SE530724C2 - Lodmaterial, förfarande för att löda med detta lodmaterial, lött föremål framställt med förfarandet samt lodpasata innefattande lodmaterialet - Google Patents

Lodmaterial, förfarande för att löda med detta lodmaterial, lött föremål framställt med förfarandet samt lodpasata innefattande lodmaterialet

Info

Publication number
SE530724C2
SE530724C2 SE0602466A SE0602466A SE530724C2 SE 530724 C2 SE530724 C2 SE 530724C2 SE 0602466 A SE0602466 A SE 0602466A SE 0602466 A SE0602466 A SE 0602466A SE 530724 C2 SE530724 C2 SE 530724C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
weight
alloy
range
solder
soldered
Prior art date
Application number
SE0602466A
Other languages
English (en)
Other versions
SE0602466L (sv
Inventor
Per Sjoedin
Original Assignee
Alfa Laval Corp Ab
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Alfa Laval Corp Ab filed Critical Alfa Laval Corp Ab
Priority to SE0602466A priority Critical patent/SE530724C2/sv
Priority to AU2007320099A priority patent/AU2007320099B2/en
Priority to RU2009122975/02A priority patent/RU2458770C2/ru
Priority to BRPI0718907A priority patent/BRPI0718907B1/pt
Priority to KR1020167017205A priority patent/KR20160083130A/ko
Priority to US12/515,046 priority patent/US8287805B2/en
Priority to CN2007800425315A priority patent/CN101588890B/zh
Priority to JP2009537116A priority patent/JP2010510067A/ja
Priority to EP07835209A priority patent/EP2081730A4/en
Priority to KR1020097012450A priority patent/KR20090084942A/ko
Priority to CA2669961A priority patent/CA2669961C/en
Priority to KR1020147026277A priority patent/KR20140119204A/ko
Priority to PCT/SE2007/001010 priority patent/WO2008060225A1/en
Publication of SE0602466L publication Critical patent/SE0602466L/sv
Publication of SE530724C2 publication Critical patent/SE530724C2/sv
Priority to NO20091967A priority patent/NO20091967L/no
Priority to US13/609,681 priority patent/US20130084467A1/en
Priority to JP2013101386A priority patent/JP6170723B2/ja

Links

Classifications

    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K35/00—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting
    • B23K35/22—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting characterised by the composition or nature of the material
    • B23K35/24—Selection of soldering or welding materials proper
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B32—LAYERED PRODUCTS
    • B32B—LAYERED PRODUCTS, i.e. PRODUCTS BUILT-UP OF STRATA OF FLAT OR NON-FLAT, e.g. CELLULAR OR HONEYCOMB, FORM
    • B32B15/00—Layered products comprising a layer of metal
    • B32B15/01—Layered products comprising a layer of metal all layers being exclusively metallic
    • B32B15/011—Layered products comprising a layer of metal all layers being exclusively metallic all layers being formed of iron alloys or steels
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K1/00—Soldering, e.g. brazing, or unsoldering
    • B23K1/19—Soldering, e.g. brazing, or unsoldering taking account of the properties of the materials to be soldered
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K35/00—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting
    • B23K35/02—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting characterised by mechanical features, e.g. shape
    • B23K35/0222—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting characterised by mechanical features, e.g. shape for use in soldering, brazing
    • B23K35/0244—Powders, particles or spheres; Preforms made therefrom
    • B23K35/025—Pastes, creams, slurries
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K35/00—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting
    • B23K35/22—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting characterised by the composition or nature of the material
    • B23K35/24—Selection of soldering or welding materials proper
    • B23K35/30—Selection of soldering or welding materials proper with the principal constituent melting at less than 1550 degrees C
    • B23K35/3053—Fe as the principal constituent
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K35/00—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting
    • B23K35/22—Rods, electrodes, materials, or media, for use in soldering, welding, or cutting characterised by the composition or nature of the material
    • B23K35/24—Selection of soldering or welding materials proper
    • B23K35/30—Selection of soldering or welding materials proper with the principal constituent melting at less than 1550 degrees C
    • B23K35/3053—Fe as the principal constituent
    • B23K35/308—Fe as the principal constituent with Cr as next major constituent
    • B23K35/3086—Fe as the principal constituent with Cr as next major constituent containing Ni or Mn
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B32—LAYERED PRODUCTS
    • B32B—LAYERED PRODUCTS, i.e. PRODUCTS BUILT-UP OF STRATA OF FLAT OR NON-FLAT, e.g. CELLULAR OR HONEYCOMB, FORM
    • B32B15/00—Layered products comprising a layer of metal
    • B32B15/01—Layered products comprising a layer of metal all layers being exclusively metallic
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C33/00—Making ferrous alloys
    • C22C33/02—Making ferrous alloys by powder metallurgy
    • C22C33/0257—Making ferrous alloys by powder metallurgy characterised by the range of the alloying elements
    • C22C33/0278—Making ferrous alloys by powder metallurgy characterised by the range of the alloying elements with at least one alloying element having a minimum content above 5%
    • C22C33/0285—Making ferrous alloys by powder metallurgy characterised by the range of the alloying elements with at least one alloying element having a minimum content above 5% with Cr, Co, or Ni having a minimum content higher than 5%
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/001—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing N
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/002—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing In, Mg, or other elements not provided for in one single group C22C38/001 - C22C38/60
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/04—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing manganese
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/34—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with more than 1.5% by weight of silicon
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/42—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with copper
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/44—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with molybdenum or tungsten
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
    • C22C—ALLOYS
    • C22C38/00—Ferrous alloys, e.g. steel alloys
    • C22C38/18—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium
    • C22C38/40—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel
    • C22C38/54—Ferrous alloys, e.g. steel alloys containing chromium with nickel with boron
    • F—MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING; WEAPONS; BLASTING
    • F28—HEAT EXCHANGE IN GENERAL
    • F28F—DETAILS OF HEAT-EXCHANGE AND HEAT-TRANSFER APPARATUS, OF GENERAL APPLICATION
    • F28F21/00—Constructions of heat-exchange apparatus characterised by the selection of particular materials
    • F28F21/08—Constructions of heat-exchange apparatus characterised by the selection of particular materials of metal
    • F28F21/089—Coatings, claddings or bonding layers made from metals or metal alloys
    • B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
    • B23—MACHINE TOOLS; METAL-WORKING NOT OTHERWISE PROVIDED FOR
    • B23K—SOLDERING OR UNSOLDERING; WELDING; CLADDING OR PLATING BY SOLDERING OR WELDING; CUTTING BY APPLYING HEAT LOCALLY, e.g. FLAME CUTTING; WORKING BY LASER BEAM
    • B23K2103/00—Materials to be soldered, welded or cut
    • B23K2103/02—Iron or ferrous alloys
    • B23K2103/04—Steel or steel alloys
    • B23K2103/05—Stainless steel
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y10—TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC
    • Y10T—TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER US CLASSIFICATION
    • Y10T428/00—Stock material or miscellaneous articles
    • Y10T428/12—All metal or with adjacent metals
    • Y10T428/12493—Composite; i.e., plural, adjacent, spatially distinct metal components [e.g., layers, joint, etc.]
    • Y10T428/12771—Transition metal-base component
    • Y10T428/12778—Alternative base metals from diverse categories
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y10—TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC
    • Y10T—TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER US CLASSIFICATION
    • Y10T428/00—Stock material or miscellaneous articles
    • Y10T428/12—All metal or with adjacent metals
    • Y10T428/12493—Composite; i.e., plural, adjacent, spatially distinct metal components [e.g., layers, joint, etc.]
    • Y10T428/12771—Transition metal-base component
    • Y10T428/12861—Group VIII or IB metal-base component
    • Y10T428/12951—Fe-base component
    • Y10T428/12972—Containing 0.01-1.7% carbon [i.e., steel]
    • Y10T428/12979—Containing more than 10% nonferrous elements [e.g., high alloy, stainless]

