SE531962C2 - Linlås för segelbåt - Google Patents

Description

25 30 531 362 Traditionella segeldukar töjer sig relativt mycket jämfört med modernare racingdukar vilket gör att när förliket spänns upp så töjer sig det ungefär som ett mycket styvt gummiband. När sedan seglet hasar ner p.g.a. att fallet töjer sig så drar seglet ihop sig något, och inga veck uppstår I p.g.a. kvarstående spänning i förliket.

På senare år har utvecklingen gått mot allt stummare segeldukar - detta för att få formstabilare segel. När ett stumt segel hasar ner p.g.a. att fallet töjer sig bildas veck längs seglets förlik när spänningen i förliket försvinner.

För att kompensera för detta får man eftersträcka fallet. Al- ternativet är att man tar hem i nedhalet (Cunningham). Vid yt- terligare vindökning kommer fallet dock att utsättas för ytter- ligare belastning vilket medför att fallet töjer sig ytterliga- re vilket i sin tur leder till att seglet hasar ner ytterligare vilket i sin tur leder till nya veck i seglet osv.

För att reducera problemen med stumma segel har man utvecklat stummare linor. En traditionell polyesterlina tö- jer sig ca 3-4% (vid arbetslast) medan en modern lina tillver- kad av t.ex. SPECTRÄW eller VECTRANN, visar töjningsvärden på ner mot 1%. Dessa linor är dock mycket dyra och löser inte pro- blemet eftersom en töjning på 1% ändå motsvarar 150mm töjning om linan är 15 meter.

BEFINTLIG TEKNIK För att undvika att seglet hasar ner enligt exemplet ovan finns olika typer av fallás. Principen är att man låser fallet i toppen istället för pà däcksnivå för att på så sätt gå runt problemet med linans töjning. Eftersom avståndet mellan làsningspunkten och infästningen i seglets överdel är liten blir töjningen försumbar.

Genom att fallet efter låsning helt kan avlas- tas minskas också kompressionen i masten. 10 15 20 25 30 531 352 FALLÅs FöR MINDRE BÅTAR Ett vanligt sätt att låsa fallet i masttoppen på jollar och mindre båtar är med hjälp av en kula eller lik- nande som man hakar i en enkel spärr placerad i masttoppen. Det är dock ofta problematiskt både att haka i och haka ur spärren eftersom denna är placerad i masttoppen och man hakar i och ur genom att vinkla ut och dra resp släppa i fallet nere vid däcksnivå.

FALLÅs MED KÄFTAR En annan variant av fallàs som är vanligare på större båtar fungerar på följande sätt: På akterkant mast löper en skena och på denna skena löper ett antal vagnar fäst. (travare) i vilka seglet är in- Fallet fästs i den översta travaren. Denna travare är förstärkt och försedd med fjäderbelastade käftar som låser i hål i skenan då seglet hissats i topp eller till annan förut- bestämd nivå. Därefter kan fallet avlastas helt. För att få ner seglet sträcks fallet upp och käftarna lossas med hjälp av en separat trigglina som går ner till däcksnivå. Detta arrangemang kräver många delar. Om spärren kärvar eller om trigglinan ”kin- kar" kan det vara svårt eller omöjligt att få ner seglet. Det kan då krävas att manskap går upp i masten och lösgör spärren manuellt.

FALLÅS MED AVLASTARE I TOPPEN En tredje variant av fallàs är att fallet leds igenom en kilavlastare (s.k. jammer) som är placerad i toppen.

Fallet låser automatiskt tack vare den fjäderbelastade kilen i avlastaren och fallet kan därefter helt avlastas - För att få ner seglet tar man hem i fallet för att kilen skall släppa och därefter hålls kilen i utdraget läge med hjälp av en separat trigglina som går ner till däck. Om trigglinan eller kilen ”kinkar” kan det även vid detta tillfälle vara svårt eller omöjligt att få ner seglet. Det kan då även krävas att manskap lO 15 20 25 30 53'l 552 går upp i masten och lösgör spärren manuellt även vid detta tillfälle.

