SE529935C2 - Plantskyddsanordning - Google Patents

Description

529 935 Mekaniska skydd Det finns två huvudsakliga grundpñnciper fór mekaniska snytbaggeskydd: barriärskydd och beläggningsskydd.

A) Barriärskydd: Fysiska barriärer som skydd mot snytbaggeangrepp har hittills endast använts i ganska liten skala, huvudsakligen i tester. Många av de kända barriärskydden lider av följande svagheter: ~ Svag skyddseffekt mot snytbagge, orsakad av: o Öppningar mellan skyddet och jordytan, vilket gör det möjligt för snytbaggen att nå fram till plantan. o Vitala delar av skyddet bryts ned för snabbt. 0 Biologiska sidoeffekter, som: o Strangulering: Med hänsyn till skyddets form bryts det ned för långsamt, vilket orsakar strangulering avvplantan när den växer till radiellt. o Rotdeformationer: När skyddet omger eller penetrerar plantans rotsystem kommer skyddet att påverka rotens tillväxt, vilket kan ge upphov till rotdefoi-mationer. v Hög kostnad för själva skyddet och / eller för hantering av skyddet: o Många snytbaggeskrydd kan inte appliceras rationellt på plantan och / eller kan inte planteras rationellt tillsammans med plantan.

B) Beläggningsskydd: Skyddande beläggning har inte nått omfattande användning.

De har huvudsakligen använts i tester och, på grund av den ofta begränsade skyddseffekten, i områden med begränsade snytbaggeproblem. Även om några beläggningsskydd har visat på relativt bra skyddseffekt i tester så återstår åtskilliga tekniska hinder innan kommersiell användning skulle kunna bli aktuell.

Belåggningsskydden kräver ofta stora och dyra anläggningar för applicering av beelâggningen på plantan. ' i Generellt kan de idag kända mekaniska skydden mot snytbagge endast användas tillsammans med en specifik planttyp, nämligen täckrotsplantan.

När den framtida användningen av kemikalier och insekticider kommer att tvingas minska i omfattning till följd av förväntade juridiska förbud så finns det en önskan och ökat behov från skogsnäringen att hitta mekaniska skydd mot snytbaggeskador, som på ett effektivt sätt kan ersätta insekticiderna. Idag finns dock inga mekaniska skydd tillgängliga som år färdiga att tas i bruk och de kan 529 935 heller inte ses som tillfredsställande ersättare till de kemiska skydden. Dagens mekaniska snytbaggeskydd lider alla av en eller flera av följande svagheter: o Otillräckligt skydd mot snytbaggeangrepp. o Allvarliga biologiska sidoeffekter (strangulering och/ eller rotdeformationer). o Kritiska steg vad gäller själva skyddet eller dess applicering återstår att lösa. o Avsaknad av teknik och/ eller fysisk anläggning för storskalig produktion och / eller applicering. - I Dessutom finns inom skogsnäringen ett behov av ett integrerat snytbaggeskydd som också ger plantan bättre förutsättningar att motstå andra viktiga problem under föryngringsfasen, såsom: viltskador, torka och konkurrens från vegetation.

KORT REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Den aktuella uppfinningen syftar till att uppfylla de ovan nämnda behoven och önskemålen från samhället och från skogsnäringen. Uppfinningen syftar specifikt och primärt till att uppfylla behovet av ett effektivt skydd mot snytbaggeskador, men företrädesvis ger det också en integrerad kapacitet att reducera eller undvika ett eller flera andra problem som ofta uppkommer under plantans etablering, såsom: torka och /eller viltbetning och / eller konkurrens från vegetation.

Ett övergripande syfte med den aktuella uppfinningen är att tillhandahålla en plantskyddsanordning som uppfyller ett eller alla av dessa behov och som samtidigt är miljövänlig samt därtill gynnar plantans fortsatta tillväxt.

