SE532800C2 - Metod och anordning vid glasning av dörr - Google Patents

Description

20 25 Problemet löses genom en metod att glasa en dörr innefattande ett första yttre skikt innefattande en första utsida och en första insida, ett andra yttre skikt innefattande en andra utsida och en andra insida och ett isoleringsskikt anordnat mellan den första insidan och den andra insidan, metoden innefattar stegen: -att anbringa en glasenhet i en i dörren befintlig genomgående öppning: -att anbringa en list i anliggning mot glasskivan och i anliggning mot dörren: -att fästa listen mot dörren genom att en hos listen befintlig fläns medelst en snäppfunktion anbringas på den första insidan av det första yttre skiktet mellan glasenheten och det första yttre skiktet.

Snäppfunktionen ger en förenklad tillverkning där behovet av lim eller annat fastsättnings medel elimineras eller i vart fall reduceras starkt.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är snäppfunktionen möjlig då flänsen innefattar en första kantdel innefattande första utskott avsedda att anbringas på den första insidan av det första skiktet. Det yttre skiktet innefattar en första kant som definierar öppningen i det första skiktet. Med snäppfunktlonen menas att de första utskotten kan passera den första kanten genom att listen är anordnad att medge en tillfällig och elastisk deformation av listen då de första utskotten passerar den första kanten, för att sedan medge att listen återgår till sin ursprungsform med de första utskotten mellan glasenheten och den första insidan av det första yttre skiktet.

Flänsen snäpps således på plats mot den första insidan genom att de första utskotten elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan flänsen och den första utsidan hos det första skiktet då listen medelst tryck anbringas i öppningen. Listen kan tillverkas genom formgjutning, eller mekanisk bearbetning av en rak fläns. Den mekaniska bearbetningen kan t.ex.utföras medelst fräsning, slipning, etsning, etc. Listen kan då fördelaktigt vara stränggjuten, vilket ger raka billiga produkter. 10 15 20 25 Lfl CAB Ps) När de första utskotten är tillräckligt små kan de elastiska krafterna i listen medge att isoleringsskiktet pressas undan, men då de första utskotten är många till antalet eller har en stor anliggningsyta mot lsoleringsskiktet kan isoleringsskiktet behöva tas bort eller göras mindre. lsoleringsskiktet kan bestå av luft eller ett material med samma, högre eller lägre densitet, beroende på vilken typ av dörr som avses (t.ex. om det är en ytterdörr eller innerdörr) och vilket isoleringsbehov som skall mötas. lsoleringsskiktet kan vara ljudisolerande, värmeisolerande, kylisolerande, eller av annan isolerande art. l en annan utföringsform av uppfinningen utförs snäppfunktionen genom att den första kanten hos det första skiktet innefattar andra utskott, varvid flänsen anbringas på insidan av det första skiktet åtminstone mot de andra utskotten. l denna utföringsform kan den första kantdelen hos flänsen vara rak, d.v.s. sakna första utskott. Flänsen snäpps således på plats mot den första insidan genom att den första listen och/eller delar av flänsen elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan flänsen och den första utsidan hos det första skiktet då listen medelst tryck anbringas i öppningen. Flänsen kan också snäppas på plats mot den första insidan genom att den första de andra utskotten elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan flänsen och den första utsidan hos det första skiktet då listen medelst tryck anbringas i öppningen. Flänsen kan också snäppas på plats genom en kombination av de ovan nämnda elastiska egenskaperna hos de olika l dörrsammansättningen ingående detaljerna.

En fördel med denna utföringsform är att tillverkningen av listen förenklas eftersom listen ej behöver innefatta de första utskotten vilket medger att listen kan tillverkas genom stränggjutning. En annan fördel är att de andra utskotten enkelt kan tillverkas då öppningen i dörren görs eller genom en enkel bearbetningsprocedur av de olika skikten i dörren efter att den 10 15 20 25 ml v31 . l 'i U CJ genomgående öppningen har gjorts. Som exempel kan nämnas att fräsning är ett lämpligt tillvägagångssätt för att erhålla de andra Utskotten. De andra utskotten kan också utformas i det andra yttre skiktet på samma sätt som angivits för det första yttre skiktet. En ytterligare fördel med utföringsformen innefattande de andra utskotten är att de olika i dörren befintliga skikten kan bearbetas var för sig varvid en variant av den första listen kan användas mot det första yttre skiktet och en annan variant av den första listen vid det andra yttre skiktet. Genom proceduren att utforma åtminstone det första yttre skiktet med de andra utskotten kan fördelaktigt samtidigt isoleringsskiktet bearbetas på sådant sätt att glasenheten kan anbringas i den genomgående öppningen med olika typer av anliggning mot isoleringsskiktet. isoleringsskiktet kan tex. utformas med en L-forrnad profil vilket ger att glasenheten medelst en runtomgående kant ligger an mot en del av isoleringsskiktet som definierar en del av den genomgående öppningen, samt att glasenheten medelst en del av glasenhetens plana yta ligger an mot en fläns hos isoleringsskiktet. Den L- formade profilen kan bestämmas genom verkansdjupet hos verktyget som bearbetar det första yttre skiktet. l en utföringsform av uppfinningen innefattar flänsen hos listen de första utskotten och det första yttre skiktet och/eller det andra yttre skiktet innefattar de andra utskotten. De första och de andra utskotten samverkar då vid låsning av listen i öppningen. Den ovan beskrivna snäppfunktionen gäller i dess olika varianter även för denna utföringsform.

