SE536305C2 - Kanal och förfarande för dess tillverkning - Google Patents

Description

25 30 536 305 2 I WO 2009/ 145698 visas en ventilationskanal, som är tillverkad av fibermaterial och bindemedel. Den visade uttöringsformen har fyrkantigt tvärsnitt, kvadratiskt eller rektangulärt, och har därför fyra, längsgående väggavsnitt. Vart och ett av dessa vägg- avsnitt har tvärgående förstyvningselement i form av inpressningar, där mängden per volymsenheter fibrer och bindemedel är avsevärt högre än vad som gäller i övrigt för väggavsnitten.

Väggavsnitten är förbundna med varandra i ventilationskanalens höm, där det är anord- nat vikanvisningar, så att ventilationskanalen kan plattas ut till väsentligen plant tillstånd och därefter rullas ihop för kompakt lagring och transport. Även kapning av kanalen till aktuella längder sker enklast i kanalens utplattade tillstånd.

Den tidigare kända kanalen har små ytterdimensioner och klarar av denna anledning undertryck på förhållandevis bra sätt. Däremot är isoleringstörrnågan inte alls i paritet med de krav, som i dag ställs från marknaden, varken vad gäller låga cnergitörluster eller brandskydd.

Icke heller kan den tidigare kända ventilationskanalen skalas upp till så stora dimen- sioner som i dag är önskvärda utan att betydande problem uppstår. Anledningen härtill är den att det i det använda fiberrnaterialet finns olikheter eller oj ämnheter, vilket medför att ventilationskanalen får ställen, som är svagare än omgivningen. Sådana svagare områden får till följd att ventilationskanalen vid omild behandling får en tendens att vika sig eller, vid undertryck, att buckla inåt vid de försvagade ställena. Om ventilations- kanalen en gång har gett med sig blir den än mer försvagad.

Sarnmartfattningsvis kan om den tidigare kända ventilationskanalen sägas att den inte kan skalas upp till större dimensioner och fortfarande tåla betydande undertryck. Icke heller ger den en tillräcklig isoleringseffekt när det gäller värmegenomgång genom kanalens väggavsnitt eller brandskydd.

US 3 818 948 visar även den en ventilationskanal, som innefattar ett fibermaterial. Även demta ventilationskanal har fyrkantigt tvärsnitt, där hömområdena mellan varandra 10 15 20 25 30 536 305 3 mötande, längsgående väggar är sammanfogade och tätade medelst böj liga tätnings- IBIHSOT.

Enligt den amerikanska patentskrifien har varje vägg ett antal tvärgående förstyvnings- element, exempelvis bestående av metalltrådar. Kanalen enligt den amerikanska patent- skrifien kan också plattas ut till väsentligen plant tillstånd för kompakt lagring och transport. Trots förekomsten av de tvärgående fórstärkningarna i kanalens väggar saknar den förmågan att vara självbärande, eftersom den lätt kan tryckas ihop i längdriktningen, och kan därutöver inte förväntas klara större undertryck utan att kanalens tvärsnitt kollapsar.

Kanalen enligt den amerikanska patentskriften är helt undermålig när det gäller brand- skydd eftersom den i sina hömområden är sammanfogad medelst tätnings- och skarv- remsor som redan efter en mycket kort tid i en brandmiljö skulle smälta eller brinna upp.

PROBLEMSTÄLLNING Den föreliggande uppfinningen har beträffande kanalen till ändamål att så utforma denna att de nackdelar, som berörs ovan elimineras eller åtminstone väsentligen minskas. Ut- tryckt på annat sätt har uppfinningen till ändamål att så utforma den inledningsvis an- tydda kanalen att denna kan tillverkas med stora tvärsnittsareor och dessutom med fór- måga att tåla undertryck bra, till och med i form av undertrycksstöter. Vidare har upp- finningen till ändamål att så utforma kanalen att både dess motståndskraft mot brand och dess värmeisolering avsevärt förbättras jämfört med känd teknik.

När det gäller förfarandena för framställning av de båda utföringsforrnema av kanalen har uppfinningen till ändamål att erbjuda en enkel och bekväm tillverkning, som ger ett resultat i analogi med vad som närrmts ovan. 10 15 20 25 30 536 305 PROBLEMLÖSNIN G Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås beträffande kanalen om denna ges särdragen enligt den kännetecknande delen av patentkravet l.

Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås beträfïade förfarandena för framställning av de båda utföringsfonnema av kanalen om dessa ges särdragen enligt den kärmetecknande delen av patentkravet ll respektive l3.

