SE534832C2 - Indexerbart skär för fräsverktyg - Google Patents

Description

25 30 534 832 löper risk att rubbas ur sitt läge. Under en fräsningsoperation kommer skäret att utsättas för stora radiella krafter men måttliga axiella krafter. Dessa krafter kommer att verka för att förskjuta och vrida Skäret och det är därför viktigt att ha en stabil fastspänning för att undvika vibrationer och att skäret vill tippa. Med ”tippa” avses här att skäret, på grund av krafter som verkar på skäreggen, vrider sig ur sitt läge. Antalet skär och delning varierar beroende på verktygets diameter och vilken fräsningsoperation som ska utföras. En pinnfräs med indexerbara skär kan även användas till rampningsoperationer, vilket är en kombination av radiell och axiell matningsriktning. En förutsättning för att rampningsoperationer ska kunna utföras är dock att det radiella skärdjupet i en passering inte överstiger skärbredden.

Ett indexerbart skär spänns vanligen fast i en grundkropp med en centrumskruv eller dylikt fastsättningsorgan. Med minskad diameter på verktyget kommer följaktligen skären, och de skruvar med vilka skären monteras, att minska i storlek. Små skruvar eller andra fastsättningsorgan är svåra att hantera eftersom de lätt tappas vid montering av skären. Små skruvar har även lägre mekanisk styrka och är svårare att skruva i, eftersom gängorna och skruvhuvudet är mer ömtåliga och känsliga för skruvens position i gängoma. Om skruven hamnar snett i skruvhålet är risken stor att gängoma förstörs, vilket får konsekvensen att skruven förstörs. Även det gängade hålet i grundkroppen kan skadas, vilket medför en stor merkostnad eftersom hela grundkroppen kan behövas bytas ut. För axiellt monterade skär kan det även vara svårt att komma åt med verktyg när skären ska monteras. På grund av grundkroppens diameter, när det gäller små fräsverktyg, blir även antalet skär som kan monteras begränsat. Vanligtvis är delningen utformad så att ett eller två skär används samtidigt.

Tangentiellt monterade indexerbara skär för fräsar visas i exempelvis US 6,872,034 och US 7,241,082, där det indexerbara skäret är monterat med en genomgående skruv. Genom att skären monteras tangentiellt i grundkroppen blir problemet att komma åt skruven med verktyget mindre.

Problemet för fräsar med små diametrar (<25 mm diameter) kvarstår dock, främst att de lösa detaljema blir svårhanterliga, samt att små fastsättningsorgan är känsliga i monteringssteget och har lägre mekanisk styrka.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN 10 15 20 25 30 534 832 Föreliggande uppfinning syftar till att tillhandahålla indexerbara skär, och fräsverktyg med indexerbara skär, som är lämpliga för små diarnetrar (<25 mm).

Syftet uppnås genom ett indexerbart skär med de särdrag som beskrivs i den kännetecknande delen av krav 1, en grundkropp med de särdrag som beskrivs i den kännetecknande delen av krav 12, och ett fräsverktyg som beskrivs i den kännetecknande delen av krav 19.

Skäret, enligt uppfinningen, monteras i grundkroppen utan fastsättningsorgan, vilket betydligt underlättar monteringen av skären för operatören som ska hantera fräsverktyget. Enligt uppfinningen skapas ett gränssnitt mellan skär och grundkropp som säkerställer att skäret hålls på plats i rätt läge under fräsningsoperationen, utan att ett fastsättningsorgan behöver användas.

Skäret monteras tangentiellt snett ner i kroppen från sidan med hjälp av en nyckel och låses i alla riktningar med ett låsmedel på skäret respektive grundkroppen. Låsmedlet består av låsytor och kopplingsmedel och det gränssnitt som låsmedlen skapar ger fullgod stabilitet åt skäret.

Fräsverktyget enligt uppfinningen, innefattar en grundkropp och åtminstone ett monterbart indexerbart skär, där fräsverktyget har en cylindrisk grundform och är roterbar kring en centrumaxel, C. Grundkroppen är runt periferin försedd med ett antal åtskiljda urtag som begränsas av en i riktning från centrumaxeln radiellt utåt riktad stödyta, en med den avsedda rotationsriktningen riktad bottenstödyta, en till bottenstödytan och stödytan anslutande sidostödyta, samt en till bottenstödytan motstående toppstödyta.

Skäret innefattar en bottenyta och en motstående spånyta mellan vilka sidoytor utbreder sig. Två av sidoytorna är primära släppningsytor och två av sidoytoma är sekundära släppningsytor.

Mellan spånytan och släppningsytoma är ett fleital skäreggar belägna. Två av skäreggar ansluter till de primära släppningsytorna, är huvudsakligen parallella och utgör huvudskäreggar.