Listen innefattar en första anliggningsyta som bringas i direkt eller indirekt anliggning mot glasenheten. Flänsen innefattar en andra anliggningsyta avsedd att direkt eller indirekt ligga an mot den första insidan av det första skiktet. Den första anliggningsytan är anordnad på ett första avstånd från den andra anliggningsytan, vilket första avstånd är bestämt i förhållande till ett andra avstånd mellan den första insidan av det första yttre skiktet och glasenheten på sådant sätt att flänsen utövar tryck mot den första insidan av 10 15 20 llïl i ,l PJ 12321 fi: O det första yttre skiktet och där den första anliggningsytan utövar tryck mot glasenheten.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nedan att beskrivas i anslutning till etta antal figurer, där: Fig. 1 schematiskt visar en dörr som är glasad enligt uppfinningen; Fig. 2 schematiskt visar en första list enligt en första utföringsform av uppfinningen; Fig. 3 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1 enligt ett första exempel; Fig. 4 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1 enligt ett andra exempel; Fig. 5 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll ifigur 1 enligt ett tredje exempel; Fig. 6 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1 enligt ett fjärde exempel; Fig. 7 schematiskt visar en första list enligt en andra utföringsform av uppfinningen; Fig. 8 schematiskt visar en dörr som är glasad med en första list enligt fig. 2 eller 7; Fig. 9 schematiskt visar en dörr enligt figur 5 eller 6; Fig. 10 schematiskt visar en första list enligt en tredje utföringsform av uppfinningen; 10 15 20 25 Fig. 11 schematiskt visar en glasad dörr med komponenter enligt figur 9 och 10, och där; Fig. 12 schematiskt visar en dörr enligt figur 3 eller 4.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL Fig. 1 visar schematiskt en dörr 1 som är glasad enligt uppfinningen. Dörren 1 innefattar en genomgående öppning 2, en glasenhet 3 placerad i öppningen 2 och en första list 4 placerad i öppningen 2 för att hålla glasenheten 3 på plats. Dörren 1 kan även innefatta en andra list (se figur 3) anordnad på motsatta sidan av glasenheten 3. Dörren 1 innefattar ett första yttre skikt 5 innefattande en första utsida 6 och en första insida 7. Dörren 1 har en utbredning i ett plan som definieras av en vektor i höjdled Y och en vektor i sidled X, samt en tjocklek i djupled Z.

Fig. 2 visar schematiskt visar en första list enligt en första utföringsform av uppfinningen. l figur 2 är listen utlagd i samma plan som dörren i figur 1, d.v.s. den första listen 4 har en utbredning i ett plan som definieras av en vektor i höjdled Y och en vektor i sidled X, samt en tjocklek i djupled Z. Den första listen 4 innefattar en huvudkropp 8, en första fläns 9 som sträcker sig från huvudkroppen 8 i planet X-Y och en överlappande del 10 som sträcker sig från huvudkroppen 8 i planet X-Y. Figur 2 visar den första flänsen 9 mot en betraktare.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar den första flänsen 9 första utskott 11. l figur 2 visas att de första utskotten 11 bildas av att den första flänsen 9 i planet X-Y har en undulerande runtomgående första kantdel 12.

De första utskotten 11 består av de yttersta delarna av den första flänsen 9.

De första utskotten 11 är inte begränsade till en sådan form som beskrivits i figur 2, utan kan, med huvudkroppen 8 som bas, vara fyrkantiga, trekantiga, mångkantiga, ovala, rund, eller annan lämplig form. Med hänvisning till figur 1, är de första utskotten 11 i samtliga fall avsedda att anbringas på den första insidan 7 av det första yttre skiktet 5 medelst en snäppfunktion. Med 10 15 20 25 W ErJ fill' ”snäppfunktion” menas att, när den första listen 4 anbringas i öppningen, så kommer de första utskotten först att ligga an mot den första utsidan 6 av det första yttre skiktet 5 men då trycket mellan den första listen 4 och det första yttre skiktet 5 ökar och passerar ett tröskelvärde skall någon del hos den förta listen 4 ge efter elastiskt på sådant sätt att de första utskotten 11 kan passera det första skiktet för att sedan kunna verka mot det första skiktets första insida 7. Med "någon del hos den första listen” menas t.ex. att de första utskotten 11 ger efter i djupled Z och/eller att huvudkoppen 8 ger efter i höjdled Y och/eller i sidled Z.

