SE534493C2 - Anordning och metod för mätning av urinproduktionen hos patienter bärande urinkateter - Google Patents

Abstract

En anordning för att mäta urinproduktionen hos en patient som bär enurinkateter, anordningen innefattar en utbytbar självtömmande kammare(120), försedd med en hävert för självtömning när den självtömmandekammaren fyllts upp till en förutbestämd volym, den självtömmandekammaren innefattar vidare ett inlopp och ett utlopp för urinen vars volymskall mätas, vidare innefattar anordningen en basenhet (105) som är förseddmed ett fästorgan för att borttagbart fästa den självtömmande kammaren(120) vid basenheten, vilken basenhet är försedd med -mätorgan som kankänna av urinnivån i den självtömmande kammaren och för att hålla reda på antalet självtömningar. (Fig. 1a)

Description

25 30 534 493 volymberäkningar är antingen i direktkontakt med vätskan eller innefattar en optisk sensor eller en våg som tillhandahåller information över tiden.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning löser problem med känd teknik genom att tillhandahålla en mätanordning innefattande ett utbytbart kärl, företrädesvis en hävertkammare, även kallad en “byrett", som är avsedd att placeras borttagbart i nära närhet till elektroder anordnad på en yta av en basenhet. .

Nämnda basenhet kan även innefatta mätelektronik. Det är en fördel att anordna så mycket som möjligt av mätelektroniken i basenheten för att göra det möjligt att tillverka den utbytbara byretten till låg kostnad. Elektroderna på basenhetens yta sörjer för kontaktlös kapacitiv mätning av urinnivån i byretten. Basenheten kan även innefatta elektroder som göra kontakt med elektroder som är anordnade i byretten för att göra konduktansmätningar på urinen däri. Det är en fördel att övervaka urinens konduktivitet för att kunna uppskatta koncentrationen av joner däri, vilket kan ge ansvarig läkare värdefull information angående njurfunktionen. Konduktansmätningar kan också förbättra urinvolym mätningar såsom kommer att förklaras nedan.

Byretten kan eventuellt produceras i ett transparent plastmaterial för att medge genomsynlighet och goda signalförhållanden.

På detta sätt tillhandahålles en vätskevolymavkännande apparat som kan användas för mätning av urinproduktionsvolym i realtid, per timme och ackumulerat under behandlingens gång.

Uppfinningen kan använda slangar för anslutning till en patients urinkateter, samt innefatta en ventilerad byrett av hävert-typ, en envägsventil, en reservoar och en styr (bas) enhet. Byretten har en volym och i kombination med envägsventilen hindrar den bakterier från att färdas uppströms och nå patienten, vilka bakterier annars skulle kunna orsaka urinvägsinfektion (UTl). 10 15 20 25 30 534 493 Anordningen kan vara anordnad att mäta urinproduktionen i realtid, timdiures och ackumulerat under minst 24 timmar. Övervakning av den urinproduktion som under en timme passerar genom byretten mätes av ett lämpligt sensorsystem som inte behöver vara i direktkontakt med urinen, t.ex såsom beskrivits ovan. Basenheten kan ha ett hålrum att placera byretten i, och väggarna hos hàlrummet kan vara försedda med två eller flera elektroder för att mäta kapacitansen dem emellan. När urinnivån i byretten ändras, så ändras kapacitansen och kan utgöra ett mått som motsvarar urinnivån.

Elektroderna kan innefatta en ledande film/blad/tejplfolie som fungerar som ett kapacitivt element som detekterar vätskevolym genom byrettens vägg.

Lämpligtvis är byrettens vägg inte tjockare än 2,0 millimeter för att medge goda mätvillkor. Ändringen i kapacitans hos de kapacitiva elementen mäts och översätts till en volym som lagras som ett digitalt värde med hjälp av en mikrocontroller eller liknande processenhet, lämpligt innehàllen i basenheten.

Med hjälp av en mikrocontroller på ett chip optimeras prestanda och energiförbrukning.

Tidpunkterna och intervallerna för tömningsprocedurerna kan övervakas och analyseras av mikroprocessorn för att detektera realtidsvärden, timdiures och för att hålla reda på ackumulerade värden. lnsida av byretten kan med fördel vara belagd med en hydrofob beläggning och byrettens utlopp i uppsamlingspåsen kan ha en vldvinklad utformning. Denna kombination snabbar på tömningsmekanismen och förhindrar att vätska ansamlas i byrett- systemet. Basenheten kan vara försedd med en kommunikationsenhet för trådlös kommunikation till en fjärrenhet för att öka övervakningsförmågan och användbarheten av systemet vid kirurgi och intensivvårdåtgärder.

Kommunikationen kan använda radiovågor, eller infrarödteknik. Det kan vara en stor fördel för personalen vid kirurgi att kunna övervaka urinproduktionen utan att behöva luta sig eller böja sig djupt ner framåt för att avläsa urinproduktionen på en graderad påse eller dylikt. 10 15 20 25 30 534 493 Föreliggande uppfinning är en förbättring av känd teknik eftersom den kommer tillrätta med problem relaterade till åtgärder för att övervaka urinproduktionen genom att tillhandahålla en helt automatisk, minimal, batteridriven anordning för att beräkna, mäta, lagra och visa nämnda åtgärder. Dessutom tillhandahåller den ett omedelbart värde på förhandenvarande volym, därigenom tillhandahåller den ett snabbare och mer direkt svar på både volym och produktionstakt än tidigare känd teknik.

