SE536416C2 - Förfarande för kalibrering av en anordning för utmatning avgranulärt eller pulverformigt material samt sådan anordning - Google Patents

Description

25 30 536 4'lEi Det är önskvärt att kunna kalibrera frammatningsenheten, för att kunna säkerställa att rätt mängd material matas ut per ytenhet. Så är exempelvis fallet vid sådd, där man vanligtvis önskar säkerställa en viss mängd utsäde per ytenhet av exempelvis en åker. Ett sådant kalibreringsförfarande brukar hänvisas till som ett "vridprov".

Ett sätt att kalibrera en frammatningsenhet hos en såmaskin är att ansluta en uppsamlare, oftast i form av en säck eller annan behållare, till en kalibreringsöppning hos såmaskinen, samt att under en förutbestämd tidsperiod, nedan kallad "kalibreringsperiod", verksamgöra frammatningsenheten för att under inverkan av gravitationen leda en mängd material från frammatningsenheten till uppsamlaren. Därefter vägs det utmatade materialet, varvid frammatningsenheten justeras för att säkerställa att rätt mängd material matas ut. Under kalibreringen registreras ett värde motsvarande exempelvis den vridning hos frammatningsenheten som skett under kalibreringsperioden, därav benämningen ”vridprov”.

Typiskt sett matas sedan värden motsvarande vikten och antalet vridningar (dvs. kalibreringsperioden) in i såmaskinens styrenhet.

Inmatningen kan ske helt eller delvis manuellt.

Det är även känt att låta såmaskinens styrenhet, baserat på ovan- stående värden, korrigera utmatningstakten för att kompensera för såmaskin- ens hastighet över marken under pågående sådd.

En svårighet med kalibrering enligt vad som beskrivits ovan är att kalibreringsöppningen ofta, till följd av maskinens utformning, är svåråtkomligt placerad, typiskt sett någonstans mitt under maskinens sålåda, vilket gör kalibrering till en ansträngande och eventuellt obekväm arbetsuppgift för användaren.

Det är även känt att utföra kalibreringen under inverkan av ett matningsluftflöde, så att de frön som matas fram transporteras av matningsluftflödet till en säck, som kan vara luftgenomsläpplig, och därigenom fungera som avskiljare.

När kalibreringen sker under inverkan av ett luftflöde, kan damm och eventuella kemikalier, såsom betningskemikalier, som utsädet behandlats med, frigöras till luften, vilket är mindre önskvärt från ett arbetsmiljö- 10 15 20 25 30 535 416 perspektiv. Detta kan vara speciellt ofördelaktigt när kalibreringsbehållaren har formen av en luftgenomsläpplig säck, och därmed också utnyttjas som filter, vilket innebär att luftflödet går ut genom kalibreringsbehållarens väggar till det område där användaren normalt sett befinner sig under kalibreringen.

Det vore således önskvärt att åstadkomma ett förbättrat kalibrerings- förfarande samt en i detta avseende förbättrad anordning.

Sammanfattning Ett ändamål är att åstadkomma ett förbättrat förfarande för kalibrering av en anordning för utmatning av granulärt eller pulverformigt material samt en således förbättrad kalibrerbar anordning. Särskilda önskemål inkluderar förbättring av arbetsmiljö i anordningens närhet samt förbättrad och/eller utökad funktion hos anordningen.

Uppfinningen definieras av de bifogade självständiga patentkraven.

Utföringsformer framgår av de osjälvständiga patentkraven, av den följande beskrivningen samt de bifogade ritningarna.

Enligt en första aspekt åstadkoms ett förfarande för kalibrering av matningstakt hos en anordning för luftflödesburen utmatning av granulärt eller pulverformigt material, såsom frö, gödning eller bekämpningsmedel.