Grundkroppen och skäret innefattar åtminstone ett korresponderande låsmedel, där låsmedlen innefattar korresponderande låsytor. Låsytoma bildar var och en, en spetsig vinkel, ot, of, med grundkroppens sidostödyta i ett snitt som är parallellt med grundkroppens bottenstödyta och löper genom respektive låsyta. I monterat tillstånd kommer grundkroppens och skärets låsyta att ligga 10 15 20 25 30 534 832 an mot varandra. Vidare innefattar låsmedlen korresponderande kopplingsmedel anordnade på grundkroppens toppstödyta respektive skärets spånyta. Kopplingsmedlen innefattar vart och ett åtminstone en flankyta som är anordnad så att flankytan i ett snitt som är parallellt med grundkroppens stödyta och löper genom flankytan bildar en spetsig vinkel, ß, BZ med grundkroppens bottenyta. Flankytorna kommer således att luta i riktning mot grundkroppens sidostödyta. I monterat tillstånd kommer åtminstone flankytorna på grundkroppens och skärets kopplingsmedel att ligga an mot varandra.

De korresponderande låsmedlen kommer samtidigt att trycka skäret i riktning mot grundkroppens sidostödyta, och i riktning mot grundkroppens stödyta, så att skäret hålls på plats i grundkroppen.

I monterat tillstånd kommer således grundkroppens och skärets låsmedel, dvs. låsytoma respektive åtminstone kopplingsmedlens flankytor att ligga an mot varandra.

Uppfinningen möjliggör tillverkning av fräsverktyg med små diametrar som har ett större antal indexerbara skär på grundkroppen än vad som tidigare varit möjligt. Fördelen med att använda flera skär på en och samma grundkropp är att det då går fortare att avverka material, vilket är önskvärt ut en ekonomisk synvinkel. I och med att skären monteras utan fastsättningsorgan behöver intc grundkroppen utrustas med motsvarande urtag för att ta emot fastsättningsorganet.

Då inga urtag, förutom de urtag där skären ska monteras, behöver göras i grundkroppen frigörs mer plats till fler skärlägen. Avsaknaden av hål i grundkroppen, för att ta emot fastsättningsorgan, gör även att grundkroppen blir mekaniskt mer stabil, vilket är till stor fördel för fräsar med liten diameter.

Ytterligare en fördel med föreliggande uppfinning är att Skäret tillverkas utan genomgående hål.

Vid tillverkning av skär med genomgående hå] är det vanligt att problem uppstår vid sintring.

Detta på grund av att materialet kompakteras ojämnt vid hålet, vilket leder till att skäret måste efterbehandlas med slipning. Skär utan genomgående urtag för fastsättningsorgan, till exempel skruv, medför stora fördelar ur tillverkningssynpunkt. Dessutom blir skäret mekaniskt starkare om det är tillverkat av solitt material, dvs. saknar genomgående hål. 10 15 20 25 30 534 832 Genom att kopplingsmedlen utformas enligt den föredragna utföringsforrnen blir skäret och grundkroppen mindre känsliga för toleranser vid tillverkningen och därmed undviks fördyrande slipningsoperationer. Eventuella små avvikelser från den ideala geometriska utformningen kommer inte att ge någon försämring av den fasthållande verkan eftersom en sådan avvikelse kommer att tas upp av koppplingsmedlets, specifikt flankytornas, utformning.

Vid stor axiell räckvidd är det viktigt med stabil fastspänning av skäret eftersom det blir mer känsligt för skärkrafter, än vid normal axiell räckvidd. Ännu en fördel med uppfinningen är att den möjliggör stort axiellt skärdjup eftersom den kombinerade effekten av stödytoma och kopplingsmedlen, medför att Skäret sitter stabilt, vilket motverkar att skäret tippar under fräsningsoperationen.

Ytterligare en fördel med föreliggande uppfinning är att den kan ge god möjlighet att utföra rampníngsoperationer. Rampningsoperationer är möjliga om det radiella skärdjupet inte överstiger skärbredden. Axiell matning och förmågan till rampning är begränsade av avståndet mellan skäregg och fräskropp, samt av längden på den axiella skäreggen. Beroende på hur skäreggen utformas kan den beskrivna uppfinningen medföra möjlighet att utföra rampningsoperationcr.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA Figur 1 a, b visar en perspektivvy av skäret enligt uppfinningen sett i riktning mot spånytan (a) respektive bottenytan (b).

Figur 2 a visar en schematisk planvy av skäret enligt uppfinningen.

Figur 2 b visar en planvy av skäret i Figur 2a.

Figur 2 c visar en sidovy av skäret i Figur 2a.

Figur 2 d visar en sidovy av skäret i Figur 2a.

Figur 3 visar en perspektivvy av grundkroppen enligt uppfinningen.