Description

Lodmaterial Föreliggande uppfinning avser ett höglegerat järnbaserat lodmaterial, ett förfarande för lödning, en produkt lödd med ett höglegerat järnbaserat lodmaterial.
Uppfinningen Föremål i olika stålmaterial eller järnbaserade legeringsmaterial sammanfogas vanligen genom lödning eller genom lågtemperaturlödning med nickelbaserade eller kopparbaserade lodmaterial. Fortsättningsvis används uttrycket lödning, men detta kan förstås innefatta också lågtemperaturlödning. Lödning är en process för att sammanfoga delar av metall, men lödning kan också användas för att täta föremål eller för att belägga föremål. Lödningstemperaturen ligger under den ursprungliga solidustemperaturen för basmaterialet. Under lödning av materialen är lodmaterialet fullständigt eller delvis smält under värmebehandlingen.
Traditionell lödning av järnbaserade material genomföres med nickelbaserade eller kopparbaserade lodmaterial, och dessa lodmaterial kan orsaka korrosion beroende på t.ex. skillnader i elektrodpotential. Korrosionsproblemen ökar när det lödda föremålet exponeras för en kemisk aggressiv omgivning. Användning av nickelbaserade eller kopparbaserade lodmaterial kan också vara begränsad i ett antal livsmedelsapplikationer beroende på lagstiftning.
Ett problem är smältpunkten hos de beläggnings- eller lodmaterial, som är höglegerade. Vid val av ett lodmaterial eller beläggningsmaterial beaktas solidus- eller liquidustemperaturen hos legeringen och basmaterialet. På senare tid har järnbaserade lodmaterial utvecklats för att löda föremål av traditionella rostfria stål. Dessa järnbaserade lodmaterial fungerar riktigt bra. Ett problem uppstår uppenbarligen när ett föremåls basmaterial är ett höglegerat järnbaserat material, eftersom dessa på senare tid utvecklade järnbaserade lodmaterial kommer att ha en annorlunda elektrodpotential jämfört med det höglegerade järnbaserade materialet. Skillnader i elektrodpotential mellan de lödda områdena och föremålets basmaterial kan orsaka korrosionsproblem när de höglegerade stålföremålen används i vissa miljöer och applikationer. De höglegerade stålen har utvecklats för att erhålla förbättrade egenskaper för applikationer i miljöer, som är korrosiva, kemiskt aggressiva etc. Därför finns det ett behov för att lodmaterialet, vid lödning av höglegerade stål, har liknande egenskaper såsom korrosionsresistens som det höglegerade basmaterialet, eftersom lodmaterialet annars kan begränsa den lödda produktens egenskaper.
Höglegerade järnbaserade material svetsas huvudsakligen i dag, eftersom skillnaden i egenskaper mellan föreliggande lodmaterial som till exempel Cu-, Ni-, och Fe- baserade lodmaterial är för stor. Svetstekniken är dyrbar och tidskrävande och är därför inte önskvärd eftersom svetsning normalt medför riktigt stora spänningar i den framställda produkten.
Följaktligen, tillhandahåller föreliggande uppfinningen ett nytt järnbaserat lodmaterial, som har en mera likvärdig elektrodpotential hos de lödda områdena som det höglegerade järnbaserade basmaterialet i föremålet. Föreliggande uppfinning har också egenskapen att löda ett område under den temperatur vid vilken lodmaterialet är fullständigt smält och förmåga att fylla och väta området och spalter etc. under lödningen. Den föreliggande uppfinningen avser följaktligen ett järnbaserat lodmaterial innefattande en legering som innehåller tre eller flera ämnen i den grupp som består av järn (Fe), krom (Cr), nickel (Ni), och molybden (Mo) och att vikt-% Cr + vikt-% Ni + vikt-% Mo > 33 vikt-%, eller > 38 vikt-%, med förutsättningen att Fe, Cr, Ni, Mo and koppar (Cu) finns närvarande i legeringen och att vikt-% av Fe > vikt-% av Cr och att vikt-% av Ni ä vikt-% of Mo, och att de smältpunktsänkande ämnena innefattar en eller flera av ämnena i gruppen bestående av kisel ( Si), bor (B), och fosfor(P), där Si, B och P finns närvarande i mängder enligt värdet på Index i området från 5 vikt-% till omkring 20 vikt-% enligt följande formel: Index = vikt-% P + 1,1 x vikt-% Si + 3 x vikt-% B.
Föreliggande uppfinning avser också ett järnbaserat lodmaterial innefattande en legering som väsentligen består av 15 till 30 viktprocent, hädanefter vikt-%, krom (Cr), 0 till 5,0 vikt-% mangan (Mn), 15 till 30 vikt-% nickel (Ni), 2,0 till 12 vikt-% molybden (Mo), 0,1 till 4,0 vikt-% koppar (Cu), 0 till 1,0 vikt-% kväve (N), 0 till 20 vikt-% kisel (Si), 0 till 2,0 vikt-% bor (B), 0 till 16 vikt-% fosfor (P) och alternativt 0,0 till 2,5 vikt-%o av var och en eller av flera grundämnen valda från gruppen kol (C), vanadin (V), titan (Ti), volfram (W), aluminium (Al), niob (Nb), hafnium (Hf), och tantal (Ta), legeringen balanseras av Fe, och små oundvikliga mängder av kontaminerande ämnen, och Si, B, och P finns i mängder som sänker smältpunkten, och där Si, B, och P förekommer i mängder enligt föregående formel: Index = vikt-% P + 1,1 x vikt-% Si + 3 x vikt-% B, och värdet på Index ligger inom området 5,5 vikt-% till omkring 18 vikt-%. Enligt ett alternativ av uppfinningen kan legeringen innehålla ovannämnda ämnen där krom ligger i området från 18 till 26 vikt-% eller nickel ligger i området från omkring 16 till omkring 26 vikt-%» eller molybden ligger inom området från 3,0 till 9,0 vikt-% eller kombinationer av dessa. Enligt ett annat alternativ av uppfinningen kan legeringen bestå av de ovannämnda ämnena där krom ligger inom området från omkring 19 till omkring 25 vikt-% eller nickel ligger inom området från omkring 17 till omkring 26 vikt-% eller molybden ligger inom området 3,5 till omkring 8,0 vikt-%, eller kombinationer av dessa.
Enligt en alternativ aspekt av uppfinningen kan något av ämnena vara valda från gruppen bestående av kol (C), vanadin (V), titan (Ti), volfram (W), aluminium (Al), niob (Nb), hafnium (Hf), och tantal (Ta) och finnas i en mängd inom området från 0 till 1,5 vikt-%.
Enligt ännu en alternativ aspekt av uppfinningen kan de kontaminerande ämnena i legeringen vara något av kol (C), syre (O), och svavel (S). Enligt ett annat alternativ kan Ni finnas närvarande i legeringen och mängden ligger inom området 0,1 till 1,0 vikt-%. Enligt ett annat alternativ kan mangan finnas närvarande i legeringen och mängden föreligger inom området 0,1 till 4,5 vikt-%. Enligt ännu en annan alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% eller bor inom området från omkring 0,1 till omkring 1,0 vikt-% eller fosfor inom området från omkring 5,0 till 14 vikt-%, eller kombinationer av dessa.
Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området 8,0 till omkring 12 vikt-% eller bor inom området från omkring 0,1 till 1,0 vikt-% eller fosfor inom området från omkring 5,0 till 14 vikt-%, eller kombinationer av dessa.
Enligt ännu en alternativ aspekt på föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% och bor inom området från omkring 0,25 till omkring 0,8 vikt-% B.
Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla fosfor inom området från omkring 7,0 till omkring 13 vikt-%.
Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området från omkring 2,0 till omkring 8,0 vikt-% och fosfor inom området från omkring 2,0 till omkring 8,0 vikt-%.
Enligt ännu en alternativ aspekt på föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel mindre än 10 vikt-% eller bor mindre än 1,5 vikt-% eller fosfor mindre än 12 vikt-%, eller kombinationer av dessa.
Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% och bor ligger inom området från omkring 0,1 till omkring 1,5 vikt-%.
Enligt ännu en alternativ aspekt av den föreliggande uppfinningen kan legeringen innehålla kisel inom området från omkring 2,5 till omkring 9,0 vikt-% och fosfor ligger inom området från omkring 2,5 till omkring 9,0 vikt-%.
Legeringen enligt uppfinningen kan lämpligen erhålles genom gas- eller vattenatomiseringsprocesser, genom smältspinningsprocesser, genom krossande av göt innehållande det järnbaserade legeringsmaterialet eller genom blandning av legeringar som höglegerade stål med legeringar innehållande Si, P, B, eller kombinationer av dessa, i högre mängder än de höglegerade stål som används genom sammansmältning eller blandning av sådana legeringar med högt krominnehåll, nickelinnehåll, molybdeninnehåll, eller kombinationer av dessa, med legeringar innehållande Si, P, B, eller kombinationer av dessa, i större mängder än de legeringar som använts för sammansmältning.
Enligt en ytterligare alternativ aspekt av den föreliggande uppfinningen kan de järnbaserade lodmaterialen framställas som en pasta. Den järnbaserade lodpastan enligt uppfinningen kan innefatta det järnbaserade lodmaterialet och ett vattenhaltigt bindemedelssystem eller ett organiskt bindemedelssystem. Bindemedelssystemet kan innefatta ett lösningsmedel, som kan vara hydrofilt eller hydrofobt t.ex. vattenbaserat eller oljebaserat. Det oljebaserade bindemedelssystemet kan vara polymerer som poly (meta) akrylat bland andra, kan vara biopolymerer som cellulosaderivat, stärkelse, växer etc. Enligt ett annat alternativ kan den järnbaserade pastan enligt uppfinningen innefatta det järnbaserade lodmaterialet och ett vattenhaltigt bindemedelssystem eller ett organiskt bindningssystem baserat på ett lösningsmedel som vatten, oljor eller kombinationer av dessa. Legeringen som finns i pastan kan vara i form av pulver, granuler etc.
Den föreliggande uppfinningen avser också ett förfarande för att löda artiklar av rostfritt stål, innefattande följande steg: steg (i) anbringande av lodmaterialet enligt uppfinningen på delar av rostfritt stål; steg (ii) alternativt sammansättning av delarna; steg (iii) upphettning i en icke oxiderande atmosfär, en reducerande atmosfär, vakuum eller kombinationer av dessa, av delarna från steg (i) eller steg (ii) till en temperatur av åtminstone 900°C, och upphettning av delarna vid en temperatur av åtminstone 1100°C i åtminstone 15 minuter; steg (iv) och alternativt upprepning av ett eller flera steg (i), steg (ii) och steg (iii).