F örfarandet omfattar att åstadkomma ett kalibreringssluftflöde, att med hjälp av kalibreringsluftflödet, under en kalibreringsperiod, mata en mängd av det granulära materialet till en avskiljare, och att i avskiljaren väsentligen avskilja det granulära materialet från kalibreringsluftflödet. Vidare omfattar förfarandet att kalibreringsluftflödet åstadkoms med hjälp av på en lågtrycksida hos avskiljaren anbringat undertryck.

Det granulära materialet kan exempelvis vara frön eller annat utsäde, gödningsmedel eller bekämpningsmedel, eller en kombination därav.

Termen "kalibreringsperiod" kan vara exempelvis vara en förutbestämd tidsperiod, eller ett förutbestämt antal cykler hos exempelvis en frammat- ningsanordning.

Genom ett sådant förfarande, är det inte nödvändigt att förlita sig på gravitationen för att få det frammatade utsädet till kalibreringsbehållaren, 10 15 20 25 30 535 416 4 vilket förbättrar möjligheten att placera kalibreringsbehållaren mer ergo- nomiskt.

Ett utgående luftflöde från avskiljaren kan väsentligen återföras till ett matningsluftflöde. Med “väsentligen återföra" avses återföring av luftflödet med undantag för läckageflöden. Återföring av luftflödet från avskiljaren reducerar den mängd partiklar och ämnen som annars riskerar spridas till anordningens närmiljö vid avskiljarens |uftutlopp.Det utgående luftflödet från avskiljaren kan tillföras en lågtrycksida hos en drivenhet som åstadkommer matningsluftflödet. Därmed kan ett väsentligen slutet system åstadkommas.

Matningsluftflödet kan till största delen, företrädesvis väsentligen enbart, dras från kalibreringsluftflödet.

Kalibreringsluftflödet kan åstadkommas av en första drivenhet, vilken kan vara skiljd från en andra drivenhet som är anordnad att åstadkomma ett matningsluftflöde.

Det granulära materialet kan avskiljas från kalibreringsluftflödet med hjälp av en cyklonavskiljare.

Inkommande luftflöde till drivenhetens lågtrycksida kan, till största delen, och företrädesvis väsentligen enbart, dras från avskiljarens lågtryck- sida.

Enligt en andra aspekt åstadkoms en anordning för luftflödesburen utmatning av granulärt eller pulverforrnigt material, såsom frö, gödning eller bekämpningsmedel. Anordningen omfattar en drivenhet för åstadkommande av ett kalibreringsluftflöde, en fördelarenhet för matning av granulärt eller pulverforrnigt material till kalibreringsluftflödet, och en avskiljare för avskiljning av det granulära materialet från kalibreringsluftflödet. Anordningen har vidare en undertryckskanal som förbinder en lågtrycksida hos avskiljaren med en lågtrycksida hos drivenheten.

Drivenheten kan vara skiljd från en matningsdrivenhet, vilken är anordnad att åstadkomma ett matningsluftflöde.

Anordningen kan omfatta en övertrycksförbindelse mellan drivenhetens övertrycksida och fördelarenheten, varvid drivenheten är anordnad att åstadkomma ett matningsluftflöde. 10 15 20 25 30 536 415 Undertryckskanalen kan vara löstagbar relativt drivenheten, så att drivenheten kan tillföras väsentligen enbart omgivningsluft. Därmed kan anordningen valbart drivas med återcirkulerad luft eller omgivningsluft.

En kalibreringskanal kan vara anordnad för matning av det granulära materialet mellan fördelarenheten och avskiljaren.

Kalibreringsmatningskanalen kan vara förbunden med fördelarenheten via en ventil. Ventilen möjliggör selektiv inkoppling av kalibreringskanalen.

Kalibreringskanalen kan vara löstagbar relativt fördelarenheten. så att ett i avskiljaren föreliggande undertryck tillgängliggörs för insugning av material till avskiljaren. Därmed åstadkoms en enkel "dammsugare", vilken kan utnyttjas för rengöring av exempelvis fördelarenheten.