Anordningen kommer även tillrätta med problem relaterade till noggrannhet och subjektivitet vid nämnda åtgärder. Anordningen kan innefatta ett kapacitivt sensorsystem som inte behöver stå i direktkontakt med urinen.

Anordningen kan även innefatta en för-alarm-inställning som tillåter att användaren ställer in en produktionstolerans för vad som är accepterbart eller inte, och det kan även finnas ett alarmtillstånd (eng. alarm mode) som gör användaren uppmärksam på att kontrollera patientens urinproduktion ifall en alarmhändelse inträffar.

Systemet kan även erbjuda en händelsemarkör som synkroniserar terapin som ges till patienten i förhållande till urinproduktionen.

Alarmsystemet kan även tillhandahålla trådlösa medel kapabla att skicka information angående urinproduktionen och/eller ett alarm direkt till en patients övervakningsanordning som enkelt kan placeras i samma rum som ansvarig personal. Vidare, kan urinmätningsanordningen eller patientövervakningsanordningen vara försedda med medel, såsom anslutningar, interface och/eller kortplatser (eng. slots), för att överföra urinmätinformation, t.ex. urinproduktionskurva(-or), och/eller urinkonduktivitetskurvor till minnesanordningar såsom USB (Universal Serial Bus)-minnes-stickor eller SD (Secure Digital) minneskort. 10 15 20 25 30 534 493 Föreliggande uppfinning sörjer för förhindrande av dehydrering eller övervätskning under en medicinsk åtgärd, och den trådlösa alarmkapaciteten förbättrar säkerheten under åtgärden i förhållande tiil känd teknik.

Sålunda, enligt en första aspekt av uppfinningen tillhandahålles en urinmätningsanordning för att mäta en patients urinproduktion som bär en urinkateter, innefattande en självtömmande kammare, vilken i sin tur innefattar ett inlopp som kan anslutas till kateten och ett utlopp för urinen vars volym skall mätas, anordningen innefattar vidare en basenhet som har ett fästorgan för att borttagbart fästa den självtömmande kammaren vid basenheten, basenheten är även försedd med ett mätorgan för att mäta urin- nivån, och som kan känna av förändringari urinnivån iden självtömmande kammaren, och därvid skapa en urinnivå-signal. Basenheten innefattar vidare en processor som är anordnad att beräkna volymen av producerad urin, baserad på urinnivå-signalen uppmätt av mätorganet för urinnivån.

Processorn är anordnad att detektera självtömningar, baserat på urinnivå- signalen. Och vidare att hålla register över hur många gånger den självtömmande kammaren har tömts. Processorn är således anordnad att beräkna urinproduktionen som en funktion av tiden.

Anordningen kan innefatta två eller fyra kapacítanselektroder anordnade åtskilda från varandra så att när den självtömmande kammaren fästs vid basenheten så kan kapacitanselektroderna känna av en kapacitiv signal som uppträder mellan de två kapacitanselektroderna, vilken kapacitanssignal ändrar sig allteftersom urinnivån i den självtömmande kammaren ändrar sig, och kapacitanssignalen utgör därför ett mått på den producerade mängden urin.

Den självtömmande kammaren kan vara en engångsartikel. Organen för att borttagbart fästa den självtömmande kammaren vid basenheten kan vara en öppen hålighet, eller en fenestrerad öppen hålighet. Håligheten kan vara 10 15 20 25 30 534 493 avgränsad av en första begränsande enhet, en andra begränsande enhet, och en tredje begränsande enhet. De begränsande enheterna kan vara väggar Urinnivå-mätorganet kan innefatta en ultraljudsmätsystem för att bestämma urinnivån i den självtömmande kammaren.

Ultraljudsmätsystemet kan innefatta en ultraljudssändtagare anordnad vid basenheten för att sända ut och ta emot ultraljud. Den självtömmande kammaren kan vara försedd med en ultraljudsstrålreflektor för att rikta en ultraljudsstråle mot urinvätskeytan. Den självtömmande kammaren kan vara försedd med ett hydrofobt filter anordnat att låta en ultraljudsstråle passera från ultraljudssändtagaren genom en öppning i den självtömmande kammarens vägg, försedd med det hydrofoba filtret, och in till det inre av den självtömmande kammaren.

Urinnivå-mätorganet kan innefatta ett tryckmätningssystem för att bestämma urinnivån i den självtömmande kammaren, Tryckmätningssystemet kan innefatta ett stigrör som har organ för att kunna borttagbart tillkopplas till en trycksensor hos basenheten.

Den självtömmande kammaren kan ha en mätvolym av mellan 10 och 30 milliliter. Den självtömmande kammaren kan ha en mätvolym av mellan 14 och 16 milliliter.

Den självtömmande kammaren kan ha ett kvadratisk eller ovalt tvärsnitt och vara försedd med åtminstone en plan vägg för att passa tätt mot kapacitanselektroderna.