Enligt ett alternativ till uppfinningen kan förfarandet också innefatta att delarna i steg (iii) förvärms till en temperatur under 1120°C före upphettning till en temperatur av 1200°C under åtminstone 30 minuter. Enligt ett annat alternativ till uppfinningen kan förfarandet också innefatta att delarna i steg (iii) förvärms till en temperatur under 1120°C före upphettning till en temperatur inom området från 1150°C till 1250°C under åtminstone 30 minuter.
Enligt ett alternativ till uppfinningen kan förfarandet också innefatta att delarna i steg (iii) förvärms till en temperatur under 1120°C före upphettning till en temperatur av omkring 1200°C under åtminstone 120 minuter. Sedan värmebehandlas delarna vid en temperatur över 950°C under åtminstone sammanlagt 20 min, detta kan göras under lödcykeln, men också efter lödningen i t.ex. av en andra upphettningskälla.
Enligt ett annat alternativ kan lodmaterialet sprayas som pulver på ytorna, som skall förenas till exempel av en färgsprutningspistol, genom rollmålning, pensling, termisk sprutning, t.ex. höghastighetsflamsprutning (high yelocity oxygen fuel) HVOF etc. eller också kan ytan, fogen etc. täckas av smältor.
Det järnbaserade lodmaterialet kan anbringas på plana ytor eller på stora ytor med hjälp av kapillärkraftsbrytare. Kapillärkraftsbrytarna kan föreligga i form av skåror, spår, banor, kanaler, v eller u formade spår eller gångar etc. eller i form av nät etc. Det järnbaserade lodmaterialet kan anbringas i kapillärkraftsbrytarna, d.v.s. i skårorna, spåren, banorna, passagerna, i de v eller u formade spåren, gångarna, näten etc, eller också kan lodmaterialet anbringas nära kapillärkraftsbrytarna. Under upphettningen kommer det anbringade järnbaserade fyllningsmaterialet flyta till den yta där kapillärkraften skall brytas och löda samman de ytor som är närliggande till varandra. Således tillhandahålls lödda ytor, lödda, förseglade eller täta spalter, fogar etc. mellan plana ytor, där det annars är svårt att löda likformigt. Kapillärkraftsbrytarna möjliggör också lödning av ytor som har stora spalter, delar som har udda form, etc.
När lodmaterialet anbringas mellan två delar nära en kapillärkraftsbrytare kommer det flytande viskösa lodmaterialet stoppa den flytande rörelsen och stanna vid randen av kapillärkraftsbrytaren. En reaktorkanal kan tjäna som en kapillärkraftsbrytare. På en platta med en reaktorkanal anbringas lodmaterial och en barriärplatta eller liknande placeras i kontakt med plattan med reaktorkanal. Det flytande lodmaterialet kommer att stoppas och fixeras vid gränsen till plattan med reaktorkanal, vilket kommer att försegla reaktorplattan mot barriärplattan utan att fylla reaktorkanalen med stelnat lodmaterial.
Hur långt lodmaterial kan flyta mellan två anliggande ytor beror dels på lodmaterialets stelningstid, på avståndet mellan ytorna, och mängden lodmaterial. Eftersom lodmaterial fastnar på varje yta, som skall lödas, blir mellanrummet mellan ytorna smalare. När mellanrummet blir smalare då lodmaterialet stelnar, blir det också samtidigt svårare för lodmaterialet att flyta in i mellanrummet. Den önskade mängden lodmaterial tillförs till kontaktpunkterna, som skall lödas, på något beskrivet eller på något annat sätt. Lodmaterialet kan täcka en yta som är något större än fogkontaktpunkten. Fog kontaktpunkten kan ha en diameter av åtminstone 0,5 mm. Eftersom lödprocessen är en metallisk process och de respektive ytorna som löds är i form av metalliska material, så diffunderar det järnbaserade lodmaterialet under lödprocessen utmed de nära-liggande ytorna, som skall lödas ihop. Fogen eller skarven mellan de två sammanfogade ytorna kommer att mer eller mindre försvinna under lödningsprocessen enligt en aspekt av uppfinningen. Den lödda skarven tillsammans med ytorna hos de metalliska delarna blir en enhet med bara små förändringar i materialsammansättningen hos legeringen. Föreliggande uppfinning avser också en produkt av rostfritt stål erhållen enligt föreliggande förfarande. Den föreliggande uppfinningen avser också en lödd produkt av rostfritt stål, som innefattar åtminstone ett basmaterial av rostfritt stål och lött med lodmaterial enligt uppfinningen.
Enligt en alternativ aspekt av uppfinningen kan produkterna eller delarna vara valda från reaktorer, separatorer, kolonner, värmeväxlare, eller utrustning för kemiska anläggningar eller livsmedelsanläggningar, eller för bilindustrin. Enligt en annan alternativ aspekt kan föremålen vara värmeväxlare, plattreaktorer, eller kombinationer av dessa. Enligt en annan alternativ aspekt av uppfinningen kan den lödda artikeln vara en skalskiva, som används i en separator. Enligt en alternativ aspekt kan produkterna, vara lödda värmeväxlarplattor, lödda reaktorplattor, eller kombinationer av dessa.
När delarna är värmeväxlarplattor, kan plattorna vara ändplattor, anslutningsplattor, tätande plattor, ramplattor etc, och utgöra ett värmeväxlarsystem. Var och en av värmeväxlarplattorna innefattar åtminstone en portöppning, vilka portöppningar tillsammans bildar delar av en kanal när plattorna placeras på varandra. Plattorna staplas tillsammans i en plattstapel eller ett plattpaket i plattvärmeväxlaren. Plattpaketet innefattar ett antal kanaler mellan plattorna, som rymmer ett antal media. Medierna i närbelägna kanaler är föremål för värmeöverföring genom värmeöverföringsplattan på konventionellt sätt. Plattorna kan innefatta en kant, som delvis kan sträcka sig ner och över kantdelen hos en närbelägen värmeväxlingsplatta i plattstapeln. Kanterna hos plattorna tätar mot närbelägna värmeväxlarplattor på ett sådant sätt att en kanal bildas mellan plattorna. Denna kanal tillåter antingen flöde av ett medium eller är stängd så att inget flöde förekommer och kanalen är därför tom. För att förstärka plattpaketet och portområdena, kan en anslutningsplatta eller ändplatta anbringas mot paketet. Ytorna hos ändplattan eller anslutningsplattan kan vara plana så att kontaktytorna mellan ytorna kan maximeras. Som tidigare nämnts, samverkar respektive portöppningar så att en kanal bildas. På insidan av denna portkanal finns därför en fog mellan plattorna. För att förhindra läckage vid denna fog kan lodmaterial anbringas runt portområdet mellan plattorna. Lodmaterialet kan placeras i eller nära en kapillärkraftsbrytare, som kan sträcka sig helt eller delvis runt portområdet mellan plattorna. I plattpaketet kan lodmaterial anbringas på olika förformade eller förutbestämda delar hos plattorna. Under lödningsprocessen, blir lodmaterialet visköst och flyter från de anbringade punkterna ut mellan plattorna beroende på kapillärkrafterna. Fördelen med att anbringa lodmaterial på förutbestämda platser gör det möjligt att kontrollera volymen och mängden lodmaterial och kontrollera vilka delar av ytorna som skall lödas och vilka som inte skall lödas. När en värmeväxlare skall lödas krävs åtminstone tre värmeväxlarplattor, men det är vanligt att flera plattor löds tillsammans. Enligt en alternativ aspekt hos uppfinningen löds ett plattpaket av flera plattor tillsammans samtidigt i samma ugn.
Lödförfarandet enligt uppfinningen kan antingen innefatta lödning av den sammansatta artikeln med alla dess delar samtidigt eller så kan artikeln lödas stegvis där delarna först sätts samman och löds ihop, och sedan sätts samman med ytterligare delar och löds ihop, och så vidare med användning av samma slags lodmaterial i varje lödcykel.
Vidare utveckling beskrivs i de oberoende och beroende kraven.
Uppfinningen beskrivs närmare mera detaljerat med hjälp av följande exempel och figurerna 1, 2 och 3. Figurerna 1 och 2 visar foton av lödda områden, som testats i ett "böjtest". Figur 3 visar en uppskattning av smältintervallet visad genom approximering av smältkurvan. Ändamålet med exemplen och figur 1, 2 och 3 är att testa lodmaterialet enligt uppfinningen, och är inte avsedda att begränsa uppfinningens omfattning.
Exempel 1 Försöksprover 1 till 12 gjordes för att undersöka solidus- och liquidustemperaturen hos lodmaterialet enligt uppfinningen. Försöksprovernas sammansättningar sammanfattas i tabell 1.
Image available on "Original document" Liquidus- och solidustemperaturerna hos proverna undersöktes med hjälp av differential termisk analys (DTA). Atmosfären som användes under analysen var argon. Proverna genomfördes med en upphettnings- och kylningshastighet av 10°C/min. Liquidustemperaturen är den temperatur över vilken ämnet är fullständigt flytande. Solidustemperaturen är temperaturen under vilken ämnet är fullständigt fast. Värdena för solidustemperaturen och liquidustemperaturen fastställdes genom uppskattningar av när smältprocessen började och avslutades.
Uppskattningarna genomfördes genom approximering av smältkurvan, som mättes och registrerades som en DTA-kurvan, se figur 3. Smältprocessen kan ses i DTA-kurvan genom ändringen av gradienten i upphettningskurvan. När processen slutföres, blir gradienten konstant igen. För att etablera början och slut hos smältprocessen gjordes en approximering genom att rita tangenter (5) på toppen hos energifallet (6). Tangenterna (7) på baslinjen ritas och där tangenterna (5) och (7) korsar varandra finns ett uppskattat värde på smältintervallet.
Image available on "Original document" Exempel 2 Ett "böjtest" genomfördes på prov nr. 6 och ett foto togs på resultatet, se figur 1. Prov 6 placerades på en platta av basmaterial och upphettades i en vakuumugn under åtminstone 10 minuter vid ungefärligen 1200°C. Testplattan kyldes sedan till rumstemperatur och ett "böjtest" genomfördes. Figur 1 visar basmaterialet 1 vid fotots nedre del, en reaktionszon 2 ovanför basmaterialet, vilken reaktionszon är en zon där lodmaterial och basmaterialet har diffunderat ihop. På toppen av reaktionszonen finns det lödda materialet 3. Fotot visar att böjtestet har åstadkommit en spricka 4 i det lödda materialet 3, vilket var väntat. Det förvånande resultatet var att sprickan inte passerade reaktionszonen 2, utan istället vände sprickan och stoppade. För att dubbelkolla resultatet gjordes ett nytt test med användning av prov nummer 7 och samma procedur, se foto i figur 2. Det andra provet resulterade i en liknande spricka, som också böjde iväg från reaktionszonen.

