SE531481C2 - Låscylinder - Google Patents

Description

15 20 25 30 53% 48? delningslinjen mellan kärnan och cylinderhuset, då den första nyckeln förs in i kärnan. Kulan fungerar alltså som den yttre delen av ett konventionellt understift vid användning av den första nyckeln.

Den andra nyckelns kodyta för samma stiftkanal är anordnad på en nivå som ligger en kuldiameter högre än hos den första nyckeln. Då den andra nyckeln förs in i kärnan lyfts alltså kulan förbi delningslinjen in i cylinderhusets motsvarande stiftkanal. Kontaktytan mellan kulan och understiftet hamnar härvid i linje med delningslinjen. Det är då möjligt att vrida kärnan till dess en i kärnans mantelyta anordnad urtagning hamnar mitt för kulan i cylinderhusets stiftkanal. När så skett faller kulan ned i kärnans urtagning som utgör ett förvaringsutrymme för den förbrukade kulan under fortsatt användning av cylindern. På så sätt har cylindern omkodats så att det inte längre är möjligt att använda den första nyckeln, vilken första nyckel alltså är spärrad. Efter omkodningen utgör i stället den andra nyckeln behörig nyckel till cylindern.

Ett problem med denna typ av omkodningsbar cylinder är att den separata kulan riskerar att lämna sin avsedda position i stiftkanalen eller urtagningen i kärnans mantelyta. Därmed kan cylindern omkodas oavsiktligt och den kringfarande kulan riskerar dessutom att hindra eller blockera cylinderns samt det övriga låsets rörliga delar, vilket kan ge upphov till funktionsstörningar.

Vid en annan typ av tidigare känd omkodningsbar stiftcylinder har kulan ersatts med en eller flera separata stiftsegment som limmas fast vid ett understift och vid varandra. Genom att anbringa en tillräckligt stor vridkraft på den andra nyckeln är det möjligt övervinna limfogens fasthållningskraft och 10 15 20 25 30 531 åßfi därmed bryta loss det yttersta stiftsegmentet för att åstadkomma omkodning. Fastlimningen av stiftsegmenten reducerar risken för att dessa oavsiktligt ska lämna den avsedda positionen i stiftkanalen. Vid denna lösning föreligger emellertid problem med att lösgjorda limfragment efter omkodningen riskerar att hindra eller blockera cylinderns och det övriga låsets rörliga delar. Dessutom riskerar limfogen att försvagas över tiden, vilket kan resultera i oavsiktlig bortbrytning av ett eller flera stiftsegment och därmed till oavsiktlig omkodning av cylindern. Vid användning i aggressiva eller förorenade miljöer riskerar limmet att lösas upp respektive nötas bort, vilket på samma sätt kan resultera i oavsiktligt omkodning.

Tillverkningen av sådana låscylindrar är vidare förhållandevis komplicerad och kostnadskrävande eftersom den kräver separat tillverkning av stiftsegmenten och dessutom en förhållandevis komplicerad limningsoperation, vid vilken stiftsegmenten med hög precision skall fixeras vid understiftet och vid varandra.

Ytterligare en tidigare känd omkodningsbar stiftcylinder innefattar ett omkodningsbart brytstift som är utformat i ett stycke. Det omkodningsbara brytstiftet innefattar ett nedre cylindriskt parti med en diameter som nära överensstämmer med diametern hos stiftkanalen i kärnan och cylinderhuset. Från det nedre partiets övre ändyta sträcker sig ett övre cylindriskt parti axiellt för stiftet, dvs. radiellt för kärnan i riktning utåt. Det övre cylindriska partiet har en väsentligt mindre diameter än det nedre partiet och utgör således en materialförtunning som medger att det övre partiet kan brytas loss från det nedre partiet, för att därigenom åstadkomma omkodning av stiftet. För att ytterligare försvaga sammanbindningen mellan det övre och nedre partiet kan ett 10 15 20 25 30 53? 48% runtomgående spår vara anordnat i det övre partiets mantelyta, i närheten av det nedre partiet.

