SE531937C2 - Dörr med dekorenhet och metod för tillverkning av dörr med dekorenhet - Google Patents

Description

25 som följer konturen av geometrin och som samtidigt uppfyller kraven på täthet, säkerhet och estetik.

Det finns således ett önskemål om en förbättrad metod vid glasning där olika geometriska utformningar på glasenheten enkelt kan appliceras vid valfri dörr, t.ex. ytterdörr, Innerdörr o.s.v., eller enligt ett designmönster som kunden själv bestämmer, där kraven på täthet, säkerhet och estetik är uppfyllda.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Uppfinningen avser undanröja ovanstående problem genom en förbättrad metod vid anordning av en dekorenhet vid en dörr. Uppfinningen avser en dörr innefattande ett första yttre skikt, ett andra yttre skikt och ett isoleringsskikt däremellan samt en dekorenhet. Uppfinningen kännetecknas av attdekorenheten är anordnad mellan det första yttre skiktet och det andra yttre skiktet, varvid dekorenheten är blottad i en i det första yttre skiktet första öppning, varvid dekorenheten har en större area än den första öppningen.

En fördel med uppfinningen är att de tidigare använda listerna som håller fast glasenheten/dekorenheten blir överflödiga eftersom dekorenheten sitter fast anordnad mellan det första och det andra yttre skiktet.

En annan fördel är att en dekorenhet med ett geometriskt utseende kan användas vid flera olika geometriska utformningar på den första öppningen.

En rektangulär dekorenhet kan användas trots att den första öppningen är oval, triangulär, rund, eller består av flera öppningar, så länge som den första öppningen inte går utanför dekorenheten.

Enligt ett exempel av uppfinningen innefattar dörren ett första inre skikt mellan det första yttre skiktet och dekorenheten, varvid det första inre skiktet ligger an mot dekorenheten. Det första inre skiktet utgör en tätande enhet mellan dekorenheten och det första yttre skiktet. 10 15 20 25 30 šää BB? Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar det första yttre skiktet den första öppningen innan dörrens olika skikt satts ihop och enligt en annan utföringsform är den första öppningen är gjord efter att de i dörren ingående skikten satts ihop bildande dörren. Båda utföringsformerna medger fördelen med att de tidigare kända listerna kan elimineras. En ytterligare fördel är att den första öppningen kan designas oberoende av dekorenheten. Som exempel kan nämnas att dekorenheten är fyrkantig och den första öppningen önskas vara oval, då finns enbart begränsningen att den första öppningen inte är större än dekorenheten och att den första öppningen skall vara placerad inom dekorenheten perimeter/avgränsningsyta.

Den första öppningen skall enligt uppfinningen bildas genom att motsvarande del av det första yttre skiktet tas bort före och separat från borttagningen av det första inre skiktet. En fördel med detta är att det första inre skiktet utgör skyddsskikt för dekorenheten då det första skiktet bearbetas.

Enligt ett ytterligare exempel av dekorenheten är blottad i en i det andra yttre skiktet andra öppning, varvid dekorenheten har en större area än den andra öppningen. Den andra öppningen kan anordnas på samma sätt som den första öppningen. Dörren innefattar ett andra inre skikt mellan det andra yttre skiktet och dekorenheten, varvid det andra inre skiktet ligger an mot dekorenheten. Det andra inre skiktet kan ha någon av eller samtliga av de funktioner som nämnts ovan avseende det första skiktet.

En fördel med uppfinningen är att en dekorenhet med ett geometriskt utseende kan användas vid flera olika geometriska utformningar på den första öppningen eller den andra öppningen. En rektangulär dekorenhet kan användas trots att den första och andra öppningen är oval, triangulär, rund, eller består av flera öppningar, så länge som den första öppningen eller den andra öppningen inte går utanför dekorenheten. Dekorenheten kan således massproduceras i en enkel och billig geometri och den första öppningen och/eller den andra öppningen kan sedan väljas till en lika enkel utformning eller i ett komplicerat mönster. Valet av mönster i öppningarna kan således 10 15 20 25 göras separat från dekorenhetens utformning, men med begränsningen att dekorenhetens kantdelar ej får synas i någon av öppningarna eller angränsa för snävt eftersom läckage då skulle uppkomma mellan det första yttre skiktet och dekorenheten och/eller mellan det andra yttre skiktet och dekorenheten.