Fig. 3 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1 enligt ett första exempel. Dörren innefattar det första yttre skiktet 5 innefattande den första utsidan 6 och den första insidan 7, ett andra yttre skikt 13 innefattande en andra utsida 14 och en andra insida 15 och ett isoleringsskikt 16 anordnat mellan den första insidan 7 och den andra insidan 15. Det första yttre skiktet 5 innefattar en första kant 17 som definierar öppningen 2 i det första yttre skiktet 5.

Figur 3 visar att den första listen 4 är fäst mot dörren 1 genom att den första flänsen 9 anbringats på den första insidan 7 av det första yttre skiktet 5 mellan glasenheten 3 och det första yttre skiktet 5.

Den första listen 9 innefattar en första anliggningsyta 18 som är i direkt eller indirekt kontakt med glasenheten 3. Den första flänsen 9 innefattar en andra anliggningsyta 19 som är i direkt eller indirekt kontakt med den första insidan 7 hos det första yttre skiktet 5. Med indirekt kontakt menas att det mellan den första anliggningsytan 18 och glasenheten 3 kan finnas ett första distanselement 20 som överför kraften från den första listen 4 mot glasenheten 3 på sådant sätt att glasenheten 3 hålls på plats. Det första distanselementet 20 kan utgöras av en tätningslist som kan vara rigid eller något eftergivlig. 10 15 20 25 30 Figur 3 visar att den första listens 4 första anliggningsyta 18 ligger an mot det första distanselementet 20 som i sin tur ligger an mot glasenheten. Den andra anliggningsytan 19 hos den första flänsen 9 ligger direkt an mot den första insidan 7 av det första yttre skiktet 5. Den första anliggningsytan 18 är anordnad på ett första avstånd L1 från den andra anliggningsytan 19, vilket första avstånd L1 är bestämt i förhållande till ett andra avstånd L2 mellan den första insidan 7 av det första yttre skiktet 5 och glasenheten 3 på sådant sätt att den andra anliggningsytan 19 utövar tryck mot den första insidan 7 av det första yttre skiktet 5 och där den första anliggningsytan 18 utövar tryck mot glasenheten 3.

Figur 3 visar att det andra yttre skiktet 13 innefattar en andra kant 21 som i det andra yttre skiktet 13 definierar öppningen 2 i det andra yttre skiktet 13. isoleringsskiktet 16 innefattar en tredje kant 22 som definierar öppningen 2 i isoleringsskiktet 16. l figur 3 visas att de första utskotten 11 trycker undan motsvarande delar av isoleringsskiktet 16 i den tredje kanten 22 då de första utskotten 11 anbringas på den första insidan 7 av det första yttre skiktet 5. l en annan utföringsform är åtminstone delar av isoleringsskiktet 16 anbringade på avstånd från åtminstone delar av den första kanten 17. isoleringsskiktet 16 kan bearbetas, d.v.s. tas bort medelst lämplig metod, t.ex. fräsning, på sådant sätt att delar av delar av isoleringsskiktet, d.v.s. den tredje kanten, kommer på avstånd från den första kanten så att de första utskotten enkelt kan snäppas på plats. Öppningen 2 i isoleringsskiktet kan också vara större än öppningen 2 hos det första yttre skiktet 5, vilket innebär att den tredje kanten befinner sig på avstånd från den första kanten runtom öppningen.

Figur 3 visar att öppningen 2 i isoleringsskiktet innefattar en första öppning 2a och en andra öppning 2b, varvid den första öppningen Za övergår i öppningen i det första yttre skiktet 5 och den andra öppningen 2b övergår i öppningen 2a i det andra yttre skiktet 13. Den andra öppningen 2b och öppningen 2 i det andra yttre skiktet 13 är mindre än den första öppningen 2a 10 15 20 25 30 och öppningen 2 i det första skiktet 5 samt är mindre än glasenhetens 3 utbredning i X-Y-planet, vilket innebär att isoleringsskiktet 16 har ett L-format tvärsnitt innefattande en tredje anliggningsyta 23 med en utbredning i planet X-Y. i figur 3 är glasenheten 3 anordnad i öppningen 2 på sådant att glasenheten 3 är i anliggning mot den tredje anliggningsytan 23. En fördel med detta är att isoleringsskiktet 16 tätar mot glasenheten 3, vilket gör att en enklare form av list kan anordnas vid det andra yttre skiktets 13 andra utsida 14. En annan fördel med utföringsformen är att det den L-formade delen av isoleringsskiktet 16 tillsammans med det andra yttre skiktet 13 ger en stark enhet, vilket kan vara en fördel då det andra yttre skiktet 13 används som utsida vid en ytterdörr. l en annan utföringsform (visas ej) är öppningen 2 i isoleringsskiktet 16 lika stor hela vägen igenom isoleringsskiktet 16, men öppningen 2 i det andra yttre skiktet 13 är mindre än övriga öppningen 2.