Vid omkodning används en nyckel vars kodyta för det omkodningsbara stiftet är anordnat på en nivå så att övergången mellan det nedre och övre partiet och, i förekommande fall spåret, hamnar vid delningslinjen mellan kärnan och cylinderhuset. Då nyckeln vrids om kommer det övre partiet till anliggning mot väggen hos stiftkanalen i cylinderhuset, varefter fortsatt vridning med tillräcklig kraft åstadkommer bortbrytning av det övre partiet från det nedre partiet.

Ett problem vid denna typ av omkodningsbar cylinder är att bortbrytningen av det övre partiet åstadkoms genom böjning av detta parti i förhållande det nedre partiet. Sådan bort- brytning genom böjning kan dels ge upphov till en ojämn brottyta, så att kontaktytan mellan det i kärnan kvarvarande nedre partiet av understiftet och det motsvarande överstiftet inte hamnar vid delningslinjen mellan kärnan och cylinderhuset då den andra nyckeln förs in i kärnan. En ojämn brottyta på det övre bortbrutna partiet kan vidare förhindra detta partis transport till och upptagande i det på cylinderkärnan anordnade förvaringsutrymmet. Dessutom kan en sådan bortbrytning genom böjning ge upphov till att materialfragment frigörs, vilka fragment kan hindra eller blockera cylinderns och det övriga låsets rörliga delar. Materialfragmenten kan också ge upphov till nötning och förslitning av låsets delar.

Kortfattad redogörelse av uppfinningen Ett syfte med föreliggande uppfinning därför är att tillhanda- hålla en förbättrad låscylinder som medger enkel omkodning av cylindern genom vridning av kärnan medelst en därför avsedd nyckel. Ett annat syfte är att tillhandahålla en sådan lås- 10 15 20 25 30 531 481 cylinder med hög funktionssäkerhet och tillförlitlighet, även efter omkodning. Ytterligare ett syfte är att tillhandahålla en sådan låscylinder vid vilken risken för oavsiktlig omkodning minimeras. Ytterligare ett annat syfte är att tillhandahålla en sådan låscylinder som medger en förhållandevis enkel ock kostnadsbesparande tillverkning.

Dessa och andra syften erhålls med en låscylinder av det slag som anges i den inledande delen av patentkravet 1 och som uppvisar de i kravets kännetecknande del angivna särdragen.

Låscylindern innefattar ett cylinderhus med en första cylindrisk stiftkanal och en i cylinderhuset roterbar kärna med en till den första stiftkanalen svarande andra cylindrisk stiftkanal. Den första och andra stiftkanalen uppvisar väsentligen samma tvärsnittsgeometri. Låscylindern innefattar också åtminstone ett, i den andra stiftkanalen upptaget och genom vridning av en i kärnan införd nyckel, delbart stift för att medge omkodning av låscylindern. I enlighet med upp- finningen är det delbara stiftet utformat i ett stycke och innefattar ett första axiellt parti samt ett andra axiellt parti, vilka axiella partier är åtskiljda av en material- ursparning och uppvisar väsentligen samma tvärsnittsgeometri som den första och andra stiftkanalen.

I och med att det delbara och omkodningsbara stiftet är utformat i ett stycke, medges en förhållandevis enkel tillverkning av stiftet. Endast ett arbetsstycke behöver bearbetas och tillverkningen av stiftet kräver ingen precisionslimning eller annan sammanfogningsoperation.

Dessutom medför utformningen där det avskiljbara partiet ursprungligen utgör en integrerad del av det delbara stiftet en säker och tidsbeständig sammanhållning av de båda partierna, varvid risken för oavsiktlig avskiljning och därmed omkodning minimeras. 10 15 20 25 30 531 48% I och med att det övre och det nedre partiet av det delbara stiftet uppvisar väsentligen samma tvärsnittsgeometri som den första och andra stiftkanalen, tillförsäkras att dessa båda partier hålls väsentligen parallella med de båda stift- kanalerna då, i avskiljningsögonblicket, det övre partiet befinner sig i cylinderhusets första stiftkanal och det nedre partiet befinner sig i kärnans andra stiftkanal. Då en för omkodning avsedd nyckel är införd i kärnan, befinner sig materialursparningen som är anordnad mellan det delbara understiftets övre och nedre parti, i nivå med delningslinjen mellan kärnan och cylinderhuset. Tack vare det övre och nedre partiets parallellitet med stiftkanalerna medför då vridning av kärnan att en ren skjuvkraft anbringas det delbara stiftet vid materialursparningen. Då denna skjuvkraft övervinner skjuvhållfastheten hos den materialbrygga som vid material- ursparningen förenar det övre och det nedre partiet, avskiljs det övre partiet från det nedre partiet genom en ren skjuvningsoperation. Detta medför bl.a. den betydande fördelen att brottytorna på det nedre partiet och det avskiljda övre partiet erhåller en hög grad av släthet och planhet. Härigenom reduceras eller undviks helt de ovan nämnda problem som kan uppkomma då ett avbrytbart parti av det delbara understiftet istället avskiljs genom anbringande av en böjande kraft som ger upphov till en bortbrytning under böjning.