Claims (12)

10 15 20 25 30 530 7211 fungerar riktigt bra. Ett problem uppstår uppenbarligen när ett föremàls basmaterial är ett höglegerat järnbaserat material, eftersom dessa på senare tid utvecklade järnbaserade lodmaterial kommer att ha en annorlunda elektrodpotential jämfört med det höglegerade järnbaserade materialet. Skillnader i elektrodpotential mellan de lödda områdena och föremålets basmaterial kan orsaka korrosionsproblem när de hög- legerade stålföremålen används i vissa miljöer och applikationer. De höglegerade stàlen har utvecklats för att erhålla förbättrade egenskaper för applikationer i miljöer, som är korrosiva, kemiskt aggressiva etc. Därför flnns det ett behov för att lodmaterialet, vid lödning av höglegerade stål, har liknande egenskaper såsom korrosionsresistens som det höglegerade basmaterialet, eftersom lodmaterialet annars kan begränsa den lödda produktens egenskaper. Höglegerade järnbaserade material svetsas huvudsakligen i dag, eftersom skillnaden i egenskaper mellan föreliggande lodmaterial som till exempel Cu-, Ni-, och Fe- baserade lodmaterial är för stor. Svetstekniken är dyrbar och tidskrävande och är därför inte önskvärd eftersom svetsning normalt medför riktigt stora spänningar i den framställda produkten. Följaktligen, tillhandahåller föreliggande uppfinningen ett nytt järnbaserat lodmaterial, som har en mera likvärdig elektrodpotential hos de lödda områdena som det höglegerade järnbaserade basmaterialet i föremålet. Föreliggande uppfinning har också egenskapen att löda ett område under den temperatur vid vilken lodmaterialet är fullständigt smält och förmåga att fylla och väta området och spalter etc. under lödningen. Den föreliggande uppfinningen avser följaktligen ett järnbaserat lodmaterial innefattande en legering som innehåller tre eller flera ämnen i den grupp som består av järn (Fe), krom (Cr), nickel (Ni), och molybden (Mo) och att 10 15 20 25 530 724 vikt-% Cr + vikt-% Ni + vikt-% Mo 2 33 vikt-%, eller 2 38 vikt-%, med förutsättningen att Fe, Cr, Ni, Mo and koppar (Cu) finns närvarande i legeringen och att vikt-% av Fe > vikt-% av Cr och att vikt-% av Ni z vikt- % of Mo, och att de smältpunktsänkande ämnena innefattar en eller flera av ämnena i gruppen bestående av kisel ( Si), bor (B), och fosfor(P), där Si, B och P finns närvarande i mängder enligt värdet på index i området från 5 vikt-% till omkring 20 vikt-% enligt följande formel: Index = vikt-% P +1,1 x vikt-% Si + 3 x vikt-% B. Föreliggande uppfinning avser också ett järnbaserat lodmaterial innefattande en legering som väsentligen består av 15 till 30 viktprocent, hädanefter vikt-%, krom (Cr), 0 till 5,0 vikt-% mangan (Mn), 15 till 30 vikt-% nickel (Ni), 2,0 till 12 vikt-% molybden (Mo), 0,1 till 4,0 vikt-% koppar (Cu), O till 1,0 vikt-% kväve (N), 0 till 20 vikt-% kisel (Si), 0 till 2,0 vikt-% bor (B), 0 till 16 vikt-% fosfor (P) och alternativt 0,0 till 2,5 vikt-% av var och en eller av flera grundämnen valda från gruppen kol (C), vanadin (V), titan (Ti), volfram (W), aluminium (Al), niob (Nb), hafnium (Hf), och tantal (Ta), legeringen balanseras av Fe, och små oundvikliga mängder av kontaminerande ämnen, och Si, B, och P finns i mängder som sänker smältpunkten, och där Si, B, och P förekommer i mängder enligt föregående formel: index = vikt-% P + 1,1 x vikt-% Si + 3 x vikt-% B, och värdet på Index ligger inom området 5,5 vikt-% till omkring 18 vikt-%. Enligt ett alternativ av uppfinningen kan legeringen innehålla ovannämnda ämnen där krom ligger i området från 18 till 26 vikt-% eller nickel ligger i området från omkring 16 till omkring 26 vikt-% eller molybden ligger inom området från 3,0 till 9,0 vikt-% eller kombinationer av dessa. Enligt ett annat alternativ av uppfinningen kan legeringen bestå av de ovannämnda ämnena där krom ligger inom området från omkring 19 till omkring 25 vikt-% eller nickel ligger inom 10 15 20 25 30 530 724 området från omkring 17 till omkring 26 vikt-% eller molybden ligger inom området 3,5 till omkring 8,0 vikt-%, eller kombinationer av dessa. Enligt en alternativ aspekt av uppfinningen kan något av ämnena vara valda från gruppen bestående av kol (C), vanadin (V), titan (Ti), volfram (W), aluminium (Al), niob (Nb), hafnium (Hf), och tantal (Ta) och finnas i en mängd inom området fràn 0 till 1,5 vikt-%. Enligt ännu en alternativ aspekt av uppfinningen kan de kontaminerande ämnena i legeringen vara något av kol (C), syre (O), och svavel (S). Enligt ett annat alternativ kan Ni finnas närvarande i legeringen och mängden ligger inom området 0,1 till 1,0 vikt-%. Enligt ett annat alternativ kan mangan finnas närvarande i legeringen och mängden föreligger inom området 0,1 till 4,5 vikt-%. Enligt ännu en annan alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% eller bor inom området från omkring 0,1 till omkring 1,0 vikt-% eller fosfor inom området från omkring 5,0 till 14 vikt-%, eller kombinationer av dessa. Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området 8,0 till omkring 12 vikt-% eller bor inom området från omkring 0,1 till 1,0 vikt-% eller fosfor inom området från omkring 5,0 till 14 vikt-%, eller kombinationer av dessa. Enligt ännu en alternativ aspekt på föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla kisel inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% och bor inom området från omkring 0,25 till omkring 0,8 vikt-% B. Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan legeringen innehålla fosfor inom området från omkring 7,0 till omkring 13 vikt-%. 10 15 20 25 30 530 724 Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan Iegeringen innehålla kisel inom området från omkring 2,0 till omkring 8,0 vikt-% och fosfor inom området från omkring 2,0 till omkring 8,0 vikt-%. Enligt ännu en alternativ aspekt på föreliggande uppfinning kan Iegeringen innehålla kisel mindre än 10 vikt-% eller bor mindre än 1,5 vikt-% eller fosfor mindre än 12 vikt-%, eller kombinationer av dessa. Enligt ännu en alternativ aspekt av föreliggande uppfinning kan Iegeringen innehålla kisel inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% och bor ligger inom området från omkring 0,1 till omkring 1,5 vikt-%. Enligt ännu en alternativ aspekt av den föreliggande uppfinningen kan Iegeringen innehålla kisel inom området från omkring 2,5 till omkring 9,0 vikt-% och fosfor ligger inom området från omkring 2,5 till omkring 9,0 vlkt-%. Legeringen enligt uppfinningen kan lämpligen erhålles genom gas- eller vattenatomiseringsprocesser, genom smältspinningsprocesser, genom krossande av göt innehållande det järnbaserade legeringsmaterialet eller genom blandning av legeringar som höglegerade stål med legeringar innehållande Si, P, B, eller kombinationer av dessa, i högre mängder än de höglegerade stål som används genom sammansmåltning eller blandning av sådana legeringar med högt krominnehåll, nickelinnehåll, molybdeninnehåll, eller kombinationer av dessa, med legeringar innehållande Si, P, B, eller kombinationer av dessa, i större mängder än de legeringar som använts för sammansmältning. 