En frontvägg hos den självtömmande kammaren kan vara tillverkad av ett transparent material, Iämpligtvis en polymer. 10 15 20 25 30 534 493 Anordningen kan ha två konduktanselektroder anordnade på insidan av den självtömmande kammaren för att komma i kontakt med urinen och också anslutas till kontaktplattor anordnade på utsidan av den självtömmande kammaren. Kontaktplattorna anordnade på utsida av den självtömmande kammaren kan anordnas vid en bakre vägg hos den självtömmande kammaren. Två ansiutningskontakter kan vara anordnade i en bakre vägg hos basenhetens hålighet för att göra kontakt med kontaktplattorna hos den självtömmande kammaren för att leda en konduktanssignal till basenheten för Signalbehandling och mätningar. Processorn kan vara anordnad att beräkna volymen av producerad urin baserat på kapacitansmätningar och konduktansmätningari kombination. Processorn kan vara anordnad att beräkna volymen av producerad urin baserat på kapacitansmätningar och ultraljudsmätningari kombination. Anordningen kan vara försedd med urinkonduktivitetsmätare och processorn kan vara anordnad att beräkna volymen av producerad urin baserat på kapacitans, ultraljud, och konduktivitetsmätningar i kombination.

Anordningen kan vara försedd med ett utloppsrör av en bestämd längd och varvid tvärsnittsarean ökar gradvis mot utloppsänden av utloppsröret.

Anordningen kan vara försedd med ett inmatningsorgan för att markera en tidpunkt. Tidpunkten kan vara tiden då en medicin administreras.

Markeringen kan vara en knapptryckning och processorn kan vara anordnad att lagra den aktuella tiden.

Enligt en andra aspekt tillhandahålls en självtömmande kammare såsom beskrivits ovan.

Enligt en tredje aspekt tillhandahålls en självtömmande kammare för användning i en anordning såsom beskrivits ovan. 10 15 20 25 30 534 493 Enligt en fjärde aspekt tillhandahålls en självtömmande kammare för användning tillsammans med en basenhet såsom beskrivits ovan.

Enligt en femte aspekt tillhandahålls en basenhet såsom beskrivits ovan.

Enligt en sjätte aspekt tillhandahålls en basenhet för användning i en urinmâtningsanordning såsom beskrivits ovan.

Enligt en sjunde aspekt tillhandahålls en basenhet för användning tillsammans med en självtömmande kammare såsom beskrivits ovan.

Enligt en åttonde aspekt tillhandahàlles en metod för att övervaka urinproduktionen innefattande följande steg: - Låta urin passera in i ett ersättligt självtömmande kärl; - Mäta kontinuerligt urinnivån i kärlet med hjälp av ett elektroniskt nivåmätorgan anordnad åtskilt från det självtömmande kärlet; - Detektera sjålvtömningshändelser hos det självtömmande kärlet; - Hålla registrering av urinproduktionen som en funktion av tiden baserat på urinnivå mätningar och detektion av självtömningshändelser.

Metoden kan även innefatta stegen att: - Visa urinproduktionen på en elektronisk display; - Kommunicera urinproduktionsinformation till en fjärran enhet.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer nu att vidare förklaras med hjälp av en eller flera utföringsformer av uppfinningen i samband med de medföljande ritningarna av vilka: Figur 1a visar en perspektivvy av en urinmâtningsanordning för mätning av urinproduktion.

Figur 1b visar anordningen enligt fig. 1a i en plan tvärsnittsvy. 10 15 20 25 30 534 493 Figur 1c och1d visar i mer detalj en basenhets-del av anordningen ifig. 1a.

Figur 1e visar, i tvärsnitt, en mätkammare av häverttyp (byrett) placerad i en hålighet av basenheten.

Figur 1f visar byretten bakifrån och i tvärsnitt.

Figur 2 visar ett exempeldiagram över hur resistansvärden och kapacitansvärden beror av producerad urinvolym.

Figur 3a visar en urinmätningsanordning där en byrett är fäst vid en basenhet som har kapacitanselektroder anordnade på en plan yta.

Figur 3b visar en basenhet av anordningen ifigur 3a, med byretten borttagen.

Figur 3c visa basenheten i figur 3b i tvärsnitt.

Figur 3d visar byretten i figur 3a.

Figur 4a visar en basenhet och en byrett anpassad för ultraljudsmäningar av urinnivån i byretten. Figuren innefattar två tvärsnittsvyer.

Figur 4b visar ytterligare en tvärsnittsvy för att visa ultraljudsutbredning vid basenheten och byretten i figur 4a.

Figur 4c till 4g visar en basenhet och en byrett där urinnivån mäts med hjälp av ett tryckavkännande system.

Figur 5a, 5b, och 5c visar blockscheman över några urinmätsystem av olika komposition.

Figur 6 visar ett flödesschema över en metod för noggrann mätning av en patients urinproduktion.

DETALJERAD BESKRIVNING Figur 1a till 1f visar en urinmätanordning 100 för mätning av urinproduktion hos en patient som bär en urinkateter, anordningen innefattar ett mätkärl, eller kammare 120, även kallad byrett, försedd med en hävert för självtömning när byretten 120 blir fylld upp till en förutbestämd volym.