Glasenheten ligger då direkt eller indirekt an mot den andra insidan 15 hos det andra yttre skiktet 13. En tätningslist eller liknande kan anordnas mellan glasenheten och den andra insidan.

Fig. 4 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1 enligt ett andra exempel. Figur 4 visar samma sak som figur 3, men med den skillnaden att det i öppningen i det andra yttre skiktet 13 är placerat en andra list 24 medelst den ovan beskrivna snäppfunktionen. Den andra listen 24 kan skilja sig från den första listen 4 genom färg, material, storlek etc., men gemensamt är att den andra listen 24 är utformad på samma sätt som den första listen 4 med avseende på snäppfunktionen.

Figur 4 visar att den första kanten 17 hos det första yttre skiktet 5 är fasad X1 för att underlätta snäppfunktionen. När den första listen 4 sätts på plats utövas ett tryck på den första listen 4 i djupled, d.v.s. Z-led. och den fasade X1 första kanten 17 gör att krafterna mellan den första flänsen 9 och den första utsidan 6 övergår till kraftkomposanter i djupled Z och i en riktning som sammanfaller med planet X-Y. Kraftkomposanterna bildar tillsammans en total kraftkomposant väsentligen vinkelrätt mot den fasade första kantdelen 10 15 20 25 30 10 12. Den fasade X1 första kanten 17 är således fasad på sådant sätt att en del av kantdelen 12 passar i öppningen som bildas av den fasade X1 första kanten 17. Den andra kanten hos det andra yttre skiktet kan vara fasad på samma sätt och av samma anledning som att den första kanten är fasad. Om den första kanten och den andra kanten är fasade, behöver inte den första kantdelen och den andra kantdelen vara fasade, men de kan vara det.

Figur 4 visar på ena sidan av öppningen 2 att den första kantdelen 12 hos den första listen 4 är fasad X2 för att underlätta snäppfunktionen, men visar på andra sidan att den förta kantdelen är ofasad, dv.s. är väsentligen rak.

Anledningen till att båda varianterna visas är att för att förtydliga möjligheterna med uppfinningen och i praktiken väljes att antingen fasa den första kantdelen eller inte. När den första kantdelen 12 är ofasad rider hörnet på kantdelen på den fasade X1 första kanten och när den första kantdelen 12 är fasad rider de fasade ytorna mot varandra. När listen sätts på plats utövas ett tryck på listen i djupled, d.v.s. Z-led, och den fasade första kantdelen 12 gör att krafterna mellan den första flänsen 9 och den första utsidan 6 övergår till kraftkomposanter i djupled och i en riktning som sammanfaller med planet X-Y. Kraftkomposanterna bildar tillsammans en total kraftkomposant väsentligen vinkelrätt mot den fasade första kantdelen 12. Den fasade första kantdelen 12 är således fasad på sådant sätt att en del av den fasade första kantdelen 12 passar i öppningen 2, medan en annan del av den fasade första kantdelen 12 skjuter ut över den första utsidan. Figur 4 visar att en motsvarande andra kantdel 26 hos den andra listen 24 inte är fasad och att det andra yttre skitet 13 är ofasat, men att snäppfunktionen trots det är möjlig.

Fig. 5 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll i figur 1 enligt ett tredje exempel. Figur 5 visar samma sak som figur 4, men med den skillnaden att öppningen 2 i det andra yttre skiktet 13 är lika stor som öppningen 2 i isoleringsmaterialet och som öppningen 2 i det första yttre skiktet 5 och med ligger den skillnaden att glasenheten 3 an direkt mot den första 10 15 20 25 30 532 ÉšÜÜ 11 anliggningsytan 18. Figur 5 visar att andra distanselement 25 är placerade mellan den överlappande delen 10, hos den första listen, och den första utsidan 6 hos det första yttre skiktet 5. Figur 5 visar att det andra distanselementet 25 är placerat mellan den överlappande delen 10, hos den andra listen 24, och den andra utsidan 14 hos det andra yttre skiktet 13. Det andra distanselementet 25 kan utgöras av en tätningslist som kan vara rigid eller något eftergivlig. Det andra distanselementet 25 kan kombineras med det första distanselementet 20 enligt figur 3, 4 eller 6, Figur 5 visar att den första kantdelen 12 hos den första listen 4 är fasad för att underlätta snäppfunktionen. När den första listen 4 sätts på plats utövas ett tryck på den första listen i djupled, d.v.s. Z-led, och den fasade första kantdelen 12 gör att krafterna mellan den första flänsen 9 och den första utsidan 6 övergår till kraftkomposanter i djupled och i en riktning som sammanfaller med planet X-Y. Kraftkomposanterna bildar tillsammans en total kraftkomposant väsentligen vinkelrätt mot den fasade första kantdelen 12. Den fasade första kantdelen 12 är således fasad på sådant sätt att en del av den fasade första kantdelen 12 passar i öppningen 2, medan en annan del av den fasade första kantdelen 12 skjuter ut över den första utsidan.