Upptinningen avser även en metod att tillverka en dörr enligt ovan. Metoden har de fördelarna att lister ej behöver användas för att hålla dekorenheten på plats och att en storlek på dekorenheten kan användas för olika utformningar av den första och/eller den andra öppningen.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nedan att beskrivas i anslutning till ett antal figurer där; Fig. i schematiskt visar en vy framifrån av en dörr enligt känd teknik; Fig. 2 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1; Fig. 3 schematiskt visar en vy framifrån av en dörr enligt uppfinningen; Fig. 4 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 och ett första och ett andra processteg enligt en första utföringsform av uppfinningen; Fig. 5 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 enligt ett första processteg enligt en andra utföringsform av uppfinningen; Fig. 6 schematiskt visar ett tredje processteg enligt uppfinningen efter någon av processerna visade i figur 4 och 5; Fig. 7 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 och ett första och ett andra processteg enligt en tredje utföringsform av uppfinningen; Fig. 8 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 enligt ett första processteg enligt en fjärde utföringsform av uppfinningen; Fig. 9 schematiskt visar ett tredje processteg enligt uppfinningen efter någon av processerna visade i figur 7 och 8; 10 15 20 25 H37 Fig. 10 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 enligt en femte utföringsform av uppfinningen; Fig. 11 schematiskt visar en dekorenheten enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning, och där; Fig. 12 schematiskt visar ett flödesschema av en metod enligt uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL Figur 1 visar en dörr 1 enligt känd teknik innefattande en glasenhet 2 monterad i en i dörren 1 genomgående öppning 3. Giasenheten 2 är fixerad i sin position genom lister 4.

Fig. 2 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1. Figur 2 visar att dörren 1 innefattar ett första yttre skikt 5, ett andra yttre skikt 6 och ett isoleringsskikt 7 däremellan. Giasenheten 2 har en area mindre än öppningen 3 och är således placerad i öppningen 3 med en spalt 8 mot de i dörren 1 omgivande materialen. En första list 4a ligger mot glasenheten 2 och det första yttre skiktet 5 och en andra list 4b ligger an mot andra sidan av glasenheten 2 och det andra yttre skiktet 6. Listerna 4 håller glasenheten 2 på plats och vid ytterdörrar ansvarar listerna 4 för att vatten inte kan tränga in i dörren 1 vid spalten mellan glasenheten 2 och dörren 1.

Nackdelar med tidigare känd teknik har diskuterats ovan i anslutning till beskrivningen av känd teknik.

Fig. 3 visar schematiskt en vy framifrån av en dörr 1 enligt uppfinningen.

Liksom i tidigare känd teknik innefattar dörren 1 det första yttre skiktet 5, det andra yttre skiktet 6 och ett isoleringsskikt 7 däremellan samt en dekorenhet 9. Dekorenheten 9 kan vara en glasenhet (tex. enligt figur 1) som är genomsynlig och eller genomskinlig eller en dekorativ anordning som kan vara genomskinlig eller ogenomsklnlig. Enligt uppfinningen innefattar det första yttre skiktet 5 en första öppning 10 med en första area A1.

Dekorenheten 9 har en andra area A2 större än den första arean A1. 10 15 20 25 30 lLTl ha.) ma» LD 12x21 “är Dekorenheten 9 är anordnad mellan det första yttre skiktet 5 och det andra yttre skiktet 6 på sådant sätt att dekorenheten 9 är blottad i den första öppning 10 och där åtminstone de perifera delarna av dekorenheten 9 är täckt av det första yttre skiktet 5 och det andra yttre skiktet 6.

Fig. 4 visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 enligt ett första processteg A och ett andra processteg B1, B2. I flgur 4 innefattar det första yttre skiktet 5 den första öppningen 10 och det andra yttre skiktet 6 en andra öppning 11, i vilka öppningar 10, 11 dekorenheten är synlig. Den andra öppningen har en tredje area A3 mindre än den andra arean A2 hos dekorenheten 9. Denna utföringsform är nödvändig om dekorenheten 9 skall synas från både utsidan av dörren 1 och insidan av dörren. Utföringsformen är särskilt intressant i det fall då dekorenheten 9 är en genomsynlig och/eller genomskinlig glasenhet eftersom ljus då är tänkt att passera genom dörren via glasenheten.