Vidare medför den rena skjuvningen ett distinkt brott utan inledande elastisk böjning då materialets skjuvbrottgräns uppnåtts. Härigenom indikeras på ett tydligt och intuitivt lättförståeligt vis till den person som vrider nyckeln, att det övre partiet avskiljts från det nedre partiet.

Ytterligare en fördel som erhålls tack vare det rena skjuvbrottet är att den kraft som krävs för att åstadkomma brottet till fullo definieras av materialets skjuvhållfasthet 10 15 20 25 30 531 481 och tvärsnittsarean hos den materialbrygga vid material- ursparningen som sammanbinder det övre och det nedre partiet.

Härigenom är det möjligt att enkelt och precist, genom val av material och tvärsnittsarea för materialbryggan, bestämma hur stor vridkraft som ska behöva anbringas nyckeln för att åstadkomma omkodning av låscylindern.

Det delbara stiftet kan antingen utgöras av ett kantstift eller ett sidostift.

Det delbara stiftet uppvisar lämpligen ett invändigt axiellt lopp samt åtminstone ett radiellt utanför loppet anordnat runtomgående spår som sträcker sig från det första och det andra partiets mantelyta i radiell riktning in mot loppet.

Materialbryggan som förenar det övre och det nedre partiet utgörs då av materialet mellan det utvändiga spåret och det invändiga loppet. Det utvändiga spåret utgör en brottanvisning som bidrar till att säkerställa att brottet sker på korrekt position i stiftets axialriktning och till att brottytan blir plan samt vinkelrät mot stiftets axialriktning. Med det invändiga loppet blir tvärsnittsarean hos materialbryggan ringformig. Därigenom blir den sammanlagda brottsträckan för en given brottarea mindre. Detta bidrar till att brottet ger upphov till en finare brottyta och minskar därigenom risken för nötning och förslitning. Med en ringformig materialbrygga är det också möjligt att minska materialbryggans area och därmed den erforderliga brottkraften och samtidigt upprätthålla en förhållandevis hög böjhållfasthet hos det delbara understiftet. På så reduceras risken för att stiftet oavsiktligt ska brytas av under böjning samtidigt som den erforderliga vridkraften på nyckeln för att åstadkomma omkodning kan hållas liten. 10 15 20 25 30 531 481 Den första och den andra stiftkanalen samt det delbara stiftets första och andra axiella partier är lämpligen cirkulärcylindriska. Härigenom underlättas exempelvis montering av stiftet, eftersom stiftet inte behöver vridas till en viss orientering för införande i kanalen. Vidare innebär denna utföringsform enkel tillverkning eftersom stift- kanalerna kan framställas genom en enkel borroperation och stiftet genom en enkel svarvoperation och, vid utföringsformer med ett invändigt lopp, en enkel borroperation. Det är emellertid också möjligt att stiftkanalerna och det delbara stiftet utformas med andra tvärsnittsgeometrier, såsom olika polygonformer så länge som det delbara stiftets tvärsnitts- geometri nära överensstämmer med stiftkanalernas för att säkerställa en hög grad av parallellitet dem emellan.

Det delbara stiftet är lämpligen utformat av nysilver och dess tvärsnittsarea vid materialursparningen är lämpligen mellan omkr. 0,32 och omkr. 0,55 nmf, företrädesvis omkr. 0,44 nmf.