Figur 5 visar att en motsvarande andra kantdel 26 hos den andra listen 24 är fasad på samma sätt och av samma anledning. l en utföringsform (ej visad) av uppfinningen är den första kanten hos det första yttre skiktet och den andra kanten hos det andra yttre skiktet fasade på samma sätt och av samma anledning som att den första och den andra kantdelen är fasad. Om den första kanten och den andra kanten är fasad, behöver inte den första kantdelen och den andra kantdelen vara fasad, men de kan vara det.

Fig. 6 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen ll-ll l figur 1 enligt ett fjärde exempel. Figur 6 visar samma sak som figur 5, men med den skillnaden att den första kantdelen 12 och den andra kantdelen 26 ej är fasade och med den skillnaden att de andra distanselementen saknas, d.v.s. den 10 15 20 25 Lïl EE! F53 LJf-'J rVÜI 'Û 12 överlappande delen 10 hos den första listen 4 ligger an direkt mot den första utsidan 6 och den överlappande delen 10 hos den andra listen 24 ligger an direkt mot den andra utsidan 15. En ytterligare skillnad mot figur 5 är att de första distanselementen 20 beskrivna i anslutning till figur 3 och 4 finns anordnade mellan glasenheten 3 den första listen 4 och mellan glasenheten 3 och den andra listen 24.

Fig. 7 visar schematiskt en första list enligt en andra utföringsform av uppfinningen. Figur 7 visar samma sak som figur 2, men med den skillnaden att de första utskotten har en annan utformning än i figur 2. I figur 7 visas att den första listen 4 innefattar färre men spetsigare första utskott än i figur 2.

De första utskotten 11 är lämpligen placerade i närheten av de i hålet befintliga hörnen, så att listen efter in-snäppning håller glasenheten på plats.

Beskrivningen av den i figur 2 och 7 visade första listen gäller även för den i figurerna 4-6 visade andra listen.

Fig. 8 visar schematiskt en dörr som är glasad med en första list enligt fig. 2 eller 7. I figur 8 visas att åtminstone en del av de första utskotten 11 efter in- snäppning av den första listen i öppningen 2 befinner sig mellan glasenheten 3 och den första insidan 7.

Fig. 9 visar schematiskt en dörr enligt figur 5 eller 6. Figur 9 visar att den första kanten 17 hos det första yttre skiktet 5 innefattar andra utskott 27, varvid den första flänsen 9 anbringas på insidan av det första yttre skiktet 5 åtminstone mot de andra utskotten27. De andra utskotten 27 kan vara utformade på samma sätt som de första utskotten 11, d.v.s. undulerande, fyrkantiga, trekantiga, halvcirkelformade, halvelliptiska, etc. Den i figur 9 visade utföringsformen kan användas i kombination med de i figur 1-8 visade utföringsformerna.

De första och andra utskotten 11, 27 kan vara anordnade i respektive detalj med samma inbördes avstånd så att de första och andra utskotten ligger an mot varandra efter det att listen (första listen och/eller andra listen) 10 15 20 25 532 å-ÜC! 13 anbringats i öppningen. Listen kan anbringas genom att listen förskjuts i höjdled Y eller sidled X på sådant sätt att de första utskotten och de andra utskotten ligger inte ligger i fas med varandra varefter listen förskjuts tillbaka på sådant sätt att de första utskotten och de andra utskotten ligger kommer i fas och därmed i ingrepp med varandra. Det sista som återstår är då att snäppa en kant av listen på plats enligt vad som beskrivits i anslutning till figurerna 1-8.

I figur 9 visas att öppningen 2 är genomgående, enligt figur 5 och 6, och att det andra yttre skiktet 13, vad gäller öppningen 2, har samma utformning som det första yttre skiktet 5.

Fig. 10 visar schematiskt en första list 4 enligt en tredje utföringsform av uppfinningen. l figur 10 är den första listen 4 identisk med den första listen 4 beskriven i anslutning till någon av figurerna 1-9, men med den skillnaden att den första flänsen 9 saknar de första utskotten. I figur 10 är den första kantdelen 12 hos den första flänsen 9 väsentligen rak och är avsedd att samverka med de andra utskotten 27 visade i figur 9.