10 15 20 25 30 530 "QEQ Enligt en ytterligare alternativ aspekt av den föreliggande uppfinningen kan de järnbaserade lodmaterialen framställas som en pasta. Den järnbaserade innefatta det lodpastan enligt uppfinningen kan järnbaserade lodmaterialet och ett vattenhaltigt bindemedelssystem eller ett organiskt bindemedelssystem. Bindemedelssystemet kan innefatta ett lösningsmedel, som kan vara hydrofilt eller hydrofobt t.ex. vattenbaserat eller oljebaserat. Det oljebaserade bindemedelssystemet kan vara polymerer som poly (meta) akrylat bland andra, kan vara biopolymerer som cellulosaderivat, stärkelse, vaxer etc. Enligt ett annat alternativ kan den järnbaserade pastan enligt uppfinningen innefatta det järnbaserade lodmaterialet och ett vattenhaltigt bindemedelssystem eller ett organiskt bindningssystem baserat på ett lösningsmedel som vatten, oljor eller kombinationer av dessa. Legeringen som finns i pastan kan vara i form av pulver, granuler etc. Den föreliggande uppfinningen avser också ett förfarande för att löda artiklar av rostfritt stål, innefattande följande steg: steg (i) anbringande av lodmaterialet enligt uppfinningen på delar av rostfritt stål; steg (ii) alternativt sammansättning av delarna; steg (iii) upphettning i en icke oxiderande atmosfär, en reducerande atmosfär, vakuum eller kombinationer av dessa, av delarna från steg (i) eller steg (ii) till en temperatur av åtminstone 900°C, och upphettning av delarna vid en temperatur av åtminstone 1100°C i åtminstone 15 minuter; steg (iv) och alternativt upprepning av ett eller flera steg (i), steg (ii) och steg (iii). Enligt ett alternativ till uppfinningen kan förfarandet också innefatta att delarna i steg (iii) förvärms till en temperatur under 1120°C före upphettning till en temperatur av 1200°C under åtminstone 30 minuter. 10 15 20 25 530 724 Enligt ett annat alternativ till uppfinningen kan förfarandet också innefatta att delarna i steg (iii) förvärms till en temperatur under 1120°C före upphettning till en temperatur inom området från 1150°C till 1250°C under åtminstone 30 minuter. Enligt ett alternativ till uppfinningen kan förfarandet också innefatta att delarna i steg (iii) förvärms till en temperatur under 1120°C före upphettning till en temperatur av omkring 1200°C under åtminstone 120 minuter. Sedan värmebehandlas delarna vid en temperatur över 950°C under åtminstone sammanlagt 20 min, detta kan göras under lödcykeln, men också efter lödningen i t.ex. av en andra upphettningskälla. Enligt ett annat alternativ kan lodmaterialet sprayas som pulver på ytorna, som skall förenas till exempel av en färgsprutningspistol, genom rollmålning, pensling, termisk sprutning, t.ex. höghastighetsflamsprutning (high yelocity gxygen fuel) HVOF etc. eller också kan ytan, fogen etc. täckas av smältor. Det järnbaserade lodmaterialet kan anbringas på plana ytor eller på stora ytor med hjälp av kapillårkraftsbrytare. Kapillärkraftsbrytarna kan föreligga i form av skåror, spår, banor, kanaler, v eller u formade spår eller gångar etc. eller i form av nät etc. Det järnbaserade lodmaterialet kan anbringas i kapillärkraftsbrytarna, d.v.s. i skårorna, spåren, banorna, passagerna, i de v eller u formade spåren, gångarna, näten etc., eller också kan lod- materialet anbringas nära kapillärkraftsbrytarna. Under upphettningen kommer det anbringade järnbaserade fyllningsmaterialet flyta till den yta där kapillärkraften skall brytas och löda samman de ytor som är närliggande till varandra. Således tillhandahålls lödda ytor, lödda, förseglade eller täta spalter, fogar etc. mellan plana ytor, där det annars 10 15 20 25 30 530 724 är svårt att löda likformigt. Kapillärkraftsbrytarna möjliggör också lödning av ytor som har stora spalter, delar som har udda form, etc. När lodmaterialet anbringas mellan två delar nära en kapillärkraftsbrytare kommer det flytande viskösa lodmaterialet stoppa den flytande rörelsen och stanna vid randen av kapillärkraftsbrytaren. En reaktorkanal kan tjäna som en kapillärkraftsbrytare. På en platta med en reaktorkanal anbringas lodmaterial och en barriärplatta eller liknande placeras i kontakt med plattan med reaktorkanal. Det flytande lodmaterialet kommer att stoppas och fixeras vid gränsen till plattan med reaktorkanal, vilket kommer att försegla reaktorplattan mot barriärplattan utan att fylla reaktorkanalen med stelnat lodmaterial. Hur långt lodmaterial kan flyta mellan två anliggande ytor beror dels på lodmaterialets stelningstid, på avståndet mellan ytorna, och mängden lodmaterial. Eftersom lodmaterial fastnar på varje yta, som skall lödas, blir mellanrummet mellan ytorna smalare. När mellanrummet blir smalare då lodmaterialet stelnar, blir det också samtidigt svårare för lodmaterialet att flyta in i mellanrummet. Den önskade mängden lodmaterial tillförs till kontaktpunkterna, som skall lödas, på något beskrivet eller på något annat sätt. Lodmaterialet kan täcka en yta som är något större än fogkontaktpunkten. Fogkontaktpunkten kan ha en diameter av åtminstone 0,5 mm. Eftersom lödprocessen är en metallisk process och de respektive ytorna som löds är i form av metalliska material, så diffunderar det järnbaserade lodmaterialet under lödprocessen utmed de nära- liggande ytorna, som skall lödas ihop. Fogen eller skarven mellan de två sammanfogade ytorna kommer att mer eller mindre försvinna under lödningsprocessen enligt en aspekt av uppfinningen. Den lödda skarven tillsammans med ytorna hos de metalliska delarna blir en enhet med bara små förändringar i materialsammansättningen hos legeringen. 10 15 20 25 30 530 724 Föreliggande uppfinning avser också en produkt av rostfritt stål erhållen enligt föreliggande förfarande. Den föreliggande uppfinningen avser också en lödd produkt av rostfritt stål, som innefattar åtminstone ett basmaterial av rostfritt stål och lött med lodmaterial enligt uppfinningen. Enligt en alternativ aspekt av uppfinningen kan produkterna eller delarna vara valda från reaktorer, separatorer, kolonner, vårmeväxlare, eller utrustning för kemiska anläggningar eller livsmedelsanläggningar, eller för bilindustrin. Enligt en annan alternativ aspekt kan föremålen vara värmeväxlare, plattreaktorer, eller kombinationer av dessa. Enligt en annan alternativ aspekt av uppfinningen kan den lödda artikeln vara en skalskiva, som används i en separator. Enligt en alternativ aspekt kan produkterna, vara lödda värmeväxlarplattor, lödda reaktorplattor, eller kombinationer av dessa. När delarna år värmeväxlarplattor, kan plattorna vara ändplattor, anslutningsplattor, tätande plattor, ramplattor etc., och utgöra ett värmeväxlarsystem. Var och en av värmeväxlarplattorna innefattar åtminstone en portöppning, vilka portöppningar tillsammans bildar delar av en kanal när plattorna placeras på varandra. Plattorna staplas tillsammans i en plattstapel eller ett plattpaket i plattvärmeväxlaren. Plattpaketet innefattar ett antal kanaler mellan plattorna, som rymmer ett antal media. Medierna i närbelägna kanaler är föremål för värmeöverföring genom värmeöverföringsplattan på konventionellt sätt. Plattorna kan innefatta en kant, som delvis kan sträcka sig ner och över kantdelen hos en närbelägen värmeväxlingsplatta i plattstapeln. Kanterna hos plattorna tätar mot närbelägna värmeväxlarplattor på ett sådant sätt att en kanal bildas mellan plattorna. Denna kanal tillåter antingen flöde av ett medium eller är stängd så att inget flöde förekommer och kanalen är därför tom. För att förstärka plattpaketet och portområdena, kan en 10 15 20 25 30 530 ?24 10 anslutningsplatta eller ändplatta anbringas mot paketet. Ytorna hos ändplattan eller anslutningsplattan kan vara plana så att kontaktytorna mellan ytorna kan maximeras. Som tidigare nämnts, samverkar respektive portöppningar så att en kanal bildas. På insidan av denna portkanal finns därför en fog mellan plattorna. För att förhindra läckage vid denna fog kan lodmaterial anbringas runt portomràdet mellan plattorna. Lodmaterialet kan placeras i eller nära en kapillärkraftsbrytare, som kan sträcka sig helt eller delvis runt portomràdet mellan plattorna. I plattpaketet kan lodmaterial anbringas på olika förformade eller förutbestämda delar hos plattorna. Under lödningsprocessen, blir lodmaterialet visköst och flyter från de anbringade punkterna ut mellan plattorna beroende på kapillärkrafterna. Fördelen med att anbringa lodmaterial på förutbestämda platser gör det möjligt att kontrollera volymen och mängden lodmaterial och kontrollera vilka delar av ytorna som skall lödas och vilka som inte skall lödas. När en värmeväxlare skall lödas krävs åtminstone tre värmeväxlarplattor, men det är vanligt att flera plattor löds tillsammans. Enligt en alternativ aspekt hos uppfinningen löds ett plattpaket av flera plattor tillsammans samtidigt i samma ugn. Lödförfarandet enligt uppfinningen kan antingen innefatta lödning av den sammansatta artikeln med alla dess delar samtidigt eller så kan artikeln lödas stegvis där delarna först sätts samman och löds ihop, och sedan sätts samman med ytterligare delar och löds ihop, och så vidare med användning av samma slags lodmaterial i varje lödcykel. Vidare utveckling beskrivs i de oberoende och beroende kraven. Uppfinningen beskrivs närmare mera detaljerat med hjälp av följande exempel och figurerna 1, 2 och 3. Figurerna 1 och 2 visar foton av lödda områden, som testats i ett "böjtest". Figur 3 visar en uppskattning av 10 530 72!! 