SE532658C2 - Metod för beredning av en asfaltmassa - Google Patents

Description

25 30 35 532 E58 EP l,398,35l Bl visar en metod riktad mot beredning av halvvarm och varm asfaltmassa, laddas i en blandare, i vilken metod allt aggregat ett uppvärmd bitumen tillsätts ett skumningsmedel i form av en polymeriserad fettsyra, varpå den erhållna bindemedelblandningen tillsätts aggregatet som ett skum. US 2005/0018530 Al visar en metod riktad mot be- redning av asfaltmassa i det nedre området av varm asfalt- massa, i vilken metod aggregatet tillförs asfaltmassan i två omgångar. Närmare bestämt laddas först en torkad första mängd aggregat som huvudsakligen är fritt från finmaterial i blandaren, därefter tillsätts uppvärmd och flytande bitumen, därefter laddas vått aggregat som innefattar vatten, sand och finmaterial i blandaren, varpå bituminet fås att själv- expandera. Emellertid uppvisar den resulterande asfaltmassan enligt dessa båda tekniker negativa särdrag. Det största ne- gativa särdraget är att fillern i EP-skriften och finmate- rialet i US-skriften suger åt sig mycket stor del av bitum- inet/bindemedelblandningen eftersom fillern finns i asfalt- massan då bituminet/bindemedelblandningen skum- mats/självexpanderat. När en dylik asfaltmassa läggs ut på vägen kommer en förhållandevis liten andel bitumen/binde- medelblandning vara bundet till stenarna i aggregatet och förhållandevis mycket bitumen/bindemedelblandning kommer att finnas bundet till finmaterial eller fillern. Då den utlagda asfalten trafikeras kommer det bitumen/bindemedelblandning som är bundet till finmaterialet eller fillern riskera att snabbt sprättas bort från asfalten. Således erhålls inte en varm asfaltmassa enligt någon av dessa metoder som uppvisar liknande särdrag som konventionell varm asfaltmassa, vad gäller exempelvis slitstyrka, vidhäftning, etc.

Kortfattad beskrivning av uppfinningens syften och särdrag Den föreliggande uppfinningen tar sikte på att undanröja ovannämnda nackdelar och tillkortakommanden hos tidigare kända metoder för att bereda asfaltmassor och att tillhanda- 10 15 20 25 30 35 532 558 hålla en förbättrad metod. Ett grundläggande syfte med upp- finningen är att tillhandahålla en förbättrad metod för be- redning av en asfaltmassa av inledningsvis definierad typ, vilken ger en asfaltmassa, beredd i närhet av den undre gränsen för varm asfaltmassa, med liknande eller bättre egenskaper än konventionell varm asfaltmassa, exempelvis vad gäller slitstyrka, vidhäftning, hålrumsförekomst, het/seghet, hos den utlagda asfalten.

Ett ytterligare syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en metod, lukt genom minskat stoftutsläpp. styv- etc., som avger mindre rök och Det är ett annat syfte med den föreliggande uppfin- ningen att tillhandahålla en metod, som är bättre för både miljön och arbetsmiljön genom att energiåtgången är lägre samt att utsläppen av koldioxid och kväveoxider är lägre.

Ytterligare ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en metod, som ger en mer lättbearbetad asfaltmassa, både avseende beredning och utläggning.

Enligt uppfinningen uppnås åtminstone det grundläggande syftet medelst den inledningsvis definierade metoden, vilken är kännetecknad av stegen att, ladda blandaren med torrt ag- gregat som innefattar stenmaterial huvudsakligen fritt från filler, därefter ladda blandaren som innefattar nämnda torra aggregat, med en skummad bindemedelblandning, då densamma lämnar en förskumningskammare (12) och laddas in i blandaren (15), varpå omblandning av nämnda aggregat och nämnda skummade bindemedelblandning sker, och därefter ladda blandaren med en filler, varpå slutlig omblandning av as- faltmassan sker. vilken skummas Således är den föreliggande uppfinningen baserad på in- sikten att det är avgörande för den av asfaltmassan skapade asfalten att bindemedelblandningen tillåts fästa till ste- narna i aggregatet i tjocka lager/hinnor innan den kraftigt uppsugande fillern tillsätts asfaltmassan.