Figur 4 a visar en schematisk perspektivvy av grundkroppen enligt uppfinningen.

Figur 4 b visar en sidovy av grundkroppen i 4 a, i radiell riktning mot centrumaxeln.

Figur 4 c visar en sektionsvy längs linjen IVc i figur 4 b. 10 15 20 25 30 534 832 Figur 5 a, b visar en perspektivvy (a) respektive perspektivistisk sprängvy (b) av ett fräsverktyg enligt uppfinningen.

Figur 6 a visar en planvy av grundkroppen enligt uppfinningen, sett i axiell riktning.

Figur 6 b visar en sprängd sektionsvy längs linjen VIb i figur 6 a.

Figur 6 c visar en sidovy av verktyget längs linjen VIb i figur 6 a.

Figur 7 a, b visar en sprängd sidovy (a) respektiven en sidovy (b) av verktyget enligt uppfinningen, sett i tangentiell riktning mot rotationsriktningen.

Figur 8 a visar en sprängd planvy av verktyget enligt uppfinningen, sett i axiell riktning.

Figur 8 b visar en sprängd sektionsvy längs linjen VHIb i figur 8 a.

Figur 8 c visar en planvy av verktyget med skäret monterat, sett i axiell riktning.

Figur 9 a, b visar en schematisk perspektivvy (a), respektive planvy (b), av en utföringsform av grundkroppen där kopplingsmedlet har en bomberad yta.

DBTALJERAD BESKRIVNING Uppfinningen består i ett indexerbart skär, en grundkropp samt det sammansatta fräsverktyget, och kommer nu att beskrivas med hjälp av figurerna.

En utfomining av Skäret enligt uppfinningen visas i figur 1 a, b. Skäret (10) innefattar en bottenyta (1 1) och en motstående spånyta (12) mellan vilka sidoytor utbreder sig. Två av sidoytorna är primära släppningsytor (13) och två av sidoytoma är sekundära släppningsytor (14).

Skäret uppvisar ett flertal mellan spånytan (12) och släppningsytoma (13, 14) utformade skäreggar (15). Skäreggarna innefattar vardera företrädesvis en spånavskiljande huvudskäregg (16) och en ytavstrykande biskäregg, t.ex. en planfasegg i anslutning till ett av hörnen.

Huvudskäreggarna (16) ansluter till de primära släppingsytorna (13) och är huvudsakligen parallella. Dock behöver huvudskäreggarna ( 16) inte nödvändigtvis vara parallella i hela sin längd utan mindre avvikelser från den parallella utformningen kan förekomma. Sett ovanifrån, i riktning mot spånytan (12), och sett nedifrån, i riktning mot bottenytan (ll), är skäret väsentligen parallellograrnforinat. Vanligen har skäret två huvudskäreggar, men det kan även ha endast en eller fler än två huvudskäreggar. I figurema är huvudskäreggen illustrerad som en rak egg, men den kan även ha annan utformning beroende på vilken fräsoperation som ska utföras. En fackman förstår att utforma skäreggen så att den passar till den föredragna fräsningsoperationen. 10 15 20 25 30 534 832 Exempelvis kan huvudskäreggen ha en konkav eller konvex kurvatur, vara vågformig och/eller ha olika höjd i förhållande till bottenytan på olika delar av eggen. Den delen av huvudskäreggen som befinner sig på kortast avstånd från planfaseggen kan exempelvis befinna sig högre i relation till bottenytan än den del som befinner sig på längst avstånd från planfaseggen, så att skäreggen har en lutning från den ena sekundära släppningsytan till den andra sekundära släppningsytan.

Utformningen av spånbrytama och släppningsytoma kan vara mer eller mindre komplicerad, beroende på vilken fräsoperation som ska utföras samt vilket material som ska avverkas.

Eftersom utformningen saknar betydelse för uppfinningen illustreras spånbrytama i figurerna en som en enkel konkav yta och släppningsytoma som plana ytor. Släppningsvinkeln bör dock vara positiv utefter hela skäreggen (15) relativt spånytan (12).

Mellan skärets spånyta (12) och bottenyta(1l) sträcker sig en geometrisk centrumaxel, A, som vinkelrätt skär spånytan (12) och bottenytan (1 l) samt går genom en mittpunkt i Skäret. I en fóredragen utföringsform har skäret två huvudskäreggar (16) och uppvisar 180 graders rotationssymmetri kring axeln, A.

Skäret tillverkas med fördel av hårdmetall eller annat hårt och nötníngsbeständigt material genom sedvanlig pressning och efterföljande sintring. Ytan kan beläggas med ett eller flera skikt för att ytterligare förbättra skärets prestanda. Matererialvalet kan anpassas efter det tilltänkta användningsområdet.