11 smältintervallet visad genom approximering av smältkurvan. Ändamålet med exemplen och figur 1, 2 och 3 är att testa lodmaterialet enligt uppfinningen, och är inte avsedda att begränsa uppfinningens omfattning. Exempel 1 Försöksprover 1 till 12 gjordes för att undersöka solidus- och liquidus- temperaturen hos lodmaterialet enligt uppfinningen. Försöksprovernas sammansättningar sammanfattas i tabell 1. Tabell 1 Nr. Fe Cr Mn Ni Mo Si B P Cu N 10.5 1 42.61 20.1 1.03 18.2 6.2 8 0.49 0.79 0.19 10.9 2 42.04 20.2 1.01 18.3 6.15 5 0.57 0.78 0.23 11.5 3 41.27 20.4 1.05 18.3 6,11 3 0.58 0.76 0.16 11.2 4 41.45 20.5 1.05 18.1 6.31 2 0.58 0.79 0.065 11.9 5 40.84 20.3 0.9 18.4 6.22 1 0.66 0.77 0.08 6 41.63 20.5 1.45 18.4 6.18 11.1 0.74 0.13 7 40.33 20.4 1.18 18.1 6.2 13.0 0.79 0.23 8 41.35 20.3 1.1 18.3 6.24 5.66 6.3 0.75 0.095 9 39.49 20.3 1.11 18.1 6.3 6.48 7.5 0.72 0.2 10.7 10 37.87 23.0 1.0 19.9 5.95 9 0.72 0.77 0.076 11 43.87 20.2 1.15 18.0 6.25 9.46 0.26 0.73 0.08 42.54 11.3 12 7 19.8 1.16 17.8 6.29 1 0.28 0.76 0.053 Liquidus- och solidustemperaturerna hos proverna undersöktes med hjälp av differential termisk analys (DTA). Atmosfären som användes under 10 15 530 724 12 analysen var argon. Proverna genomfördes med en upphettnings- och kylningshastighet av 10°C/min. Liquidustemperaturen är den temperatur över vilken ämnet är fullständigt flytande. Solidustemperaturen är temperaturen under vilken ämnet är fullständigt fast. Värdena för solidustemperaturen och liquidustemperaturen fastställdes genom uppskattningar av när smältprocessen började och avslutades. Uppskattningarna genomfördes genom approximering av smältkurvan, som mättes och registrerades som en DTA-kurvan, se figur 3. Smältprocessen kan ses i DTA-kurvan genom ändringen av gradlenten i upphettningskurvan. När processen slutföres, blir gradlenten konstant igen. För att etablera början och slut hos smältprocessen gjordes en approximering genom att rita tangenter (5) på toppen hos energifallet (6). Tangenterna (7) på baslinjen ritas och där tangenterna (5) och (7) korsar varandra finns ett uppskattat värde på smältintervallet. Tabell 2 Prov nr. Solidustemperatur Liquidustemperatur l°Cl l°C] 1 1097 1221 2 1094 1221 3 1101 1216 4 1113 1197 5 1 114 1200 6 1038 1074 7 1038 1057 8 1047 1112 9 1037 1119 10 1105 1220 11 1110 1258 12 1111 1242 10 15 20 530 724 13 Exempel 2 Ett ”böjtest” genomfördes på prov nr. 6 och ett foto togs på resultatet, se figur 1. Prov 6 placerades på en platta av basmaterial och upphettades i en vakuumugn under åtminstone 10 minuter vid ungefärligen 1200°C. Testplattan och ett kyldes sedan till rumstemperatur ”böjtest” genomfördes. Figur 1 visar basmaterialet 1 vid fotots nedre del, en reaktionszon 2 ovanför basmaterialet, vilken reaktionszon är en zon där lodmaterial och basmaterialet har diffunderat ihop. På toppen av reaktionszonen finns det lödda materialet 3. Fotot visar att böjtestet har åstadkommit en spricka 4 i det lödda materialet 3, vilket var väntat. Det förvånande resultatet var att sprickan inte passerade reaktionszonen 2, utan istället vände sprickan och stoppade. För att dubbelkolla resultatet gjordes ett nytt test med användning av prov nummer 7 och samma procedur, se foto i figur 2. Det andra provet resulterade i en liknande spricka, som också böjde iväg från reaktionszonen. 10 15 20 25 530 724 14 Patentkrav
1. Ett järnbaserat Iodmaterial innefattande en Iegering bestående huvudsakligen av: (i) 15 till 30 vikt-% krom (Cr); (ii) 0 till 5,0 vikt-% mangan (Mn); (iii) 15 till 30 vikt-% nickel (Ni); (iv) 2,0 till 12 vikt-% molybden (Mo); (v) 0,1 till 4,0 vikt-% koppar (Cu); (vi) 0 till 1,0 vikt-% kväve (N); (vii) 0 till 20 vikt-% kisel (Si); 0 till 2,0 vikt-% bor (B); (ix) 0 till 16 vikt-% (P); valfritt 0,0 till 2,5 vikt-% av varje av ett eller flera ämnen valda från gruppen bestående av kol (C), vanadin (V), titan (Ti), volfram (W), aluminium (Al), niob (Nb), hafnium (Hf), och tantal (Ta); legeringen balanseras med Fe, och små oundvikliga mängder av förorenande och där Si, B, och P finns i smälttemperaturen, och Si, B och P finns i mängder enligt följande formel: lndex= vikt-% P + 1,1 x vikt-% Si + 3 x vikt-% B, och värdet på Index är inom området från omkring 5 vikt-% till omkring 20. (vill) ämnen: mängder som sänker
2. Lodmaterialet enligt krav 1, där de kontaminerande ämnena är något av kol (C), syre (O), och svavel (S).
3. Lodmaterialet enligt krav 1 eller 2, där krom finns inom området från omkring 18 till omkring 26 vikt-% eller nickel finns inom området från omkring 16 till omkring 26 vikt-% eller molybden finns inom området från omkring_3,0 till omkring 9,0 vikt-%, eller kombinationer av dessa. 10 15 20 25 30 530 72-*11 15
4. Lodmaterialet enligt krav 1, 2 eller 3, där kisel finns inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% eller bor finns inom området från omkring 0,1 till omkring 1,0 vikt-% eller fosfor finns inom området från omkring 5,0 till omkring 14 vikt-%, eller kombinationer av dessa.
5. Lodmaterial enligt något av föregående krav, där kisel finns inom området från omkring 8,0 till omkring 12 vikt-% och bor finns området från omkring 0,1 till omkring 1,5 vikt-%.
6. Lodmaterial enligt något av föregående krav, där kisel finns inom området från omkring 2,5 till omkring 9,0 vikt-% och fosfor finns inom området från omkring 2,5 till omkring 9,0 vikt-%.
7. Lodmaterialet enligt något av föregående krav, där legeringen framställs smältspinning. genom gas-atomisering eller vatten-atomisering eller
8. Ett förfarande för att löda föremål av rostfritt stål, innefattande följande steg: (i) anbringande av lodmaterialet enligt krav 1 till 7 till delar av rostfritt stål; (ii) alternativt sammanfogande av delarna; (iii) upphettande i en icke oxiderande atmosfär, en reducerande atmosfär, vakuum eller kombinationer av dessa, delarna från steg (i) eller steg (ii) till en temperatur av åtminstone 900°C, och upphettande av delarna vid en temperatur av 1100°C i åtminstone 15 minuter; (iv) och alternativt upprepande av en eller flera av stegen (i), stegen (ii) och steg (iii). 10 15 530 Till 16
9. Förfarandet för Iödning enligt krav 8, där delarna i steg (iii) förvärms till en temperatur under 1120°C före upphettande till en temperatur inom området från omkring 1150°C till 1250°C under åtminstone 30 minuter.
10. Ett lött föremål framställt enligt förfarandet enligt krav 8 eller 9.
11. Det lödda föremålet enligt krav 10, där föremålet är en plattvärme- växlare.
12. En pasta innefattande det järnbaserade materialet enligt något av kraven 1 till 7 och ett vattenhaltigt bindningssystem eller ett organiskt bindningssystem, vattenbaserat, oljebaserat eller kombinationer av dessa, där det oljebaserade bindningsmedlet kan vara polymerer såsom poly(meta)akrylat, biopolymerer som cellulosaderivat, stärkelse, vaxer eller kombinationer av dessa.
SE0602466A 2006-11-17 2006-11-17 Lodmaterial, förfarande för att löda med detta lodmaterial, lött föremål framställt med förfarandet samt lodpasata innefattande lodmaterialet SE530724C2 (sv)