Föredragna utföranden av den föreliggande uppfinningen är vidare definierade i de beroende kraven. 10 15 20 25 30 35 532 658 Företrädesvis innefattar bindemedelblandningen bitumen, ett vidhäftningsmedel i form av en fettsyra och ett skum- ningsmedel i form av vatten, varpå ett kraftigt och lång- livat skum erhålls, vilket bidrar till en lättbearbetad as- faltmassa som fäster till stenarna i aggregatet i tjocka la- ger innan fillern tillsätts.

Ytterligare fördelar med och särdrag hos uppfinningen framgår av övriga osjälvständiga krav samt av den följande, detaljerade beskrivningen av föredragna utföranden.

Kortfattad beskrivning av ritningarna En mer fullständig förståelse av ovannämnda och andra särdrag och fördelar hos den föreliggande uppfinningen kom- mer att framgå av den följande, detaljerade beskrivningen av föredragna utföranden med hänvisning till de bifogade rit- ningarna, på vilka: Fig. 1 är en schematisk sidovy av en uppfinningsenlig blan- dare, samt valda delar av ett asfaltmassaverk, och Fig. 2 är en förstorad schematisk vy ovanifrân av blandaren enligt figur 1.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden Hänvisning sker inledningsvis i första hand till figur l.

Asfaltmassa består till störst andel av ett aggregat 1, eller stenmaterial, vanligtvis uppgående till åtminstone 80 viktprocent, företrädesvis cirka 90 viktprocent, massans totalvikt. av asfalt- Aggregatet är vidare uppdelat i olika fraktioner, eller storleksklasser, dels i fraktioner som innehåller filler, sand och sten, 0-4, 0-8, 0-11, 0-16 och 0-22, dels i fraktioner som i huvudsak enbart innehåller sand och sten, 8-11, 11-16 och 16-22. Där siffrorna betecknar hålstorleken i millimeter hos ett galler exempelvis O-2, exempelvis 4-8, 10 15 20 25 30 35 532 658 som släpper igenom aggregatet respektive ett galler som inte släpper igenom aggregatet. Mängden aggregat från respektive fraktion bestäms av i första hand den slutliga applikationen för den specifika asfaltmassan, dvs. var och till vilket än- damål den slutliga asfalten skall användas. I en vanligt fö- rekommande asfaltmassa härrör ungefär hälften av aggregatet från fraktioner som innehåller filler, såsom O-4 och O-8, och hälften från fraktioner som huvudsakligen är fritt från fiiier, såsam 4-8,' 8-11 och 11-16.

Värdera fraktion av aggregatet 1 lagras i en specifik råmaterialsilo 2, av vilka två visas. Då beredning av en ny sats asfaltmassa påbörjas lossas i förväg bestämda mängder aggregat 1 från respektive råmaterialsilo 2 ner på ett transportband eller dylikt, varpå aggregatet leds till en torkenhet 3. I det visade utförandet utgörs torkenheten 3 av en motströmstorktrumma, vilken har en svag lutning nedåt samt roterar vid drift. Aggregatet 1 matas in i en första, övre ände av torkenheten 3 och matas ut i en andra, ände, drift. nedre till följd av att motströmstorktrumman roterar vid I torkenheten 3 utsätts aggregatet 1 för värme och värms upp till en temperatur mellan 100 och l30°C, trädesvis cirka l20°C, varpå aggregatet 1 torkar. före- I torkenheten 3, bland annat, ”kastas” aggregatet 1 i form av en kastridå genom värmeflödet som skapas av en vär- mekälla i torkenheten 3. I kastridån avskiljs fillern, fukt och rökgaser från aggregatet 1 och lämnar torkenheten 3 via en rökkanal 4, anordnad i den första, övre änden av tork- enheten 3. Utmed rökkanalen 4 är anordnad en avskiljare 5, som innefattar ett filter (inte visat). I avskiljaren 5 sam- las fillern 6 upp och leds till en fillersilo 7, och fukt och rökgaser filtreras och släpps ut via en skorsten 8. Vi- dare, i torkenheten 3, värms aggregatet som i huvudsak är fritt från filler upp ytterligare för att nå den önskade temperaturen nämnd ovan.