Fig. 11 visar schematiskt en glasad dörr 1 med komponenter enligt figur 9 och 10. Figur 11 visar att den andra anliggningsytan 19 hos den första flänsen 9 är i direkt eller indirekt kontakt med den första insidan 7 hos det första yttre skiktet 5 i anslutning till de andra utskotten 27. Den första listen 4 har medelst den tidigare beskrivna snäppfunktionen bringats på plats.

Fig. 12 visar schematiskt en dörr enligt figur 3 eller 4. l figur 12 visas att öppningen 2 är genomgående, enligt figur 5 och 6, och att det andra yttre skiktet 13, vad gäller öppningen 2, har en annan utformning än det första yttre skiktet 5. Öppningen 2 är mindre i det andra yttra skiktet 13 än i det första yttre skiktet 5, men den andra kanten 21 innefattar andra utskott 27. lsoleringsskiktet 16 har ett L-format tvärsnitt, d.v.s. innefattar en andra fläns 28 varvid den andra flänsen 28 innefattar den tredje anliggningsytan 23 mot vilken en del av glasenhetens plana del är avsedd att ligga an. 10 15 20 25 14 Nedan följer ett exempel på en glasad ytterdörr eller innerdörr enligt uppfinningen med en list innefattande en väsentligen rak fläns enligt figur 10, d.v.s. utan första utskott, och ett första yttre skikt innefattande andra utskott enligt någon av figurerna 3-6 och 9-12. Uppfinningen kan givetvis användas på andra storlekar och material än vad som anges i exemplet.

Glasenheten är ca 550 mm bred och 950 mm hög. Det finns glasenheter som är större och mindre, t.ex. en glasenhet i en altandörr kan vara i storleksordningen 600 mm x 1800 mm.

Det är ca 100 mm mellan de andra utskotten (L4 i figur 12).

Vart och ett av de andra utskotten är ca 20mm brett i basen (LS i figur 12) och sticker (L6 i figur 12) ut ca 3,5 mm från övriga första skiktet i det första skiktets plan. De andra utskotten har en topp som är väsentligen plan och är ca 15 mm bred (L7 i figur 12). Det samma gäller för det andra yttre skiktet.

Första skiktet är ca 3,5 mm tjockt (LS i figurerna 3-6) Flänsen är ca 3 mm tjock (L1 i figurerna 3-6) Avståndet mellan glasenheten 3 och den första anliggningsytan 18 är ca 1,5 mm, d.v.s. det första distanselementet 20 har efter montage av glasenheten 3 och den första listen 4 en tjocklek av ca 1,5mm (L2 i figurerna 3, 4 och 6).

Avståndet (L8 i figur 12) från ett hörn hos öppningen till centrum av närmaste andra utskott är ca 40 mm.

Material: Dörrens ytskikt är av "high density fibre board", eller av "medium density fibreboard” eller av plywood, eller av plast (glasfiber, PVC etc.) eller av metall. Dessa ytskikt är ofta kombinerade med någon form av stabiliserande metall som aluminium eller stål för att inte dörren skall bli skev.

Listen kan vara gjord av nämnda material. 10 15 Uppfinningen är ej begränsad till de utföringsformer som beskrivits i anslutning till figurerna 1-11, utan kan varieras inom ramen för de vidstående patentkraven. Som exempel kan nämnas att hålet ej behöver vara fyrkantigt, utan kan vara mångkantigt, runt ovalt, etc. Glasenheten kan innefatta en eller flera genomsynliga och/eller genomskinliga skivor av lämpligt material, t.ex. glas eller plast. Då glasenheten innefattar flera skivor sitter de lämpligen ihop längs med hos glasenheten befintliga kanter.

Den i anslutningen till figurerna 4 och 5 beskrivna fasningen av den första kantdelen och den första kanten kan avse hela eller delar av de första utskotten och/eller de andra utskotten.

Claims (30)

10 15 20 25 t i l .Ü P-J 1212:» II? Ü 16 PATENTKRAV

1. Metod att glasa en dörr (1) innefattande ett första yttre skikt (5) innefattande en första utsida (6) och en första insida (7), ett andra yttre skikt (13) innefattande en andra utsida (14) och en andra insida (15) och ett isoleringsskikt (17) anordnat mellan den första insidan (7) och den andra insidan (15), metoden innefattar stegen: - att anbringa en glasenhet (3) i en i dörren (1) befintlig genomgående öppning (2): -att anbringa en första list (4) i anllggning mot glasenheten (3) och i anliggning mot dörren (1); kännetecknad av att metoden innefattar stegen: -att fästa den första listen (4) mot dörren (1) genom att en hos den första listen (4) befintlig första fläns (9) anbringas medelst snäppning mot den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) mellan glasenheten (3) och det första yttre skiktet (5).

2. En metod enligt krav 1, varvid det första yttre skiktet (5) innefattar en första kant (17) som definierar öppningen (2) i det första yttre skiktet (5), varvid den första kanten (17) innefattar andra utskott (27), varvid den första flänsen (9) anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) åtminstone mot de andra utskotten (27).