Priority Applications (16)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE0602466A SE530724C2 (sv) 2006-11-17 2006-11-17 Lodmaterial, förfarande för att löda med detta lodmaterial, lött föremål framställt med förfarandet samt lodpasata innefattande lodmaterialet
JP2009537116A JP2010510067A (ja) 2006-11-17 2007-11-14 ろう付け材料、ろう付け方法、ろう付けされた物品、および該ろう付け材料を含むペースト
CA2669961A CA2669961C (en) 2006-11-17 2007-11-14 Brazing material, a method of brazing, a brazed article and a paste comprising this brazing material
BRPI0718907A BRPI0718907B1 (pt) 2006-11-17 2007-11-14 material de brasagem à base de ferro, material de brasagem de artigos de aço inoxidável, e, artigo brasado
KR1020167017205A KR20160083130A (ko) 2006-11-17 2007-11-14 브레이징 재료, 브레이징 방법, 브레이징 물품, 및 이 브레이징 재료를 포함하는 페이스트
US12/515,046 US8287805B2 (en) 2006-11-17 2007-11-14 Brazing material
CN2007800425315A CN101588890B (zh) 2006-11-17 2007-11-14 铜焊材料、铜焊方法、铜焊的制品以及包含此铜焊材料的糊剂
AU2007320099A AU2007320099B2 (en) 2006-11-17 2007-11-14 Brazing material, a method of brazing, a brazed article and a paste comprising this brazing material
EP07835209A EP2081730A4 (en) 2006-11-17 2007-11-14 SOLDERING MATERIAL, METHOD OF SOLDERING, SOLDERED ARTICLE, AND THIS SOLDERING MATERIAL COMPRISING PASTE
KR1020097012450A KR20090084942A (ko) 2006-11-17 2007-11-14 브레이징 재료, 브레이징 방법, 브레이징 물품, 및 이 브레이징 재료를 포함하는 페이스트
RU2009122975/02A RU2458770C2 (ru) 2006-11-17 2007-11-14 Твердый припой, способ пайки твердым припоем, паяное изделие и паста, содержащая этот твердый припой
KR1020147026277A KR20140119204A (ko) 2006-11-17 2007-11-14 브레이징 재료, 브레이징 방법, 브레이징 물품, 및 이 브레이징 재료를 포함하는 페이스트
PCT/SE2007/001010 WO2008060225A1 (en) 2006-11-17 2007-11-14 Brazing material, a method of brazing, a brazed article and a paste comprising this brazing material
NO20091967A NO20091967L (no) 2006-11-17 2009-05-20 Materiale for hardlodding, fremgangsmate for hardlodding, hardloddet artikkel og en pasta omfattende dette materialet for hardlodding
US13/609,681 US20130084467A1 (en) 2006-11-17 2012-09-11 Brazing material, a method of brazing, a brazed article, and a paste comprising this brazing material
JP2013101386A JP6170723B2 (ja) 2006-11-17 2013-05-13 ろう付け材料、ろう付け方法、ろう付けされた物品、および該ろう付け材料を含むペースト