Byretten 120 innefattar vidare ett inlopp 122 och ett utlopp 130, 160 för urinen vars volym skall mätas. Vidare, innefattar anordningen en basenhet 105 försedd med en hålighet 138 att placera byretten i, hålighetens sidoväggar har vänster 139, höger 137, och bakre sidovägg, och är försedd 10 15 20 25 30 534 493 10 med två kapacitanselektroder 140, 141 anordnade åtskilda iförhå||ande till varandra, och som kan känna av en kapacitanssignal som uppträder mellan de två kapacitanselektroderna. Byretten 120 är försedd med en ventilationsöppning 106 för att tillåta luft att lämna byretten när urin kommer in. Ventilationsöppningen 106 är företrädesvis försedd med ett hydrofobt filter för att förhindra urin från att oavsiktligt lämna den självtömmande kammaren 120. Kapacitanssignalen ändras allteftersom urinnivån i byretten ändras, och kapacitanssignalen utgör ett mått på den producerade mängden urin. En processor 610 är anordnad att, med hjälp av Signalbehandling av kapacitanssignalen, hålla registrering av hur många gånger byretten har tömts, och att kontinuerligt övervaka urinvolymproduktionen mellan tömningar. Processorn är konfigurerad att beräkna urinproduktionen som en funktion v tiden. Processorn är företrädesvis anordnad i basenheten 105.

Byretten 120 kan vara av engångstyp. En fördel med att ha byretten som en engångsartikel är att stegen att tvätta och sterilisera en komplicerad struktur för att den ska kunna användas av en annan patient, eller av samma patient vid ett senare tillfälle, elimineras. Byretten måste inte nödvändigtvis tillverkas i ett tåligt återanvändbart material som står emot upprepad tvättning och hantering.

Kapacitanselektroderna 140 är företrädesvis av en längd som når från ett läge motsvarande en nedre ände av byretten och till ett läge som motsvarar en övre ände av byretten. Kapacitanselektroderna kan sluta vid en maximal fyllnadsnivå av byretten. Ovanför denna nivå äger självtömning rum. Byretten tömmer sig lämpligtvis i en konventionell urinuppsamlingspåse som kan fästas vid byrettens utlopp 130, 160.

Genom innovativt tänkande och genom experimenterande, har uppfinnaren (- na funnit att om elektroderna anordnas vid sidan om varandra, ska avståndet mellan dem vara stort i förhållande till byrettens väggtjocklek. Elektroder som har en bredd av 5 till 20 mm borde fungera bra. Elektroderna bör emellertid 10 15 20 25 30 534 493 11 vara betydligt mindre breda än byretten. Detta minskar risken för att plocka upp störningar eller interferens. Elektroder mindre breda än 5 mm kan ge en något för svag signal, även om låga signalnivåer verkar uppträda först när bredden blir mindre än en millimeter.

Elektroderna kan göras bredare allteftersom byretten vidgar sig uppåt, så att en kapacitanssignal blir linjär med volymen, istället för med höjden. På grund av tillverkningstekniska skäl kan byretten ha avsmalnande vinklarOm byretten tillverkas i två halvor, är det möjligt att ha konstant bredd pâ insidan.

Basenhetens 105 hålighet 138 kan vara en öppen hålighet, dvs en som inte fullständigt omger byrettens 120 väggar, vilket möjliggör att byretten inklusive katetrar anslutna till inloppet och utloppet placeras i håligheten utan att man behöver koppla loss en eller flera av katetrarna. Håligheten är företrädesvis försedd med tre väggar; en bakre vägg 136, en vänster sidovägg 139, och en höger sidovägg 137, håligheten 138 är företrädesvis öppen, eller delvis öppen, upåt och nedåt för att låta inlopp och kateterslangar passera från ovan, och låta utloppet passera nedåt. Håligheten är företrädesvis öppen à framsidan för att tillåta visuell bedömning av urinnivån ibyretten 120. Den vänstra 139 och högra sídoväggen 137 kan företrädesvis vara anordnade svagt sluttande för att förläna håligheten med ett avsmalnande tvärsnitt i nedåtgående riktning. På motsvarande sätt kan byretten ges en svagt avsmalnande form för att tillhandahålla en tättslutande och konsekvent passning av byretten i håligheten. Den tättslutande och konsekventa passningen säkerställer goda mätvillkor för i synnerhet kapacitanselektroderna.

Byretten har företrädesvis en mätvolym på mellan 10 och 30 milliliter, och än mer föredraget , en mätvolym av mellan 14 och 16 milliliter. Dessa volymer har visat sig vara särdeles fördelaktiga vad avser tiden som urinen tillbringari byretten120. Det är en fördel att ha färsk urin i byretten. I en alldeles för liten byrett, emellertid, kan kapillärkrafter störa hävertfunktionen, och/eller 10 15 20 25 30 534 493 12 fyllningen av byretten. Basenheten kan vara försedd med en mätskala anordnad intill byretten för enkel kontroll av den elektroniska mätfunktionen.

Byretten 120 kan vara försedd med kvadratisk eller ovalt tvärsnitt och vara försedd med två plana sidoväggar för att passa tätt mot kapacitanselektroderna 140 hos basenhetens 105 hålighet.

