SE533249C2

SE533249C2 - Skär med urtagen skärstödjande yta och skärverktyg

Info

Publication number: SE533249C2
Application number: SE0900286A
Authority: SE
Inventors: Mikael Jansson
Original assignee: Seco Tools Ab
Priority date: 2009-03-06
Filing date: 2009-03-06
Publication date: 2010-07-27
Also published as: US8430607B2; RU2508180C2; CN102341204B; BRPI1013659A2; US20110305535A1; EP2403675A1; KR20110125232A; WO2010101514A1; SE0900286A1; RU2011140534A; EP2403675B1; KR101674697B1; CN102341204A; EP2403675A4

Description

UU lZiJ 133 PJ -Fﬁ då en första skäregg definieras av en skärning mellan sidoytan och den första spänytan.

Sidoytan innefattar åtminstone en urtagning, varvid urtagningen inkluderar en skärstödjande yta för att stödja skäret i förhållande till en utstickande anliggningsyta på en verktygshållare och en slät hjälpskärsstödjande yta för att stödja skäret i förhållande till en icke utstickande, slät anliggningsyta.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning innefattar ett skärverktyg ett skär såsom beskrivits ovan och innefattar vidare en verktygshållare som innefattar ett säte för att ta emot skäret, varvid sätet innefattar åtminstone en första anliggningsyta och en andra yta som innefattar en utstickande anliggningsyta sà att, när skäret är mottaget i sätet, en spånyta av skäret anligger mot den första anliggningsytan och den skärstödjande ytan anligger mot den utstickande anliggningsytan.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Särdragen hos och fördelarna med föreliggande uppfinning förstås väl genom att läsa följande detaljerade beskrivning tillsammans med ritningen på vilken samma siffror anger liknande element och pä vilken: FIG. 1 är en bottenplanvy av ett skärverktyg enligt en aspekt av föreliggande uppfinning; FIG. 2 är en tvärsnittsvy av skärverktyget vid snittet 2~2 enligt FIG. 1; FIG. 3A och 3B är förstorade vyer av ett skär placerat i olika säten hos verktygshällare; FIG. 4 är en perspektiwy av ett skär enligt en aspekt av föreliggande uppfinning; ¿_)J FIG. 5 är en planvy ovanifrån av ett skär enligt en aspekt av föreliggande uppfinning; FIG. 6 är en förstorad vy av parti “6" av skäret enligt FIG. 5; FIG. 7 är en sidovy av skäret enligt FIG. 5; FIG. 8 är en sidovy av ett skär enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning; FlG. 9 är en vy underifrån av skäret eniigt FIG. 8; FIG. 10 är en sidovy av ett skär enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning; och FlG. 11 är en vy ovanifrån av skäret enligt FIG. 10.

DETALJERAD BESKRIVNING Ett skärverktyg 21 som innefattar ett skär 23 visas i FlG. 1 och 2. Skärverktyget 21 innefattar en verktygshållare 25 som innefattar ett säte 27 för att ta emot skäret 23.

Sätet innefattar åtminstone en första, vanligtvis plan, anliggningsyta 29 och en andra yta 31 (FIG. 3A) som innefattar en utstickande anliggningsyta 33. Såsom framgår av FIG. 3B kan en verktygshållare 25a innefatta ett säte 27a som inkluderar en första, vanligtvis plan, anliggningsyta 29a och en andra yta 31a som innefattar en slät anliggningsyta 33a. En slät anliggningsyta (ej visad) kan även åstadkommas genom att avlägsna en utstickande anliggningsyta från ett säte.

När skäret 23 är mottaget i sätet 29 anligger en första spányta 35 (FlG. 4 och 7) eller en andra spànyta 37 (FlG. 5-7) av skäret 23 mot den första anliggningsytan 29 och en skärstödjande yta 39 i en urtagning 41 i en sidoyta 43 anligger mot den utstickande anliggningsytan 33. När den skärstödjande ytan 39 stödjer skäret 23 mot Lil LJC-l W PJ -Fﬁﬂ u! den utstickande anliggningsytan 33, såsom framgår av FIG. 3A, kan ytor av skäret intill urtagningen 41 (här första och andra släppningsytor 45 och 47) vara åtskilda på ett avstånd från ett kvarvarande, vanligtvis plant parti 49 av den andra ytan 33.