SAMMANSTÄLLNING ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas närmre under hänvisning till bifogade ritningar. På dessa visar: i perspektiv ett kort avsnitt en kanal enligt uppfinningen med sexkantigt tvärsnitt och en längsgående skarv; en ändvy av kanalen enligt fig 1; kanalen enligt fig 1 och 2 i tillplattat tillstånd; och fig 4 en kanal enligt uppfinningen med rektangulärt tvärsnitt och utan längsgående skarv.

FÖREDRAGEN UTFöRmGsFoRM Kanalen enligt uppfinningen är i första hand tänkt att användas som ventilationskanal, såväl vid övertryck som vid undertryck, men kan naturligtvis även användas för andra ändamål. Vidare kan kanalen ges stora tvärsnittsareor och olika tvärsnittsformer utan att problem uppstår. 10 15 20 25 30 535 305 5 I fig l visas en första utföringsforrn av uppfinningstöremålet, vilket i denna uttörings- form har en regelbunden sexkantig tvärsnittsforrn. Kanalen innefattar sex olika vägg- avsnitt 1-5 och ytterligt ett väggavsnitt 9 med en armorlunda konstruktion. Väggavsnit- ten har företrädesvis plana, invändiga ytor, vilka är täckta av ett tätskikt 6, som är ogenomträngligt för gaser, främst vattenånga.

Kanalen enligt fig I kan emellertid också arrangeras så att den får ett rektangulärt tvär- snitt med två väggavsnitt 1-5, 9 i tvärsnittets långsidor och endast ett väggavsnitt 1-5 i tvärsnittets kortsidor.

Väggavsnitten 1-5, 9 är tillverkade av bindemedel och ett eldfast fiberrnaterial, såsom glasfiber, mineralull eller liknande. Bindemedlet har till ändamål att sarmnankoppla de enskilda fibrema så att dessa bildar en sammanhängande bana, som utgör väggavsnittens stomme. Det ovan nämnda tätskiktet 6 är fäst på ínsidoma av väggavsnitten l-5, 9 med hjälp av ett klister eller något bindemedel, som företrädesvis kan vara samma binde- medel som används för sammanhållning av de i väggavsnitten 1-5, 9 ingående fibrema.

Som material i tätskiktet 6 kan användas en plastfolie av lämplig kvalité.

Väggavsnittens 1-5 utsidor kan också vara försedda med tätskikt, även om detta inte är nödvändigt i alla situationer. Dock, i sådana tillämpningar, där kanalen har lägre tempe- ratur än vad som gäller för omgivningen, speciellt om denna har hög relativ fuktighet, är det lämpligt att förse även kanalens yttre ytor 18 med tätskikt i syfte att hindra fukt- inträngning i väggavsnitten och eventuell kondensation inne i dessa.

Kanalen är, såsom nämnts ovan, tillverkad av bindemedel och fibrer. Lämpligen till- handahålls dessa fibrer i ett eller flera skikt, vilka lägges på varandra och vilka till- sarnrnans bildar en bana med en ganska betydande tjocklek, där den aktuella tj ockleken naturligtvis är beroende av de mått, som den slutgiltiga kanalen skall ha.

Vid tillverkningen pressas den ovan nämnda banan samman, så att bindemedlet kommer i god kontakt med frbrema och kopplar samman dessa. Komprimeringen av fiberbanan sker till önskad densitet och tjocklek, vilket innebär att kanalen i praktiken kan ha olika 10 15 20 25 30 536 305 6 densitet i olika partier. Uttryckt på annat sätt kan kanalen ha olika väggtjocklek i olika partier.

Mellan de ovan nämnda väggavsnitten 1-5 har kanalen längsgående vik- eller ledanvis- ningar 7, som förenar närliggande väggavsnitt och som är tillverkade i ett stycke med dessa. Av figuren framgår att väggavsnitten l-5 har en betydande tjocklek medan där- emot vik- eller ledanvisningarna har en avsevärt mindre väggtjocklek, med hänsyn till isolering och brandskydd, normalt 5-10 mm, vilket är åstadkommet genom att komprirneringsgraden för fibermaterialet vid vik- eller ledanvisningarna är betydligt högre än vad som gäller i de omgivande väggavsnitten. Uttryckt på annat sätt innebär detta att vik- eller ledanvisningama har en betydligt större andel fibrer och bindemedel räknat på volymenhet än vad som gäller fór väggavsnitten l-5.