En frontvägg 120 hos byretten 120 kan företrädesvis vara tillverkad av en transparent polymer för att tillåta visuell inspektion av häverten och urinnivån på insidan. En visuell mätskala kan vara tryckt eller gjuten på ytan av byretten för visuell mätning av urinnivån.

Det kan vara anordnat två konduktanselektroder 148 på insidan av byretten för att komma i kontakt med urinen, vilka konduktanselektroder 148 är anslutna till kontaktplattor 150 anordnade på utsidan av byretten 120.

Kontaktplattorna 150 anordnade på utsidan av byretten 120 kan vara anordnade vid en bakre vägg 152 av byretten 120. Vidare kan två anslutningskontakter 145 vara anordnade i en bakre vägg av håligheten för att göra kontakt med Kontaktplattorna 150 hos byretten 120 för att leda en konduktanssignal till basenheten för signalbehandling och mätningar.

Anordningen kan vidare vara försedd med medel för att kombinera kapacitans och resistans/konduktans-mätningar för att förbättra volymmätningarna.

Utloppsröret 160 kan vara av en viss längd och vara försett med en tvärsnittsarea som ökar gradvis mot en utloppsände.

Mätsignal Signalbehandlingen syftar till att tillhandahålla en urinproduktionssignal som en funktion av tiden. Basenheten kan vara försedd med en display 125 för att visa urinproduktionen som en funktion av tiden. Ett värde som representerar 10 15 20 25 30 534 493 13 produktionen den senaste timman kan visas. Ett värde som representerar produktionen de senaste 24 timmarna kan visas. Ett värde som representerar den förhandenvarande volymen i byretten kan visas. Ett värde som representerar urinvolymen sedan senaste påsbyte kan visas.

Figur 2 visar ett exempeldiagram över hur resistansvärden och kapacitansvärden beror av producerad urinvolym. Det kan ses att resistansen minskar när volymen ökar. Det kan även ses att kapacitansen ökar proportionellt med ökande volym.

Volymen i byretten beräknas som följer: V('t)= K1(C(t)+K2) (I) där V(t) är volymen C(t) är kapacitanssignalen, R(t) är resistanssignalen, K1 och K2 är konstanter.

Konstanterna kan beräknas om efter varje tömning för att kompensera för eventuell drift i systemet.

Som ett alternativ, med användande av även resistansmätningar V(t)= K1(C('t)+K2)+K3/(K4+R(t))+K5 (Il) där V(t) är volymen C(t) är kapacitanssignalen, R(t) är resistanssignalen, och K1 - K5 är konstanter.

Som ett ytterligare alternativ ges inverkan av de två delarna av ekvationen (ll) olika vikt, dvs i början av fyllningen av byretten dominerar resistans.delen, men försvagas därefter. Om man utgår från ekvationerna (lll) och (IV) nedan. kan volymen beräknas såsom kommer att förklaras vidare nedan. 10 15 20 25 30 534 493 14 v_c(:)=k1(c(t)+k2) (m) v_r(t)=ks/(k4+R(t))+ks (lv) Här, V_c(t) är volymen l byretten beräknad enbart med hjälp av resistansmätningar, och, V_r(t) är volymen i byretten beräknad enbart med hjälp av kapacitansmätningar.

Betänk, om nu V_r(t) är mindre än ett visst minsta resistansvärde R_limit så beräknas volymen i byretten som V(t)=V__r(t), dvs enligt ekvation (IV). l annat fall, om V_c(t) är större än ett visst kapacitansvärde C_limit så beräknas volymen i byretten som V(t)=V_c(t), dvs. enligt ekvation (lll). l alla andra fall beräknas volymen som en viktad summa; ett första förhållande mellan förhandenvarande volym beräknad utgående från enbart kapacitansmätningar, och maximal volym, beräknas. Ett andra förhållande beräknas som skillnaden mellan 1,00 och det första förhållandet. Volymen beräknas sedan som en summa av en första och en andra produkt. Den första produkten är volymen baserad på enbart kapacitansmätningar viktad med det andra förhållandet. Den andra produkten är volymen baserad enbart på resistansmätningar viktad med det första förhållandet. Se uttrycken V, VI, Vll nedan.

R_ratio = V_c(t)N_max (V) C_ratio = 1-R_ratio (Vll) V(t)= C_ratio V_c(t) + R_ratio V_r(t) (VIII) Volymen kan även bestämmas genom att mata kapacitans och resistansvärden till ett Kalmanfilter.

Kapacitansmätningar visas ovan att utföras med hjälp av två kapacitanselektroder. Som ett alternativ, kan kapacitansmätningar utföras med hjälp av fyra kapacitanselektroder. 10 15 20 25 30 534 493 15 lmpedans/Konduktivitetsbesfämning Displayen kan också visa ett impedanslresistansvärde, eller ett motsvarande konduktivitetsvärde som speglar en elektrolyt koncentration l urinen. lmpedansmätningarna kan ta hänsyn till den beräknade volymen urin vid den tidpunkt när impedansmätningen görs. l beräkningarna kan det tas hänsyn till den beräknade volymen för att få ännu noggrannare impedansbestämningar.