SPÅRRBLOCK För avlastning av skot i jollar och mindre bå- tar används ofta spärrblock (eng. ratchet block) eller auto- matiska spärrblock (eng. auto-ratchet block).

Ett spärrblock är ett block med backspärr samt med en trissa som har ett kilformat spår för linan eller rillor eller en kombination av kilform och rillor. Tack vare backspär- ren och friktionen mot linan som skapas av kilform och/eller rillor klarar seglaren av att hålla emot stora skotlaster utan att behöva låsa linan i en skotràtta eller liknande.

AUTOMATISKT SPÄRRBLOCK Ett automatiskt spärrblock fungerar på samma sätt som ett vanligt spärrblock då linan är belastad. Då linan successivt avlastas släpper dock spärrfunktionen och trissan övergår till att röras fritt i bägge riktningar. Spärrfunktio- nen styrs av hur mycket last som läggs på blocket. Vid höga laster övervinns hållkraften i en invändig fjäder och trissan tillåts förskjutas i kraftriktningen så att avståndet mellan trissa och blockinfästning ökar. Genom denna förskjutning fås backspärren att gå i ingrepp i en invändig kuggkrans som är en del av själva trissan. Se bl.a. US 5,5ll,447 A och US 5,3l9,997A.

På grund av att spärrmekanismen är placerad inuti blocket blir lasthàllningsförmågan dock begränsad.

Huvudändamàlet med den föreliggande uppfin- ningen är därför i första hand att åstadkomma en anordning som bl.a. löser de ovan sagda problemen och nackdelarna och erhålla ett säkert linlås som fungerar i alla väder.

Sagda ändamål uppnås medelst en anordning en- ligt föreliggande uppfinning som i huvudsak kännetecknas därav, att linan är anordnad att löpa över en trissa som är försedd 10 15 20 25 30 531 952 med backspärr, att linan är anordnad att direkt samverka med en rörligt påverkbar mekanism som bildas av åtminstone en sväng- bart lagrad huvudarm, att sagda mekanism är anordnad att akti- vera backspärren, varvid mekanismen är anordnad att vid bestämd belastning i den lina som går ner till däck och med vilken seg- let hissas, påverka huvudarmen att inkoppla backspärrfunktion på trissan och därvid förhindra linans bakåtdragning i riktning mot seglet.

I US 5,3l9,997 A visad känd anordning är lik- nande den som US 5,511,447 A och som diskuteras i beskrivningen nämligen att ett automatiskt spärrblock fungerar på samma sätt som ett vanligt spärrblock då linan är belastad. Då linan suc- cessivt avlastas släpper dock spärrfunktionen och trissan över- går till att rotera fritt i bägge riktningar. Spärrfunktionen styrs av hur mycket last som läggs på blocket. Vid höga laster övervinns hàllkraften i en invändig fjäder och trissan tillåts förskjutas i kraftriktningen så att avståndet mellan trissa och trissan tillåts förskjutas i kraftriktningen så att avståndet mellan trissa och blockinfästning ökar. Genom denna förskjut- ning fås backspärren att gå i ingrepp i en invändig kuggkrans som är en del av själva trissan. Se US 5,5ll,447 A.

Emellertid löses sagda problem enkelt och effektivt enligt den nya uppfinningen som i huvudsak känneteck- nas enligt: att linan (3) är anordnad att löpa över en (5), är anordnad att direkt samverka trissa (2) som är försedd med backspärr att linan (3) med en rörligt påverkbar mekanism (14) som bildas av åtminstone en svängbart lagrad huvudarm (4), att sagda mekanism (14) (5), bestämd belastning i den lina (3, 3A) är anordnad att aktive- ra backspärren varvid mekanismen (14) är anordnad att vid som går ner till däck och med vilken seglet (9) hissas, påverka huvudarmen (4) att in- 10 l5 20 25 30 ESV! B52 koppla backspärrfunktion (5) på trissan (2) och därvid förhind- ra linans bakåtdragning (7) i riktning mot seglet (9).