Det uppvärmde aggregatet som består av stenmaterial hu- vudsakligen fritt från filler transporteras därefter av en 10 15 20 25 30 35 532 G58 elevator 9, eller liknande, till en aggregatsilo 10. Nämnda aggregatsilo 10 kan vara beskaffad på sådant sätt att det uppvärmda aggregatet ånyo sorteras i olika fraktioner, dvs. i enskilda avdelningar i aggregatsilon 10, såsom visas i fi- gur 1, eller på sådant sätt att den endast innefattar en av- delning. Aggregatsilon 10 är anskaffad på sådant sätt att aggregatet tillåts falla genom ett antal galler med succes- sivt minskande håldiametrar, varvid aggregat av en viss storlek passerar ett galler men inte efterföljande och då leds till motsvarande storleks- eller fraktionsavdelning i aggregatsilon 10. Således ansamlas den minsta fraktionen längst till vänster i figur 1, i aggregatsilon 10, och den största fraktionen längst till höger i figur 1. Filler 6 är vanligtvis betecknat som partiklar mindre än 0,063 mm, dock kan fillern 6 tillåtas vara något större, exempelvis mindre än 0,08 mm, utan att den uppfinningsenliga metoden påverkas.

Vidare är således sand och stenar den del av aggregatet som har storlekar större än fillern, och vanligtvis mindre än 22 mm, och betecknas härefter som stenar. Det skall dock påpe- kas att det är centralt för uppfinningen att fillern 6 före- trädesvis innefattar det stoft som avskiljs från aggregatet 1 vid uppvärmningen/torkningen.

Den andra väsentliga beståndsdelen i en asfaltmassa är en bindemedelblandning, som verkar för att hålla ihop aggre- gatet i den slutligen erhållna asfalten. Mängden bindemedel- blandning i asfaltmassan är likt mängden aggregat 1 beroende på ändamål och applikation för den färdiga asfalten, och uppgår till mellan 3 och 10 viktprocent, 5-7 viktprocent, företrädesvis cirka av asfaltmassans totalvikt.

Bindemedelblandningen innefattar enligt ett föredraget utförande av uppfinningen ett bindemedel, ett vidhäftnings- medel och ett skumningsmedel.

Beredning av nämnda bindemedelblandning innefattar ste- gen att, bindemedlet leds via en ledning 11 mot en förskum- ningskammare 12. Därefter tillförs vidhäftningsmedlet till bindemedlet via en ledning 13 anordnad anslutande till nämn- 10 15 20 25 30 532 G58 da bindemedelledning ll, varpå blandningen av bindemedel och vidhäftningsmedel laddas i förskumningskammaren 12. Därefter laddas skumningsmedlet via en ledning 14 direkt in i förs- kumningskammaren 12, för att där blandas med bindemedlet och vidhäftningsmedlet. Bindemedlet värms upp till en temperatur på mellan 130 och 200°C, företrädesvis l80°C, innan det blandas med vidhäftningsmedlet i ledningen ll. Vidhäftnings- medlet och skumningsmedlet kan företrädesvis ha samma tempe- ratur som omgivningen, vilket underlättar hanteringen av de- samma.

Bindemedlet utgörs företrädesvis av bitumen, vilket ex- empelvis kan utvinnas ur råolja eller ur naturligt förekomm- ande bitumen, eller framställas på annat inom teknikområdet känt sätt, eller utgöras av blandningar därav. Företrädesvis används så kallat penetrationsbitumen, till skillnad från emulsionsbindemedel och viskositets bindemedel som konven- tionellt används i kall respektive halvvarm asfalt.

Ett mått för att klassificera bitumen av olika bitumen- sorter, eller bitumensammansättningar, är så kallad penetra- Bitumen från olika klasser används för olika ändamål och applikationer, tion. kombinerat med olika blandningar av agg- regat såsom nämnts ovan. Penetrationstalet för en viss typ av bitumen mäts genom att en nål trycks in i ett teststycke bitumen med en viss kraft och under en viss tid och vid en viss temperatur, och det djup som nålen uppnår mäts i tion- dels millimetrar, dmm. Vanligtvis används bitumen med ett penetrationstal på mellan 50 och 430 dmm. En frekvent använt bitumensort har ett penetrationstal på l60-220 dmm.

Vidhäftningsmedlet som tillförs bindemedelblandningen utgör företrädesvis åtminstone 0,6 viktprocent av bindemed- elblandningens totalvikt, och innefattar en fettsyra, såsom talloljefettsyra. Skumningsmedlet som tillförs bindemedel- blandningen utgör mellan l och 10 viktprocent, företrädesvis 4-5 viktprocent, av bindemedelblandningens totalvikt. 10 15 20 25 30 35 532 658 Hänvisning görs nu, i samband med beskrivningen av den uppfinningsenliga metoden för att bereda en asfaltmassa, även till figur 2.