3. En metod enligt något av de föregående kraven, varvid den första listen (4) innefattar en första anliggningsyta (18) som bringas i direkt eller indirekt anliggning mot glasenheten (3).

4. En metod enligt krav 3, varvid den första flänsen (9) innefattar en andra anliggningsyta (19) avsedd att direkt eller indirekt ligga an mot den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5), varvid den första anliggningsytan (18) är anordnad på ett första avstånd (L1) från den andra anliggningsytan 10 15 20 25 532 17 (19), vilket första avstånd (L1) är bestämt i förhållande till ett andra avstånd (L2) mellan den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) och glasenheten (3) på sådant sätt att den första flänsen (9) utövar tryck mot den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) och där den första anliggningsytan (18) utövar tryck mot glasenheten (3).

5. En metod enligt något av föregående krav, varvid den första flänsen (9) innefattar första utskott (11), vilka första utskott (11) anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5).

6. En metod enligt krav 5, varvid de första utskotten (11) trycker undan motsvarande delar av isoleringsskiktet (16) då de första utskotten (11) anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5).

7. En metod enligt något av kraven 1-5, varvid åtminstone delar av isoleringsskiktet (16) anbringas på avstånd från åtminstone delar av den första kanten (17).

8. En metod enligt något av föregående krav, varvid den första listen (4) anbringas i öppningen (2) medelst snäppfunktionen där den första flänsen (9) snäpps på plats mot den första insidan (7) genom att de första och/eller de andra utskotten (11, 27) elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan den första flänsen (9) och den första utsidan (6) hos det första yttre skiktet (5) då den första listen (4) medelst tryck anbringas i öppningen (2).

9. En metod enligt något av föregående krav, varvid den första listen (4) anbringas i öppningen (2) medelst snäppfunktionen där den första flänsen (9) snäpps på plats mot den första insidan (7) genom att den första listen (4) och/eller delar av den första flänsen (9) elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan den första flänsen (9) och den första utsidan (6) hos det första yttre skiktet (5) då den första listen (4) medelst tryck anbringas i öppningen (2). 10 15 20 25 18

10. En metod enligt något av kraven 5-7, varvid de första utskotten (11) bildas av att den första flänsen (9) i ett plan (X-Y) har en undulerande runtomgående första kantdel (12).

11. En dörrsammansättning (1) innefattande ett första yttre skikt (5) innefattande en första utsida (6) och en första insida (7), ett andra yttre skikt (13) innefattande en andra utsida (14) och en andra insida (15) och ett isoleringsskikt (17) anordnat mellan den första insidan (7) och den andra insidan (15), dörren innefattar en glasenhet (3) anordnad i en i dörren (1) befintlig genomgående öppning (2), en första list (4) anbringad i anliggning mot glasenheten (3) och i anliggning mot dörren (1), kännetecknad av att den första listen (4) är fäst mot dörren (1) genom att en hos den första listen (4) befintlig första fläns (9) är anbringad medelst snäppning mot den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) mellan glasenheten (3) och det första yttre skiktet (5).

12. En dörrsammansättning enligt krav 11, kännetecknad av att det första yttre skiktet (5) innefattar en första kant (17) som definierar öppningen (2) i det första yttre skiktet (5), varvid den första kanten (17) innefattar andra utskott (27), varvid den första flänsen (9) anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) åtminstone mot de andra utskotten (27).

13. En dörrsammansättning enligt något av kraven 11-12, varvid den första listen (4) innefattar en första anliggningsyta (18) som bringas i direkt eller indirekt anliggning mot glasenheten (3).

14. En dörrsammansättning enligt krav 13, varvid den första flänsen (9) innefattar en andra anliggningsyta (19) avsedd att direkt eller indirekt ligga an mot den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5), varvid den första anliggningsytan (18) är anordnad på ett första avstånd (L1) från den andra anliggningsytan (19), vilket första avstånd (L1) är bestämt i förhållande till ett andra avstånd (L2) mellan den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) och glasenheten (3) på sådant sätt att den första flänsen (9) utövar tryck mot 10 15 20 25 IJ l DJ l iii lill! CD Ü 19 den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) och där den första anliggningsytan (18) utövar tryck mot glasenheten (3).

15. En dörrsammansättning enligt något av kraven 11-14, varvid den första flänsen (9) innefattar första utskott (11), vilka första utskott (11) anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5).

16. En dörrsammansättning enligt krav 15, varvid de första utskotten (11) trycker undan motsvarande delar av isoleringsskiktet (16) då de första utskotten (11) anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5).

17. En dörrsammansättning enligt något av kraven 11-15, varvid åtminstone delar av isoleringsskiktet (16) anbringas på avstånd från åtminstone delar av den första kanten (17).