För att skäret enligt uppfinningen ska hållas fast i grundkroppen och ha ett bestämt skärläge innefattar det åtminstone ett låsmedel vilket innefattar en låsyta (17) och ett kopplingsmedel (18).

Motsvarande låsmedel finns på grundkropppen. Skärets låsmedel visas i figur l a, b, och 2 a-d.

För att underlätta förståelsen av uppfinningen är skäret med tillhörande låsmedel schematiskt illustrerat i figur 2 a-d.

Låsytan (17) är anordnad på en av de sekundära släppningsytoma (14), så att låsytan (17) och den primära släppningsytan (13) bildar en spetsig vinkel, a, i ett snitt som är parallellt med bottenytan (1 1) och löper genom låsytan ( 17). Vinkeln a visas i figur 2b. Låsytans funktion är att hindra 10 15 20 25 30 534 832 rörelse i radiell riktning under en fräsningsoperation. Ytan kan vara plan, rundad, dvs. konkav eller konvex, eller vågformad.

För att få tillräcklig fasthållande verkan ska vinkeln, u, vara mindre än 90°, företrädesvis mindre än 50°, mer företrädesvis 45° eller mindre. En större vinkel kommer inte att ge den låsning i radiell ledd som krävs för att skäret ska hindras från att tryckas ut ur sitt skärläge vid en fräsningsoperation. En större vinkel kommer även att medföra att skärläget blir allt för obestämt, vilket kan leda till sämre prestanda hos verktyget. Vidare bör vinkeln, ot, vara större än l0°, företrädesvis större än 30°, för att skäret ska vara lätt att montera och för att det inte ska ha för liten godstjocklek i den delen som innefattar låsytan. En allt för liten godstjocklek kan leda till att skäret får sämre mekaniska egenskaper och att det därmed lättare uppstår sprickor i skäret eller att det till och med bryts av.

För att skäret enligt uppfinningen ska vara låst i både radiell och axiell ledd innefattar skäret även åtminstone ett kopplingsmedel (18) som syftar till att hindra skäret att tippa samt trycker skärets låsyta (17) mot motsvarande låsyta (27) på grundkroppen. Således samverkar ett kopplingsmedel och en låsyta parvis, så att de i monterat tillstånd håller skäret på plats i grundkroppen. I den utföringsform då skäret har fler än ett låsmedel och uppvisar 180 graders rotationssymmetri kring axeln, A, kommer således alltid ett låsmedel, bestående av ett kopplingsmedel (18) och en låsyta ( 17), vara aktivt medan åtminstone ett andra låsmedel är inaktivt. För att skäret ska vara indexerbart bör de primära (13) och sekundära (14) släppningsytorna vara identiska. Av detta följer att även låsytoma (17) måste vara identiska.

Kopplingsmedlet (18) är anordnat på spånytan ( 12) och skjuter åtminstone delvis ut från ett plan som är parallellt med bottenytan (1 1) och passerar genom de punkter på huvudskäreggama (16) som är belägna närmast bottenytan (11). Kopplingsmedlet har i en föredragen utföringsform formen av en ås med en lutning i förhållande till det till bottenytan parallella planet så att en högsta punkt på åsen som befinner sig på ett kortare avstånd från låsytan (17) är belägen högre, i förhållande till bottenytan (11), än en högsta punkt som är belägen på ett längre avstånd från låsytan (17). Vidare innefattar kopplingsmedlet (18) åtminstone en flankyta (19), vilken är anordnad så att flankytan (19) i ett snitt som är parallellt med den primära släppningsytan (13) 10 15 20 25 30 534 832 och löper genom flankytan (19) bildar en spetsig vinkel, ß, med bottenytan (11) så att flankytan ( 19) lutar i riktning från den sekundära släppningsytan ( 14) på vilken låsytan (17) är anordnad.

Vinkeln, ß, visas i figur 2 c.

Vinkeln, ß, ska vara rriindre än 30°, företrädesvis mindre än 10°, mer företrädesvis mindre än 5°.

En för stor vinkel, ß, kommer att medföra att kopplingsmedlet (18) blir allt för utstående från skärets spånyta (12) och därmed kommer monteringen av skäret i grundkroppen att försvåras. En allt för liten vinkel kommer att ge dålig fasthållande verkan och därför bör vinkeln, ß, vara större än 1°, företrädesvis större än 2°.

För att ytterligare öka den fasthållande verkan bör flankytan (19) på skärets kopplingsmedel (18) i ett snitt som är parallellt med en sekundär släppningsyta (14) bilda en spetsig vinkel, v, med skärets bottenyta (ll), vilken vinkel öppnar sig i riktning mot den till flarikytan (19) mest närliggande primära släppningsytan (13). Vinkeln, y som visas i figur 2 d, bör vara mindre än 30°, företrädesvis mindre än l0° för att inte monteringen av skäret i grundkroppen ska störas.

