinningen är lampligen inkluderad i ett datorprogram som är inlasningsbart till internminnet has en dator, sasom internminnet has en elektronisk styrenhet has ett motorfordon. Ett sadant datorprogram är lampligen tillhandahallet via en datorprogramprodukt innefattande ett av en elektronisk styrenhet lasbart datalagringsmedium, vilket datalagringsmedium har datorprogrammet lagrat darpa. Namnda datalagringsmedium är exempelvis ett optiskt datalagringsmedium i form av en CD-ROM-skiva, en DVD- 1 6 skiva etc, ett magnetiskt datalagringsmedium i form av en hard-disk, en diskett, ett kassettband etc, eller ett Flashminne eller ett minne av typen ROM, PROM, EPROM eller EEPROM.

Fig. 3 illustrerar schematiskt en elektronisk styrenhet 40 inne- fattande ett exekveringsmedel 41, sasom en central processorenhet (CPU), for exekvering av datorprogramvara. Exekveringsmedlet 41 kommunicerar med ett minne 42, exempelvis av typen RAM, via en databuss 43. Styrenheten 40 innefattar aven datalagringsmedium 44, exempelvis i form av ett Flashminne eller ett minne av typen ROM, PROM, EPROM eller EEPROM. Exekveringsmedlet 41 kommunicerar med datalagringsmediet 44 via databussen 43. Ett datorprogram innefattande datorprogramkod for implementering av ett forfarande enligt uppfinningen är lagrat pa datalagringsmediet 44.

Uppfinningen är givetvis inte pa nagot satt begransad till de ovan beskrivna utforingsformerna, utan en mangd mojligheter till modifikationer darav torde vara uppenbara for en fackman pa omra- det, utan att denne for den skull avviker fran uppfinningens grundtanke sadan denna definieras i bifogade patentkrav. 17

Claims (21)

537 396 PATENTKRAV

1. F6rfarande f6r att detektera en flodesblockering (105, 205) i ett fluidsystem (101, 201), vilken flodesblockering ar anordnad mellan en forsta fluidledning (103, 203) och en till den fi5rsta fluidledningen via flodesblockeringen (105, 205) ansluten andra fluidledning (104, 204), varvid forfarandet innefattar att styra en till den forsta fluidledningen (103, 203) ansluten flodeskalla (102, 202) sa att minst ett inflode (108, 208) in i den forsta fluidledningen (103, 203) skapas och att styra en till den andra fluidledningen (204, 204) ansluten doseringsenhet (106, 206) sa att minst ett utflode (109, 209, 219) ut ur den andra fluidledningen skapas, kannetecknat av att forfarandet innefattar att skapa ett av de namnda flodena (109, 209) som ett tidsberoende flode av kand storlek och med en tidskonstant T och resterande namnda minst ett flode (108, 208, 219) som ett Over tidskonstanten T konstant eller vasentligen konstant flode sa att trycksvangningar uppstar i atminstone en av namnda fluidledningar (103, 104, 203, 204), att mata amplituden hos trycksvangningarna i en av namnda fluidledningar (104, 204) dar trycksvangningar uppstar och pa basis av den uppmatta amplituden detektera flodesblockeringen (105, 205).

2. Forfarande enligt krav 1, kannetecknat av att flodesblockeringen (105, 205) detekteras pa basis av den uppmatta amplituden, storleken av det tidsberoende flodet (109, 209) och fluidsystemets volym V och elasticitet E. 18 537 396

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, kannetecknat av att den uppmatta amplituden anvands som en testvariabel ti vilken testas mot ett larmkriterium, och att, givet att larmkriteriet uppfylls, en felkod alstras.

4. Forfarande enligt krav 1, kannetecknat av att flodesblockeringens (105, 205) storlek beraknas pa basis av den uppmatta amplituden, storleken av det tidsberoende flodet (109, 209), den forsta fluidledningens volym Vi och elasticitet Ei och den andra fluidledningens volym V2 och elasticitet E2.

5. Forfarande enligt krav 4, kannetecknat av att den beraknade storleken anvands som en testvariabel ti vilken testas mot ett larmkriterium, och att, givet att larmkriteriet uppfylls, en felkod alstras.

6. Forfarande enligt krav 3 eller 5, kannetecknat av att larmkriteriet uppfylls om testvariabeln ti overskrider ett forutbestamt troskelvarde.

7. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat av att det utfors for ett system dar de namnda fluidledningarna (103, 104, 203, 204) skiljer sig i volym.

8. Forfarande enligt krav 7, kannetecknat av att det utfors for ett system dar volymen av en av de namnda fluidledningarna (203) är minst tio ganger sti5rre an volymen av en annan av de namnda fluidledningarna (204). 19 537 396

9. F6rfarande enligt krav 7 eller 8, kannetecknat av att det tidsberoende flodet skapas i den av de namnda fluidledningarna (104, 204) som har minst volym.

10. Forfarande enligt nagot av krav 7 till 9, kannetecknat av att amplituden hos trycksvangningarna mats i den av de namnda fluidledningarna (104, 204) som har minst volym.

11. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat av 10 att amplituden hos trycksvangningarna mats i den av de namnda fluidledningarna (104, 204) dar det tidsberoende floclet (109, 209) skapas.

12. F6rfarande enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat av att minst ett narnnt inflode (208) in i den forsta fluidledningen (203) skapas genom att styra en flodeskalla i form av en pump (202) sa att fluid pumpas fran en tank (212) in i den namnda f6rsta fluidledningen (203).

13. F6rfarande enligt krav 12, kannetecknat av att det fran den andra fluidledningen (204) aterfors fluid till namnda tank (212) i ett namnt utflocle i form av ett returflode (219), och att det leds fluid ut ur fluidsystemet (201) i ett namnt utflode i form av ett forbrukningsflode (209).

14. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat av att doseringsenheten (106, 206) styrs att skapa det namnda tidsberoende floclet (109, 209). 537 396

15. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat av att det tidsberoende flodet (109, 209) skapas i form av ett tidsperiodiskt flocle.

16. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat av att det utfors for ett fluidsystem innefattande en flodesblockering (105, 205) i form av ett i nagon grad igensatt filter, varvid graden av igensattning av filtret (105, 205) detekteras.

17. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, kannetecknat av att forfarandet utfors for ett system (201) for insprutning av reduktionsmedel uppstroms en SCR-katalysator i en avgasledning fran en forbranningsmotor.

18. Datorprogram innefattande datorprogramkod for att bringa en dator att implementera ett forfarande enligt nagot av kraven 1-17 nar datorprogramkoden exekveras i datorn.

19. Datorprogramprodukt innefattande ett datalagringsmedium 20 som är lasbart av en dator, varvid datorprogramkoden hos ett datorprogram enligt krav 18 är lagrad pa datalagringsmediet.

20. Elektronisk styrenhet (40) innefattande ett exekveringsmedel (41), ett till exekveringsmedlet anslutet minne (42) och ett till exekveringsmedlet anslutet datalagringsmedium (44), varvid datorprogramkoden has ett datorprogram enligt krav 18 är lagrat pa namnda datalagringsmedium (44).

21. Motorfordon innefattande en elektronisk styrenhet (40) enligt krav 20. 21 1/1 101102 104 106 103 10109