SE535750C2 - System av element med pelare och tvärslåar samt pelarbeslag med clips - Google Patents

Description

20 25 30 535 750 bildas av två eller fyra långsträckta L-plattor. L-plattoma har vardera två långsträckta delar anordnade vinkelrätt inbördes.

Pelarens L-plattor hålls samman med hjälp av pelarbeslag. Pelarbeslagen har clips som tas emot i öppningar hos L-plattan.

Enligt en aspekt tillverkas L-plattoma av metall eller plast. I några utförings- former förses pelama med spaljéskenor för att ta emot ett stort antal spaljébommar.

Ytterligare ändamål och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå för en fackman vid genomläsning av den detaljerade beskrivningen nedan över olika uttöringsforrner.

Kortfattad beskrivning av ritningama Föreliggande uppfinning kommer att beskrivas ytterligare nedan såsom exem- pel och med hänvisning till bifogade ritningar. I ritningama är: Fig. 1 en perspektivvy över en pelare enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2 en sidovy över en del av pelaren enligt Fig. l, F íg. 3 en sidovy över pelaren enligt Fig. 1, Fig. 4 en perspektivvy över ett första pelarbelag, som är en del av pelaren en- ligt Fig. l och 3, Fig. 5 en perspektivvy över ett andra pelarbeslag, som är en del av pelaren en- ligt Fig. l och 3, F ig. 6 en perspektivvy över en nod bildad av beslagen enligt Fig. 4 och 5, Fig. 7 en perspektivvy över en altemativ uttöringsforrn för det andra pelarbe- slaget enligt Fig. 5, Fig. 8 en perspektivvy över en fot som kan användas med pelaren enligt Fig. l och 3, Fig. 9 en sidovy över en pelare enligt Fig. 1 och 3 försedd med en tillagd spal- jéskena, Fig. 10 en perspektivvy över en övre del av en spaljéskena, F ig. lla en perspektivvy över en spaljébom som kan användas med pelaren en- ligt F ig. 9, Fig. llb en perspektivvy över en tvärslå som kan användas med pelaren enligt Fig. 1, 3 eller 9, F ig. llc en perspektivvy över en täckbom som kan användas med pelaren en- ligt Fig. l, 3 eller 9 och 10 15 20 25 30 35 535 750 Fig. 12-15 sidovyer över olika konstruktioner bildade med delar av föreliggan- de uppfinning.

Detaljerad beskrivning av utfóringsforrner Som använt i denna beskrivning är uttrycken ”vertikal”, ”horisontell” och lik- nande uttryck med avseende på ritningama det hänvisas till och vid normal användning av de olika delarna hos uppfinningen.

Pelaren visad i Fig. 1 bildas av fyra långsträckta L-plattor 1. L-plattoma 1 till- verkas normalt av ett lämpligt metall- eller plastmaterial. Sett i tvärsnitt har varje L- platta l två långsträckta delar anordnade med rät vinkel till varandra. En långsträckt spets bildas av de två långsträckta delama hos varje L-platta l. Hos en pelare bildad av fyra långsträckta L-plattor 1, är varje L-plattas spets riktad mot mitten av den bildade pelaren. Varje långsträckt del hos varje L-platta l har normalt fyra öppningar 2. En öppning 2 hos varje L-platta l är placerad vid en övre ände hos L-plattan l. Två öpp- ningar 2 är placerade ovan varandra vid en nedre ände hos L-plattan l. Den fjärde öpp- ningen 2 är placerad någonstans mellan de övre och nedre öppningarna 2, normalt när- mare pelarens nedre ände än dess övre ände.