Härigenom erhållas en optimal erforderlig skjuvkraft för att avskilja stiftets övre parti.

Kärnan uppvisar lämpligen, vid sin yttre mantelyta, en utåt öppen urtagning, vars centrum är anordnat i väsentligen samma radiella plan som den första stiftkanalens centrum, för upptagande av ett avskiljt parti av det delbara stiftet. Efter omkodning hålls det avskiljda partiet säkert på plats i urtagningen under undvikande av att detta parti ska hindra eller blockera cylinderns eller det övriga låsets rörliga delar.

En cirkulärcylindrisk tapp är lämpligen anordnad i urtagningen, så att den skjuter ut från urtagningens botten mot urtagningens mynning. Då ett avskilt parti av det delbara stiftet ska tas upp av urtagningen träs det avskilda partiet 10 15 20 25 Efifi 481 med det centrala hål som formas av loppet i det delbara stiftet upp på tappen. Härigenom underlättas korrekt positionering av det avskilda partiet i urtagningen. Tappen förhindrar också att i cylinderhusets stiftkanal upptagna stift, utan centralt lopp, faller ned i urtagningen.

Det delbara stiftet uppvisar lämpligen två eller flera axiellt efter varandra anordnade radiellt utanför loppet anordnade runtomgående spår som sträcker sig från det avbrytbara stiftets mantelyta i radiell riktning in mot loppet. På så sätt formas flera, det ena efter det andra utmed det delbara stiftets längdriktning, anordnade avskiljbara partier. Detta i sin tur möjliggör flera omkodningar under användande av ett motsvarande antal olika nycklar.

Låscylindern kan vidare innefatta tvâ eller flera delbara stift, vilka är anordnade i varsin kanal. Härigenom möjliggörs omkodning för olika nyckeltyper. Exempelvis kan ett första av de delbara stiften vara inrättat för omkodning med avseende på en enskild användarnyckel medan ett andra av de delbara stiften är inrättat för omkodning med avseende på en huvudnyckel.

Uppfinningen avser också ett lås som innefattar en sådan låscylinder.

Ytterligare syften och fördelar med uppfinningen framgår av den efterföljande detaljerade beskrivningen av utföringsexempel och av patentkraven.

Kortfattad figurbeskrivning I det följande kommer exemplifierande utföringsformer av uppfinningen att beskrivas med hänvisning till figurerna, av vilka: 10 15 20 25 EÉÉ íßï 10 Fig. 1 är en snittvy som visar en låscylinder enligt en utföringsform av uppfinningen med en första nyckel införd.

Fig. 2a-c är snittvyer motsvarande den i fig. 1 i förminskad skala och visar en andra, en tredje respektive en fjärde nyckel införd.

Fig. 3a är en perspektivvy av ett första delbart understift som kan användas vid en låscylinder enligt uppfinningen och fig. 3b är en sidovy av det i fig. 2a visade delbara understiftet.

Fig. 4 är en sidovy motsvarande den in fig. 3b och visar ett andra delbart understift som kan användas vid en lâscylinder enligt uppfinningen.

Fig. 5 är en sidovy motsvarande den in fig. 3b och visar ett tredje delbart understift som kan användas vid en låscylinder enligt uppfinningen.

Fig. 6 är en perspektivvy av en i den i fig. l visade låscylindern ingående kärna.

Fig. 7a-h är schematiska tvärsnittsvyer av en låscylinder enligt uppfinningen och visar olika lägen för de ingående delarna.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer Den i fig. 1, 2a, 2b och 2c visade låscylindern innefattar ett cylinderhus 1 i vilket en kärna 2 är roterbart anordnad. En medbringare 3 är förbunden med kärnan 2. Cylinderhuset l uppvisar en uppsättning radiella cirkulärcylindriska stiftkanaler 4 innefattande en första stiftkanal 4a. En uppsättning överstift 5, innefattande ett första överstift 5a är anordnade, ett i var stiftkanal 4. Kärnan 2 uppvisar en motsvarande uppsättning cirkulärcylindriska stiftkanaler 6, 10 15 20 25 30 53% äßï ll innefattande en andra stiftkanal 6a. Cylinderhusets l stiftkanaler 4, 4a och kärnans 2 stiftkanaler 6, 6a har väsentligen samma diameter. Kärnans 2 stiftkanaler 6, 6a är i det i fig. 1 och 2a-c visade läget anordnade i linje med cylinderhusets stiftkanaler 4, 4a. En uppsättning understift 7, 7a är upptagna i kärnans 2 stiftkanaler 6, 6a. I kärnans 2 andra stiftkanal 6a är också ett delbart stift 8 upptaget, utanför det motsvarande understiftet 7a.