Det är väsentligt för uppfinningen att den andra arean A2 hos dekorenheten 9 är större än den första arean A1 hos den första öppningen 10 eftersom de vid tidigare känd teknik använda listerna kan elimineras. Det också väsentligt för uppfinningen att den andra arean A2 hos dekorenheten 9 är större än den tredje arean A3 hos den andra öppningen 11, eftersom de tidigare använda listerna då kan elimineras. Det skall nämnas att det andra yttre skiktet 6 kan sakna en andra öppning 11, vilket ger en dekorenhet synlig enbart i den första öppningen. Fördelen med undanröjandet av användning av lister kvarstår. l figur 4 visas i steg A att de i dörren 1 olika skikten 5, 6, 7, 9 sammanfogas till den önskade dörren 1. Figur 4 visar att dekorenheten 9 innan steg A har placerats i en i isoleringsskiktet 7 tredje öppning 12 och steg A ger att dekorenheten 9 i den sammanfogade dörren 1 kommer att ligga mellan det första yttre skiktet 5 och det andra yttre skiktet 6. I en annan utföringsform av uppfinningen består isoleringsskiktet 7 av luft eller så bildas isoleringsskiktet 7 efter det att dörren satts samman. l båda fallen positioneras dekorenheten 9 i tillverkningsprocessen på sådant sätt att steg A ger den ovan beskrivna 10 15 20 25 30 53% 537 positionen. Enligt figur 4 tillverkas dörren 1 genom att de i dörren 1 ingående skikten ligger ner, d.v.s. nonnalerna hos skikten sammanfaller väsentligen med gravitationen, varvid skikten enkelt kan läggas på varandra utan behov av särskilda fixeringsanordningar. Dörren kan dock tillverkas stående på högkant eller med norrnalerna väsentligen i vinkel mot gravitationen. l det fall att isoleringsskiktet 7 består av gas eller anordnas efter steg A, kan dekorenheten 9 fixeras i position i relation till det första yttre skiktet 5 och det andra yttre skiktet 6 genom användning av en fixeringsanordning. En fixeringsanordning kan t.ex. utgöras av ett fästmedel, såsom adhesiv, eller utskjutande anordningar anordnade att mekaniskt hålla dekorenheten på plats. l figur 4 utgör isoleringsskiktet 7 fixeringsanordning genom de kantdelar i isoleringsskiktet 7 som avgränsar den tredje öppningen 12. I figur 4 visas att den tredje öppning 12 hos isoleringsskiktet 7 har en fjärde area A4 som är större än den första arean A1 och den tredje arean A3, vilket medger att dekorenheten kan placeras mellan det första yttre skiktet och det andra yttre skiktet.

Den tredje arean A3 hos det andra yttre skiktet 6 behöver inte vara likformig med eller lika stor som den första arean A1 hos det första skiktet, utan kan vara större eller mindre. Den andra öppningen 11 kan dessutom ha en annan form än den första öppningen 10. Både den första och den andra öppningen 11 kan innefatta ett antal öppningar som bildar ett mönster, t.ex. ett eller flera ord eller namn, en eller flera figurer, eller något annat mönster.

Figur 4 visar att dörren 1 innefattar ett första inre skikt 13 mellan det första yttre skiktet 5 och dekorenheten 9. Det första inre skiktet 13 ligger an mot dekorenheten 9 för att skydda dekorenheten 9 vid bearbetning av dörren 1 och för att utgöra tätning mellan dekorenheten 9 och det första yttre skiktet 5.

Figur 4 visar att dörren 1 innefattar ett andra inre skikt 14 mellan det andra yttre skiktet 6 och dekorenheten 9. Det andra inre skiktet 14 ligger an mot dekorenheten 9 för att skydda dekorenheten 9 vid bearbetning av dörren 1 och för att utgöra tätning mellan dekorenheten 9 och det andra yttre skiktet 6. 10 15 20 25 30 531 93? I figur 4 visas att det första och det andra inre skiktet 14 har en utsträckning i lateral ledd Y som motsvarar dörrens 1 bredd och en utsträckning i longitudinell ledd X (visas ej) som motsvarar dörrens höjd. Enligt uppfinningen räcker det dock med att det första och det andra inre skiktet 14 har en utbredning som sammanfaller med den tredje arean A3 hos dekorenheten 9 eftersom det första och det andra inre skiktet 14 då kan användas som skydd vid bearbetning av dörren 1 eftersom hela dekorenheten 9 är täckt och som tätning, vid användning, eftersom de perifera delarna hos det första och det andra inre skiktet 14 kläms mellan dekorenheten 9 och respektive det första och det andra yttre skiktet 6. l figur 4 visas att det första och det andra inre skiktet 14 anordnas som ett separat skikt mellan det första respektive det andra yttre skiktet 6, men det första och det andra inre skiktet 14 kan vara fäst/anordnat vid dekorenheten 9 innan dörren 1 sätts samman. l det senare fallet placeras dekorenheten 9 med det första och det andra inre skiktet 14 mellan det första och det andra yttre skiktet 6 innan sammansättningen av dörren 1. lsoleringsskiktet 7 kan antingen vara en fast enhet innefattande den tredje öppningen 12 eller så kan isoleringsskiktet 7 bildas genom att en fluid sprutas i dörren 1 efter sammansättningen är klar. Fluiden sprutas då in i det utrymme som bildats mellan det första och det andra yttre skiktet 6 och dekorenheten 9. Fluiden kan innefatta ett pulver, en vätska, ett skum, en kombination av dessa, eller annan lämplig fluid. Fluiden kan vara av en typ som stelnar eller ändrar fysiska egenskaper efter införsel i utrymmet, men kan också vara av en sort som behåller egenskaperna som fanns vid insprutningstillfället. Med ”insprutning” menas vilken som helst lämplig metod att föra in fluiden i utrymmet, t.ex. genom att pumpa in fluiden i utrymmet eller att suga in fluiden i utrymmet. Det skall också nämnas att luft eller annan gas kan utgöra isoleringsskikt.