Dessutom, eller som ett alternativ, kan mätningar göras vid en tidpunkt då mest noggranna mätningar förväntas, vanligtvis när byretten är i det närmaste full.

Figur 3a visar en urinmätningsanordning där byretten 120 är fäst vid en basenhet 105 som har kapacitanselektroder 310, 320 anordnade vid en plan yta 330. Det finns även anordnat fästmedel 350, 351 för att fästa byretten 120 losstagbart vid basenheten 105. Fästmedlen innefattar två snäppfästen 350 fixerade vid basenheten 105, och två stift 351 att samverka med snäppfästena 350 för att hålla byretten på plats. De två stiften 351 kan tillverkas i ett elektriskt ledande material, och anordnade att passera byrettväggen för att göra elektrisk kontakt med urinen i byretten 120, för att möjliggöra de elektriska mätningarna. Den del av varje stift som sträcker sig utanför byretten är anordnade att göra elektrisk kontakt med motsvarande snäppfäste 350 för att möjliggöra elektriska mätningar av urinkonduktiviteten, genom att skicka en ström genom urinen via ett snäppfäste och ett stift and ta emot den vid det andra stiftet och snäppfästet. Snäppfästena kan formges i ett polymermaterial och ha inlägg eller kontaktplattor anordnade vid kontaktytor. Det är en fördel att låta stften 351 och snäppfästena fungera både som mekaniska fästmedel och som elektriska kontaktmedel eftersom detta sparar material och komplexitet och sålunde tillverkningskostnader.

Byretten sätts helt enkelt på plats genom att trycka byretten med stiften på plats och den snäpper lätt på plats eftersom varje snäppfäste har två armar 352, 353 som delvis omfamnar ett cylindriskt utrymme motsvarande stiftets form. 10 15 20 25 30 534 493 16 Figur 3b visar en basenhet 105 hos anordningen i figur 3a, med byretten 120 borttagen. Två elektroder 310, 320 är anordnade på ytan 330 och sträcker sig i vertikal riktning, för att tillåta kapacitansmätningar allteftersom kapacitansen ändras på grund av ändringar i urinnivån i byretten 120.

Figur 3c visar basenheten 105 i figur 3b i tvärsnitt. Här kan en av kapacitanselektroderna 320 och snäppfästena 350 ses i mer detalj.

Figur 3d visar byretten i en genomsiktsvy. Det kan ses att stiftet 351 är fäst i byrettens 105 vägg 370, och också sträcker sig igenom väggen 370.

Ultraljudsmätningar Figur 4a visar en basenhet 105 och en byrett 120 för ultraljudsmätningar av urinnivån i byretten 120. Figuren innefattar två tvärsnittsvyer.

Figur 4b visar en ytterligare tvärsnittsvy för att visa ultraljudsutbredning i basenheten 105 och byretten 120 ifigur 4a. Basenheten 105 och byretten kan sålunda förses med ett ultraljudmätsystem som ett komplement, eller som ett alternativ, till det kapacitiva mätsystemet som beskrivits ovan.

Basenheten 105 kan vara försedd med en ultraljudssändtagare 410, ett hydrofobt filter 420, och en ultraljudsreflektor 425. Ultraljudssändtagaren 410 är företrädesvis anordnad vid en övre del av basenheten 105 så att en ultraljudsstråle kan fås att korsa ett fönster med ett hydrofobt filter i byretten för att komma in i byretten. Vidare kan byretten vara försedd med en ultraljudsreflektor 425 för att böja av ultraljudsstrålen mot urinens yta.

Urinnivån kan bestämmas genom att mäta tiden som behövs för en ultraljudspuls att färdas till urinen yta 445 och tillbaka, och genom att använda kunskap om byrettens dimensioner, och läge och dimensioner hos ultraljudsreflektorn 425.

Tryckmätningar 10 15 20 25 30 534 493 17 Figur 4c till 4g visar en basenhet 105 och en byrett 120 där urinnivån mäts med hjälp av ett tryckavkännande system. Detta kan användas som ett alternativ eller som ett komplement till de andra mätmetoderna. Byretten är försedd med medel för att tillåta att den fästs vid basenheten 105.

Företrädesvis kan byretten fästa vid basenheten med hjälp av en rörände 460 som kan sättas in i en muffi basenheten 105. Muffen är försedd med en trycktät tätning 465 , tex. en O-ring för att låta tryck från ett stigrör 455 färdas till en tryckmätare (ej visad) hos basenheten 105. Stigröret sträcker sig från en nedre ände 450 nära byrettens botten och uppåt, och täcker hela hävertens längd i byretten. På detta sätt så överförs en uppbyggd tryckökning på grund av en ökande nivå av urin i byretten, via stigröret och stigrörets ände 460 till basenheten. Det är en fördel att röränden 460 används för att lösa två problem på samma gång; för det första att fästa byretten 120 vid basenheten 105 och för det andra att överföra tryck från stigröret till en tryckmätare vid basenheten 105. Röränden 460, eller inloppsänden för röränden 460 kan företrädesvis vara försedd med ett hydrofobt filter för att förhindra urin att oavsiktligt komma in i basenheten.