En axiell nyckelkanal 9 är upptagen i kärnan 2. I figur 1 visas en första användarnyckel 10 införd i nyckelkanalen 9. I figur 2a är en andra användarnyckel ll som utgör en omkodningsnyckel med avseende på den första användarnyckeln 10 införd i nyckelkanalen 9 och i fig. 2b är en tredje nyckel 12 som utgör en omkodningsnyckel med avseende på den andra användarnyckeln införd i nyckelkanalen 9. I figur 2c är en första huvudnyckel 13 införd i nyckelkanalen.

I fig. 3a, 3b, 4 och 5 visas i förstorad skala tre olika delbara stift 8, 8', 8" som kan användas vid den i fig. l och 2a-c visade låscylindern. Det i fig. 4 visade delbara stiftet 8 är det som illustreras i fig. l och 2a-c.

Det i fig. 3a och 3b visade delbara stiftet 8' innefattar ett nedre axiellt parti 21 och ett första övre axiellt parti 22.

Det första övre axiella partiet 22 är avgränsat från det nedre axiella partiet medelst en materialursparning som i det visade exemplen utgörs av ett runtomgående spår 23 som är upptaget i stiftets 8' mantelyta. Ett centralt uppborrat cirkulär- cylindriskt lopp 24 sträcker sig axiellt från stiftets 8' övre ände ned genom det övre axiella partiet 22, till det nedre axiella partiet 21. Spåret 23 sträcker sig från mantelytan i riktning inåt mot loppet 24 och smalnar av i riktning inåt.

Spâret 23 är vidare format så att dess nedre vägg 23a uppvisar 10 15 20 25 30 531 48¶ 12 en mindre vinkel till stiftets tvärsnittsplan än den övre väggen 23b. Mellan spårets 23 inre spets och loppet 24 formas en ringformig materialbrygga 25, vars area definieras av spårets 23 inre diameter och loppets 24 diameter. Denna materialbrygga 25 utgör förbindningen mellan det övre axiella partiet 22 och det nedre axiella partiet 21. Spâret 23 utgör en brottanvisning, då det övre axiella partiet 22 ska avskiljas från det nedre axiella partiet för omkodning såsom kommer att beskrivas mer i detalj nedan. I det visade exemplet är tvärsnittsarean hos materialbryggan omkr. 0,44 nmfi.

Avståndet mellan kärnans 2 rotationscentrum och delningslinjen 15 mellan kärnan 2 och cylinderhuset l är 6,5 mm. Det delbara stiftet 8 är utformat i nysilver. Utgående från skjuvhållfastheten för nysilver och med hänsyn taget till en viss friktion vid vridning av kärnan blir då det vridmoment med vilket nyckeln ska påverka kärnan omkr. l Nm för att ett skjuvbrott ska uppstå vid materialbryggan. Med ytterligare hänsyn till tillverkningstoleranser för materialbryggans tvärsnittsarea blir det erfordrade vridande momentet omkr. 0,3 Nm. ]_+ Det i fig. 4, l och 2a-c, visade delbara stiftet 8 skiljer sig från det i figur 3a och 3b visade delbara stiftet 8' genom att ett andra övre axiellt parti 26 är anordnat ovanför det övre axiella partiet 22. Loppet 24 sträcker sig genom båda de övre axiella partierna 22, 26. Och ett andra spår 27 avgränsar det andra övre axiella partiet 26 från det övre axiella partiet 22.