Figur 4 visar att i steg B1 bildas den första öppningen 10 genom att en motsvarande första del 15 av det första yttre skiktet 5 tagits bort efter det att 10 15 20 25 30 53:! H3? steg A utförts, d.v.s. efter det att dörren satts ihop. Den första öppningen bildas genom att det första yttre skiktet 5 bearbetas på sådant sätt att den första delen 15 hos det första yttre skiktet tas bort på sådant sätt att det första inre skiktet blir synligt. Figur 4 visar således att i steg B1 bildas den första öppningen 10 genom att motsvarande del av det första yttre skiktet 5 tagits bort före och separat från borttagning av det första inre skiktet 13.

Bearbetningen av det första yttre skiktet kan ske genom mekanisk bearbetning, t.ex. fräsning; eller annan bearbetningsmetod, t.ex. laser eller vattenskärning.

Figur 4 visar att i steg B2 bildas den andra öppningen 11 genom att en motsvarande andra del 16 av det andra yttre skiktet 6 tagits bort efter det att steg A utförts, d.v.s. efter det att dörren satts ihop. Den andra öppningen (11) bildas genom att det andra yttre skiktet 6 bearbetas på sådant sätt att den andra delen 16 hos det andra yttre skiktet 6 tas bort på sådant sätt att det andra inre skiktet 14 blir synligt. Figur 4 visar således att i steg B2 bildas den andra öppningen 11 genom att motsvarande del av det andra yttre skiktet 6 tagits bort före och separat från borttagning av det andra inre skiktet 14.

Bearbetningen av det andra yttre skiktet 6 kan ske genom mekanisk bearbetning, t.ex. fräsning; eller annan bearbetningsmetod, t.ex. laser eller vattenskärning.

Fig. 5 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 enligt ett första processteg A enligt en andra utföringsform av uppfinningen. I figur 5 visas att det första yttre skiktet 5 innefattar den första öppningen 10 innan dörrens 1 olika skikt satts ihop och att det andra yttre skiktet 6 innefattar den andra öppningen 11 innan dörrens 1 olika skikt 5, 6, 7, 9, 13 14 satts ihop. De ifigur 4 visade stegen B1 och B2, d.v.s. borttagandet av den första delen respektive den andra delen, saknas därför i figur 5.

I både figur 4 och figur 5 visas att det första och det andra inre skiktet 13, 14 utgör skyddsskikt för dekorenheten då det första respektive andra skiktet bearbetas, t.ex. genom målning. 10 15 20 25 30 531 H3? 10 Fig. 6 schematiskt visar ett tredje processteg C enligt uppfinningen efter någon av processerna A och B visade i figur 4 och 5. Eftersom processteg B1 och B2 saknas i utföringsformen beskriven i anslutning till figur 5, utgör det tredje processteget C steget efter det första processteget A. Det skall dock nämnas att ytterligare processteg kan utföras mellan processtegen A-C, t.ex. bearbetning av det första respektive andra yttre skiktet 6.

Figur 6 visar att i steg C bildas en fjärde öppning 17 i det första inre skiktet genom borttagning av en del 615 av det första inre skiktet 13. Den fjärde öppningen 17 har en area A5 mindre än den första arean A1 hos den första öppningen 10 och en area A5 mindre än den andra arean A2 hos dekorenheten 9, vilket ger den fördelen att det första inre skiktet 13 ligger an mot det första yttre skiktets 5 insida och mot dekorenheten 9 och kan agera tätning dem emellan.