Således genom att all làsmekanik är placerad utanför trissan, till skillnad från kända 2,5 autoratchetblock tillåtes större dimensioner på mekanismen och därmed högre las- ter än vid tidigare kända block.

Trissan och spärrmekanismen verkar enligt före- liggande uppfinning kring var sin axel. Trissan är därigenom skild från spärrmekanismen på ett sätt så att trissan lätt kan tas bort för t.ex. inspektion eller byte.

Det som enligt föreliggande anordning styr om spärrmekanismen är verksam eller inte är en lägesförskjutning av LINAN (väsentligen vinkelrät mot linans riktning). I ett s.k. autoratchetblock är det istället en förskjutning av TRIS- SAN (väsentligen parallellt med linan) som styr spärrmekanis- men.

Genom att spärrmekanismen nu är belägen utvän- digt kan lägre last på spärrkuggarna erhållas.

Låter man spärrkuggarna ligga an mot linan blir det maximalt samma last pà spärrkuggarna som i linan, eftersom hävarmen blir lika. Låter man spärrkuggarna ligga på en större diameter än linan (dubbla kuggkransar på var sida om linan) blir lasten på kuggarna lägre p.g.a. att hävarmen är större för spärrkuggarna än för linan.

I det kända autoratchetblocket enligt Dl måste spärrkuggarna ligga på en mindre diameter än linan varför las- ten pà kuggarna överstiger lasten i linan.

Uppfinningen beskrives nedan såsom ett antal föredragna utföringsexempel, varvid hänvisas till de bifogade ritningarna på vilka Fig. 1 visar anordningen med linlåset en mast- topp sett från ena sidan, 10 15 20 25 30 531 582 Fig. 2 visar det inre av anordningen och linlå- set i en perspektivvy, Fig. 3-4 visar i större skala sagda anordning och linlås enligt ett utföringsexempel, Fig. 5-7 visar ett ytterligare utföringsexempel av en anordning vid linlàs och Fig. 8-10 visar olika utföringsexempel på lin- trissan som kan ingå i en anordning enligt uppfinningen.

ALLMÄN BESKRIVNING AV AUTOMATISKT LINLÃS ENLIGT FÖRELIGGANDE UPPFINNING Ett nytt automatiskt linlàs löser problemet med att seglet hasar ner p.g.a. töjning i fallet samtidigt som man undviker ofta förekommande problem med triggfunktioner som fal- lerar.

Linlåset 1 består av en kuggförsedd trissa 2 som fallet 3 löper över. Trissan 2 roterar fritt i bägge rikt- ningar 7, 8 så länge fallet 3 är obelastat eller endast mått- ligt belastat. Fallet 3 löper samtidigt över en rörlig fjäder- belastad arm 4 som ger en brytning av fallet 3.

Allteftersom seglet hissas, genom att man dra- ger i linänden 3A, ökar spänningen i fallet 3. När spänningen i fallet 3 är tillräckligt hög trycks den rörliga armen 4 nedåt/bakåt till dess att en backspärrdel 21 går in i trissans kuggar 20 och trissan 2 övergår från att vara en fritt och i bägge riktningar 7, 8 roterbar trissa till att bli en ratchet- trissa med backspärr 5. Fallet/seglet 9 kan nu sträckas upp yt- terligare med backspärrfunktion. När seglet 9 nått önskad nivå beslàs fallets 3 ena ände 3A i däcksnivå t.ex. i en avlastare.

Tack vare kuggar/rillor 20 i trissan 2 och/eller en kilform i trissan 2 hindras linan 3 att glida i den spärrade riktningen 7 och linan 3 är därmed låst. Så länge viss spänning kvarstår i den fallända som går ner till däck glider inte fallet i trissan och följaktligen kommer seglet 9 10 15 20 25 30 53fi 552 ej att kunna hasa ner. För att fallet 3 skall kunna glida krävs en last i seglet 9 som är flera gånger den kvarvarande lasten i den fallända 3A som går ner till däck. Om t.ex. fallet/seglet sträcks upp med SOOON krävs en ytterligare belastning av seglet med l5000N innan linan börjar att glida och seglet hasar ner.