I fig. 5 visas ytterligare ett delbart stift 8" vid vilket ett tredje övre axiellt parti 28 är anordnat ovanför det andra övre axiella partiet 26 och avgränsat från detta medelst ett tredje spår 29. Loppet 24 sträcker sig här genom samtliga övre axiella partier 22, 26, 28. 10 15 20 25 30 531 431 13 De nedre axiella partierna 21 och de övre axiella partierna 22, 26, 28 hos de i fig. 3a-3b, 4 och 5 visade delbara stiften 8, 8', 8" är samtliga cirkulärcylindriska och har väsentligen samma eller en något mindre diameter som den första 4a och andra 6a stiftkanalen hos cylinderhuset 1 respektive kärnan 2.

De axiella partiernas 21, 22, 26, 28 mantelytor är alltså utformade för att nära ansluta till stiftkanalernas 4a, 6a väggar. På så sätt säkerställs att de delbara stiften 8, 8' 8" hålls parallella med stiftkanalerna 4a, 6a då dessa stift förskjuts axiellt i kanalerna. För att medge friktionsfri axiell förskjutning av de delbara stiften 8, 8', 8" i stiftkanalerna 4a, 6a bör emellertid de axiella partiernas 21, 22, 26, 28 ytterdiameter vara något mindre än den första 4a och andra 6a stiftkanalens diameter.

I fig. 6 visas den i fig. 1 och 2a-c illustrerade kärnan 2 i perspektiv. Som framgår av figuren är en första urtagning 30 anordnad i kärnans mantelyta. Urtagningen 30 är anordnad så att dess centrum ligger i väsentligen samma radiella plan som centrum för kärnans första stiftkanal 6a. Urtagningens 30 diameter är väsentligen lika stor som den första 4a och andra 6s stiftkanalens diameter. En tapp 31 är anordnad i urtagningen 30. Tappen 31 sträcker sig, i för kärnan 2 radiell riktning, centralt ut från urtagningens 30 botten. Tappen 31 är cirkulärcylindrisk med en diameter som är väsentligen lika stor som eller något mindre än loppet 24 hos det delbara stiftet 8. En andra urtagning 32 med en andra tapp 33 är på motsvarande sätt anordnad i samma radiella plan som en annan av kärnans 2 stiftkanaler 6.

Med hänvisning till fig. 7a-h kommer nu funktionen hos den i fig. l, 2a-c, 4 och 6 illustrerade låscylindern att beskrivas.

I fig. 7a visas ett nedre läge för stiften Sa, 7a, 8 i stift- kanalerna 4a, 6a då inte någon nyckel är införd i nyckel- 10 15 20 25 30 53? 481 14 kanalen 9. Överstiftet 5a sträcker sig i detta läge förbi delningslinjen 15 mellan kärnan 2 och cylinderhuset 1. Kärnan 2 är därmed blockerad från att rotera relativt cylinderhuset l och cylindern är låst. I det i fig. 7b visade läget har en första nyckel 10 (se fig. 1) förts in i nyckelkanalen 9.

Stiften 5a, 7a och 8 har då i kontakt med nyckelaxets övre kantkodyta lyfts upp så att kontaktytan mellan det delbara stiftets 8 övre ände och det första överstiftets 5a nedre ände hamnar på delningslinjen 15. Därmed är det möjligt att vrida nyckeln och kärnan 2 såsom visas i fig. 7c.

Om den första nyckeln 10 förkommer kan det vara önskvärt att koda om låscylindern så att den första nyckeln 10 inte längre går att använda. Sådan omkodning av låscylindern görs enkelt med hjälp av den i fig. 2b visade andra nyckeln ll. Såsom antyds i figur 2a är den andra nyckelns ll kodyta för den första och andra stiftkanalen 4a, 6a anordnad på en något högre nivå än motsvarande kodyta hos den första nyckeln 10.

Denna nivåskillnad hos den första 10 och andra ll nyckelns kodytor för den första och andra stiftkanalen 4a, 6a motsvarar väsentligen höjden hos det i fig. 4 tydligast visade andra övre axiella partiet 26 hos det delbara stiftet 8. Då den andra nyckeln 11 förs in i nyckelkanalen 9 intar stiften 5a, 7a, 8 således det i fig. 7d visade läget. Som framgår av figuren befinner sig i detta läge materialbryggan mellan det första övre axiella partiet 22 och det andra övre axiella partiet 26 i nivå med delningslinjen 15 mellan kärnan 2 och cylinderhuset 1. Den nedre väggen 27a hos spåret 27 ansluter härvid väl till delningslinjen 15. Då en vridande kraft anbringas nyckeln ll kommer mantelytan hos det första övre axiella partiet 22 och det nedre axiella partiet 21 att ta stöd mot väggen hos den andra stiftkanalen 6a i kärnan.