Figur 6 visar att i steg C bildas en femte öppning 18 i det andra inre skiktet 14 genom borttagning av en del 616 av det andra inre skiktet 14. Den femte öppningen 18 har en area A6 mindre än den tredje arean A3 hos den andra öppningen 11 och en area A5 mindre än den andra arean A2 hos dekorenheten 9, vilket ger den fördelen att det andra inre skiktet 14 ligger an mot det andra yttre skiktets 14 insida och mot dekorenheten 9 och kan agera tätning dem emellan En fördel med att den första öppningen 10 och den andra öppningen 11 bildats genom att motsvarande delar av det första yttre skiktet 5 respektive det andra yttre skiktet tagits bort före och separat från borttagning av det första inre skiktet 13, är att det första inre skiktet 13 respektive det andra inre skiktet 14 kan utgöra skyddsskikt för dekorenheten 9 då det första yttre skiktet 5 behandlas eller bearbetas. Ett exempel då ett skyddsskikt är lämpligt är när den första öppningen respektive den andra öppningen bildas i steg B i figur 4, eftersom en sådan bearbetning annars kan komma att skada dekorenheten. Det är således viktigt att det bearbetande verktyget kan komma tillräckligt djupt för att kunna avlägsna delar av det första och/eller det 10 15 20 25 30 5231 83? 11 andra yttre skiktet 5, 6 men inte så djupt att dekorenheten 9 skadas. Det första inre skiktet är således anordnat att inte enbart utgöra en tätande enheten mellan det första yttre skiktet 5 och dekorenheten 9, utan skall dessutom vara anordnat att utgöra ett distanselement mellan det första yttre skiktet 5 och dekorenheten 9. På samma sätt är det andra inre skiktet 14 anordnat att inte enbart utgöra en tätande enheten mellan det andra yttre skiktet 6 och dekorenheten 9, utan är dessutom anordnat att utgöra ett distanselement mellan det andra yttre skiktet 6 och dekorenheten 9.

Fig. 7 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 och ett första processteg A och ett andra prooessteg B enligt en tredje utföringsform av uppfinningen. Figur 7 är identisk med figur 4, med skillnaden att det första och det andra inre skiktet 13, 14 har en utsträckning i lateral ledd Y som motsvarar dekorenhetens 9 bredd och en utsträckning i longitudinell ledd X (visas ej) som motsvarar dekorenhetens 9 höjd. Det första och det andra inre skiktet 13, 14 har således en utsträckning som sammanfaller med den tredje arean A3 hos dekorenheten 9 eftersom det första och det andra inre skiktet 13, 14 då kan användas som skydd vid bearbetning av dörren eftersom hela dekorenheten 9 är täckt och som tätning vid användning eftersom de perifera delarna hos det första och det andra inre skiktet 13, 14 kläms mellan dekorenheten 9 och respektive det första och det andra yttre skiktet 5, 6. l figur 7 visas att det första och det andra inre skiktet 13, 14 är fästa vid dekorenheten 9 innan dörren 1 sätts samman varvid dekorenheten placeras med det första och det andra inre skiktet 13, 14 mellan det första och det andra yttre skiktet 5, 6 innan sammansättningen av dörren 1. Det första och det andra inre skiktet 13. 14 kan dock anordnas som ett separat skikt mellan det första respektive det andra yttre skiktet 6 i enlighet med figurerna 4-6.

Fig. 8 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 enligt ett första processteg enligt en fjärde utföringsforrn av uppfinningen. Figur 8 är identisk med figur 5 med den enda skillnaden att, i enlighet med figur 7, det första och det andra inre skiktet 13, 14 har en utsträckning i lateral ledd Y som 1D 15 20 25 30 531 33? 12 motsvarar dekorenhetens 9 bredd och en utsträckning i longitudinell ledd X (visas ej) som motsvarar dekorenhetens 9 höjd. Den tredje utföringsformen enligt figur 7 skiljer sig från den fjärde utföringsformen enligt figur 8 på samma sätt som den första utföringsformen enligt figur 4 skiljer sig från utföringsformen i figur 5. Skillnaden liggeri att det första och/eller det andra yttre skiktet 5, 6 bearbetas enligt steg B antingen före eller efter steg A.

Fig. 9 visar schematiskt ett tredje processteg C enligt uppfinningen efter någon av processerna visade i figur 7 och 8. Figur 9 är identisk med figur 6 och avser borttagningen av delar 615, 616 av det första och det andra inre skiktet 13, 14 från dekorenheten 9 för att på så sätt blottlägga dekorenheten 9. l figurerna 7-9 visas det första och det andra inre skiktet 13, 14 med en utbredning/storlek som motsvarar dekorenheten och i figurerna 4-6 visas det första och det andra inre skiktet 13, 14 med en utbredning/storlek motsvarande det första respektive det andra yttre skiktet 5, 6. men det första och det andra inre skiktet 13, 14 kan utformas med en utbredning/storlek någonstans däremellan, så länge som dekorenheten 9 är täckt och tätning uppnås.