Detta om läsningen/kilverkan i trissan är 1:4.

Vid nedtagning av seglet släpper man efter på fallet 3 i däcksnivå. Spänningen i falländen 3A kommer då att avta till dess att den fjäderbelastade armen 41 tillåts röra sig uppåt/framåt så mycket att backspärrens 5 del 21 vid armen 42 går ur sitt läge. Trissan 2 övergår då åter till att bli en i bägge riktningar 7, 8 fritt roterande trissa och seglet gli- der ner av sin egen tyngd.

Vid den händelse att mekaniken i linlåset 1 skulle fallera och backspärren inte går ur läge kan seglet 9 ändå alltid fås ner - dock med stor friktion eftersom fallet 3 då måste glida över den kuggade/rillade 20 och/eller kilformade trissan 2. Kraften för att i ett sådant läge dra ner seglet 9 skulle bli 400 N om spänningen i fallet 3 p.g.a. friktion och egenvikt är lOkg, och om läsningen/kilverkan i trissan 2 är 1:4.

BESKRIVNING AV INGÃENDE DELAR Nedan beskrivs de ingående delarna i ett utfö- ringsexempel där linlåset är placerat i ett toppbeslag och fun- gerar som fallås för ett storsegel och delad arm föreligger.

Q Trissan 2 är försedd med kuggar 20 som även skapar frik- tion mot linan 3 i spärrläge.

- Rörlig arm 41 hålls i framfällt/uppfällt läge genom vrid- fjäder 16 då "fall ner till däck” 3A är obelastat. Vid be- lastning av ”fall ner till däck” 3A trycks arm 41 ned- åt/bakåt. 0 Rörlig arm 41 påverkar rörlig arm 42 då ”fall ner till däck” är obelastat. Genom kontakt vid 425 mellan arm 41 och 10 l5 20 25 30 531 H52 arm 42 för arm 41 bort arm 42 som hålls fri från trissans kuggar 20 då "fall ner till däck” 3A är obelastat. Då ”fall ner till däck” 3A belastas rör sig arm 42 in mot trissans kuggar 20 och då kontakt vid 42B upphör bildar arm 42 backspärr som rör sig oberoende av arm 4Ü 0 Då ”fall ner till däck” 3A åter avlastas uppstår till slut åter kontakt vid 42B varvid arm 41 tar med sig arm 42 i en rörelse bort från den kuggförsedda trissan 2 och spärr- bromsfunktionen upphör.

SPECIFICERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN En anordning 10 enligt föreliggande uppfinning vid linlås 1 för segelbåt för att möjliggöra låsning av en lina 3 till ett segel 9, en rigg eller något liknande och där linan 3 är anordnad att löpa över en trissa 2 på upphöjd nivå 13 på avstånd A från segelbåtens däck och med sagda linlås 1 för lås- ning av linan 3 beläget på avstånd från båtens däck innefattar en backspärr 5 på trissan 2 som påverkas medelst linan 3. En- ligt denna uppfinning är linan 3 anordnad att löpa över en trissa 2 som är försedd med backspärr 5 där linan 3 är anordnad att samverka med en rörligt pàverkbar mekanism 14 vilken är an- ordnad att påverka backspärren 5 efter samverkan med den verti- kalt sig sträckande linparten 3A.

Den sagda mekanismen 14 är anordnad att vid be- stämd belastning i ”linan som går ner till däck” 3A inkoppla backspärrfunktion 5 på trissan 2 och därvid förhindra linans bakàtdragning i riktning 7 ned mot däck, och därmed också seg- lets rörelse ner mot däck.