Genom åstadkommande av en sådan kanal kan avskiljaren placeras på avstånd från den matningsanordning som matar materialet till matnings- Iuftflödet. Därmed kan avskiljarens placering bli mer lättåtkomlig för användaren.

Avskiljaren kan omfatta en cyklonavskiljare.

Avskiljaren kan vara väsentligen integrerad med drivenheten.

Enligt en tredje aspekt åstadkoms ett lantbruksredskap, för spridning av granulärt eller pulverformigt material, såsom frö, gödning eller bekämp- ningsmedel, innefattande minst en anordning enligt vad som beskrivits ovan.

Lantbruksredskapet kan, sett ovanifrån, uppvisa en periferi, och en med avskiljaren förbunden uppsamlare kan vara anordnad mindre än 1 meter från nämnda periferi, företrädesvis mindre än 0,75 m, mindre än 0,5 m eller mindre än 0,25 m.

Kort beskrivnirtgav ritnmarna Fig 1 är en schematisk skiss av ett utmatningssystem enligt känd teknik under en utmatningsoperation.

F ig 2 är en schematisk skiss av ett nytt utmatningssystem 1' under en utmatningsoperation.

Fig 3 är en schematisk skiss som visar utmatningssystemet 1' i Fig. 1 under en kalibreringsoperation.

Fig 4 är en schematisk skiss av en variant av ett utmatningssystem 1". 10 15 20 25 30 535 4'lE 6 F ig 5 är en schematisk skiss av en ytterligare variant av ett nytt utmatningssystem 1"'.

Fig 6a-6c är schematiska skisser av en integrerad fläkt och avskiljare 2' för utmatningssystemet 1"' enligt fig 5.

Fig 7 visar en såmaskin 200 dragen av en traktor 300.

Beskrivning av utförinqsformer l det följande kommer ett exempel att beskrivas baserat på en så- maskin. Det inses emellertid att andra typer av maskiner, såsom gödnings- eller bekämpningsmedelspridare, kan kalibreras på samma sätt.

Fig 1 visar ett utmatningssystem 1 enligt känd teknik. En fläkt 2, häri form av en centrifugalfläkt är anordnad att åstadkomma ett luftflöde Ff via en luftkanal 3 till en utsädesmatare 4. Utsädesmataren kan vara anordnad under, eller utgöra en undre del av, en sålåda 4' (fig 7), så att utsädes- mataren med hjälp av gravitationen fylls på med utsäde från sålådan.

Utsädesmataren omfattar en behållare 41 som är anordnad att inrymma en mängd granulärt eller pulverformigt material, här frön 100 eller annat utsäde, samt en utsädesframmatare 42, vilken är roterbart anordnad i behållaren 41 för att styra matningen av utsädet från behållaren 41 till luftflödet Ff.

Utsäde som matats fram av utsädesframmataren förs till luftflödet Ff, för bildande av ett utsädesblandat luftflöde Fs, vilket leds från utsädesmataren 4 i en utloppskanal 5. Utsädet kan föras till luftflödet Ff åtminstone delvis under inverkan av gravitationen. l de illustrerade bilderna tillåts utsäde som matats fram av utsädesframmataren 42 att rulla eller glida längs en sluttande yta 43 och in i ett väsentligen vertikalt luftflöde.

Alternativt kan utsädet tillåtas falla ner mot ett väsentligen horisontellt luftflöde, såsom visas i WO0176992A1. Luftkanalens 3 mynningar 31 mot utsädesmataren 4 kan vara avsmalnande, i syfte att åstadkomma högre luftflödeshastighet, och därmed en starkare venturieffekt, vilken bidrar till att suga in utsädet i luftflödet Ff.

Fig 2 visar ett utförande av det nya utmatningssystemet 1'. De delar som har samma funktion som i Fig 1 behåller samma hänvisningsbeteck- 10 15 20 25 30 535 416 ningar, och kommer inte att beskrivas närmare. En avskiljarkanal 7 förbinder, via en ventil 6, luftkanalen 3 med en avskiljare 8.