I Ett syfte med den aktuella 'uppfinningen är därför att tillhandahålla en plantskyddsanordning som bryts ned effektivt i miljövänliga komponenter, helst med en kontrollerad nedbrytningshastighet, utan att orsaka problem som _ strangulering av stammen eller deformationer av rotsystemet vid plantans fortsatta tilllväxt.

Ett annat syfte är också att tillhandahålla en plantskyddsanordning som effektivt uppmuntrar till en ökad vertikal såväl som radiell tillväxt av plantan.

Ytterligare ett' syfte är att tillhandahålla en plantskyddsanordriing som möjliggör enkel och rationell applicering av skyddet på plantan. 52995 0-1 Ännu ett syfte är att tillhandahålla en plantskyddsanordning som tillåter användande av konventionell planteringstelcnm, innefattande användning av pilanteringsrör.

Ett syfte' är att också tillhandahålla en plantskyddsanordning som kan produceras till låg kostnad och som tillåter utryrmnesbesparande lagring och transport.

I förhållande till gruppen barriärskydd kan den aktuella plantskyddsanordningen användas både tillsammans med täckrotsplantor och tillsammans med barrotsplantor.

Några eller alla av ovan redovisade syften och ändamål uppfylls av en plantskyddsanordning inrättad enligt bifogade patentkrav, varvid underordnade patentkrav definierar fördelaktiga utföranden av uppfinningen som specificeras i kravet 1, En plantskyddsanordning enligt föreliggande uppfinning innefattar í korthet en rörformad hylsa bildad av en vägg av nedbrytbart material och sträckande sig i längdriktningen från en öppen insticksände till en öppen övre ände, vari hylsans vägg bildar ett invändigt rörförmat tvärsnitt varmed hylsan kan appliceras över en planta under inneslutning av plantan från dess rotända till nedanför dess toppända. Enligt uppfinningen utövar hylsan i applicerat läge runt plantan genom dess vägg, åtminstone över en del av hylslängden, ett ingrepp med plantans grönclel, bildad av dess stam, grenar och barr, vilket ingrepp är resultatet av en klårnlaaft som upphör före en fullständig upplösning av hylsans vägg.

I :fördelaktiga utföranden av uppfinningen är hylsan framställd av ett flexibelt material och klämkraften alstras av en flexibel vägg som tvingar hylsan mot ett lateralt hopsjunket läge. i I inågra utföranden alstras klämkraften alstras genom en begränsning av hylsans rörformade tvärsnitt. En sådan begränsning eller reducering är med fördel belägen i hylsans övre ände, och kan vara utförd i form av ett i riktning mot övreiänden successivt avtagande, rörforrnat tvärsnitt. Sådana utföranden innefattar rörformade hylsor vilka har en första radie i en övre ände, och i en nedre ände en andra radie vilken är större än den första radien, varvid hylsan, som är framställd av ett nedbrytbart material, är behandlad för att uppvisa en långsammare nedbrytningshastighet nedanför ett område i den övre änden än 529 935 nedbrytningshastigheten i området av den övre änden. Vidare kan hylsan framställd av nedbrytbart material vara behandlad för att i ett nedre område uppvisa en långsammare nedbrytningshastighet, än nedbrytningshastigheten ovanför nämnda nedre område. Sådan behandling innefattar åtminstone en av åtgärderna impregnering, beläggning, ökad materialtjocklek eller tillkommande materialskikt.

I ytterligare en utföringsform alstras klämkraften genom utsprång vilka sträcker sig radiellt inåt från en insida av en vägg bildande hylsans invändigt rörformade tvärsnitt.

Den rörformade hylsan är företrädesvis sammansatt av ett fibröst naturmateríal vilket har behandlats för att uppvisa en i hylsans längdriktning successivt avtagande nedbrytningshastighet. Materialet kanutill exempel vara cellulosafiber bildande en materialbana eller ett materialark vilket behandlas med ett vattenavstötande medel såsom stearinsyra, olja, eller ett polymerskikt.