Vidare bör vinkeln, y, vara större än 1°, företrädesvis större än 2°, eftersom en allt för liten vinkel kommer att ge dålig fasthållande verkan.

Den högsta punkten på skärets kopplingsmedel (18) måste vara belägen högre i förhållande till botenytan (11) än den högsta punkten på huvudskäreggen (16), åtminstone i förhållande till den del av huvudskäreggen (16) som befinner sig närmast kopplingsmedlet (18). Om skäreggen befinner sig högre än skärets kopplingsmedel kommer den att ta i grundkroppens kopplingsmedel (28) vid montering, vilket kan leda till att både huvudskäreggen och grundkroppen skadas.

Figur 3 och figur 4 a-d visar grundkroppen (30) enligt föreliggande uppfinning. För att underlätta förståelsen av uppfinningen är grundkropppen schematiskt illustrerat i figur 4 a-d.

Grundkroppen (30) enligt uppfinningen har en cylindiisk grundform med en mantelyta (21) och är roterbar kring en centrumaxel, C. Runt periferin är grundkropppen (30) försedd med ett antal åtskiljda urtag (22) som begränsas av en i riktning från centrumaxeln (C) radiellt utåt riktad stödyta (23), en med den avsedda rotationsriktningen, R, riktad bottenstödyta (24), en till bottenstödytan och stödytan (23) anslutande sidostödyta (25), samt en till bottenstödytan (24) 10 15 20 25 30 534 B32 10 motstående toppstödyta (26). Spånutrymmet kan ha valfri utformning men är i figurema endast schematiskt illustrerat och avgränsas av en konkavt välvd yta. Grundkroppen är vanligtvis tillverkad av ett mjukare material än Skäret, exempelvis stål.

Varje urtag (22) innefattar åtminstone ett låsmedel, vilket innefattar en låsyta (27) och ett kopplingsmedel (28). Grundkroppens låsmedel ska samverka med skärets låsmedel för att hålla det monterade skäret på plats under fräsningsoperationen. Låsytan (27) är anordnad på sidostödytan (25), så att låsytan (27) och stödytan (25) i ett snitt som är parallellt med bottenstödytan (24) och löper genom låsytan (27), bildar en spetsig vinkel, of, vilken visas i figur 4 c, som representerar snittet lVc i figur 4 b.

Grundkroppens kopplingsmedel (28) är anordnat på, och utskjutande från, toppstödytan (26) och innefattar åtminstone en flankyta (29), vilken är anordnad så att flankytan (29) i ett snitt som är parallellt med stödytan (23) och löper genom flankytan (29) bildar en spetsig vinkel, ß', med bottenytan (24) så att flankytan (29) lutar i riktning mot sidostödytan (25). Vinkeln ß' visas i figur 4 b.

Enligt en föredragen utföringsform bildar ett plan som innefattar flankytan (29) i ett snitt som är vinkelrätt mot centrumaxeln, C, en spetsig vinkel y' med bottenytan (24), vilken vinkel öppnar sig i riktning mot stödytan (23) På rund av de tidi are nänmda skälen bör vinkeln a” vara mindre än 90°, företrädesvis mindre än g g 50°, mest företrädesvis 45° eller mindre men större än l0°, företrädesvis större än 30°. Vinklarna ß” och y” bör vardera vara mindre än 30°, företrädesvis mindre än l0°, men större än 1°, företrädesvis större än 2".

Låsytorna (17; 27) och kopplingsmedlen ( 18; 28) på Skäret respektive grundkroppen, arrangerade med de ovan beskrivna vinklarna ot, of, ß, ß”, 7, y', ska tillsammans verka för att på ett säkert och väldefinierat sätt hålla skäret på plats i grundkroppen. Figur 6, a-c, figur 7 a, b och figur 8 a-c visar samverkan mellan skärets och grundkroppens låsmedel. Figur 6 a-c visar vinklarna ß och ß' och figur 7 a, b visar vinklarna o., och u”. 10 15 20 25 30 534 832 11 Genom att utforma kopplingsmedlen ( 18; 28) enligt den föredragna utföringsformen blir skäret och grundkroppen mindre känsliga för toleranser vid tillverkningen och därmed undviks fördyrande slipningsoperationer. Eventuella små avvikelser från den ideala geometriska utformningen kommer inte att ge någon försämring av den fasthållande verkan eftersom en sådan avvikelse kommer att tas upp av koppplingsmedlets, specifikt flankytornas ( 19; 29), utformning.

Företrädesvis kan kopplingsmedlet på skärets spånyta ha sin huvudsakliga utsträckning parallellt med en huvudskäregg. Detta för att den fasthållande kraften på ett så effektivt sätt som möjligt ska riktas mot grundkroppens sidostödyta (25) och i riktning mot grundkroppens stödyta (23).