Avskiljarkanalen 7 kan ha en längd uppgående till åtminstone omkring 10%, företrädesvis omkring 25% eller omkring 50% av en minsta transport- bredd hos maskinen. Därmed kan avskiljarkanalen 7 sträcka sig från exempelvis en centrumpunkt hos maskinen, sett i dess tvärriktning, och utåt mot ett kantparti hos maskinen, vilket underlättar anslutning av avskiljaren 8 till utsädesmataren 4.

Ventilen 6 kan vara belägen uppströms utsädesmataren 4 på ett sådant avstånd från utsädesmataren 4 att, när ventilen 6 är öppen, utsäde från utsädesframmataren 42 matas via luftkanalen 3 till avskiljarkanalen 7.

Härvid matas alltså utsädet i riktning motsatt den normala riktningen för matningsflödet i luftkanalen 3.

I det visade exemplet, ansluter en väsentligen horisontell luftkanal 3, via en omkring 90 grader uppåt böjd kanalsektion, till utsädesmatarens 4 nedre parti. När ventilen 6 öppnas, och eventuellt även ett utlopp från utsädesmataren 4 stängs, kommer utsädet att falla nedåt och genom den böjda kanalsektionen samt dras med i det luftflöde som går via ventilen 6 och avskiljarkanalen 7 till avskiljaren 8. Ventilen är därmed belägen väsentligen vid övergången mellan den böjda kanalsektionen och luftkanalen 3.

Avskiljaren 8 kan vara en cyklonavskiljare. Det är emellertid även möjligt att utnyttja andra typer av avskiljare, såsom avskiljare som utnyttjar filter och/eller nät för att skilja material från ett luflflöde. Ett undertryck anbringas på avskiljarens 8 lågtrycksida. Undertrycket kan alstras av samma fläkt 2 som alstrar luftflödet Ff. Detta kan åstadkommas genom att en undertryckskanal 9 ansluts från avskiljarens Iågtrycksida till fläktens 2 luftinlopp 21, vilket också är dess lågtrycksida.

Eventuellt kan en platta 10 eller annan förslutning anbringas för att säkerställa att all, eller väsentligen all, luft som dras in genom fläktens 2 luftinlopp 21 går genom undertryckskanalen 9. Om fläktens 2 luftinlopp 21 har öppningar åt flera håll, exempelvis motstående, kan förslutningar anbringas på båda öppningarna. 10 15 20 25 30 536 4'l6 Det är möjligt att anbringa ytterligare en eller flera avskiljare (cyklon ochleller filter) mellan avskiljaren 8 och fläkten 2, exempelvis för att reducera den mängd damm och annan smuts som annars riskerar tillföras fläktens 2 lågtrycksida.

Fig 3 visar hur anordningen enligt fig 2 fungerar vid kalibrering.

Undertryckskanalen 9 från avskiljaren 8 ansluts till fläktens 2 luftinlopp 21, samtidigt som Iuftinloppet 21 sätts igen för att väsentligen enbart dra in luft via undertryckskanalen 9. Fläkten 2 drivs för att åstadkomma luftflödet Ff i luftkanalen 3. Samtidigt drivs utsädesmataren 4 för att mata utsäde ner till kanalen 3.

Luftflödet Fs dras genom avskiljarkanalen 7 till avskiljaren 8, där utsädet separeras och samlas upp i en uppsamlare 81. Utgående luftflöde från avskiljaren 8 dras av undertryckskanalen 9 till fläktens luftinlopp 21.

Därmed kommer den eventuellt smutsiga luft som kommer från avskiljaren 8 att återföras till luftkanalen 3, istället för att evakueras till området utanför systemet. Detta minskar mängden partiklar i omgivningsluflen, och förbättrar därmed arbetsmiljön för operatören.

Det inses att eftersom syftet med ventilen är att styra förekomsten av ett kalibreringsflöde Fs, kan ventilen 6 placeras någonstans mellan avskiljar- kanalens 7 högtrycksida och undertryckkanalens 9 lågtrycksida.