Om kanalen från början pressas i plant, utbrett tillstånd för att sedan fonnas till sexkantig, rektangulär eller rund form, så blir ytteromkretsen längre än inneromkretsen.

Detta medför att det mellan fibrema uppstår skjuvning, som leder till att fibermaterialet delarnineras och fibrema separeras från varandra på ett oönskat sätt. Detta kan undvikas på två olika sätt.

Ett första sätt skulle innebära att kanalen redan från början pressas i den forrn, som önskas.

Ett andra sätt skulle innebära att de längsgående väggavsnitten 1-5, 9 pressas och bearbetas på ett sådant sätt att de blir relativt intakta när kanalen ges sin avsedda form.

Vik- och ledanvisningarna 7 pressas och bearbetas därför på ett sådant sätt att vägg- avsnitten blir ”frikopplade” från varandra, varigenom de bibehåller sin form oberoende av hur kanalen viks eller monteras. Detta göres med en normal tjocklek i vik-eller led- anvisningarna på ca 5-l0 mm. En kombination av ökad sarnmanpressning av fibrema och en mekanisk bearbetning, där fibrema krossas eller frikopplas från varandra, resulterar i den ovan nämnda ”frikopplingen” av väggavsnitten från varandra. 10 15 20 25 30 536 305 7 Speciellt i sådana uttöringsformer, där kanalen har stora tvärmått, är det invändigt i väggavsnittens 1-5 fibennaterial anordnat längsgående fórstyvningselement 8. Förstyv- níngselementen är tillverkade av ett eldfast material eller åtminstone ett material som tål höga temperaturer, och kan exempelvis bestå av turma metallproñler.

I fig 1 visas törstyvningselementen 8 såsom V-formade metallprofiler men en sådan tvärsnittsform är inte nödvändig utan förstyvningselementen kan exempelvis ha cirku- lära tvärsnitt, I- eller H-formade tvärsnitt eller endast tvärsnitt, som har större utsträck- ning i radiell riktning än i omkretsriktningen.

Vid appliceringen av förstyvningselementen 8 invändigt i väggavsnitten 1-5 placeras dessa som regel i det okomprimerade fibennaterialet i väggavsnitten, företrädesvis mellan de skikt, som tillsammans bygger upp väggavsnitten. Vid komprimeringen av fibermaterialet och bindemedlet kommer därför bindemedlet i kontakt med förstyvnings- elementen 8 och ger upphov till bindningar mellan dessa och det omgivande fibennate- rialet.

Av fig 1 framgår vidare att väggavsnitten 1-5 har längsgående, iörtjockade och utåt- buktande partier 17 med yttre begränsningsytor 18, som är konvext välvda utåt, så att materialtjockleken i mittområdet för ett väggavsnitt är betydligt större än vad som gäller i anslutning till vik- eller ledanvisningarna 7. I figuren visas en mjukt välvd, utåt konvex kontur, vilken är fiârdelaktig med hänsyn till använd tillverkningsteknik. Vidare är vägg- avsnittens invändiga ytor i huvudsak plana. I ett praktiskt exempel på måttsättning av ett väggavsnitt 1-5 kan tj oekleken vara 20-40 % av det aktuella väggavsnittets bredd, alltså måttet mellan närbelägna vik- eller ledanvisningar. I absoluta mått är väggavsnittens tjocklek lämpligen 25-30 mm, eventuellt mer, vilket ger en god värmeisolering och en god motståndskraft vid brand.

Av fig 1 och 2 framgår att ett i kanalen ingående väggavsnitt 9 är delat med en längs- gående skarv 10, så att väggavsnittet 9 består av en Forsta del ll och en andra del 12, varvid var och en av dessa båda delar ll och 12 har en form, som motsvarar formen hos hälfien av de övriga väggavsnitten 1-5. Härvid är de mot varandra vända ytoma på det 10 15 20 25 30 536 305 8 delade väggavsnittet 9 i huvudsak radiella i kanalens tvärsnitt och därmed ungefårligen vinkelräta eller åtminstone tvärriktade i förhållande till kanalens invändiga yta på det delade väggavsnittet 9.