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE0602466A SE530724C2 (sv) 2006-11-17 2006-11-17 Lodmaterial, förfarande för att löda med detta lodmaterial, lött föremål framställt med förfarandet samt lodpasata innefattande lodmaterialet

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE0602466L SE0602466L (sv) 2008-05-18
SE530724C2 true SE530724C2 (sv) 2008-08-26

Family

ID=39401941

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE0602466A SE530724C2 (sv) 2006-11-17 2006-11-17 Lodmaterial, förfarande för att löda med detta lodmaterial, lött föremål framställt med förfarandet samt lodpasata innefattande lodmaterialet

Country Status (12)

Country Link
US (2) US8287805B2 (sv)
EP (1) EP2081730A4 (sv)
JP (2) JP2010510067A (sv)
KR (3) KR20140119204A (sv)
CN (1) CN101588890B (sv)
AU (1) AU2007320099B2 (sv)
BR (1) BRPI0718907B1 (sv)
CA (1) CA2669961C (sv)
NO (1) NO20091967L (sv)
RU (1) RU2458770C2 (sv)
SE (1) SE530724C2 (sv)
WO (1) WO2008060225A1 (sv)

Families Citing this family (38)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
SE523855C2 (sv) 2000-11-10 2004-05-25 Alfa Laval Corp Ab Järnbaserat lodmaterial för sammanfogning av elememt och lödd produkt framställd härmed
SE531988C2 (sv) * 2006-11-17 2009-09-22 Alfa Laval Corp Ab Lodmaterial samt förfarande för lödning med detta material
RU2496626C2 (ru) 2008-03-19 2013-10-27 Хеганес Аб (Пабл) Твердый припой на железохромовой основе
CN102006968B (zh) * 2008-04-18 2013-02-13 福田金属箔粉工业株式会社 铁基耐热耐腐蚀钎料
EP2477784B1 (en) * 2009-09-18 2018-08-29 Höganäs AB Iron-chromium based brazing filler metal
US8888838B2 (en) 2009-12-31 2014-11-18 W. L. Gore & Associates, Inc. Endoprosthesis containing multi-phase ferrous steel
CN102009283B (zh) * 2010-06-30 2012-12-12 江苏锋泰钻石工具制造有限公司 耐空泡腐蚀不锈钢焊丝及其焊接方法
KR20180091105A (ko) 2011-05-26 2018-08-14 유나이티드 파이프라인스 아시아 패시픽 피티이 리미티드 오스테나이트계 스테인리스강
EP2574420B1 (en) 2011-09-29 2014-10-22 Alfa Laval Corporate AB Iron-based brazing composition and method of joining heat transfer plates
US9017823B2 (en) 2011-12-19 2015-04-28 Caterpillar Inc. Machine component with a cavitation resistant coating
DK2644312T3 (en) 2012-03-28 2019-02-25 Alfa Laval Corp Ab Hitherto unknown soldering concept
UA111115C2 (uk) 2012-04-02 2016-03-25 Ейкей Стіл Пропертіс, Інк. Рентабельна феритна нержавіюча сталь
US10105795B2 (en) 2012-05-25 2018-10-23 General Electric Company Braze compositions, and related devices
CN102990248B (zh) * 2012-10-31 2015-12-02 高金菊 一种殷瓦焊接专用焊丝
CN103273216B (zh) * 2013-05-23 2015-08-12 武汉铁锚焊接材料股份有限公司 一种纤维素焊条
EP2853332A1 (en) * 2013-09-26 2015-04-01 Alfa Laval Corporate AB A novel brazing concept
PT2853333T (pt) * 2013-09-26 2019-12-02 Alfa Laval Corp Ab Método de junção de partes de metal utilizando uma camada inibidora de fusão
CA2850698C (en) * 2013-09-30 2020-12-29 Alexander B. Gontcharov Welding material for welding of superalloys
CN103537821B (zh) * 2013-11-05 2016-01-06 中国航空工业集团公司北京航空材料研究院 一种高温钎焊用铁镍基钎料
CN103567662B (zh) * 2013-11-05 2015-12-09 中国航空工业集团公司北京航空材料研究院 一种获得高韧性钎焊接头的铁基钎料
CN103817457A (zh) * 2014-03-13 2014-05-28 哈尔滨工业大学 一种用于不锈钢钎焊的含混合稀土的铁基钎料及用其进行钎焊的方法
US9610643B2 (en) * 2014-06-02 2017-04-04 Solar Turbines Incorporated Combustor assembly for a gas turbine engine having a braze layer having a centerline eutectic free region
CN104801885A (zh) * 2015-04-24 2015-07-29 柳州金茂机械有限公司 一种焊接工艺用焊丝的制备工艺
EP3317044B1 (en) * 2015-07-01 2019-08-14 Sandvik Intellectual Property AB A method of joining a fecral alloy with a fenicr alloy using a filler metal by welding
DE102015009858A1 (de) 2015-08-04 2017-02-09 Karl Storz Gmbh & Co. Kg Verfahren zum Fügen zweier Bauteile eines medizinischen Instruments, Verwendung eines Eisenbasislots und medizinisches Instrument
US10252378B2 (en) * 2015-12-10 2019-04-09 Caterpillar Inc. Hybrid laser cladding composition and component therefrom
SE540384C2 (sv) 2016-12-16 2018-09-04 Swep Int Ab Brazing material
JP6860410B2 (ja) 2017-04-25 2021-04-14 山陽特殊製鋼株式会社 微量のＶを含有するＮｉ−Ｃｒ基合金ろう材
CN109420770A (zh) * 2017-09-04 2019-03-05 四川红宇白云新材料有限公司 碳化钒钛金属陶瓷粉末及其生产方法
US10927439B2 (en) 2018-05-30 2021-02-23 Garrett Transportation I Inc Stainless steel alloys, turbocharger components formed from the stainless steel alloys, and methods for manufacturing the same
US11414734B2 (en) 2018-09-25 2022-08-16 Garrett Transportation I Inc Austenitic stainless steel alloys and turbocharger kinematic components formed from stainless steel alloys
SE543405C2 (sv) 2019-05-29 2021-01-05 Alfa Laval Corp Ab Method for joining metal parts
CN110695566A (zh) * 2019-10-09 2020-01-17 江苏远卓设备制造有限公司 一种铁基钎料以及使用该铁基钎料的焊接方法
US11655527B2 (en) 2020-07-01 2023-05-23 Garrett Transportation I Inc. Austenitic stainless steel alloys and turbocharger kinematic components formed from stainless steel alloys
RU2754339C1 (ru) * 2020-12-29 2021-09-01 федеральное государственное бюджетное образовательное учреждение высшего образования "Московский государственный технический университет имени Н.Э. Баумана (национальный исследовательский университет)" (МГТУ им. Н.Э. Баумана) Металлополимерная композиция для соединения пластин паянного пластинчатого теплообменника из нержавеющей стали
CN113458655B (zh) * 2021-07-01 2022-05-17 安徽工业大学 一种含Hf的多元无硼镍基合金钎料、制备方法及其钎焊方法
US20230038008A1 (en) 2021-07-26 2023-02-09 Vacuumschmelze Gmbh & Co. Kg Brazing foil, object and method for brazing
CN114178740A (zh) * 2021-12-30 2022-03-15 无锡溢流和平动力科技有限公司 一种焊接材料及其制备方法

Family Cites Families (11)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
GB797800A (en) * 1956-04-24 1958-07-09 Coast Metals Inc Brazing alloys
SU199651A1 (ru) * 1965-12-04 1967-07-13 Всесоюзный заочный машиностроительный институт Высокотемпературной пайки стали
US3900316A (en) * 1972-08-01 1975-08-19 Int Nickel Co Castable nickel-chromium stainless steel
US4402742A (en) * 1981-10-29 1983-09-06 Get Products Corporation Iron-nickel base brazing filler metal
US4410604A (en) * 1981-11-16 1983-10-18 The Garrett Corporation Iron-based brazing alloy compositions and brazed assemblies with iron based brazing alloys
US4516716A (en) * 1982-11-18 1985-05-14 Gte Products Corporation Method of brazing with iron-based and hard surfacing alloys
US6624225B1 (en) * 1996-06-03 2003-09-23 Liburdi Engineering Limited Wide-gap filler material
WO1997046347A1 (fr) * 1996-06-04 1997-12-11 Nippon Steel Corporation Films en alliage de fer pour liaison par diffusion en phase liquide d'un materiau ferreux susceptible de se lier sous atmosphere oxydante
SE523855C2 (sv) * 2000-11-10 2004-05-25 Alfa Laval Corp Ab Järnbaserat lodmaterial för sammanfogning av elememt och lödd produkt framställd härmed
SE524928C2 (sv) * 2001-06-05 2004-10-26 Alfa Laval Corp Ab Järnbaserat lodmaterial för sammanfogning av element genom lödning samt lödd produkt framställd härmed
US6656292B1 (en) * 2002-06-13 2003-12-02 Metzlas, Inc. Iron-chromium base brazing filler metals

Also Published As

Publication number Publication date
CA2669961A1 (en) 2008-05-22
CN101588890A (zh) 2009-11-25
AU2007320099A1 (en) 2008-05-22
CA2669961C (en) 2014-08-12
CN101588890B (zh) 2012-03-21
JP2013208650A (ja) 2013-10-10
US20130084467A1 (en) 2013-04-04
KR20090084942A (ko) 2009-08-05
SE0602466L (sv) 2008-05-18
AU2007320099B2 (en) 2013-10-17
RU2458770C2 (ru) 2012-08-20
KR20160083130A (ko) 2016-07-11
NO20091967L (no) 2009-06-16
US20090305078A1 (en) 2009-12-10
KR20140119204A (ko) 2014-10-08
BRPI0718907A2 (pt) 2013-12-10
US8287805B2 (en) 2012-10-16
WO2008060225A1 (en) 2008-05-22
EP2081730A4 (en) 2013-01-23
EP2081730A1 (en) 2009-07-29
JP2010510067A (ja) 2010-04-02
RU2009122975A (ru) 2010-12-27
JP6170723B2 (ja) 2017-07-26
WO2008060225B1 (en) 2008-07-10
BRPI0718907B1 (pt) 2015-11-10

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE530724C2 (sv) Lodmaterial, förfarande för att löda med detta lodmaterial, lött föremål framställt med förfarandet samt lodpasata innefattande lodmaterialet
SE531988C2 (sv) Lodmaterial samt förfarande för lödning med detta material
EP2830817B1 (en) A novel brazing concept
SE529913C2 (sv) Förfarande för lödning av föremål av rostfritt stål, förfarande för lödning av värmeväxlare av rostfritt stål samt lött föremål samt lödd värmeväxlare
US20160184935A1 (en) Brazing material
AU2014200267B2 (en) Brazing material, a method of brazing, a brazed article and a paste comprising this brazing material