N edbrytningshastigheten kan styras för att vara högre i riktning mot övre änden, viket är realiserbart genom val av lämpligt impregneringsmedel, eller genom varierande mängd av applicerat impregneringsmedel. Nedbrytningshastigheten kan alternativt varieras genom att välja en väggtjocklek som i insticksänden är större än våggtjockleken i övre änden av den rörformade hylsan. I sådana utföranden kan den större väggtjockleken i insticksänden vara utförd genom tillkommande rnaterialskikt.

En plantskyddsanordning enligt uppfinningen kan realiseras genom vilming av ett xnaterialark, vars mötande lângdkanter förenas i en fog genom exempelvis limning. I ett allmänt koniskt utförande av plantskyddsanordningen viks det dubbelvikta materialarket återigen dubbelt i övre änden, men icke i insticksänden. Andra fördelaktiga utfóringsformer innefattar första och andra rörformade hylsor i teleskopiskt förhållande, såväl som hylsor formade med ribbor eller flikar vilka utsticker uppåt från periferin av hylsans övre ände.

Ytterligare fördelaktiga särdrag och detaljer hos den nya plantskyddsanordningen framstår ur nedanstående detaljerade beskrivning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA .

Utföranden och exempelav uppfinningen förklaras närmare nedan med hänvisning till bifogade, schematiska ritningar, vari Fig. la- lc visar formningen av första och andra utföringsformer av plantskyddsanordningen från ett enstaka materialark; Fig. 2-4 visar formningen av tredje, fiärde respektive femte utföringsformer; Fig. 5a och Sb är tvärsnittsvyer visande plantskyddsanordningen i lagrings- respekfive appliceringslägen, i ett tvärsnittsplan V-V av fig. 2, och Fig. 6a-6d är vertikala tvärsnitt vari schematiskt visas plantskyddsanordningen i axiellt fixerat läge på en planta.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN i I nedanstående beskrivning avses med uttrycker nedbrytbart material ett material vilket via en nedbrytningsprocess successivt övergår till ett fullständigt upplöst tillstånd var materialets komponenter inte längre håller samman. I En plantskyddsanordning enligt föreliggande uppfinning innefattar ett långsträckt element vilket löper i en längdriktriing från en insticksände till en övre ände, vilket långstrâckta element bildar en rörformad hylsa som tvärs längdriktningen i definierar en inre, rörformad sektion vars storlek medger att hylsan kan trädas över 'en planta under ingrepp med plantans gröndel, från dess rotände till nedanför dess toppände. Den rörformade hylsans längd väljs i förhållande till plantans höjd så. att hylsan i applicerat läge omsluter gröndelen, bildad av dess stam, grenar och barr, från rotsystemet till nedanför plantans toppskott och de övre sidoskotten.

Materialet som bygger upp hylsan väljs bland nedbrytbara material vilka successivt övergår till ett fullständigt upplöst tillstånd. Nedbrytningshastigheten kan styras, på sätt som beskrivs närmare nedan, för att tillhandahålla ett verksamt skydd under cirka 2-3 år från plantans plantering, medan den skyddande hylsan är fullständigt upplöst inom cirka 6 år från planteringen, i syfte att undanröja eventuell risk för strypning. Såsom likaledes kommer att förklaras nedan kan iiedbrytningshastigheten kontrolleras för att variera i hylsans längdriktnmg, genom en för ändamålet utförd behandling av materialet. Sådan behandling kan innefatta åtminstone en av åtgärderna impregnering, adderad materialtjocklek och tillkommande materialskikt.

De olika utföringsformer som visas i ritningarna kan samtliga formas av ett plant materialark 1, vilket viks dubbelt i en víkriingslinje 2, såsom framgår av fig. la- lb.

De mötande lângdkanterna är förenade i en fog 3, såsom med hjälp av limning, för att på detta sätt tillhandahålla ett plant långsträckt element vilket kan omforrnas till en rörformad hylsa som sträcker sig i längdriktningen från en botten- eller insticksände 4 till en övre ände 5.