Kopplingsmedlet (1 8; 28) på skäret respektive grundkroppen kan innefatta en eller två flankytor (19; 29). För att erhålla ett fast och tydligt skärläge kan enligt en utföringsform åtminstone en av kopplingsmedlens flankytor (19; 29) vara försedd med en bomberad yta, med en radie, q. Med bomberad avses här en yta som har en svag konvex krökning, se figur 9 a, b. Åtminstone en flankyta kan även vara bomberad i två eller flera riktningar. En sådan flankyta kommer att ha två eller flera korsande åsar, så att ytan får formen av en kupol.

Enligt en föredragen utföringsform kan kopplingsmedlet (28) vara placerat på ett kortare avstånd från mantelytan (21) än från centrumaxeln, C. Grundkroppens kopplingsmedel (28) kommer därmed att vara placerat på kortare avstånd från mantelytan än från stödytan (23). Placeringen av kopplingsmedlet på skäret följer av placeringen av grundkroppens kopplingsmedel, eftersom flankytorna (19; 29) ska samverka i monterat tillstånd. Om kopplingsmedlet är placerat för nära grundkroppens stödyta (23) kommer skäret löpa större risk för att tippa, under användning. En placering närmare mantelytan (21) ger ett bättre moment för att motverka dessa vridande krafter som kan få skäret at tippa.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsform är kopplingsmedlen placerade på kortare avstånd från grundkroppens ovansida, vilken ovansida visas i figur 4 d, än från sidostödytan (25). Om kopplingsmedlet placeras på allt för kort avstånd från sidostödytan (25) kommer den fasthållande kraft som hindrar skäret att tippa att bli för svag. 10 15 20 25 30 534 832 12 Endast placeringen av grundkroppens kopplingsmedel (28) är beskriven ovan, men av den följer placeringen av kopplingsmedlen ( 18) på skärets spånyta eftersom de två kopplingsmedlen ska samverka i monterat tillstånd.

Föreliggande uppfinning innefattar även ett fräsverktyg (50), se figur 5 a, b, som inbegriper en väsentligen cylindriskt formad grundkropp (20) av den utformning som beskrivits med hänvisning till figurerna 3-4 och ett antal korresponderande skär (10) som beskrivits med hänvisning till figurerna 1-2, vilka är löstagbart monterade på grundkroppen. Vid montering av ett skär ska grundkroppen ge efter elastiskt så att Skäret kan tryckas in i sitt läge. Monteringen sker med hjälp av en för ändamålet anpassad nyckel, som då skäret monteras i grundkroppen verkar huvudsakligen på den primära släppningsytan (l 3) med en kraft i radiell riktning mot centrumaxeln, C. Då skäret ska avlägsnas från grundkroppen verkar kraften huvudsakligen på den sekundära släppningsytan (14) i radiell riktning från centrumaxeln, C. Ett urtag kan anordnas på grundkroppen vid centrumaxeln, C, vilket urtag kan verka stödjande för nyckeln vid montering och avlägsnande av skär.

En fördel med den föreliggande uppfinningen är att grundkroppen genom sin utformning kommer att ge en ytterligare stabilitet åt fastsättningcn av skäret under en fräsningsoperation.

Grundkroppen har en vinge (51), se figur 5 a, b, som ligger an mot skärets spånyta. Under en fräsoperation kommer Vingen att pressas mot skäret, så att kraften överförs via skäret till grundkroppens bottenstödyta (24), så att fräsverktyget i praktiken kommer att fungera som en solid fräs. Detta ger stora fördelar ut hållfasthetssynpukt och hjälper till att hålla skäret på plats.

Figur 6, a-c, figur 7 a, b och figur 8a-c visar de samverkande ytorna när skäret är monterat i grundkroppen. Figur 6 b, c visar fräsverktyget i ett snitt VIb, där man tydligt ser hur kopplingsmedlen samverkar när skäret är monterat i grundkroppen. Vinklarna ßß' och y, y' bör vara lika stora eller ha mycket små inbördes avvikelser (< l°) för att flankytorna ( 19; 29) ska få tillräckligt bra kontakt. Figur 7 a, b visar hur låsytorna (17, 27) på skäret respektive grundkroppen ligger an mot varandra. Av samma orsaker som beskrivits ovan för kopplingsmedlens flarikytor, bör låsytornas vinklar, ot och of, vara lika stora eller ha mycket små inbördes avvikelser (< 5°). 10 15 534 832 13 I den altemativa utföringsforrn där åtminstone en av kopplingsmedlens flankytor (l9; 29) är försedd med en bomberad yta, kommer de delar av flankytorna som är i kontakt med varandra när skäret är monterat, att utgöra kontaktytor. Flankytorna har då inte, på grund av dess bomberade utformning, kontakt i hela sin utsträckning. Detta innebär att vinklarna ß, ß' och y, y' huvudsakligen kommer att vara de vinklar som flankytorna har i kontaktytorna. Av naturliga själ kommer kontaktytan i en sådan utföringsform att ha en mindre area än vad som vore fallet om ingen av flankytorna var bomberade.