Såsom framgår av FlG. 1 och 2 är ett spänndon 51 anordnat för att spänna fast skäret 23 i sätet 27. Spänndonet kan vara av godtycklig lämplig form. Spänndonet kan till exempel vara i form av en skruv 53 som sträcker sig igenom ett centralt hål 55 l skäret och in i ett gängat hål 57 (FIG. 2) i verktygshàllaren 25 så att ett huvud pà skruven anligger mot en stympat konisk yta av det centrala hålet för att spänna fast skäret på plats. En altemativ form av spänndon (ej visad) kan innefatta en skruv och en kil som är rörlig i ett kilmottagande säte som är utformat i verktygshållaren, där skruven sträcker sig igenom ett hål i kilen och gängor på skruven passar ihop med invändiga gängor som är utformade i ett gängat hål i verktygshállaren. Genom att skruva skruven vidare in i hålet tvingas kilen mot ett centralt parti av den ena av spånytorna 35 och 37 som inte anligger mot den första anliggningsytan för att spänna fast skäret i sätet.

Såsom framgår av FIG. 3A kan den utstickande anliggningsytan 33 vara del av ett organ 61 som är avskiljbar från en kropp 63 av verktygshållaren 25. Organet 61 kan vara utformat av ett material som är hårdare än kroppen 63. På detta vis kan risken att skäret 23 placeras oriktlgt beroende på skada pà det relativt mjukare materialet i kroppen mot vilken det annars skulle anligga minimeras. Organet 61 kan vara cylindriskt och är vanligen cirkulärt cylindrisk, ehuru organet kan ha andra former. Organet 61 kan till exempel vara skivstångsforrnat utmed sin längd för att tillhandahålla två distinkta kontaktpunkter, eller kan ha polygonalt tvärsnitt. Organet 61 behöver inte vara cylindriskt och kan till exempel vara i form av en eller flera kulor. När organet 61 är 533 243 .-._ f) cirkulärt cylindrisk eller i form av kulor kommer urtagningen 41 i sidoytan 43 av skäret 23 vanligen att definiera en båge av en cirkel när det betraktas i tvärsnitt, såsom framgår av t ex FIG. 3, 4, och 7. Vanligen kommer skäret 23 att vara kontakt l med sätet 27 på två ställen på sidoytan 43 av skåret via två separata utstickande anliggningsytor 33 (vanligen utformade av avskiljbara organ 61) såsom framgår av FIG. 2, och på ett ställe på en av de två spánytorna 35 eller 37 via den första anliggningsytan 29 (såsom framgår av FIG. 1). Beroende på typen av spänndon 51 som används kan skäret 23 även bringas i kontakt på ett ställe på den andra av de tvà spànytorna 37 eller 35 av spånndonet. Skäret 23 kan vara i kontakt med sätet 27 pà tvâ ställen på sidoytan 43 av skäret via två separata utstickande anliggningsytor 33 som bildas av organen 61 och pà ett ställe på en av de två spànytorna 35 eller 37 via den första anliggningsytan 29. Det finns företrädesvis två organ 61 i varje säte. Organen 61 kan bilda 90° vinkel mot varandra.

Vanligen är, såsom framgår av FIG. 3A, organet 61 mottaget i en öppning 65 som är utformad l kroppen 63 av verktygshållaren 25, så som genom borming, så att öppningen sträcker sig till den andra ytan 31 och så att en del av organet 61 kan sträcka sig förbi den andra ytan. Om organet 61 skadas kan det vara möjligt att rotera organet kring dess geometriska axel så att ett annat, oskadat parti av organet sträcker sig förbi den andra ytan 31. Öppningen 65 kan vara anordnad i en hylsa 67 som är mottagen i en större öppning 69 i kroppen, och hylsan 67 kan definiera en del eller allt av den andra ytan 31.