Fig. 10 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 3 enligt en femte utföringsform av uppfinningen. I figur 10 visas att dörren 1 innefattar den första öppningen 10 i det första yttre skiktet 5, men att det andra yttre skiktet saknar öppningar i anslutning till dekorenheten 9. Figur 10 visar att dekorenheten innefattar det första och det andra inre skiktet 13, 14 enligt figurerna 7-9, d.v.s. med samma storlek som dekorenheten, men det första och det andra inre skiktet 13, 14 kan vara större än dekorenheten 9 och kan vara lika stora som det första och det andra yttre skiktet 5, 6 i enlighet med figurerna 4-7. Eftersom det andra yttre skiktet 6 saknar den andra öppningen 11 så är det andra inre skiktet ej nödvändigt, men kan vara ett resultat av att i dekorenheten 9 består av en enhet innefattande det första och det andra inre skiktet 13, 14 enligt figur 11. 10 15 20 25 30 E34 E33? 13 Fig. 11 visar schematiskt en dekorenheten enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning där dekorenheten 9 består av en enhet innefattande det första och det andra inre skiktet 13, 14. Dekorenheten 9 kan användas vid någon av de exempel som beskrivits i anslutning till figurerna 3-10 Genom en sådan enhet uppnås produktionsmässiga fördelar eftersom dekorenheten 9 kan massproduceras kontinuerligt eller satsvis för vald storlek. En ytterligare fördel med uppfinningen är att flera enheter med samma mått kan användas vid olika storlek och mönster på den första öppningen 10 och den andra öppningen 11. Storleken på dekorenheten 9 styr visserligen den maximala storleken på den första och den andra öppningen 10, 11, men i övrigt kan den första och den andra öppningen 10,11 designas fritt.

Figur 11 visar att det första inre skiktet 13 innefattar ett första lager 19 mot dekorenheten 9 och ett andra lager 20 som vetter från dekorenheten 9. Det första lagret 19 kan vara ett styvt material som skyddar dekorenheten 9 då dörren sätts ihop och som utgör ett lastutjämnande skikt mellan dekorenheten 9 och det första yttre skiktet 5. Det andra lagret 20 kan fästas vid det första yttre skiktet 5, t.ex. genom användning av ett adhesiv såsom lim eller liknande. Det första lagret 19 kan bestå av ett mjukare material som tätar mellan det andra lagret 20 och dekorenheten 9. Om det andra lagret 20 har limmats mot det första yttre skiktet 5 har limmet skapat en tätning mellan det första yttre skiktet of det andra lagret.

Figur 11 visar att det andra inre skiktet 14 på liknande sätt innefattar ett tredje lager 21 mot dekorenheten 9 och ett fjärde lager 22 som vetter från dekorenheten 9. Det fjärde lagret 22 kan limmas mot det andra yttre skiktet 6 och det tredje lagret 21 kan utgöra ett tätande element mellan dekorenheten 9 och det fiärde lagret 22.

Vid en ytterdörr är det första yttre skiktet 5 anordnat vetta ut från en huskropp och är avsedd att motstå vind och väta. Det andra yttre skiktet 6 är avsett att vetta in mot huset och behöver ej vara anordnad att motstå vind och våta. 10 15 20 25 531 H3? 14 Det krävs således en mer avancerad tätning mellan dekorenheten 9 och det första yttre skiktet 5 än mellan dekorenheten 9 och det andra yttre skiktet 6.

Det första inre skiktet 13 kan därför innefatta andra material och olika antal lager än det andra inre skiktet 14. Det skall dock nämnas att om den första öppningen 10 och den andra öppningen 11 skall tas upp efter att dörrens olika skikt satts ihop, t.ex. enligt figur 4 och 7, eller om den första öppningen 10 och den andra öppningen 11 redan är upptagen, t.ex. enligt figur 5 och 8, finns det en fördel med att dörren 1 innefattar det första inre skiktet 13 och det andra inre skiktet 14 eftersom dekorenheten 9 då är skyddad då det första respektive det andra yttre skiktet 6 bearbetas.

Fig. 12 schematiskt visar ett flödesschema av en metod enligt uppfinningen. metod för tillverkning av en dörr 1.

Block 121 visar att ett första yttre skikt, ett andra yttre skikt och ett isoleringsskikt 7 däremellan samt en dekorenhet och ett första inre skiktet mellan dekorenheten och det första yttre skiktet sätts samman till en dörr.

Det första inre skiktet bringas i anliggning mot dekorenheten antingen innan eller efter att dekorenheten placeras meltan det första och det andra yttre skiktet 10, 11.

Block 122a visar att en första öppning tas upp i det första yttre skiktet innan dörrens olika skikt satts ihop på sådant sätt att dekorenheten har en större area än den första öppningen.

Block 122b visar att en första öppning tas upp l det första yttre skiktet efter att dörrens olika skikt satts ihop.

Block 123 visar att en fjärde öppning med en area mindre än den första öppningen bildas i anslutning till den första öppningen genom att motsvarande del av det första inre skiktet tas bort via den första öppningen efter att dörren satts ihop och på sådant sätt att dekorenheten blottas enbart delvis i den första och fiärde öppningen. Den första öppningen bildas genom att motsvarande del av det första yttre skiktet tas bort före och separat från 10 15 20 25 STI H3? 15 borttagning av det första inre skiktet och på sådant sätt att det första inre skiktet utgör skyddsskikt för dekorenheten då det första skiktet bearbetas.