18. En dörrsammansättning enligt något av kraven 11-17, varvid den första listen (4) anbringas i öppningen (2) medelst snäppfunktlonen där den första flänsen (9) snäpps på plats mot den första insidan (7) genom att de första och/eller de andra utskotten (11, 27) elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan den första flänsen (9) och den första utsidan (6) hos det första yttre skiktet (5) då den första listen (4) medelst tryck anbringas i öppningen (2).

19. En dörrsammansättning enligt något av kraven 11-18, varvid den första listen (4) anbringas i öppningen (2) medelst snäppfunktlonen där den första flänsen (9) snäpps på plats mot den första insidan (7) genom att den första listen (4) och/eller delar av den första flänsen (9) elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan den första flänsen (9) och den första utsidan (6) hos det första yttre skiktet (5) då den första listen (4) medelst tryck anbringas i öppningen (2). 10 15 20 25 LT! Call (V: 20

20. En dörrsammansättning enligt något av kraven 15, 16, varvid de första utskotten (11) bildas av att den första flänsen (9) i ett plan (X-Y) har en undulerande runtomgående första kantdel (12),

21. En dörr (1) innefattande ett första yttre skikt (5) innefattande en första utsida (6) och en första insida (7), ett andra yttre skikt (13) innefattande en andra utsida (14) och en andra insida (15), och ett isoleringsskikt (17) anordnat mellan den första insidan (7) och den andra insidan (15), dörren innefattar en genomgående öppning (2), varvid det första yttre skiktet (5) innefattar en första kant (17) som definierar öppningen (2) i det första yttre skiktet (5), kännetecknad av att den första kanten (17) innefattar andra utskott (27) för anordning av en första list (4) medelst snäppning mot den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) åtminstone mot de andra utskotten (27).

22. En dörr enligt krav 21, varvid den första kanten (17) hos det första yttre skiktet (5) är fasad för att underlätta snäppfunktionen.

23. En första list (4) avsedd för användning i en öppning (2) i en dörr (1), varvid den första listen (4) innefattar en första anliggningsyta (18) för direkt eller indirekt anliggning mot en i öppningen (2) anbringad glasenhet (3), kännetecknad av att den första listen (4) innefattar en första fläns (9) anordnad för att medelst snäppning fästas mot en första insida (7) av ett första yttre skiktet (5) hos dörren (1), mellan glasenheten (3) och det första yttre skiktet (5).

24. En första list (4) enligt krav 23, varvid den första flänsen (9) innefattar en andra anliggningsyta (19) avsedd att direkt eller indirekt ligga an mot den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5), varvid den första anliggningsytan (18) är anordnad på ett första avstånd (L1) från den andra anliggningsytan (19), vilket första avstånd (L1) är bestämt i förhållande till ett andra avstånd (L2) mellan den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) och glasenheten (3) på sådant sätt att den första flänsen (9) utövar tryck mot 10 15 20 25 f 't .lä H3 MJ 131 F' 21 den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5) och där den första anliggningsytan (18) utövar tryck mot glasenheten (3).

25. En första list (4) enligt något av kraven 23-25, varvid den första flänsen (9) innefattar första utskott (11), vilka första utskott (11) är anordnade att medelst snäppning anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5).

26. En första list (4) enligt krav 25, varvid de första utskotten (11) är anordnade att trycka undan motsvarande delar av ett isoleringsskikt (16) anordnat i dörren (1) då de första utskotten (11) anbringas på den första insidan (7) av det första yttre skiktet (5).

27. En första list (4) enligt något av kraven 25, 26, varvid den första listen (4) är anordnad att anbringas i öppningen (2) medelst snäppfunktionen där den första flänsen (9) är anordnad att snäppas på plats mot den första insidan (7) genom att de första utskotten (11) elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan den första flänsen (9) och en första utsida (6) hos det första yttre skiktet (5) då den första listen (4) medelst tryck anbringas i öppningen (2).

28. En första list (4) enligt något av kraven 23-26, varvid den första listen (4) är anordnad att anbringas i öppningen (2) medelst snäppfunktionen där den första flänsen (9) är anordnad att snäppas på plats mot den första insidan (7) genom att den första listen (4) är anordnad på sådant sätt att delar av den första flänsen (9) elastiskt ger efter för det tryck som uppkommer mellan den första flänsen (9) och en första utsida (6) hos det första yttre skiktet (5) då den första listen (4) medelst tryck anbringas i öppningen (2).

29. En första list (4) enligt något av kraven 25-27, varvid de första utskotten (11) är bildade av att den första flänsen (9) i ett plan (X-Y) har en undulerande runtomgående första kantdel (12). Lfi fa ”I TÜ III -cn 1-23 22

30. En första list (4) enligt något av kraven 23-29, varvid den första kantdelen (12) hos den första listen (4) är fasad för att underlätta snäppfunktionen.