I den längsgående skarven 10 mellan det delade väggavsnittets 9 båda delar 11 och 12 är det anordnat ett längsgående törstyvnings- och skarvelernent 14, vilket i den visade utíöringsfonnen har ett T-format tvärsnitt, där Tzs tvärgående del befinner sig på utsidan av det delade väggavsnittet 9 båda delar ll och 12. Stapeln i det T-forrnade tvärsnittet befinner sig i skarven 10 och kan, såsom framgår av tig 2, sträcka sig endast delvis över det delade väggavsnittets 9 tjocklek, varigenom vänneövertöringen genom kanalväggen minskas, speciellt om fórstyvnings- och skarvelementet 14 är tillverkat av metall. Den omvända placeringen av törstyvnings- och skarvelementet 14 är också möjlig.

På insidan av skarven 10 är det anordnat en tätande remsa 15, vilken hindrar invändigt i kanalen befintliga gaser från att komma in i det delade väggavsnittets 9 fibermaterial. På motsvarande sätt är det på utsidan av skarven 10 anordnat en yttre tätande remsa 16, som är fäst på ömse sidor om fórstyvnings- och skarvelementets 14 på utsidan av det delade väggelementets 9 utsida. De båda tätande remsorna 15 och 16 kan användas för sammanhållning av det delade väggavsnittet 9 i skarvonirådet men därutöver kan också användas limningsíörband mellan väggavsnittet och förstyvnings- och skarvelementet.

De båda remsorna 15 och 16 är med hänsyn till en eventuell brandklassning tillverkade av ett material, som tål höga temperaturer och som kan ha an armering av ett eldfast material, exempelvis i fiberfonn.

Som alternativ till en eller båda av de tätande remsoma 15 och 16, kan invändiga 6 eller utvändiga tätskikt ha svetsade fogar som sluter den längsgående skarven 10. Även en sluten slang, som blåses upp invändigt i kanalen kan användas som alternativ till den inre tätande remsan 15.

För att hindra att skarven 10 går upp i händelse av brand kan mekaniska kopplingsorgan användas, vilka sträcker sig genom skarven 10 och vilka sträcker sig in i väggavsnittets 10 15 20 25 30 536 305 9 9 båda delar ll och 12 och förankras där. Utöver sådana kopplingsorgan kan ett vid brand expanderande tätningsmaterial anordnas i skarven 10.

Den i fig 1 och 2 visade kanalen har ett tvärsnitt format som en regelbunden sexhöming.

Genom att vik- eller ledanvisningama 7 är böj liga och kan fungera som leder mellan närbelägna väggavsnitt kan den i dessa figurer visade kanalen plattas ut såsom framgår av fig 3. Härvid kommer väggavsnitten 1, 9 och 5 att ligga ovanpå väggavsnitten 2, 3 och 4. Detta innebär att den aktuella kanalen kan förvaras och transporteras i mycket kompakt tillstånd. Vidare tillåter det hoptryckta tillståndet en enklare kapning av kanalen till aktuella längder.

Kanalen enligt fig 1-3 tillverkas lärnpligen i helt utbrett, plant tillstånd, så att samtliga väggavsnitt 1-5 och 9 ligger sida vid sida, varvid det delade väggavsnittet 9 har sina första och andra delar ll respektive 12 belägna vid motsatta sidor av den på detta sätt utbredda kanalen.

I en alternativ tillverkningsmetod används en käma, vars ytterform nära motsvarar den färdiga kanalens invändiga form. På denna kärna, som kan vara uppvärmd, lägges sedan de fiberskikt, som skall bilda kanalens väggavsnitt och vik-och ledanvisningar, varefier kanalen pressas. I de fall längsgående fórstyvningselement skall användas placeras dessa mellan två fiberskikt före pressningen.

En på ritningama inte visad utföringsfonn, som också kan tillverkas i helt utbrett, plant tillstånd, kan ha en längsgående skarv anordnad vid någon av de längsgående vik- eller ledanvisningama 7. En sådan utföringsfonn saknar lämpligen den längsgående skarven 10, som delar ett av väggavsnitten på mitten.

Den i fig 1-3 visade kanalen har sex i princip lika breda väggavsnitt 1-5 och 9. Detta innebär att det sexkantiga tvärsnittet inte är det enda tvärsnitt, som kan uppnås med denna konstruktion. Även ett rektangulärt tvärsnitt kan uppnås där tvärsnittets långsidor består av två sida vid sida belägna väggavsnitt och kortsidoma består av endast ett vägg- avsnitt. Speciellt viktigt i en sådan utiöringsfonn är att de i tvärsnittets långsidor in- 10 15 20 25 30 536 305 10 gående väggavsnitten har de längsgående förstyvningselementen 8 eller möjligen 14, detta med hänsyn till att kanalen skall kunna klara även inre undertryck utan att tryckas ihop eventuellt till kollaps.