Skäret 23 innefattar en första spånyta 35 (FIG. 4) och en andra yta vilken, i den utföringsform som visas i FIG. 1-6, är en andra spànyta 37 (FIG. 3-7), varvid de första Lil Elf! Ifall Efåíå ip och andra spànytorna är väsentligen identiska. Sidoytan 43 sträcker sig mellan den första spänytan 35 och den andra spänytan 37. Åtminstone en del av en första skäregg 71 och åtminstone en del av en andra skäregg 73 definieras av skärningar mellan sidoytan 43 och var och en av den första spänytan 35 respektive den andra spänytan 37. Sidoytan 43 innefattar åtminstone en urtagning 41, och urtagningen inkluderar den skärstödjande ytan 39 för att stödja skäret 23 i förhållande till den utstickande anliggningsytan 33 pà verktygshàllaren 25. Sidoytan 43 kan innefatta en första släppningsyta 45 och en andra släppningsyta 47 mellan urtagningen 41 och den första skäreggen 71 respektive den andra skäreggen 73.

Sidoytan 43 innefattar vanligen ett flertal ytpartier 75. Åtminstone en del av en första skäregg 71 och åtminstone en del av en andra skäregg 73 definieras av skärningar mellan varje ytparti 75 och var och en av den första spänytan 35 respektive den andra spänytan 37. Vanligen definieras åtminstone delar av två första skäreggar 71 och två andra skäreggar 73 av skärningar mellan varje ytparti 75 och var och en av den första spänytan 35 respektive den andra spänytan 37. Vanligen genomskär varje ytparti 75 ett annat ytparti vid ett hörn 77, och åtminstone delar av en första skäregg 71 och åtminstone en andra skäregg 73 definieras av skämingar mellan varje hörn och var och en av den första spänytan 35 respektive den andra spänytan 37. Hörnen 77 kan vara släta men är i typiska fall rundade såsom till exempel framgår i FlG. 5 och 6.

Urtagningen 41 kan sträcka sig till hömen 77 såsom visas, eller kan sluta strax innan hömen.

Varje sidoytparti 75 innefattar i typiska fall en första eller central sektion 79 och två andra sektioner eller sidosektioner 81 på motsatta sidor av den centrala sektionen. 533 243 Sidosektionerna 81 är i typiska fall separerade från den centrala sektionen 79 av en övergàngssektion 83 som är väsentligen vinkelrät mot en longitudinell riktning av urtagningen 41. Den centrala sektionen 79 och sidosektionerna 81 kan vara plana eller väsentligen plana och parallella eller icke-parallella, så som där de genomskär och definierar en liten vinkel (så som mindre än 5°) vid övergångssektionen 83. Den centrala sektionen 79 och sidosektionerna 81 är i typiska fall släta, och övergängssektionerna 83 är i typiska fall rundade. Såsom framgår av FIG. 4 kan en skäregg 71 eller 73 bildas av skärningarna meltan den första spànytan 35 respektive den andra spånytan 37 och ett hörn 77, sidosektionerna 81 på motsatta sidor av hörnet, och delar av de centrala sektionerna 79 på motsatta sidor av hörnet.

Markeringar 85 så som siffror kan vara anordnade på den första spànylan 35 (som visas genomsynlig i FIG. 6) och den andra spånytan 37 som svarar mot varje skäregg 71 eller 73. Skären 23 som visas i FIG. 1-7 innefattar åtta ytpartier 75 och bildar sexton skäreggar, dvs åtta eggar 71 (markeringar "1" till och med "8" i FIG. 4) och åtta eggar 73 (markeringar "9" till och med "16" i FIG. 5).