Uppfinnin gen ska inte anses vara begränsad till de ovan beskrivna, och illustrerade, utföringsformema. Även modifikationer av låsmedlens placering och geometriska utseende ska anses ingå i uppfinningstaiiken. Exempelvis kan kopplingsmedlet bestå av två eller flera separata komponenter, varvid de olika komponentema erbjuder fasthållande verkan i olika riktningar.

Skäret bör dock alltid vara låst i åtminstone axiell och radiell ledd i monterat tillstånd. Även om uppfinningen har exemplifierats med ett fräsverktyg kan den tillämpas på andra verktyg för spånavskiljande bearbetning. Uppfinningen kan även hänföras till verktyg av större diametrar än de som har angivits ovan.

Claims (20)

1. 0 15 20 25 30 534 832 14 ' t. Indexerbart skär för fräsverktyg, innefattande en bottenyta (1 1) och en motstående spånyta (12) mellan vilka sidoytor utbreder sig, varvid två av sidoytorna är primära släppningsytor (13) och två av sidoytorna är sekundära släppningsytor (14), vilket skär uppvisar ett flertal mellan spånytan och släppningsytoma utformade skäreggar (15), och där två skäreggar vilka ansluter till de primära släppníngsytoma ( 13) är huvudsakligen parallella och utgör huvudskäreggar (16), kännetecknat av att skäret innefattar åtminstone ett låsmedel vilket innefattar en låsyta ( 17) och ett kopplingsmedel (18), vilken låsyta (17) är anordnad på en av de sekundära släppningsytoma (14) så att låsytan och den primära släppningsytan (13) bildar en spetsig vinkel, a, i ett snitt som är parallellt med bottenytan (11) och löper genom låsytan (17), och där kopplingsmedlet (18) är anordnat på spånytan (12) och åtminstone delvis skjuter ut från ett plan som är parallellt med bottenytan (1 l) och passerar genom de punkter på huvudskäreggarna (16) som är belägna närmast bottenytan (1 1), och där kopplingsmedlet (18) innefattar åtminstone en flankyta (19), vilken är anordnad så att flankytan ( 19) i ett snitt som är parallellt med den primära släppningsytan (13) och löper genom flankytan (19) bildar en spetsig vinkel, ß, med bottenytan (l 1) så att flankytan (19) lutar i riktning från den sekundära släppningsytan ( 14) på vilken låsytan (17) är anordnad.

2. . Skär enligt något av krav 1, kännetecknat av att vinkeln ot är mindre än 90°, företrädesvis mindre än 50°, och att vinkeln ot är större än l0°, företrädesvis större än 30°

3. . Skär enligt krav 2, kännetecknat av att vinkeln a är 45° eller mindre.

4. . Skär enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att kopplingsmedlet (18) har sin huvudsakliga utsträckning parallellt med en huvudskäregg (16).

5. . Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vinkeln ß är mindre än 30°, företrädesvis mindre än l0°, mer företrädesvis mindre än 5°, och att vinkeln B är större än l°, företrädesvis större än 2°. 10 15 20 25 30 534 832 15

6. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att två låsmedel är 180” rotationssymmetiiskt placerade i förhållande till en geometrisk centrumaxel, A, vilken axel innefattar en mittpunkt på spånytan (12) och en mittpunkt på bottenytan (11).

7. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att flankytan (19) i ett snitt som är parallellt med en sekundär släppningsyta (14) bildar en spetsig vinkel, y, med bottenytan (1 1), vilken vinkel y öppnar sig i riktning mot den till flankytan (19) mest närliggande primära släppningsytan (13).

8. Skär enligt krav 7, kännetecknat av att vinkeln y är mindre än 30°, företrädesvis mindre än 10°, mer företrädesvis mindre än 5°, och att vinkeln y är större än 1°, företrädesvis större än 2°.

9. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att kopplingsmedlet (18) innefattar två flankytor.

10. Skär enligt något av föregående krav, kännetecknat av att kopplingsmedlets flankyta (19) har en bomberad yta, med en radie, q.