Figurerna 5a, 5b, och Sc visar blockscheman över några urinmätsystem av olika sammansättning. Ett urinmätsystem kan innefatta en kapacitiv urinnivåmätare 605, eller en ultraljudsurinnivåmätare 620, eller en tryckmätare, eller två eller flera därav. Urinmätsystemet innefattar en processorenhet 610, och en display 125 eller en kommunikationsenhet 635, eller båda, och med lämpliga kopplingar mellan varandra och med mätarna nämnda ovan. Systemet kan även innefatta en urinkonduktivitetsmätare 630. lnmatningsorgan och händelsemarkör Anordningen kan även vara försedd med en händelsemarkör.

Händelsemarkören innefattar ett inmatningsorgan, t.ex. en eller flera knappar, för at mata in att en händelse som kan inverka på patientens urinproduktion har inträffat. Händelsemarkören innefattar även elektronik och/eller mjukvara anordnad att markera händelsen med en symbol i en 10 15 20 25 30 534 493 18 grafisk presentation av urinproduktionen som en funktion av tiden. Sålunda utgör händelsemarkören en tidsstämpel att visas i en grafisk layout, antingen i displayen 125 eller vid en avlägsen patientmonitor, eller i en utskrift , eller i en kombination av dessa. Det kan sörjas för att markera två eller flera typer av händelser, såsom administration av diuretika, byte av infusionspåse, ändring av infusionshastighet, etc. På detta sätt ges vårdpersonalen möjlighet att se på ett klart och tydligt sätt via kurvan och tidslinjeläget ahos händelsemarkörens grafiska symbol om den önskade effekten av en åtgärd uppnåddes inom den beräknade tiden. Händelsemarkörenas grafiska symboler kan t.ex. vara en eller flera pilar, märken, eller stjärnor, eller en kobination av dessa. Anordningen kan även vara försedd med ett lämpligt inmatningsorgan 382 för nollställning och återställning.

Metod Figur 6 visar ett flödesschema över en metod för noggrann mätning av en patients urinproduktion. Metotoden innefattar följande steg: - Låta (705) urin passera från patienten in i ett självtömmande kärl; - Mäta (710) kontinuerligt urinnivån i kärlet med hjälp av ett elektroniskt nivåmätorgan anordnat åtskilt från det självtömmande kärlet; - Detektera (715) självtömningshändelser hos det självtömmande kärlet; - Hålla (720) registrering av urinproduktionen som en funktion av tiden baserat på urinnivå mätningar och detektion av självtömningshändelser.

Dessutom, i metoden, är det självtömmande kärlet ett ersättligt självtömmande kärl. Företrädesvis är det självtömmande kärlet en byrett. Än mer föredraget så är byretten en byrett med ett hävertsystem för självtömning. Företrädesvis tömmes urinen från kärlet i en konventionell uppsamlingspåse.

De elektroniska mätmedlen kan vara kapacitiva, ultraljudsmässiga eller tryckmässiga såsom beskrivits ovan. 534 493 19 Metoden kan vidare innefatta stegen att: - Mäta (725) urinens konduktivitet med hjälp av elektroniska konduktivitetsmätmedel; och/eller" - Kommunicera urinproduktionsinformation till en fjärran enhet. och/eller - Använda (735) konduktivitetsmätningar för att förbättra nivåmätningar; varvid metoden att förbättra kan vara den som beskrivits ovan

Claims (26)

1. 534 493 PATENTKRAV

2. 1. En urinmätningsanordning för att mäta urinproduktionen hos en 10 15 20 25 30 patient som bär en urinkateter, innefattande en självtömmande kammare (120), vilken i sin tur innefattar ett inlopp som kan anslutas till katetern och ett utlopp för urinen vars volym skall mätas, kännetecknad av att anordningen vidare innefattar en basenhet (105) som har ett fästorgan (137, 138, 139, 350, 351) för att borttagbart fästa den självtömmande kammaren (120) vid basenheten, basenheten är även försedd med ett urinnivå-mätorgan som kan känna av förändringar i urinnivån i den självtömmande kammaren, och varvid urinnivåmätorganet innefattar två kapacitanselektroder (310, 320, 140) anordnade åtskilda från varandra så att när den självtömmande kammaren är fäst vid basenheten (105) så kan kapacitanselektroderna känna av en kapacitanssignal som uppträder mellan de två kapacitanselektroderna (310, 320, 140) vilken kapacitanssignal ändrar sig allteftersom urínnivân i den självtömmande kammaren ändrar sig, och kapacitanssignalen utgör därför ett mått på den producerade mängden urin. .

3. Anordningen enligt kravet 1, varvid basenheten (105) vidare innefattar en processor anordnad att beräkna volymen av producerad urin baserat på en urinnivå-signal uppmätt med hjälp av urinnivåmätorganet. .

4. Anordningen enligt kravet 1 eller 2, varvid processorn är anordnad att registrera hur många gånger den självtömmande kammaren har tömts och kan således beräkna urinproduktionen som en funktion av tiden.. .