På liknande sätt verkande, rörforrnade hylsor kan emellertid alternativt formas av plana materialark, exempelvis genom tillskärning av hylssektioner vilka sammanställs till ett rörförmat element genom förbindning av hylssektionernas lângdkanter, eller genom ett rullningsförfarande vari ett plant materialark formas till ett rör som fogas i en längsgående fog.

Utgående från ett fyrsidígt materialark kan en rak cylindrisk hylsa formas såsom i fig. lb, visande ett första utförande av plantskyddsanordningen. Utgående från ett allmänt triangelformat materialark kan emellertid, utan att detta visas särskilt i ritningar, formas en konisk hylsa genom en enstaka víkning och förbindning av mötande kanter.

Såsom framgår av fig. lb-1,. visande en andra utföringsform av uppfinningen, kan en konisk hylsa alternativt formas med hjälp av en andra vikningslinje 6 vilken löper diagonalt från ett mittläge i den övre änden till ett hörnläge i insticksänden av det dubbelvikta materíalarket. Den andra vikningslinjen på motsvarande sätt säkras genom limning, åtminstone lokalt så som indikeras med hänvisningssiffra 7, eller alternativt utmed längden av den längsgående och invikta kanten 8 av det dubbelvikta materialarket. Om så önskas kan insticksänden 4 skäras så som i fig. lm: indikeras genom en streckad linje c, i syfte att erhålla en bas som är vinkelrätt orienterad relativt mittlinjen L.

Med hänvisning till fig. 2 innefattar en tredje utföringsform av uppfinningen en nedvikning av ett, eller båda, av den övre andens hörn 9, 10 i det dubbelvikta materialarket, och fästning av de nedvikta hömen mot hylsans utsida såsom indikeras vid 1 1, 12.

I detta sammanhang innefattar särskilt fördelaktiga utföranden av uppfinningen en rörforrnad hylsa vilken har en första radie rl i den övre änden 5, och i bottenänden 4 en andra radie r2 vilken är större än nämnda första radie, varvid hylsan av nedbrytbart material är behandlad för att nedanför ett område T i den övre änden 529 935 uppvisa en nedbrytningshastighet vilken är lägre än nedbrytningshastigheten i nämnda övre ändområde. Nedbrytningshastigheten hos det övre ändomrädet T kan närmare bestämt kontrolleras med hjälp av en för ändamålet anpassad behandling av materialet i syfte att bevara integriteten hos det övre området T, primärt fram till fullbordad plantering och upp till ett maximum om 3 år, medan materialet nedanför detta övre område behandlas i syfte att bevara integriteten hos hylsväggen upp till 2 eller 3 år (beroende på risken för snytbaggeangrepp) och till ett maximum om cirka 15 år, allt beräknat från tidpunkten för plantering. l ett bottenområde B kan i tillägg :materialet behandlas genom åtminstone en av åtgärderna impregnering, beläggning, adderad materialtjocklek eller tillkommande materialskikt, i syfte att "bevara integriteten hos bottenomrädet under den verksamma skyddstiden trots den :mera aggressiva omgivningen som är resultatet av markkontakt. fl en fjärde utföringsform, visad i fig. 3, år plantskyddsanordningen sammansatt av två ark i teleskopiskt förhållande, för att på detta sätt medge justering av den :rörformade hylsans längd i förhållande till plantans längd. Det teleskopiska vutförandet innefattar en inre konisk hylsa vilken är koaxiellt instållbar inuti en yttre konisk hylsa, så att en fixerad axiell längd eller höjd hos de kombinerade hylsorna kan erhållas genom teleskopisk förlängning av hylsoma tills hylsornas låses i det utdragna läget genom friktion.

Fig. 4 visas ytterligare ett utförande vari ribbor 13 utsticker uppåt från övre änden.

Ribborna 13 kan till exempel vara formade genom skärning eller slitsning av ett ändområde av det plana materíalarket innan vikning, eller genom fästning av separata ribbor till materíalarket. Ribborna 13 är verksamma för att förhindra djur att beta av plantans toppskott, vilka uppsticker från hylsans övre ände när densamma är applicerad runt plantan.