På samma sätt som beskrivits i anslutning till Biocken 121-123 ovan, kan dörren innefatta ett andra inre skikt mellan det andra yttre skiktet och dekorenheten. Den andra öppningen bildas genom att motsvarande del av det andra yttre skiktet tas bort före och separat från borttagning av det andra inre skiktet och på sådant sätt att det andra inre skiktet utgör skyddsskikt för dekorenheten då det andra skiktet bearbetas. Dekorenheten blottas därefter i den andra öppningen genom att en femte öppning med en area mindre än den andra öppningen bildas i anslutning till det andra inre skiktet genom att en del av det andra inre skiktet tas bort via den andra öppningen då dörren satts ihop.

Den andra öppningen kan göras före, efter eller samtidigt som den första öppningen. Den femte öppningen kan göras före, efter eller samtidigt som den fjärde öppningen.

Uppfinningen är ej begränsad till de ovan angivna utföringsformerna, utan kan varieras inom ramen för de vidstående patentkraven. Som exempel kan nämnas att det första yttre skiktet innefattar ett laminat av trä och metall.

Ytterligare skikt av lämpliga material, tex. plast kan ingå i dörren. På samma sätt kan det andra yttre skiktet innefatta ett laminat av trä och metall och eventuellt även fler skikt av samma eller olika material. .

Nedan är ett exempel på dimensioner hos en dörr: De yttre skikten och de inre skikten kan innefatta följande material; Medium Density Fibreboard (MDF), vilket är en träfiberskiva; High Density Fiberboard (HDF), vilket är en hårdare träfiberskiva; Plywood, vilket är en skiva av faner som krysslimmas till önskad tjocklek, trä, plast, metall, etc. samt kombinationer av dessa material. 10 15 20 25 53'l 93? 16 Storlek; Bredd 300-1250mm, normalt 925mm Höjd 1800-2250, normalt 2033m Tjocklek 30-100mm, normalt 60mm.

Dekorenheten kan innefatta glas, keramik, metall, plast, eller annat lämpligt material. Bredd, höjd och tjocklek kan ej överstiga dörrens dimensioner. lsoleringsskiktet kan innefatta skum, fiber, plast, naturrnaterial, etc.

Dörren kan även innefatta förstärkningsstrukturer längs med dörrens kanter (kallas hädanefter yttre ram) och inuti dörren. Förstärkningsstrukturerna har till uppgift att hålla dörren styv och kan ha till uppgift att hålla ihop de olika skikten. Den yttre ramen ingår som en del i det laminat av skikt som bildar dörren och är avsedd att, förutom förstärka dörren, användas för infästning av gångjärn och lås. Den del av förstärkningsstrukturen som är anordnad inuti dörren är till för att förstärka och förstyva dörrens konstruktion. Runt glasenheten finns det enligt känd teknik en träram med syfte att stärka dörrens konstruktion runt den genomgående öppningen. En sådan förstärkande träram kan ingå i dörren enligt uppfinningen, men uppfinningen medger att träramen ersätts av styckvisa förstärkningar positionerade på lämpliga ställen i anslutning till dekorenheten eftersom dekorenheten i sig ingår som en del i laminatet och därför kan utgöra ett förstärkande och/eller förstyvande element Uppfinningen medger också att förstärkningsstrukturer runt dekorenheten ej är nödvändiga om dekorenheten i sig själv kan utgöra ett självständigt förstärkande ochleller förstyvande element.

Förstärkningsstrukturerna kan innefatta trä, plast, metall, laminat av olika material, etc. Förstärkningsstrukturernas dimensioner anpassas efter dörrens tänkta användning, material, vikt, och dekorenhetens dimensioner och övriga kvaliteter.

Claims (24)

10 15 20 25 30 53% B37 17 PATENTKRAV

1. En dörr (1) innefattande ett första yttre skikt (5), ett andra yttre skikt (6) och ett isoleringsskikt (7) däremellan samt en dekorenhet (9), dekorenheten (9) är anordnad mellan det första yttre skiktet (5) och det andra yttre skiktet (6), varvid dekorenheten (9) är blottad i en i det första yttre skiktet (5) första öppning (10), varvid dekorenheten (9) har en större area än den första öppningen (10), k ä n n e t e c k n a d a v att dörren (1) innefattar ett första inre skikt (13) mellan det första yttre skiktet (5) och dekorenheten (9), varvid det första inre skiktet (13) ligger an mot dekorenheten (9).

2. En dörr (1) enligt krav 1, varvid det första inre skiktet (13) utgör en tätande enhet mellan dekorenheten (9) och det första yttre skiktet (5).

3. En dörr (1) enligt något av föregående krav, varvid det första yttre skiktet innefattar den första öppningen (10) innan dörrens (1) olika skikt satts ihop.