När den skärstödjande ytan 39 i urtagningen 41 stödjer skäret mot den utstickande anliggningsytan 33 som bildas av organet 61, stödjer inte släppningsytorna 45 och 47 skäret 23 mot anliggningsytoma 33 eller den andra ytan 31. Följaktligen behöver inte förslitning av släppningsytoma 45 och 47 påverka själva sätesplaceringen och positioneringen av skäret. Dock kan släppningsytorna 45 och 47 även innefatta hjälpskärsstödjande ytor så att skäret är användbart i en konventionell verktygshàllare (FIG. 3B) som inte är försedd med ett organ 61 eller från vilken organet har avlägsnats. l sådant fall kommer de skärstödjande ytpartierna på släppningsytorna att i typiska fall 533 245 ß innefatta en del av åtminstone den centrala sektionen 79 av sidoytpartiet 75 (FIG. 4 och 7). För att underlätta riktig sätesplacering av skäret 23 i ett säte hos en verktygshållare som inte har något utstickande organ kommer den centrala sektionen 79 vanligen vara slät så att den kan anligga mot ett slätt parti av sätet.

Såsom framgår av t ex FIG. 4 och 7 innefattar vanligen varje spànyta ett eggparti 87 som sträcker sig inåt från skäreggarna 71 och 73, och ett centralt parti 59 som är upphöjt i förhållande till eggpartiet. Eggpartiet 87 kan skapa en övergång mellan skäreggarna 71 och 73 och det centrala partiet 59, varvid eggpartiet vanligen år icke- parallellt med och icke vinkelrätt mot det centrala partiet 59 för att underlätta flöde av spânor från material som skärs av skäret. För att ytterligare underlätta flöde av spånor kan ett parti 91 av en yttre egg 93 av det centrala partiet 59 vara på ett kortare avstånd till ett parti 95 av en yttre egg 97 av eggpartiet 87 nära ett hörn 77 generellt vid ett centrum av skäreggen 71 eller 73 än ett parti 99 av den yttre eggen av det centrala partiet är till ett parti 101 av den yttre eggen av eggpartiet nära ett centrum av varje ytparti 75 såsom framgår av t ex FIG. 4 (som visar geometrin pà ett överdrivet sätt jämfört med t ex FIG. 5 och 6). En fas 103 (FIG. 6) kan vara anordnad vid den yttre eggen 97 av eggpartiet 89.

FIG. 1-7 visar en utföringsforrn av ett skär där skäret är "dubbelsidigt", dvs kan vändas över efter att skäreggar på en sida är utnötta så att skäreggar på den andra sidan kan användas. FIG. 8-9 visar en annan utföringsforrn av ett skär 123 där skäret är "enkelsidigt" och har en första spånyta 135 och en andra yta 137 som inte är en spånyta. Vanligen kommer den andra ytan 137 att fungera såsom en skärstödjande yta för att stödja skäret 123 i ett säte hos en verktygshållare (ej visat). Den andra ytan 137 533 245 Ci kan vara väsentligen slät eller ha ett väsentligen slätt parti, eller så kan den vara utformad med en strukturerad eller på annat sätt icke-slät yta som samverkar med en annan yta. Skäret 123 kan ha en sidoyta 143 som liknar sidoytan 43 av skäret 23.

Sidoytan 143 kan vara väsentligen vinkelrät mot huvudplan av den första spänytan 135 och den andra ytan 137, och kan vara försedd med en urtagning 141 som har en skärstödjande yta 139. Sidoytan 143 kan även innefatta sidoytpartier 175 och hörnpartier 177. Sidoytpartiema 175 kan innefatta centrala partier och sidopartier 179 och 181 som är separerade av övergángspartier 183. Delar av sidoytpartiema 175, så som delar av släta centrala partier 179, kan även fungera såsom hjälpskärsstödjande ytpartier när skäret 123 används i ett säte hos en verktygshàllare som inte har ett organ som bildar en utstickande anliggningsyta. När en del av sidoytpartiet 175 fungerar såsom en hjälpskärsstödjande yta kan det vara fördelaktigt att använda en del av sidoytpartiet mellan urtagningen 141 och den andra ytan 137 såsom en hjälpskärsstödjande yta så att förslitning av en släppningsyta mellan spänytan 135 och urtagningen inte påverkar själva sätesplaceringen av skäret i ett säte hos en verktygshàllare.