Den uppfinningsenliga metoden innefattar stegen att i en blandare 15 ladda aggregat som innefattar stenmaterial huvudsakligen fritt från filler. Nämnda aggregat utgörs ex- empelvis av i förväg valda mängder ur vardera aggregatfrak- tion som mellanlagras i aggregatsilon 10, varpå nämnda ag- gregat torromblandas för att erhålla en homogen aggregat- blandning. Enligt ett utföringsexempel utförs torrombland-~ ningen under tre sekunder. Därefter laddas blandaren 15 med en skummad bindemedelblandning, varpå omblandning av nämnda aggregat och nämnda skummade bindemedelblandning sker för att erhålla tjocka bindemedelblandningslager på vardera sten/partikel i aggregatet. Enligt ett utföringsexempel ut- förs laddningen av skummad bindemedelblandning samt ombland- ningen av densamma med aggregatet under fyra sekunder. Där- efter laddas blandaren med en filler 6, varpå slutlig våtom- blandning av asfaltmassan sker för att erhålla en homogen asfaltmassa. Enligt ett utföringsexempel utförs laddningen av fillern 6 under två sekunder och den slutliga vàtombland- ningen utförs under sexton sekunder. Ovannämnda tider utgör exempel för en sats asfaltmassa som är beredd i en blandare 15 avsedd för 2,5-5 ton asfaltmassa. Processtemperaturen i blandaren är företrädesvis mellan 100 och l20°C under bered- ningen, mer företrädesvis cirka 1lO°C. Det skall påpekas att nämnda process ger varm asfaltmassa, även om gällande tempe- raturer ligger i gränsområdet kring dagens definition av övergången från halvvarm till varm asfaltmassa.

I figur l är en aggregatvåg l0a anordnad under aggre- gatsilon 10, för att kunna fastställa hur stor mängd av re- spektive aggregatfraktion som skall laddas i blandaren 15.

Bindemedelblandningen är flytande när den befinner sig i förskumningskammaren 12. När bindemedelblandningen laddas i blandaren 15 sprutas densamma via ett munstycke 16 under högt tryck in i blandaren 15, exempelvis med ett tryck på 3- 10 15 20 25 30 35 532 B58 6 Bar. När bindemedelblandningen kommer ut i atmosfärstryck, som vanligtvis existerar i asfaltmassablandare, expanderar bindemedelblandningen upp till cirka 20 gånger och bildar således ett skum, som med tiden kommer att lägga sig i takt med att skumningsmedlet förångas. Bindemedelblandning skall företrädesvis kvarstå, åtminstone delvis, i denna skummade form under större delen av den resterande omblandningstiden.

Skummad bindemedelblandning är mer fördelaktig än flyt- ande bindemedelblandning, då den temporärt ökade volymen även ger en sänkt viskositet vilket gör att bindemedelbland- ningen enklare blandas med och fördelas mer jämt på aggre- gatet. Således erhålls en bättre beläggning av bindemedel- blandningen på aggregatet med mindre àtgâng energi. Enligt den uppfinningsenliga metoden fås närmare bestämt binde- medlet att skumma genom att tillsätta ett skumningsmedel.

Skumningsmedlet kan vara vilket material som helst, blandning av material, eller som får det uppvärmda bindemedlet att skumma. Avgörande är skumningsmedlets förmåga att expandera då det värms upp över detsammas kokpunkt, och utgörs före- trädesvis av vatten. Skumningsmedelinnehàllet minskar/för- ångas i bindemedelblandningen under hela berednings- och ut- läggningstiden, och när utläggningen är klar erhålls direkt en farbar väg som inte kräver ytterligare härdning. Det skall dock påpekas att den färdiga asfalten kan innehålla och tillåts innehålla en viss mängd skumningsmedel.

Vidhäftningsmedlets uppgift är, att stö- ta bort skumningsmedlet från stenarna i aggregatet i syfte att erhålla en bättre bindning/vidhäftning mellan bindemed- let och aggregatet. Därtill har det även visats att vidhäft- ningsmedlet även medför att bindemedelblandningsskummet får en längre överlevnad innan detsamma sjunker ihop. Dessutom har vidhäftningsmedlet även en smörjande effekt i asfalt- massan både när den bereds i blandaren 15 och när asfalt- massan läggs ut. i första hand, Således får asfaltmassan, tack vare vid- häftningsmedlet och skumningsmedlet, en god bearbetbarhet, dvs är lätt att packa vid utläggning, trots en utläggnings- 10 15 20 25 30 35 532 658 10 temperatur som är lägre än lO0°C, företrädesvis mellan 80 och lOO°C.