Den sagda mekanismen 14 bildas av åtminstone en svängbart lagrad huvudarm 4 som är fjäderkraftpåverkad att sträva att svänga i riktning mot 15 nedåtgående lina 3 och dess part 3A. (Fig. 7) En fjäder 16 kan därvid bildas av en bockad trådfjäder liknande en sådan fjäder som finnes på fjädrande 10 15 20 25 30 E31 352 10 klädnypor. Även andra typer av fjädrar kan naturligtvis komma ifråga men i exemplet visas endast en tràdfjäder som med dess ena ände 25 är fast inspänd, exempelvis i en spännare 44 och med dess fria ände l6B samverkar med en som lintryckdel funge- rande företrädesvis bàgformigt välvd mottrycksplatta 18 hos ar- men 4. En sagda mekanism 14 och arm 4 kan därvid vara delad och bildas då av två med varandra samverkande armdelar 41, 42. Där- vid är en yttre, räknat från trissan 2 belägen armdel 41, och en inåtvänd armdel 41A, lagrade svängbara kring en axel 17. Den sagda yttre armdelen 41, är anordnad att vid övervinnande av fjäderns 16 kraft F i riktning mot linan 3, 3A, tillåta den inre armdelen 42 upphöra att vara i kontakt med den yttre arm- delen 41 vid partiet 42B och att med dess inåtvända ändparti 42A aktivera backspärren 5 och med dess del 21 spärra trissans 2 fortsatta vridning kring dess lagringsaxel 19 i riktning 7 mot seglet.

Anliggningssamverkan mellan linan 3 och huvud- armen 4l kan ske genom att den yttre änden 41B av huvudarmen 41 uppvisar en för linan 3 formanpassad anliggningsdel 18, före- trädesvis i form av en delsfärisk konkav platta, såsom visas i t.ex. fig. 1, eller som en lagrad mindre rulle, trissa etc.

Trissan 2, 21, 22 kan företrädesvis uppvisa ett antal kuggar 20, 201, 202, eller andra liknande urtagningar el- ler radiellt utskjutande partier, fördelade jämnt utmed dess omkrets. Sagda huvudarm 41 uppvisar därvid åtminstone en med resp kugge 20, 201, 202, etc. samverkbar backspärrdel 21 i form av exempelvis en tand. En sagda backspärr 5 är anordnad att samverka med trissan 2, 21, 22, väsentligen tangentiellt i för- hållande till densamma i riktning mot trissans upphissnings- riktning 8.

Gemensamt för trissan 2, 21, 22, i de olika ut- föringsexemplen är att den uppvisar kilformig invändig lin- mottagningsdel 22, 221, 222, och att den är anordnad att i opå- l0 15 20 25 30 531 352 ll verkat läge kunna rotera fritt kring dess lagringsaxel 17 i sina båda rotationsriktningar, men vid påverkan av backspärren 5 vara anordnad att förhindras rotera i backriktningen 8 och därigenom bli en s.k. ratchettrissa av känt slag.

I Fig. 8 visas exempel på trissa 2 med kuggar som även fungerar som friktionsrillor. Kuggarna behöver ej vara symmetriska. Här är kuggarna optimerade för spärrbomsfunktion på ena sidan av varje kugge och utformade för optimal friktion mot linan på motstående sida.

I Fig. 9 visas exempel pà trissa 21 enligt ovan fast med kilform för ökad friktion genom kilverkan. En rörlig arm är utformad för att passa i kilformen.

I Fig. lO slutligen visas exempel pà variant av trissa 22 där kuggarna för backspärrfunktionen separerats från de friktionsskapande rillorna. Kuggarna kan har ges mindre del- ning (fler kuggar) vilket gör att man får en spärrbroms med fi- nare steg, nästan en steglös inställning.

Hela arrangemanget med trissa och arm/armar mottages lämpligt skyddat inneslutet mellan parvisa skivformiga delar 23 av ett toppbeslag i en mast l2 med distanshållare 24 mellan delarna 23 som fästes samman, Därvid kan t.ex. nitas. ett par spännare 44 i form av t.ex. en inställbar hàllararm vara anordnade fastskruvbara på ena toppbeslagsdelen 23. En fast del 25 av fjädern 16 mottages därvid i hål i spännaren 44 etc., som kan ändra svängläge efter inställning. Medelst skruv 26 fastskruvas spännaren 44 till delen 23 i skilda öppningar 27 (fig. l). däri. Medelst en skruv 26 eller nit låser man plåtens 44 läge.