För att bilda pelaren hålls de fyra L-plattoma l samman med hjälp av pelarbe- slag 3, 7. Det finns två något olika typer av pelarbeslag 3, 7 som används för att hålla samman L-plattoma 1. En första typ pelarbeslag 3 har huvudsakligen rektangulär, platt form. Två spår 4 är anordnade som går från en kant hos pelarbeslaget 3, vinkelrätt mot kanten. Varje spår 4 slutar ungefär i mitten av pelarbeslaget 3. Två clips 5 är anordnade på en sida hos pelarbeslaget 3, vilka clips 5 är placerade utanför spåren 4. Ungefär i mitten av varje pelarbeslag 3 finns en genomgående skåra 6, vilken skåra 6 är anordnad vinkelrätt mot spåren 4. Skåran 6 är placerad i området mellan spåren 4. Vid använd- ning skall den första typen av pelarbeslag 3 placeras med spåren 4 öppna uppåt. För att åstadkomma detta är clipsen 5 öppna nedåt, såsom kommer att förklaras ytterligare ned- an. Den andra typen av pelarbeslag 7 skiljer sig endast från den forsta typen av pelarbe- slag 3, genom orienteringen för spåren 8. Den andra typen av pelarbeslag 7 har således två spår 8 och en genomgående skåra 9. Spåren 8 går från en kant hos pelarbeslaget 7 till ungefär mitten av pelarbeslaget 7. Skåran 9 är placerad i området mellan spåren 8 och spåren 8 och skåran 9 är anordnade vinkelräta mot varandra. Den andra typen av pelarbeslag 7 har en huvudsakligen rektangulär, platt form. Vid användning skall den andra typen av pelarbeslag 7 placeras med spåren 9 öppna nedåt. Därför öppnar clipsen 10 hos den andra typen av pelarbeslag 7 nedåt. 10 15 20 25 30 35 535 750 Vid en altemativ utföringsform ersätts den andra typen av pelarbeslag beskri- ven ovan av en tredje typ av pelarbeslag 11. Den huvudsakliga skillnaden mot de tidiga- re beskrivna pelarbeslagen är att den tredje typen av pelarbeslag 1 1 inte har nâgra clips.

Den tredje typen av pelarbeslag 11 har en allmän rektangulär, platt form. Den har två spår 12 och en genomgående skära 13. Spåren 12 och skåran 13 hos den tredje typen av pelarbeslag ll har samma inbördes placering och orientering som för spåren 8 och skå- ran 9 hos den andra typen av pelarbeslag 7 beskriven ovan.

Vid användning och som visat i Fig. 6, samverkar två pelarbeslag 3 av den tör- sta typen och två pelarbeslag 7 av den andra typen för att bilda en nod. Som visat i Fig. 6 är de två pelarbeslagen 3 av den första typen placerade parallellt med varandra och på ett avstånd från varandra. På samma sätt är de två pelarbeslagen 7 av den andra typen placerade parallellt med varandra och på ett avstånd från varandra. Pelarbeslagen 3 av den första typen är placerade med spårens 4 öppningar riktade uppåt. Den inbördes pla- ceringen av pelarbeslagen 3, 7 ges genom att spåren 8 hos varje pelarbeslag 7 av den andra typen tas emot i ett spår 4 hos varje pelarbeslag 3 av den forsta typen i en nod.

Varje clips 5 hos den första typen av pelarbeslag 3 och varje clips 10 hos den anda typen av pelarbeslag 7 skall tas emot i en av öppningama 2 hos L-plattoma 1. För varje nod, såsom den visade Fig. 6, fästs varje L-platta l med en långsträckt del till ett clips 5 hos den första typen av pelarbeslag 3 och med den andra långsträckta delen till ett clips 10 hos den andra typen av pelarbeslag 7. För varje pelare bildas normalt tre noder. Av dessa tre noder är en placerad vid L-plattomas 1 övre öppningar 2, en är pla- cerad vid de övre öppningama 2 av de två nedre öppningarna 2 och en nod är placerad vid L-plattans öppningar 2 placerade mellan de övre och nedre öppningama 2.

Om den tredje typen av pelarbeslag ll ersätter den andra typen av pelarbeslag 7, kommer varje L-platta 1 endast att vara förbunden med ett pelarbeslag 3 av den första typen vid varje nod. Kopplingen är sådan att ett clips 5 hos varje pelarbeslag 3 av den första typen tas emot i en öppning 2 hos L-plattan 1.