I mindre kanaldimensioner, vid mindre undertryck och speciellt vid sexkantiga tvärsnitt är det eventuellt möjligt att utelämna ett eller flera av de längsgående förstyvnings- elementen 8.

I fig 4 visas en alternativ utföringsform av kanalen enligt uppfinningen. Denna ut- föringsfonn är speciellt gynnsam när det gäller brandskydd, eftersom ingen längsgående skarv finns. Den största skillnaden gentemot ovan beskrivna utföringsforrner ligger däri att kanalen redan från början är tillverkad med en sluten rörform. Uppdelningen till väggavsnitt l-S och däremellan liggande vik- eller ledanvisningar 7 överensstämmer med vad som ovan beskrivits.

Vid tillverkning av en sådan utföringsform lindas skikt eller banor av fibrer och binde- medel på en uppvärmd käma, varefter pålagt material komprimeras från utsidan. Under pålindringen av material placeras de längsgående förstyvningselementen 8 in i materialet innan de yttersta skikten lindas på. Detta innebär att det vid den efterföljande kompri- meringen fås en god vidhäñning mellan fibermaterialet och förstyvningselementen. Även längsgående placering av skikten eller banorna är möjlig.

I de fall då tillverkningen av en kanal, såväl med som utan längsgående skarv, sker på en kärna kan en eller flera ledbara eller deformerbara ringar, formade efter kanalens tvär- snittsfonn, bakas in tvärs kanalens längdriktriing i eller i anslutning till fiberrnaterialet.

En sådan ring kan antingen användas oberoende av de längsgående förstyvnings- elementen 8 eller i kombination med dessa. I de fall ringen appliceras på eller i en kanal, som tillverkas på en formdefinierande kärna kan ringen i radiell riktning placeras ganska fritt. Dock, i kombination med längsgående fórstyvningselement 8, bör den placeras radiellt innanför dessa. I de fall kanalen har en längsgående skarv kan dessa ringar vara öppna och vid sina varandra mötande ändar vara försedda med kopplingsorgan för sammankoppling i området för den längsgående skarven. 10 15 20 536 305 11 Omkringgående förstyvningselement som har formen av ringar i kanalens färdiga till- stånd, kan också användas i kanalen, som tillverkas i plant, utbrett tillstånd. I sådana utföranden är det viktigt att de tvärgående förstyvningselementen är böjliga eller att de har leder i områdena för kanalens vik-eller ledanvisningar 7 för att kanalen skall kunna resas eller vikas upp till avsedd slutform. Vidare har de tvärgående förstyvningselemen- ten vid sina ändar kopplingsorgan för sammankoppling av det längsgående förstyvnings- elementet till en sluten ringforrn i området för kanalens längsgående skarv.

I utföringsforrner där det tvärgående förstyvningselementet bockas eller är försett med leder bör det placeras så nära kanalens centrum som möjligt för att, så långt möjligt, undvika skjuvning mellan fibennaterialet och förstyvningselementet.

Av speciell vikt är de fyra längsgående förstyvningselement 8, som är placerade mitt i de längsgående väggavsnitt, som bildar långsidoma i kanaltvärsnittet. Utan dessa längs- gående förstyvningselement skulle sarmolikt kanalen, om den utsätts för ett yttre över- tryck, kollapsa, så att tvärsnittets lângsidor trycktes in i kanaltvärsnittet. Däremot kan möjligen de båda längsgående förstyvningselement, som är anordnade mitt i tvärsnittets kortsidor uteslutas.

I samtliga ritningsfigirrer är de längsgående förstyvningselementen 8 visade såsom placerade ungefärligen mitt i väggavsnittens 1-5 tj ockleksriktning. Även andra placer- ingar, såväl längre ut i radiell riktning som längre in mot kanalens strörrmingsområde är emellertid möjliga.

Claims (15)

10 15 20 25 30 536 305 1 2 PATENTKRAV

1. Kanal innefattande ett antal, åtminstone delvis, av ett eldfast fibermaterial och bindemedel framställda längsgående väggavsnitt (l -5, 9), vilka tillsammans begränsar ett slutet, långsträckt strömningsutrymme, varvid varandra mötande väggavsnitt är förenade via en vik- eller ledanvisning (7) och väggavsnitten (1-5) mellan närbelägna vik- eller ledanvisningar (7) har längsgående, fiirtj ockade och utåtbuktande partier (17), kännetecknad därav, att det i väggpartiemas (1-5) fibermaterial och bindemedel i de längsgående, töitjockade och utåtbuktande partier (17) är anordnat längsgående törstyvningselement (8).