Utmatningssystemet 1' drivs under en kalibreringsperiod, vilket exempelvis kan vara en godtycklig eller förutbestämd tidsperiod, eller ett antal varv (pulser, vridningsvinkel, etc.) hos frammataren 42. Den under kalibrer- ingsperioden utmatade mängden granulärt eller pulverformigt material kan sedan vägas (eller eventuellt volymbestämmas), varvid dess vikt och eventuellt även kalibreringsperiod eller motsvarande matas in i systemets styrenhet (ej visad). På så sätt erhåller styrenheten data, baserat på vilka utmatningssystemet 1' kan kalibreras och styras.

Fig 4 visar en alternativ utföringsform av utmatningssystemet 1", där avskiljarkanalen 7 är delbar, så att en kopplingssektion 7a är fast relativt luftkanalen 3 och en flexibel sektion 7b är fast relativt avskiljaren men löstagbar relativt kopplingssektionen 7a och därmed kan utnyttjas som 10 15 20 25 30 536 415 ”dammsugare” för rengöring av exempelvis utmatningssystemet 1” eller sålådan.

Fig 5 visar ytterligare en alternativ utföringsform av utmatnings- systemet 1"', där avskiljaren 8 är integrerad med fläkten 2, och således förbunden med luftkanalen 3 via en avskiljarkanal 7'.

Utförandet enligt fig 5 kan med fördel kombineras med utförandet enligt fig 4.

F ig 6a-6c visar en integrerad fläkt- och avskiljarenhet 2', som kan utnyttjas i utmatningssystemet 1"' enligt fig 5. lfig 6a visas enheten 2' sedd från sidan. Fig 6b visar enheten 2' sedd rakt bakifrån, såsom den normalt är placerad på en såmaskin (såsom visas i fig 2). F lg 6c visar enheten 3' sedd snett bakifrån.

Enheten 2' omfattar ett fläkthus 26 samt ett avskiljarhus 24, vilket är integrerat med fläkthuset 26. Fläkthuset inrymmer en centrifugalfläkt (ej visad) och har ett Iuftinlopp 21 samt ett Iuftutlopp 22. Avskiljarhuset 24 har ett en sugöppning 23 samt ett utlopp 25 för avskiljt material.

Mellan avskiljarhuset 24 och fläkthuset 26 finns en luftförbindelse 27.

För att verksamgöra avskiljaren, kan enhetens Iuftinlopp 21 stängas, exempelvis genom att minst en platta eller annan förslutningsdel anbringas tätslutande för öppningen 21. Förslutningsdelen kan vara en separat del, eller en del (eller flera delar) som är rörligt sammankopplad med avskiljarhuset och/eller fläkthuset.

Undertryck anbringas på avskiljarhuset 24 genom luftförbindelsen 27, vilken kan vara belägen radiellt innanför en avlänkningsvägg 28, längs vilken luftströmmen Fs från sugöppningen 23 leds. På grund av utsädets massa och rörelseenergi, fortsätter dessa längs avlänkningsväggen 28 mot utloppet 25, medan luften istället går via luftförbindelsen 27 och vidare till fläkten. l det visade utförandet är avlänkningsväggen krökt i ett väsentligen vertikalt plan. Avlänkningsväggen 28 kan ha väsentligen cirkulär krökning och löpa kring en del av fläktens luftinlopp 21. Det väsentliga är att avlänknings- väggen 28 är så riktad och anordnad relativt luftförbindelsen, att utsäde kan ledas längs denna samtidigt som luft, men inte utsäde, dras ut genom vluft- förbindelsen. 10 15 20 25 30 535 405 10 Det inses att fläkthuset 26 och avskiljarhuset 24 kan vara utformade i ett stycke, eller som två separata delar, vilka är sammankopplingsbara.

Exempelvis kan avskiljarhuset utformas för att kunna eftermonteras på befintliga fläkth us.