FIG. 10 och 11 visar en annan utföringsform av ett enkelsidigt skär 223. Skäret 223 kan innefatta en toppspänyta 235 som kan vara väsentligen samma som toppspånytorna 35 och 135, och en bottenyta 237 som vanligen kommer att fungera såsom en skärstödjande yta och kan vara slät eller strukturerad såsom med bottenytan 137. Sidoytan 243 kan innefatta sidoytpartier 275 och hörnpartier 277, och sidoytpartierna kan innefatta centrala partier och sidopartier som är separerade av övergångspartier (ej visade). Sidoytan 243 är inte vinkelrät mot huvudplan av lt?- toppspànytan 235 och bottenytan 237 utan är snarare vinklad för att bilda en spetsig vinkel med toppspànytan och en trubbig vinkel med bottenytan. Sidoytan 243 kan vara försedd med en urtagning 241 som har en skärstödjande yta 239. Delar av sidoytpartierna 275, så som delar av släta centrala partier, kan även fungera såsom hjälpskärsstödjande ytpartier när skäret 223 används i ett säte hos en verktygshållare som inte har ett organ som bildar en utstickande anliggningsyta. När en del av sidoytpartiet 275 fungerar såsom en hjälpskärsstödjande yta kan det vara fördelaktigt att använda en del av sidoytpartiet mellan urtagningen 241 och den andra ytan 237 såsom en hjälpskärsstödjande yta så att förslitning av en släppningsyta mellan spånytan 235 och urtagningen inte påverkar själva sätesplaceringen av skäret i ett säte hos en verktygshållare.

I föreliggande ansökning är användningen av termer så som "inkluderande" icke begränsande och är avsedd att ha samma betydelse såsom tenner så som "innefattande" och inte utesluta förekomsten av annan konstruktion, annat material eller andra åtgärder. Ehuru användningen av termer så som "kan" på samma sätt är avsedd att vara icke begränsande och avspegla att struktur, material eller åtgärder inte är nödvändiga, är underlåtenheten att använda sådana termer inte avsedd att avspegla att konstruktion, material eller åtgärder är erforderliga. l den utsträckning som konstruktion, material eller åtgärder för närvarande anses vara erforderliga, är de identifierade som sådana. Även om denna uppfinning har illustrerats och beskrivits i enlighet med en föredragen utföringsform, inses det att variationer och ändringar kan göras däri utan att awika från uppfinningen såsom den framställs i patentkraven.

Claims

PATENTKRAV

1. Skär (23, 123, 223), innefattande: en första spànyta (35, 135, 235); en andra yta (37, 137, 237) på en motsatt sida av skäret från den första spånytan; och en sidoyta (43, 143, 243) som sträcker sig mellan den första spånytan (35, 135, 235) och den andra ytan (37, 137, 237), varvid åtminstone en del av en första skäregg (71) definieras av en skärning mellan sidoytan (43, 143, 243) och den första spànytan, kännetecknat av att sidoytan (43, 143, 243) innefattar åtminstone en urtagning (41, 141, 241), varvid urtagningen inkluderar en skärstödjande yta (39, 139, 239) för att stödja skäret i förhållande till en utstickande anliggningsyta (33) på en verktygshållare (25) och en slät hjälpskärsstödjande yta för att stödja skäret i förhållande till en icke utstickande, slät anliggningsyta.

2. Skär (23) enligt krav 1, kännetecknat av att sidoytan (43) innefattar en första släppningsyta (45) och en andra slâppningsyta (47) mellan urtagningen (41) och den första skäreggen (71) respektive den andra skäreggen (73).

3. Skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1-2, kännetecknat av att sidoytan (43, 143, 243) innefattar ett flertal ytpartier (75, 175, 275), varvid åtminstone en del av en första skäregg (71) definieras av skämingar mellan varje ytpartí (75, 175, 275) och den första spànytan (35, 135, 235). 243 l Ii.

4. Skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av att sidoytan (43, 143, 243) innefattar ett flertal ytpartier (75, 175, 275), varvid åtminstone delar av två första skäreggar (71) definieras av skärningar mellan varje ytparti (75, 175, 275) och var och en av den första spánytan (35, 135, 235).

5. Skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1-4, kännetecknat av att sidoytan (43, 143, 243) innefattar ett flertal ytpartier (75, 175, 275), varvid varje ytparti (75, 175, 275) genomskär ett annat ytparti (75, 175, 275) vid ett hörn (77, 177, 277), varvid åtminstone delar av en första skäregg (71) definieras av skärningar mellan varje hörn (77, 177, 277) och den första spånytan (35, 135, 235).

6. Skär (23, 123, 223) enligt något av krav 4 eller 5, kännetecknat av att varje ytparti (75, 175) innefattar en central sektion (79, 179) och två sidosektioner (81, 181) på motsatta sidor av den centrala sektionen, varvid den centrala sektionen och varje sidosektion är separerade av en övergàngssektion (83, 183) som är väsentligen vinkelrät mot en longitudinell riktning av urtagningen (41, 141).

7. Skär (23, 123, 223) enligt nàgot av kraven 1-6, kännetecknat av att de centrala och sidosektionerna (79 och 81, 179 och 181) av varje ytparti (75, 175, 275) är icke- parallella. 5133 213% iffv

8. Skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1-7, kännetecknat av att sidoytan (43, 143, 243) innefattar åtta ytpartier (75, 175, 275).

9. Skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1-8, kännetecknat av att markeringar (85) är anordnade på den första spànytan (35, 135, 235) som svarar mot varje skäregg (71).

10. Skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1-9, kännetecknat av att urtagningen (41, 141, 241) definierar en båge av en cirkel när det betraktas i tvärsnitt

11. Skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1-10, kännetecknat av att varje spànyta (35, 135, 235) innefattar ett eggparti (87) och ett centralt parti (59) som är upphöjt i förhållande till eggpartiet, varvid eggpartiet (87) skapar en övergång mellan skäreggen (71) och det centrala partiet.

12. Skär (23, 123, 223) enligt krav 11, kännetecknat av att sidoytan (43, 143, 243) innefattar ett flertal ytpartier (75, 175, 275), varvid varje ytparti genomskär ett annat ytparti vid ett höm (77, 177, 277), och av att, för varje spànyta (35, 135, 235), kan ett parti (91) av en yttre egg (93) av det centrala partiet (59) vara på ett kortare avstånd till ett parti (95) av en yttre egg (97) av eggpartiet (87) nära ett hörn (77, 177,277) generellt vid ett centrum av skäreggen (71) än ett parti (99) av den yttre eggen (93) av det centrala partiet (59) är till ett parti (101) av den yttre eggen av eggpartiet (87) nära ett centrum av varje ytparti (75, 175, 275). 533 243

13. Skärverktyg (21) innefattande skär (23, 123, 223) enligt något av kraven 1~12 och dessutom innefattande en verktygshàllare (25) som innefattar ett säte (27) för att ta emot skäret (23), varvid sätet (27) innefattar åtminstone en första anliggningsyta (29) och en andra yta (31) som innefattar en utstickande anliggnlngsyta (33) så att, när skäret (23, 123, 223) är mottaget i sätet (27), en spånyta (35, 37, 135, 235) av skäret anligger mot den första anliggningsytan (29) och den skärstödjande ytan (39) anligger mot den utstickande anliggningsytan (33).

14. Skärverktyg (21) enligt krav 13, ivilket den utstickande anliggningsytan (33) är en del av ett organ (61) som är monterat vid en kropp (63) av verktygshàllaren (25), varvid organet (61) är utformat av ett material som är hårdare än kroppen (63).

15. Skärverktyg (21) enligt krav 14, ivilket organet (61) är cylindriskt.

16. Skärverktyg (21) enligt krav 14, i vilket skäret (23) äri kontakt med sätet (27) på två ställen pà sidoytan (43) av skäret via två separata utstickande anliggningsytor (33) som bildas av organen (61) och på ett ställe på en av de två spànytorna (35 eller 37) via den första anliggningsytan 29.

17. Skärverktyg (21) enligt krav 16, i vilket det finns två organ (61) i varje säte.

18. Skärverktyg (21) enligt krav 17, i vilket organen (61) bildar 90° vinkel mot varandra.