4. En dörr (1) enligt av föregående krav 1-3, varvid det första inre skiktet (13) utgör skyddsskikt för dekorenheten (9) då det första yttre skiktet (5) bearbetas.

5. En dörr (1) enligt något av de föregående kraven, varvid dekorenheten (9) är blottad i en i det andra yttre skiktet (6) andra öppning (11), varvid dekorenheten (9) har en större area än den andra öppningen (11).

6. En dörr (1) enligt krav 5, varvid dörren (1) innefattar ett andra inre skikt (14) mellan det andra yttre skiktet (6) och dekorenheten (9), varvid det andra inre skiktet (14) ligger an mot dekorenheten (9).

7. En dörr (1) enligt krav 6, varvid det andra inre skiktet (14) utgör en tätande enhet mellan dekorenheten (9) och det andra yttre skiktet (6). 10 15 20 25 30 531 53? 18

8. En dörr (1) enligt något av krav 5-7, varvid det andra yttre skiktet (6) innefattar den andra öppningen (11) innan dörrens (1) olika skikt (5, 6, 7, 9, 13, 14) satts ihop.

9. En dörr (1) enligt kravet 5-8, varvid det andra inre skiktet (14) utgör skyddsskikt för dekorenheten (9) då det andra yttre skiktet (6) bearbetas.

10. En dörr (1) enligt något av kraven 5-9, varvid det andra yttre skiktet (6) innefattar ett laminat av trä och metall.

11. En dörr (1) enligt något av föregående krav, varvid det första yttre skiktet (5) innefattar ett laminat av trä och metall.

12. En metod för tillverkning av en dörr (1) innefattande stegen att ett första yttre skikt (5), ett andra yttre skikt (6) och ett isoleringsskikt (7) däremellan samt en dekorenhet (9) sätts samman till dörren, dekorenheten (9) anordnas mellan det första yttre skiktet (5) och det andra yttre skiktet (6) på sådant sätt att dekorenheten (9) blottas i en i det första yttre skiktet (5) första öppning (10) och där dekorenheten (9) har en större area än den första öppningen (10), k ä n n ete c k n a d a v att dörren (1) innefattar ett första inre skikt (13) mellan det första yttre skiktet (5) och dekorenheten (9), varvid det första inre skiktet (13) bringas i anliggning mot dekorenheten (9).

13. En metod enligt krav 12, varvid det första inre skiktet (13) utgör en tätande enhet mellan dekorenheten (9) och det första yttre skiktet (5).

14. En metod enligt något av kraven 12-13, varvid den första öppningen (10) tas upp i det första yttre skiktet (5) innan dörrens (1) olika skikt (5, 6, 7, 9, 13, 14) satts ihop.

15. En metod enligt något av kraven 1243, varvid dörren (1) sätts samman innan den första öppningen (10) tas upp. 10 15 20 25 30 523% 53? 19

16. En metod enligt något av kraven 12-15, varvid den första öppningen (10) bildas genom att motsvarande del av det första yttre skiktet (5) tas bort före och separat från borttagning av det första inre skiktet (13).

17. En metod enligt något av föregående krav 12-16, varvid det första inre skiktet (13) utgör skyddsskikt för dekorenheten (9) då det första yttre skiktet (5) bearbetas.

18. En metod enligt något av kraven 12-17, varvid dekorenheten (9) anordnas mellan det första yttre skiktet (5) och det andra yttre skiktet (6) på sådant sätt att dekorenheten (9) blottas i en i det andra yttre skiktet (6) andra öppning (11) och där dekorenheten (9) har en större area än den andra öppningen (11).

19. En metod enligt krav 18, varvid dörren 1 innefattar ett andra inre skikt (14) mellan det andra yttre skiktet (6) och dekorenheten (9), varvid det andra inre skiktet (14) bringas att ligga an mot dekorenheten (9).

20. En metod enligt krav 19, varvid det andra inre skiktet (14) utgör en tätande enhet mellan dekorenheten (9) och det andra yttre skiktet (6).

21. En metod enligt något av krav 18-20, varvid den andra öppningen (11) i det andra yttre skiktet (6) tas upp innan dörrens (1) olika skikt (5, 6, 7, 9, 13, 1 4) satts ihop.

22. En metod enligt något av kraven 18-20, varvid den andra öppningen (11) är gjord efter att de i dörren (1) ingående skikten (5, 6, 7, 9, 13, 1 4) satts ihop bildande dörren (1). 531 53? 20

23. En metod enligt något av kraven 18-22, varvid den andra öppningen (11) bildats genom att motsvarande dei av det andra yttre skiktet (6) tas bort före och separat från borttagning av det andra inre skiktet (14).

24. En metod enligt kravet 18-23, varvid det andra inre skiktet (14) utgör skyddsskikt för dekorenheten då det andra skiktet (14) bearbetas.