Fig. Sa visar plantskycldsanordningens lagrings/transport-läge, varvid det allmänt plana lagringstillståndet enligt fig. 5 år typiskt för samtliga utföringsformer av en hylsa framställd på beskrivet sätt. Som resultat av den är framställd genom vikning och förbindning av de mötande kanterna av ett plant materialark, strävar således den på detta sätt rörformade hylsan att kollapsa till ett väsentligen platt tillstånd som lämpar sig för lagring och transport med minimerat utrymmesbehov. Genom att manuellt eller medelst lämpligt verktyg applicera ett tryck i motstående riktningar tvärs de längsgående kanterna av densamma, kan den hopfallna hylsan öppnas så som illustreras i fig. 5b, varvid tillhandahålls ett runt invändigt tvärsnitt varmed hylsan kan påträdas över en planta från dess toppände i riktning mot dess rotände, såsom visas i fig. 6a-6d. l applicerat läge enligt tig. 6a~6d vilar plantskyddsanordningen med dess insticksände 4 på den övre ytan av en torvklump 14 (i fallet av täckrotsplantor) vilken innehåller plantans rotsystem. Den rörformade hylsans längd är anpassad till plantans höjd, och medger att åtminstone att plantans toppskott och övre sidoskott 15 uppsticker från övre änden, medan nedanför belägna sidoskott :innesluts och täcks av den rörformade hylsan.

Som resultat av den inneboende förspânningen hos ett vikt materialark, vilken strävar att bringa den till ett rör formade hylsan till ett hopfallet tillstånd (i fig. 6a :illustrerat genom pilarna P), fixeras hylsan genom friktion runt plantan under :ingrepp genom utövande av en lclämkraft mot gröndelarna som innefattar stam, grenar och barr hos plantan, såsom visas i fig. 6a. Till följd av utmattning hos materialet kommer den förspänningskraft som alstrades vid vikningen successivt att avta, resulterande i ett motsvarande upphörande av klämldaften före nedbrytning av materialet som bildar hylsväggen, med andra ord före en fullständig upplösning av hylsväggen.

Det kan noteras att den rörformade hylsan, i applicerat läge runt plantan, ej sträcker sig radiellt utanför torvklumpen, och hylsan medger med andra ord att den skyddade täckrotsplantan frammatas genom de konventionella planteringsrör som allmänt utnyttjas iförfaranden vid skogsföryngring/ plantering. Dessutom medger hylsan i applicerat läge även djupplantering av plantan, vari hylsa och gröndelar av plantan förs ned i marken till ungefär 40 mm, ett planteringsiörfarande som är välkänt i syfte att ytterligare öka plantornas överlevnadsgrad. Det skall även noteras att som resultat av att plantskyddsanordningen är axiellt fixerad genom ingreppet med plantans gröndelar behöver plantskyddsanordningen inte nedsticka i torvklumpen som omger rotsystemet, varigenom undanröjs risken för framtida deformering av plantan.

Klämkraften vilken är verksam för att fixera den rörformade hylsan axiellt runt plantan kan alternativt tillhandahållas på sätt som illustreras i fig. 6b-6d. Fixering kan således säkerställas genom att, såsom visas i fig. öb och 6c, forma en förträngningi övre änden exempelvis så som sker genom mynningsperiferin 16 av den koniskt formade andra utföringsformen, eller genom de nedvikta hörnen 9 och /eller 10 av den tredje utföringsformen.

CF! bl* 'sO \D Li: "l En klämldaft kan alternativt tillhandahållas genom anordnandet av utsprång 17 vilka sträcker sig inåt/ uppåt från en insida av väggen som definierar den rörformade hylsan, såsom illustreras i fig. 6d. Utsprången 17 kan formas genom slitsning eller skärning av flikar 17 i området av ínsticksänden av det plana rnaterialarket, och uppvikning av flikarna innan arket viks dubbelt.