11. Skär enligt krav 10 kännetecknat av att kopplingsmedlets flankyta (19) är bomberad i två riktningar.

12. Grundkropp för fräsverktyg vilken har en cylindrisk grundform med en mantelyta och är roterbar kring en centrumaxel, C, där grundkroppen runt periferin är försedd med ett antal åtskiljda urtag (22) som begränsas av en i riktning från centrumaxeln (C) radiellt utåt riktad stödyta (23), en med den avsedda rotationsriktningen, R, riktad bottenstödyta (24), samt en till bottenstödytan och stödytan anslutande sidostödyta (25), kännetecknar! av att grundkroppen innefattar en till bottenstödytan (24) motstående toppstödyta (26) och av att varje urtag (22) innefattar åtminstone ett låsmedel vilket innefattar en låsyta (27) och ett kopplingsmedel (28), vilken låsyta (27) är anordnad på sidostödsytan (25), så att låsytan 10 15 20 25 30

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19. 534 832 16 (27) och stödytan (23) i ett snitt som är parallellt med bottenstödytan (24) och löper genom låsytan (27), bildar en spetsig vinkel, ti, och där kopplingsmcdlet (28) är anordnat på, och utskjutande från, toppstödytan (26) och innefattar åtminstone en flankyta (29), vilken är anordnad så att flankytan (29) i ett snitt som är parallellt med stödytan (23) och löper genom flankytan (29) bildar en spetsig vinkel, ß', med bottenytan (24) så att flankytan (29) lutar i riktning mot sidostödytan (25). Grundkropp enligt krav 12, kännetecknad av att vinkeln a' är mindre än 90“, företrädesvis mindre än 50°, och att vinkeln a' är större än 10°, företrädesvis större än 30° Grundkropp enligt något av kraven 12-13, kännetecknad av att det plan som innefattar flankytan (29) i ett snitt som är vinkelrätt mot centrumaxeln (C) bildar en spetsig vinkel y' med bottenytan (24), vilken vinkel öppnar sig i riktning mot stödytan (23). Grundkropp enligt krav 14, kännetecknad av att vinkeln y” är mindre än 30°, företrädesvis mindre än 10°, mer företrädesvis mindre än 5°, och att vinkeln y' är större än 1°, företrädesvis större än 2". Grundkropp enligt kravl 2, kännetecknad av att kopplingsmcdlet (28) innefattar två flankytor (29). Grundkropp enligt något av kraven 12-16, kännetecknad av att kopplingsmedlets flankyta (29) har en bomberad yta med en radie, q. Grundkropp enligt krav 17, kännetecknad av att kopplingsmedlets flankyta (29) är bomberad i två riktningar. Fräsverktyg (50), innefattande en grundkropp (30) och åtminstone ett indexerbart skär (10), vilket fräsverktyg har en cylindrisk grundform och är roterbar kring en centrumaxel, C, där grundkroppen (30) runt perifeiin är försedd med ett antal åtskiljda urtag (22) som begränsas av en i riktning från centrumaxeln (C) radiellt utåt riktad stödyta (23), en med 10 15 20 534 832 17 den avsedda rotationsriktningen (R) riktad bottenstödyta (24), samt en till bottenstödytan (24) och stödytan (23) anslutande sidostödyta (25), och där Skäret (10) innefattar en bottenyta (11) och en motstående spånyta (12) mellan vilka sidoytor utbreder sig, varvid två av sidoytorna är primära släppningsytor (13) och två av sidoytoma är sekundära släppningsytor (14), vilket skär uppvisar ett flertal mellan spånytan ( 12) och släppningsytorna utformade skäreggar (15), där två skäreggar vilka ansluter till de primära släppningsytoma ( 13) är huvudsakligen parallella och utgör huvudskäreggar (16), kännetecknat av att grundkroppen (30) innefattar en till bottenstödytan (24) motstående toppstödyta (26), och av att grundkroppen (30) innefattar ett låsmedel och skäret (10) innefattar åtminstone ett korresponderande låsmedel, där låsmedlen innefattar korresponderande låsytor ( 17; 27) vilka var och en bildar en spetsig vinkel, a, of, med grundkroppens stödyta (23) i ett snitt som är parallellt med grundkroppens bottenstödyta (24) och löper genom respektive låsyta ( 17; 27), och där låsmedlen innefattar korresponderande kopplingsmedel (18; 28), anordnade på grundkroppens toppstödyta (26) respektive skärets spånyta (12), vilka kopplingsmedel (18; 28) vart och ett innefattar åtminstone en flankyta (19; 29) vilken är anordnad så att flankytan ( 19; 29) i ett snitt som är parallellt med stödytan (23) och löper genom flankytan (19; 29) bildar en spetsig vinkel, ß, ß', med bottenytan (24), så att flankytorna ( 19; 29) lutar i riktning mot grundkroppens sidostödyta (25), och att de korresponderande låsmedlen samtidigt trycker Skäret i riktning mot grundkroppens sidostödyta (25) och i riktning mot grundkroppens stödyta (23) så att skäret hålls på plats i grundkroppen.

20. Fräsverktyg enligt krav 19, kännetecknat av att det är en pinnfräs