Mantelytan hos det andra övre axiella partiet 26 tar i sin tur 10 15 20 25 30 531 48% 15 stöd mot väggen hos den första stiftkanalen 4a i cylinder- huset. Tack vare att dessa axiella partiers 2l, 22, 26 tvärsnittsgeometrier väl överensstämmer med tvärsnitts- geometrierna hos den första och andra stiftkanalen hålls hela det delbara stiftet 8 väsentligen parallellt med kanalernas 4a, 6a axialriktning under sådan vridning av nyckeln ll och kärnan 2. Härigenom anbringas motriktade krafter på det andra övre axiella partiet 26 och det första övre axiella partiet 21. Dessa krafter är riktade tangentiellt med delningslinjen 15. På så sätt uppkommer en i det närmaste ren skjuvkraft i materialbryggan mellan det andra övre axiella partiet 26 och det första övre axiella partiet 22. Då vridkraften på nyckeln ll övervinner skjuvhållfastheten hos denna materialbrygga, skjuvas materialbryggan isär under bildande av respektive brottytor på det andra 26 respektive första 22 övre axiella partierna. Dessa brottytor uppvisar tack vare att avskiljningen sker genom skjuvning stor planhet och jämnhet.

Då det andra övre axiella partiet 26 avskilts från det första övre axiella partiet 22 och det nedre axiella partiet 21 hos det delbara stiftet 8 kan kärnan 2 vridas vidare, såsom illustreras i fig. 7e.

Vid fortsatt vridning av kärnan 2 intar denna det i fig. 7f visade läget. I detta läge är urtagningen 30 placerad i linje med cylinderhusets första stiftkanal 4a. Det avskiljda andra axiella övre partiet 22 kan härvid falla ned i urtagningen 30 och förvaras där under fortsatt användning av låscylindern.

Tappen 31 träs härvid in igenom det centrala hål som forms av loppet 24 igenom det andra övre axiella partiet 26, vilket bidrar till att korrekt positionera detta avskilda parti 26 i urtagningen 30. Som framgår av fig. 7f fyller tappen 31 också en funktion i det att den hindrar det första överstiftet 5a från att falla ned i urtagningen 31. 10 15 20 25 30 53¶ ÅBÉ 16 I fig. 7g visas det läge som intas om den första nyckeln 10 åter förs in i nyckel kanalen 9. Som framgår av figuren kommer då det första överstiftet 5a att blockera vridning av kärnan 2 varvid denna nyckel inte längre går att använda för att låsa upp ett lås i vilket lâscylindern är anordnat. Däremot är det möjligt att använda den andra nyckeln ll för fortsatt manövrering av läscylindern och det lås i vilket det är anordnat. I fig. 7h illustreras vidare att det, även efter den ovan beskrivna omkodningen, är möjligt att använda den i fig. 2c illustrerade första huvudnyckeln 13. Denna huvudnyckel 13 lyfter understiftet 7a så att dess övre ände placeras i linje med delningslinjen 15. Vid användning av huvudnyckeln 13 kommer således det delbara stiftet 8 alltid att förskjutas upp så att det helt upptas i cylinderns första stiftkanal 4a.

Därmed har det första delbara understiftet 7a inte någon inverkan på blockeringen av kärnan 2 då huvudnyckeln 13 är införd i nyckelkanalen. Huvudnyckeln 13 går således att använda oavsett hur många övre axiella partier som avskilts från det delbara stiftet 8.

Det inses vidare att på samma sätt som låscylindern medelst den andra nyckeln ll kan omkodas genom avskiljning av det andra övre axiella partiet så kan den i fig. 2b visade tredje nyckeln 12 användas för en andra omkodning. Sådan ytterligare omkodning kan vara önskvärd exempelvis om också den andra nyckeln förkommer. Den andra omkodningen sker på ett till det ovan beskrivna sättet motsvarande sätt, varvid det delbara stiftets första axiella övre parti 22 avskiljs från det nedre axiella paritet 21 och placeras i urtagningen 30, utanför det tidigare avskilda partiet 26.