I några utföringsforrner används pelare bildade av endast två L-plattor 1. För att bilda pelare med användning av endast två L-plattor I, används nonnalt endast pe- larbeslag 3 av den första typen.

En fot 14 är placerad vid botten av varje L-platta 1. Varje fot 14 har en vertikal del 15 och en horisontell del 16, vilken vertikala del 15 och horisontella del 16 är inbör- des vinkelräta. Ett clips 17 är anordnat på den vertikala delen 15, vilket clips 17 skall tas emot i varje L-plattas 1 nedersta öppning. Vid användning kommer fotens 14 horison- tella del 16 att placeras på marken, golvet eller ett möjligt stöd. För att fasta foten 14 vid 10 15 20 25 30 535 750 marken, golvet eller ett stöd har den horisontella delen 16 genomgående öppningar 18 for att ta emot tästanordningar, såsom skruvar, bultar eller spikar.

Vid några utföringsformer är pelarna försedda med vardera en spaljéskena 19.

Uttrycket spaljéskena 19 används, eftersom spaljéskenan 19 har utvecklats för använd- ning vid bildandet av spaljéer, men den kan naturligtvis även användas För andra typer av konstruktioner. Varje spaljéskena 19 har ett antal öppningar 20 placerade i linje med varandra och på ett avstånd från varandra. Vid en övre ände hos varje spaljéskena 19 finns en horisontell del 21 som är vinkelrät mot resten av spaljéskenan 19. Den horison- tella delen 21 skall tas emot i skåran 6, 9, 13 i en av pelarbeslagen 3, 7, 11 av någon typ, varvid spaljéskenan 19 förbinds med pelaren. Spaljéskenan 19 kommer att placeras i området mellan två L-plattor i den bildade pelaren. Antalet öppningar 21 hos spaljéske- noma 19 och deras inbördes avstånd kan varieras beroende på den avsedda användning- en. I spaljéskenans 19 öppningar 21 skall normalt spaljébommar 22 som bildar spaljén tas emot. Spaljébommarna 22 har ett bomclips 23 vid vardera änden, vilket bomclips 23 skall tas emot i spaljéskenomas 19 öppningar 21.

För att bilda olika upprättstående konstruktioner, placeras tvärslâar 24 mellan två pelare bildade av L-plattoma 1. Tvärslåarria 24 har ett bomclips 23 vid varje ände, vilka bomclips 23 skall tas emot på pelarbeslagen 3, 7, 1 1. Varje tvärslås 24 ände place- ras mellan två L-plattor 1 hos respektive pelare.

I några fall används en täckbom 25. Täckbommen 25 skall placeras ovanpå en spaljébom 22 eller en tvärslå 24. Täckbommen 25 har en utskjutande ände 26 vid varje ände. De utskjutande ändarna 26 är smalare än resten av tvärslån 25 och de smalare ut- skjutande ändarna 26 skall tas emot i området mellan två L-plattor 1 i en formad pelare.

Genom användning av systemet enligt Föreliggande uppfinning kan många oli- ka typer av upprättstående konstruktioner bildas. I Fig. 12-15 visas några exempel på sådana konstruktioner. Delen enligt Fig. 12 kan användas som en del av en pergola eller ett staket. För att stabilisera delen enligt Fig. 12 används två diagonalt placerade strävor.

I Fig. 13 och 14 visas exempel på spaljéer, där spaljéskenor 19 används. I Fig. 15 visas ett exempel på en vägg hos en liten byggnad. För en byggnad såsom den antydd i Fig. 15 kan delama beskrivna ovan kompletteras med brädor, dörrar, fönster etc.

Claims (15)

1. 0 15 20 25 30 35 535 750 PATENTKRAV l. System av element för att bilda olika upprättstående konstruktioner, innefat- tande pelare och tvärslåar (24), där pelarna bildas av två eller fyra långsträckta L-plattor (1), som vardera har två långsträckta delar anordnade inbördes vinkelrätt, och där L- plattoma (l) i varje pelare är förbundna med varandra med hjälp av pelarbeslag (3, 7, 11), kännetecknat av att pelarbeslagen (3, 7) har clips (5, 10), vilka vardera skall tas emot i en öppning (2) hos L-plattoma (1).