2. Kanal enligt kravet 1, kännetecknad därav, att den har tvärgående, företrädesvis ringfonniga íörstyvningselement i eller i anslutning till kanalens fibennaterial och bindemedel.

3. Kanal enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad därav, att den är framställd med utgångspunkt från minst en jämntjock bana med ett eller flera skikt av fibermaterial och bindemedel, vilken bana komprimerats, varvid komprimeringsgraden är större i vik- eller ledanvisningama (7) än vad som gäller i de förtjockade partíema (17).

4. Kanal enligt något av kraven 1-3, kíinnetecknad därav, att väggavsnittens (1-5, 9) utvändiga (18) och invändiga ytor är släta och att de utvändiga ytoma är konvext välvda utåt.

5. Kanal enligt något av kraven l-4, kännetecknad därav, att kanalens invändiga, i huvudsak plana ytor har ett tätskikt (6), vilket även täcker vik- eller ledanvisningama (7)-

6. Kanal enligt något av kraven l-5, kännetecknad därav, att minst ett väggavsnitt (9) har en längsgående skarv (1 O), och att det i området för skarven är anordnat ett längsgående íörstyvnings- och skarvelement (14). 10 15 20 25 30 536 305 13

7. Kanal enligt kravet 6, kännetecknad därav, att törstyvnings- och skarvelementet (14) har ett i huvudsak T- eller H-format tvärsnitt, och att skarven åtminstone mot kanalens inre har en täckande och tätande remsa (15).

8. Kanal enligt något av kraven 1-7, kännetccknad därav, att varje fórtjockat parti (17) har minst ett längsgående fiirstyvningselement (8).

9. Kanal enligt något av kraven 1-8, kännetecknad därav, att de längsgående lörstyvningselementen (8) innefattar av metall tillverkade, långsträckta profiler med V- formade tvärsnitt.

10. Kanal enligt något av kraven 1-9, kännetecknad därav, att de längsgående törtjockade partiema (17) har en tjocklek i storleksordningen 20-40% av bredden för ett väggavsnitt (l-5, 9)

11. Förfarande för framställning av en kanal med ett antal längsgående väggavsnitt (1-5, 9) och mellan pan/isa av dessa väggavsnitt längsgående vik- eller ledanvisningar (7), varvid kanalen tillverkas av bindemedel och minst en av ett eller flera skikt sam- mansatt bana av eldfast ñbermaterial, som komprimeras, kännetecknat därav, att kanalen tillverkas i utbrett, plant tillstånd, att väggavsnitten (1-5, 9) mellan närbelägna vik- eller ledanvisningar (7) ges längsgående, fórtjockade partier (17), att de väggavsnitt (9), som befinner sig längs motstående kanter av den utbredda kanalen, ges en form, som motsvarar formen av hälften av de övriga väggavsnitten (1-5), varigenom kanalen, eñer resning till avsedd tvärsnittsform genom böjning av vik- eller ledanvisningarna (7) får en längsgående skarv (10), där de halva väggavsnitten (1 1, 12) möter varandra.

12. Förfarande enligt kravet 11, kännetecknat därav, att det i området för kanalens längsgående skarv (10) placeras ett längsgående törstyvnings- och skarvelement (14). 10 15 535 305 14

13. Förfarande för framställning av en kanal med ett antal längsgående väggavsnitt (1-5) och mellan parvisa av dessa väggavsnitt längsgående vik- eller ledanvisningar (7), varvid kanalen tillverkas av bindemedel och minst en av ett eller flera skikt sammansatt bana av eldfast fibennaterial, som komprimeras, kännetecknat därav, att minst en bana av fibrer och bindemedel lindas omkring eller anbringas längsgående på en kärna, så att en kanal med sluten rörfonn bildas, att banan eller banoma utifrån komprimeras så att ett antal längsgående, flârtjockade partier (17) bildas på ömse sidor om varje vik- eller ledanvisning (7).

14. Förfarande enligt något av kraven 11-13, kännetecknat därav, att väggavsnitten (1-5) i bindemedlet och fibermaterialet förses med ett eller flera längsgående fiårstyvningselement (8).

15. Förfarande enligt kravet 14, kännetecknat därav, att de längsgående íörstyv- ningselementen (8) placeras i väggavsníttens (l -5) mittområden räknat i breddriktningen för väggavsnitten.