Det inses också att antalet möjliga omkodningar med avseende på en stiftkanal kan varieras genom användande av olika första understift. Således medger det i fig. 3a visade delbara 10 15 EBQ 43% 17 stiftet 8' endast en omkodning, medan det i fig. 5 visade delbara stiftet 8" medger tre omkodningar.

Såsom också antyds i fig. 1, 2a-c och 6 kan också motsvarade delbara stift vara anordnade i en eller flera andra stift- kanaler. Härigenom möjliggörs på motsvarande sätt till det som beskrivits ovan, exempelvis omkodning med avseende på en huvudnyckel.

Ovan har exemplifierande utföringsformer beskrivits det inses emellertid att dessa exempel inte är begränsande för uppfinningen utan att denna kan varieras fritt inom ramen för de efterföljande kraven. Exempelvis kan uppfinningen istället för tillämpas vid en låscylinder med kantstift lika gärna tillämpas vid en cylinder med sidostift. Det är också möjligt att tillämpa uppfinningen vid cylindrar med både kant- och sidostift, varvid det delbara stiftet eller de delbara stiften kan vara kantstift, sidostift eller både kant och sidostift.

Claims (9)

10 15 20 25 30 534 48% 18 Krav

1. Låscylinder innefattande ett cylinderhus (1) med en första cylindrisk stiftkanal (4a), en i cylinderhuset roterbar kärna (2) med en till den första stiftkanalen svarande andra cylindrisk stiftkanal (6a), vilken första och andra stiftkanal uppvisar väsentligen samma tvärsnittsgeometri, och åtminstone ett, i den andra stiftkanalen upptaget och genom vridning av en i kärnan införd nyckel, delbart stift för att medge omkodning av låscylindern, kännetecknad av att det delbara stiftet (8, 8', 8") är utformat i ett stycke och innefattar ett första axiellt parti (21) samt ett andra axiellt parti (22), vilka axiella partier är åtskiljda av en materialursparning och uppvisar väsentligen samma tvärsnittsgeometri som den första och andra stiftkanalen.

2. Låscylinder enligt kravet 1, vid vilket det delbara stiftet (8, 8', 8") uppvisar ett invändigt axiellt lopp (24) samt åtminstone ett radiellt utanför loppet anordnat runtomgående spår (23) som sträcker sig från det första (21) och andra (22) partiets mantelyta i radiell riktning in mot loppet.

3. Låscylinder enligt krav 2, vid vilken den första (4a) och den andra (6a) stiftkanalen samt det delbara stiftets (8, 8', 8") första (21) och andra (22) axiella partier är cirkulärcylindriska.

4. Låscylinder enligt något av kraven 1-3, vid vilken det delbara stiftet (8, 8', 8") är utformat av nysilver och dess tvärsnittsarea vid materialursparningen är mellan omkr. 0,33 och omkr. 0,55 nmf, företrädesvis omkr. 0,44 nmf.

5. Låscylinder enligt något av kraven l-4, vid vilken kärnan (2) vid sin yttre mantelyta uppvisar en utåt öppen urtagning 10 53% 48? 19 (30), vars centrum är anordnat i väsentligen samma radiella plan som den första stiftkanalens (4a) centrum, för upptagande av ett avskiljt parti av det delbara stiftet (8, 8', 8")-

6. Låscylinder enligt kravet 5, vid vilken en tapp (31) är radiellt anordnad i kärnans (2) utåt öppna urtagning (30).

7. Låscylinder enligt något av kraven 1-6, vid vilken det delbara stiftet (8, 8") uppvisar två eller flera axiellt efter varandra anordnade radiellt utanför loppet (24) anordnade runtomgående spår (23, 27, 29) som sträcker si9 från det delbara stiftets mantelyta i radiell riktning in mot loppet.

8. Låscylinder enligt något av kraven l-7, innefattande två eller flera delbara understift.

9. Läs innefattande en lâscylinder enligt något av kraven 1-8.