Avskiljarkanalen kan vara ansluten till utsädesmataren 4 antingen upp- ströms denna eller nedströms denna. l det första fallet kan avskiljarkanalen vara ansluten till luftkanalen 3. I det andra fallet kan avskiljarkanalen vara ansluten till utloppskanalen 5. I båda fallen kan anslutningen åstadkommas med hjälp av en ventil 6, vilken är i stängt läge vid normal användning av maskinen, exempelvis sådd, och i öppet läge vid kalibrering.

Genom att ansluta avskiljaren 8 till luftkanalen 3 eller utloppskanalen 5 via en avskiljarkanal 7, 7a, är det möjligt att placera avskiljaren på ett sådant sätt att den blir åtkomlig för operatören, utan att denne behöver klättra upp på, eller krypa under, maskinen.

Med hänvisning till fig 7, kan det redskap som uppbär anordningen, och/eller på vilken förfarandet tillämpas, vara en såmaskin 200, en planter, en gödningsspridare eller en bekämpningsmedelspridare. Såmaskinen 200 kan vara anordnad att dras efter ett dragfordon, såsom en traktor 300.

Redskapet kan ha minst en anordning enligt vad som beskrivits ovan.

Exempelvis kan maskinen ha flera parallellt arbetande anordningar för sådd, eller en (eller flera) anordning för sådd, en anordning för gödningsmedel och/eller en anordning för bekämpningsmedel.

Enligt ett alternativ kan en separat drivenhet anordnas för att åstadkomma kalibreringsluftflödet Fs. Denna drivenhet kan exempelvis utgöras av en fläkt som har lägre kapacitet än fläkten 2, 2”. En sådan separat drivenhet kan vara fast anordnad på lantbruksredskapet. Alternativt kan drivenheten vara löstagbar eller helt separat från lantbruksredskapet.

Enligt ett alternativ kan lantbruksredskapet förses med två eller flera drivenheter, vilka kan arbeta individuellt för att förse respektive utsädes- matare med matningsluftflöde. Enligt ytterligare ett alternativ kan lantbruks- redskapet förses med en drivenhet, vilken förser två eller fler utsädesmatare med matningsluftflöde. 10 15 536 416 11 Med utgångspunkt från ett lantbruksredskap, som, sett ovanifrån, uppvisar en periferi, kan en med avskiljaren förbunden uppsamlare 81 vara anordnad mindre än 1 meter från nämnda periferi, företrädesvis mindre än 0,75 m, mindre än 0,5 m eller mindre än 0,25 m. Avståndet mellan periferin och uppsamlarens yttersta parti kan således vara relativt litet, vilket gör uppsamlaren lättåtkomlig. Det inses att uppsamlaren kan vara anordnad helt eller delvis innanför eller utanför lantbruksredskapets periferi. I det senare fallet räknas avståndet till perferin från avskiljarens inre parti.

Det inses att avskiljaren 8 kan vara integrerad med uppsamlaren 81, eller förbunden med uppsamlaren via ett rör, så att material som avskiljts av avskiljaren faller under inverkan av gravitationen via röret till uppsamlaren. Ett sådant arrangemang kan vara särskilt fördelaktigt om avskiljaren placerats högt upp på lantbruksredskapet, eller om avskiljaren integrerats med drivenheten 2”.

Ett nedre parti hos uppsamlaren 81 kan vara placerat på en höjd av 0,5-Z m, företrädesvis 0,8-1,3 m.

Claims (17)

10 15 20 25 30 535 4'lE3 12 PATENTKRAV

1. Förfarande för kalibrering av matningstakt hos en anordning (1', 1") för luftflödesburen utmatning av granulärt eller pulverformigt material (100), såsom utsäde, gödning eller bekämpningsmedel, omfattande: att åstadkomma ett kalibreringsluftflöde (Fs), att med hjälp av kalibreringsluftflödet (Fs), under en kalibreringsperiod, mata en mängd av det granulära materialet (100) till en avskiljare (8), och att i avskiljaren (8) väsentligen avskilja det granulära materialet (100) fràn kalibreringsluftflödet (Fs), kännetecknat av varvid kalibreringsluftflödet (Fs) åstadkoms med hjälp av på en Iågtrycksida hos avskiljaren (8) anbringat undertryck.