2. System enligt krav 1, där pelarbeslagen (3, 7, ll) har en huvudsakligen rek- tangulär, platt form och där varje pelarbeslag (3, 7, 1 1) har två parallella spår (4, 8, 12), vilka spår (4, 8, 12) är utsträckta från en kant hos pelarbeslaget (3, 7, 1 1), vinkelrätt mot kanten och ungefär till mitten av varje pelarbeslag (3, 7, 11).

3. System enligt krav 2, där varje L-plattas (1) långsträckta del har en öppning (2) vid en övre ände, två öppningar (2) vid en nedre ände och en öppning (2) någonstans mellan öppningarna (2) vid den övre änden och nedre änden.

4. System enligt något av föregående krav, där varje pelare bildas av två L- plattor (1).

5. System enligt något av kraven 1-3, där pelama bildas av fyra L-plattor (1).

6. System enligt krav 5, där varje pelare hålls samman med hjälp av tre noder, där varje nod bildas av fyra pelarbeslag (3, 7, 11), där två inbördes identiska pelarbeslag (3, 7, 11) är placerade parallellt med varandra och på ett avstånd från varandra, där två ytterligare inbördes identiska pelarbeslag (3, 7, 1 1) är placerade på ett avstånd från var- andra och vinkelrätt mot de andra två pelarbeslagen (3, 7, 1 l) och där nodens pelarbe- slag (3, 7, ll) är förbundna med varandra med hjälp av spåren (4, 8, 12) hos respektive pelarbeslag (3, 7, ll).

7. System enligt krav 6, där en första typ av pelarbeslag (3) är placerade i varje nod med spåren (4) öppna uppåt och en andra eller tredje typ av pelarbeslag (7, l l) är placerade i noden med spåren (8, 12) öppna nedåt.

8. System enligt något av föregående krav, som ytterligare innefattar tvärslåar (24) placerade på en eller flera av pelarbeslagen (3, 7, 1 1) med hjälp av bomclips (23) och där ett bomclips (23) är anordnat vid varje ände hos varje tvärslâ (24).

9. System enligt föregående krav, ytterligare innefattande åtminstone en långsträckt spaljéskena (19) anordnad i området mellan två intilliggande L-plattor (1) hos en bildad pelare.

10. System enligt krav 9, där spaljéskenan (19) har ett antal öppningar (20) placerade längs spaljéskenans (19) längd och där spaljéskenan (19) har en horisontell 10 15 535 750 del (21) vid en övre ände, vilken horisontella del skall tas emot i en skåra (6, 9, 13) hos ett pelarbeslag (3, 7, 11).

11. l 1. System enligt krav 10, ytterligare innefattande spaljébommar (22) som har ett bomclips (23) vid vardera änden och där spaljébommarnas (22) bomclips (23) tas emot i spaljéskenomas (19) öppningar (20).

12. System enligt något av kraven 8-1 1, ytterligare innefattande en täckbom (25) placerad ovanpå en tvärslå (24) eller en spaljébom (22) och där täckbommen (25) har smala utskjutande ändar (26) vilka vardera skall placeras mellan två intilliggande L- plattor (1) i en bildad pelare.

13. System enligt något av kraven 3-12, ytterligare innefattande en fot (14), som har en vertikal del (15) och en horisontell del (16) anordnade inbördes vinkelrätt, och vilken fot (14) är placerad vid en L-platta (1) hos en bildad pelare med hjälp av ett clips (17), anordnat på fotens (14) vertikala del och som tas emot i den nedersta öpp- ningen (2) hos en av L-plattans (1) långsträckta delar.

14. System enligt något av föregående krav, där L-plattoma (1) är tillverkade av metall.

15. System enligt något av kraven l-13, där L-plattoma är tillverkade av plast.