Funktionen av den i t.ex. fig. 4 visade anord- ningen 10 vid ett linlàs I är kortfattat igen enligt följande: Seglet hissas. Belastningen i ”fall ner till däck” är låg. Vridfjäder 16 håller arm 41 i utfällt läge. Genom kontakt vid punkt 28 mellan armen 41 och armänddelen 42B hålls lO 15 20 25 30 531 H52 12 även armen 42 i ”frånläge”. Ingen backspärrsfunktion erhålles därvid.

Seglet i hissat läge. Belastningen i ”fall ner till däck 3A” har övervunnit vridmomentet i vridfjädern 16.

Backspärren är därvid i funktion genom påverkan av arm 42. Arm 42 fungerar som backspärr och kan röra sig oberoende av arm 4É Vridfjäder 50 som verkar mellan arm 41 och 42, ser till att arm 42 hela tiden ligger och jobbar som backspärr. Ytterligare last i ”fallände 3B kopplat till segel” 9 medför ingen glidning i riktning 7 p.g.a. friktionen mellan linan och den spärrade trissan (upp till en viss gräns som beror på friktionstalet mellan trissa och lina).

Nedtagning av seglet 9. Belastningen i ”fall 3A ner till däck” har minskat så mycket att vridmomentet i vrid- fjäder 16 har fört arm 41 framåt/uppåt. Genom kontakt vid punkt 28 har arm 42 förts ur läge och backspärrfunktionen har upp- hört. Trissan 2 roterar nu fritt i bägge riktningarna 7, 8 och seglet 9 kan tas ner som vanligt.

Enligt utförande av anordning enligt bl.a. fig. 5-7 är funktionen enligt följande: En enkel arm 4 nyttjas därvid enbart och såle- des uppvisar denna arm 4 samma funktion som de båda armarna 4L 42, i tidigare exempel uppvisar. Således saknas därvid armen 42 och armen 4 fungerar nu både som styrdon och spärr.

Seglet hissas. Belastningen i ”fall ner till däck” 3A är låg. Vridfjäder 16 håller arm 4 i utfällt läge.

Fig. 5. Ingen backspärrfunktion erhålles därvid i sagda läge I.

Seglet i hissat läge II. Belastningen i ”fall ner till däck” 3A har övervunnit vridmomentet i vridfjädern 16.

Backspärr i funktion. Ytterligare last i ”fallände kopplat till segel” 3B medför ingen glidning p.g.a. friktionen mellan lina och den spärrade trissan (upp till en viss gräns som beror på friktionstalet mellan trissa och lina). 10 15 20 25 30 531 H52 13 Nedtagning av seglet. Belastningen i ”fall ner till däck” 3A har minskat så mycket att vridmomentet i vridfjä- dern 16 har fört armen 4 framåt/uppåt och backspärrfunktionen har upphört. Läge III. Trissan 2 roterar nu fritt i bägge rikt- ningarna 7, 8 och seglet kan tas ner som vanligt.

FÖRDELAR GENTEMOT BEFINTLIGA LINLÅS Seglet kan alltid gå att få ner - ingen risk att seglet hänger sig i låst läge.

Trigglina behövs ej.

Ingen speciell eller specialpreparerad lina behövs.

Inga ingrepp i mast eller skena behövs till skillnad från ”fallås med käftar” Läsningen är i princip steglös till skillnad från "fallås med käftar” Hissning och nedtagning av segel sker på precis samma sätt som när vanlig trissa används. (utan fallås) All låsmekanik är placerad utanför trissan till skillnad från ”autoratchetblock”, vilket tillåter större dimensio- ner på mekanismen och därmed högre laster.

Linlåset fungerar lika bra för utväxlande fallarrangemang som för vanligt ickeutväxlat.

NACKDELAR GENTEMOT BEFINTLIGA LlNLÅS Slitage på fallet kan uppstå då fallet glider över trissan i övergången från spärrat till ospärrat läge.