2. Förfarande enligt krav 1, varvid ett utgående luftflöde från avskiljaren (8) återförs till ett matningsluftflöde (Ff).

3. Förfarande enligt krav 2, varvid det utgående luftflödet från avskiljaren (8) tillförs en lågtrycksida hos en drivenhet (2) som åstadkommer matningsluftflödet (Ff).

4. Förfarande enligt krav 2 eller 3, varvid matningsluftflödet (Ff) till största delen, företrädesvis väsentligen enbart, dras från kalibreringsluftflödet (Fs).

5. Förfarande enligt krav 1, varvid kalibreringsluftflödet (Fs) åstadkoms av en första drivenhet, vilken är skiljd från en andra drivenhet som är anordnad att åstadkomma ett matningsluftflöde (Ff).

6. Förfarande enligt något av föregående krav, varvid det granulära materialet (100) avskiljs från kalibreringsluftflödet (Fs) med hjälp av en cyklonavskiljare (8). 10 15 20 25 30 535 416 13

7. Anordning för luftflödesburen utmatning av granulärt eller pulverfonnigt material, såsom utsäde, gödning eller bekämpningsmedel, omfattande: en drivenhet för åstadkommande av ett kalibreringsluftflöde (Fs), en fördelarenhet (4) för matning av granulärt eller pulverformigt material (100) till kalibreringsluftflödet (Fs), och en avskiljare (8) för avskiljning av det granulära materialet (100) från kalibreringsluftflödet (Fs), kännetecknad av en undertryckskanal (9) som förbinder en lågtrycksida hos avskiljaren (8) med en lågtrycksida hos drivenheten.

8. Anordning enligt krav 7, varvid drivenheten är skiljd från en matningsdrivenhet, vilken är anordnad att åstadkomma ett matningsluftflöde (Ff).

9. Anordning enligt krav 7, vidare omfattande en övertrycks- förbindelse mellan drivenhetens (2) övertrycksida och fördelarenheten, varvid drivenheten (2) är anordnad att åstadkomma ett matningsluftflöde (Ff).

10. Anordning enligt krav 9, varvid undertryckskanalen (9) år löstagbar relativt drivenheten (2), så att drivenheten kan tillföras väsentligen enbart omgivningsluft.

11. Anordning enligt något av krav 7-10, varvid en kalibreringskanal (7) är anordnad för matning av det granulära materialet (100) mellan fördelarenheten (4) och avskiljaren (8).

12. Anordning enligt krav 11, varvid kalibreringskanalen (7) är förbunden med fördelarenheten (4) via en ventil (6).

13. Anordning enligt något av krav 7-12, varvid kalibreringskanalen (7) är löstagbar relativt fördelaren heten (4), så att ett i avskiljaren (8) 10 15 535 4'ií5 14 föreliggande undertryck tillgängliggörs för insugning av material till avskiljaren (8)-

14. Anordning enligt något av krav 7-13, varvid avskiljaren (8) omfattar en cyklonavskiljare.

15. Anordning enligt något av krav 7-14, varvid avskiljaren (8) är väsentligen integrerad med drivenheten (2).

16. Lantbruksredskap (200), för spridning av granulärt eller pulverfonnigt material, såsom utsäde, gödning eller bekämpningsmedel, innefattande minst en anordning enligt något av krav 7-15.

17. Lantbruksredskap enligt krav 16, varvid lantbruksredskapet, sett ovanifrån, uppvisar en periferi, och varvid en med avskiljaren förbunden uppsamlare är anordnad mindre än 1 meter från nämnda periferi, företrädesvis mindre än 0,75 m, mindre än 0,5 m eller mindre än 0,25 m.