Fillern 6 som tillsätts asfaltblandningen efter till- sättningen av den skummade bindemedelblandningen, utgör fö- reträdesvis mellan 3 och 8 viktprocent av asfaltmassans to- talvikt. Den filler 6 som laddas i blandaren 15 under bered- ningen består åtminstone delvis av samma material som aggre- gatet, vanligtvis granit eller dylikt, men kan även innefat- ta annat material. Exempelvis kan så kallat stenrikt aggre- gat, där liten mängd filler kan urskiljas i uppvärmnings- processteget, kräva att en viss mängd kalkstensfiller till- sätts det filler 6 som laddas i blandaren 15. Kalkstens- fillern får konventionellt sätt utgöra maximalt 50% av fil- lern 6 som laddas i blandaren 15. Andra tillsatser till fil- lern 6 som laddas i blandaren 15 är cellulosafiller, som fö- reträdesvis utgör maximalt l viktprocent av asfaltmassans totalvikt.

Fördelen med att tillsätta fillern 6 efter att den skummade bindemedelblandningen och aggregatet som huvudsak- ligen är fritt från filler blandats är att tjocka binde- medelhinnor/-lager erhålls på varje sten i aggregatet, där- efter går fillern 6 in i dessa hinnor samt suger upp den del av bindemedelblandningen som inte fäst till stenarna i agg- regatet. Detta medför en tät asfalt där regnvatten inte sipprar genom asfalten och riskerar att spränga asfalten el- ler tvätta bort bindemedlet. Medelst den uppfinningsenliga metoden erhålls en asfaltmassa som ger en packad asfalt med cirka 3% hålrum.

En annan fördel med den föreliggande uppfinningen är att det visats att processtemperaturen i blandaren l5 inte behöver höjas som på sedvanligt sätt då återvunnen asfalt tillsätts asfaltmassan under beredningen.

I den uppfinningsenliga blandaren 15 är anordnat åtmin- stone en blandaraxel 17 som bär upp ett antal skovlar eller blandararmar 18. Företrädesvis innefattar en uppfinnings- enlig blandare 15 två parallellt anordnade samverkande blan- 10 15 20 25 30 532 658 11 daraxlar 17, vilka är var för sig roterbart uppburna i en behållare 19, innefattad i blandaren 15, och därtill anord- nade att rotera i motsatta riktningar. Närmare bestämt rote- rar blandaraxlarna 17 pà sådant sätt att asfaltmassan förs utifrån/nerifrån och inåt/uppåt. Vardera blandaraxel 17 in- nefattar företrädesvis åtta skovlar 18 anordnade parvis, och där skovlarna 18 i varje par har inbördes diametral placer- ing i förhållande till blandaraxeln 17. Värdera blandaraxel 17 är anordnad på sådan höjd i behållaren 19 att en större delvolym av den asfaltmassa som bereds befinner sig ovanför blandaraxeln 17 än under. Därtill uppvisar skovlarna 18 en aktiv medbringningsyta 20 som har en axiell längd, tvärs blandaraxeln 17, som är 1,5-4 gånger större än densammas bredd. vardera medbringningsyta 20 sträcker sig företrädes- vis från en fri yttre ände i radiell riktning till nämnda blandaraxel 17, oh uppvisar utmed densammas längd företrä- desvis ett likformigt tvärsnitt. Medbringningsytan uppvisar i nämnda tvärsnitt företrädesvis en del som är plan och hu- vudsakligen parallell med blandaraxeln 17, och en del som är krökt i motsatt riktning till blandaraxelns 17 rotations- riktning R, såsom ses i figur 2. Därtill är vardera skovel 18 böjd i den fria yttre änden likt en skyffel. Den uppfin- ningsenliga blandaren ”lyfter och för runt” asfaltmassan, till skillnad från blandare enligt tidigare teknik som en- bart ”knàdar" asfaltmassan.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad blott till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utförandena, vilka en- bart har illustrerande och exemplifierande syfte. Denna pa- tentansökning är avsedd att täcka alla anpassningar och va- rianter av de föredragna utförandena beskrivna häri, och följaktligen är den föreliggande uppfinningen definierad av ordalydelsen av de bifogade kraven och desammas ekvivalen- 10 15 5532 G58 12 ter. Således kan utrustningen modifieras på alla tänkbara sätt inom ramen för de bifogade kraven.