Eftersom fallet inte kan tillåtas att helt avlastas så re- duceras inte mastkompressionen lika mycket som vid vissa linlås.

Emellertid är de fördelar som erhålles så 531 952 14 mycket fler och väsentligare än de få och små nackdelar som uppkommer, i synnerhet säkerhetsaspekten som är fördel nummer ett .

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till de ovan beskrivna och på de bifogade ritningarna visade utförandena. Modifieringar är möjliga, särskilt när det gäller de olika delarnas beskaffenhet, eller genom användande av lik- värdig teknik, utan att man fràngår skyddsområdet för uppfin- ningen, såsom den definieras i patentkraven.

Claims (8)

10 15 20 25 30 531 952 15 PATENTKRAV

1. Anordning (10) vid linlàs (1) för segelbåt för lösgörbar låsning av lina (3) till segel (9), rigg och liknan- de, där linan (3) löper över en trissa (2) på upphöjd nivå (13) och med linlås (l) för låsning av linan (3) beläget på avstånd från båtens däck, kännetecknad därav, att linan (3) är anordnad att löpa över en (5). är anordnad att direkt samverka med en rörligt påverkbar mekanism (14) trissa (2) som är försedd med backspärr att linan (3) som bildas av åtminstone en svängbart lagrad huvudarm (4), att sagda mekanism (14) (5), bestämd belastning i den lina (3, 3A) är anordnad att aktive- ra backspärren varvid mekanismen (14) är anordnad att vid som går ner till däck och med vilken seglet (9) hissas, påverka huvudarmen (4) att in- koppla backspärrfunktion (5) pá trissan (2) och därvid förhind- ra linans bakàtdragning (7) i riktning mot seglet (9).

2. Anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att sagda huvudarm (4) är fjäderkraftpàverkad att sträva att svänga i riktning mot (3, 3A). (15) nedåtgående hissningslina

3. Anordning enligt något av patentkraven 1-2, kännetecknad därav, att sagda huvudarm (4) är delad och bildas av två med varandra samverkande armdelar (4É 42).

4. Anordning enligt patentkrav 3, kännetecknad därav, att en yttre fjäderkraftpåverkad armdel (41) är med dess inàtvända ändparti (41A) lagrad svängbar kring en axel (17) 10 15 20 25 30 531 S52 16 kring vilken en inre armdel (42) är lagrad svängbar varvid den sagda yttre armdelen (41) är anordnad att vid övervinnande av fjäderns (16) kraft (F) tillåta den inre armdelen (42) att med dess inåtvända ändparti (42A) bilda backspärr (5).

5. Anordning enligt något av patentkraven 1-4, kânnetecknad därav, att yttre änden (4lB) av huvudarmen (45 uppvisar en för linan formanpassad anliggningsdel, före- trädesvis i form av en delsfärisk konkav platta (18), rulle etc.

6. Anordning enligt något av patentkraven 1-5, kännetecknad därav, att trissan (2, 21, 22), uppvisar ett antal kuggar (20, 201, 202), eller liknande urtagningar eller radiellt utskjutande partier fördelade utmed dess omkrets och att sagda huvudarm (41) uppvisar en med resp kugge (20, 201, 202), etc samverkbar backspärrdel (21).

7. Anordning enligt patentkrav 6, kännetecknad därav, att sagda backspärr (5) är anordnad att samverka med trissan (2, 21, 22), väsentligen tangentiellt i förhållande till densamma i riktning mot trissans upphissningsriktning (8).

8. Anordning enligt något av ovan angivna patent- krav, kännetecknad därav, att trissan (2, ZÉ 22), uppvisar kil- formad invändig linmottagningsdel (22, 221, 222), och att den är anordnad att i opåverkat läge kunna rotera fritt i sina båda rotationsriktningar (7, 8) men vid påverkan av backspärren (5) är anordnad att förhindras rotera i backriktningen (7) och där- igenom bli en s.k. ratchettrissa.