5. Anordningen enligt kravet 3, varvid processorn är anordnad att beräkna volymen urin i den självtömmande kammaren, och är också anordnad att registrera hur många gånger den självtömmande 10 15 20 25 30 534 493 .šà/ kammaren har tömts, och är således anordnad beräkna urinproduktionen som en funktion av tiden baserat på kapacitanssignalen. _ Anordningen enligt något av ovanstående krav, varvid den självtömmande kammaren (120) är en engångsartikel.

6. Anordningen enligt något av ovanstående krav varvid organen för att borttagbart fästa den självtömmande kammaren (120) vid basenheten kan vara en öppen hålighet.

7. Anordningen enligt kravet 6varvid håligheten år avgränsad av en första begränsande vägg(139), en andra begränsande vägg (138), och en tredje begränsande vägg (137). .

8. Anordningen enligt något av ovanstående krav varvid urinnivå- mätorganet innefattar ett ultraljudsmätsystem (620) för att bestämma urinnivån i den självtömmande kammaren (120). .

9. Anordningen enligt kravet 8 varvid ultraljudsmätsystemet (620) innefattar en ultraljudssändtagare (410) anordnad vid basenheten (105) för att sända ut och ta emot ultraljud.

10.Anordningen enligt kravet 9 varvid den självtömmande kammaren (120) är försedd med en ultraljudreflektor(425) för att rikta en ultraljudsstråle mot urinvätskeytan (445).

11.Anordningen enligt kravet 10 varvid den självtömmande kammaren (120) är försedd med ett hydrofobt filter (420) anordnat att låta en ultraljudsstråle passera från ultraljudssändtagaren (410) genom en öppning iden självtömmande kammarens (120) vägg, försedd med 10 15 20 25 30 534 493 2/21 det hydrofoba filtret (420), och in till det inre av den självtömmande kammaren (120).

12.Anordningen enligt något av ovanstående krav varvid urinnivå- mätorganet innefattar ett tryckmätningssystem (450, 455, 460) för att bestämma urinnivån iden självtömmande kammaren (120).

13. Anordningen enligt kravet 12 varvid tryckmätningssystemet innefattar ett stigrör (455) som har organ för att borttagbart kunna kopplas till en trycksensor hos basenheten (105).

14.Anordningen enligt något av ovanstående krav varvid den självtömmande kammaren har en mätvolym av mellan 10 och 30 milliliter.

15.Anordningen enligt något av ovanstående krav varvid den självtömmande kammaren kan ha en mätvolym av mellan 14 och 16 milliliter.

16.Anordningen enligt något av ovanstående krav, varvid den självtömmande kammaren (120) har ett kvadratisk eller ovalt tvärsnitt och är försedd med åtminstone en plan vägg för att passa tätt mot kapacitanselektroderna (140).

17.Anordningen enligt något av ovanstående krav, varvid en frontvägg hos den självtömmande kammaren (120) är tillverkad av en transparent polymer.

18.Anordningen enligt något av ovanstående krav, varvid två konduktanselektroder (148, 351) är anordnade på insidan av den självtömmande kammaren för att komma i kontakt med urinen och 10 15 20 25 30 534 493 215 som är anslutna till kontaktplattor (150, 351) anordnade på utsidan av den självtömmande kammaren (120).

19. Anordningen enligt kravet 18, varvid kontaktplattorna (150) anordnade på utsida av den självtömmande kammaren(120) är anordnade vid en bakre vägg (152) hos den självtömmande kammaren (120).

20. Anordningen enligt kravet 18 eller 19, varvid tvâ anslutningskontakter (145) är anordnade i en bakre vägg hos en basenhetens hålighet för att göra kontakt med kontaktplattorna hos den självtömmande kammaren för att leda en konduktanssignal till basenheten för signalbehandling och mätningar.

21. .Anordningen enligt kravet 18, 19 eller 20, varvid processorn är anordnad att beräkna volymen av producerad urin baserat på kapacitansmätningar och konduktansmätningar i kombination.

22.Anordningen enligt något av ovanstående krav varvid processorn är anordnad att beräkna volymen av producerad urin baserat på kapacitansmätningar (605) och ultraljudsmätningar (620) i kombination.

23.Anordningen enligt kravet 22, försedd med urinkonduktivitetsmätare (630) och där processorn är anordnad att beräkna volymen av producerad urin baserat på kapacitans (605), ultraljud (620), och konduktivitetsmätningar i kombination.

24.Anordningen enligt något av ovanstående krav, försedd med ett utloppsrör (160) av en bestämd längd och varvid tvärsnittsarean ökar gradvis mot utloppsänden av utloppsröret. 10 15 534 493 Wi

25.Anordningen enligt något av ovanstående krav, varvid basenheten är försedd med ett inmatningsorgan (380) för att markera händelser.

26. En metod för att övervaka en patients urinproduktion, vilken utförs med anordningen enligt något av kraven 1-25, innefattande följande steg: låta (705) urin passera in i ett ersättligt självtömmande kärl; mäta (710) kontinuerligt urinnivån i kärlet med hjälp av två kapacitanselektroder anordnad åtskilt från det självtömmande kärlet; detektera (715) självtömningshändelser hos det självtömmande kärlet; registrera (720) urinproduktionen som en funktion av tiden baserat på mätningar av urinnivå och detektion av självtömningshändelser.