Exempelvis kan bindemedelblandningen innehålla olika tillsatser utöver det som nämnts i beskrivningen ovan, exem- pelvis vax för att erhålla en styvare asfaltmassa.

Det skall även påpekas att all information om/rörande termer såsom övre, under, etc., skall tolkas/läsas med ut- rustningen orienterad i enlighet med figurerna, med ritning- arna orienterade pâ sådant sätt att hänvisnings- beteckningarna kan läsas på ett korrekt sätt. Således, indi- kerar dylika termer enbart inbördes förhållanden i de visade utförandena, vilka förhållande kan ändras om den uppfin- ningsenliga utrustningen förses med en annan konstruk- tion/design.

Det skall påpekas att även om det ej är uttryckligen angivet att särdrag från ett specifikt utförande kan kombi- neras med särdragen i ett annat utförande, uppenbart då så är möjligt. skall detta anses

Claims (19)

532 G58 13 Patentkrav

1. l. Metod för beredning av en asfaltmassa i en blandare (15), vilken metod är kännetecknad av stegen att: - ladda blandaren (15) med torrt aggregat som innefattar stenmaterial huvudsakligen fritt från filler, 4 därefter ladda blandaren (15), som innefattar nämnda torra aggregat, med en skummad bindemedelblandning, vilken skummas då densamma lämnar en förskumningskammare (12) och laddas in i blandaren (15), varpå omblandning av nämnda aggregat och nämnda skummade bindemedelblandning sker, och - därefter ladda blandaren (15) med ett filler (6), varpå slutlig omblandning av asfaltmassan sker.

2. Metod enligt krav l, kännetecknad av, att processtemp- eraturen i blandaren (15) är mellan lOO°C och l20°C.

3. Metod enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av, att nämnda aggregat, under ett processteg som föregår laddning av aggregat i blandaren, värms upp till mellan l0O°C och l30°C och därmed torkas.

4. Metod enligt krav 3, kànnetecknad av, att åtminstone delar av nämnda filler (6) skiljts från nämnda aggregat vid nämnda torkning.

5. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att asfaltmassan innefattar åtminstone 80 viktprocent av nämnda aggregat, baserat på asfaltmassans totalvikt.

6. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att asfaltmassan innefattar mellan 3 och 10 viktprocent bindemedelblandning, baserat på asfaltmassans totalvikt. 532 658 14

7. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att bindemedelblandningen innefattar ett bindemedel, ett vidhäftningsmedel och ett skumningsmedel.

8. Metod enligt krav 7, kännetecknad av, att beredning av bindemedelblandningen innefattar stegen att: - först leda bindemedlet i en ledning (11) mot en förskumningskammare (12), - därefter ladda vidhäftningsmedel in i nämnda ledning (ll), varpå blandningen av bitumen och vidhäftningsmedel laddas i förskumningskammaren (12), och ~ därefter ladda skumningsmedel i förskumningskammaren (12).

9. Metod enligt krav 8, kännetecknad av, att bindemedlet har en temperatur pà mellan l30°C och 200°C, innan den leds i ledningen (11) mot förskumningskammaren.

10. Metod enligt något av kraven 8-10, kännetecknat av, att bindemedlet är bitumen.

11. Metod enligt något av kraven 8-ll, kännetecknad av, att bindemedelblandningen innefattar minst 0,6 viktprocent vidhäftningsmedel, baserat pà bindemedelblandningens totalvikt.

12. Metod enligt något av kraven 8-12, kännetecknad av, att vidhäftningsmedlet innefattar en fettsyra, såsom tallolje- fettsyra.

13. Metod enligt något av kraven 8-13, kännetecknad av, att bindemedelblandningen innefattar mellan 1 och 10 viktprocent skumningsmedel, baserat på bindemedelblandningens totalvikt. 53.? 658 15

14. Metod enligt något av kraven 8-14, kànnetecknad av, att skumningsmedlet är vatten.

15. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att asfaltmassan innefattar mellan 3 och 8 viktprocent av nämnda filler, baserat på asfaltmassans totalvikt.

16. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att nämnda filler innefattar partiklar med en storlek på mindre än 0,063 mm.

17. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att åtminstone delar av nämnda filler består av samma material som nämnda aggregat.

18. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att nämnda filler innefattar maximalt 50 viktprocent kalkstensfiller, baserat på fillerns totalvikt.

19. Metod enligt något av de föregående kraven, kännetecknad av, att nämnda filler innefattar maximalt 1 viktprocent cellulosafibrer, baserat på asfaltmassans totalvikt.