Under plantering är klämkraften tillräcklig för att hålla hylsan på plats runt plantan, och vertikalt fixerad mot gröndelen av densamma, varmed bildandet av eventuella springor mellan hylsans bas och torvklump/rotsystem undviks.

Snytbaggar förhindras därmed att nå fram till plantan.

I applicerat läge runt plantan vilar samtliga utföringsformer av den rörformade hylsan med sin bas 18 i kontakt med ovansidan av torvklumpen 14 av en táckrotsplanta, eller i kontakt med ovansidan av det öppna rotsystemet i fallet av en barrotsplanta, medan övre änden är belägen nedanför plantans toppskott och det övre sídoskottet 15 så som illustreras i fig. 6a-6d. Som resultat av att de där under belägna sidoskotten är omslutna och i kontakt med en icketransparent rörforrnad hylsa kommer plantans näringstillfórsel att dirigeras till toppskott och övre sidoskott, varigenom verkställs en accelererad vertikal tillväxt som förbättrar plantans konkurrensförmåga och understödjer en radiell tillväxt för uppnäende av en diameter om 13 mmi stammens bas, vilket anses skydda från snytbaggeskador.

Plantskyddsanordningen enligt föreliggande uppfinning tillverkas företrädesvis av ett material som är flexibelt i en riktning tvärs anordningens longitudinella I utsträclming. Flexibiliteten är fördelaktig och utnyttjas i den kombinerade hanteringen av planta och hylsa. När hylsan appliceras runt plantan hanteras med andra ord de båda gemensamt och helt enkelt genom att hylsan pressas tätare ' omkring plantan mellan tumme och fingrar, i riktning* av pilarna P i fig. 6a.

Samtliga visade utföringsfonner resulterar dock i en hylsa som uppvisar styvhet i den longitudinella riktningen.

Plantskyddsanordnirigen enligt föreliggande uppfinning är tillverkad av ett nedbrytbart material, företrädesvis av ett naturligt fibermaterial, såsom cellulosafiber, bildande ett arkformigt material vilket behandlas med ett impregneringsmedel eller/ och ett ytbeläggningsmedel, såsom ett polymerskikt. ll I tester uppvisade ett med stearinsyra behandlat, ofårgat eller vitt papper med en 'vikt om 160 g/ m2 en beståndighet om 2-3 år ovan marknivå före upplösning. Ett gradvis ökat motstånd mot upplösning, och en långsammare nedbrytning nedanför den övre änden, kan tillhandahållas på sätt som förklaras närmare genom ett antal modellförsök av utföringsformer av uppfinningen, nedan benämnda integrerade plantskyddsmodeller (IPP, Integrated Plant Protection models).

Modell 1 A Princip för tillverkning av IPP modell l. 1. Tillverkningen av skyddet utgår ifrån ett rektangulärt ark. 2. Arket viks dubbelt och limmas/ sammanfogas i hela sin längd. 3. Det dubbelvikta och limmade / sammanfogade arket viks diagonalt och limmas/ sammanfogas endast i toppåndan, där skyddet består av material med kortare nedbrytningstid. (Detta kan göras på en eller på båda sidor om skyddet). 4. Sett ovanifrån består nu Skyddets sidor av; S-dubbelt resp. enkelt material. [Om skyddet viks diagonalt och limmas/ sammanfogas med båda sidor kommer skyddet, sett ovanifrån, att bestå av tre lager av material på båda sidor).

B. Materialet och dess egenskaper. 1. Skyddets utsida består av vitt eller svagt färgat papper (Color laser copy paper). 2. Skyddets allra översta del består av material som, ovan mark, är nedbrutet/upplöst inom 3 år (exempel: Color laser). 3. Skyddets mellandel består av material som, ovan mark, år beständigt 2-3 år, men som är nedbrutet/upplöst inom 6 år (exempel: color laser copy paper, som efter att skyddet tillverkats, doppas i stearinsyra). 4. Skyddets nedre del (nedersta ca 8 cm) består av material som, under mark eller i markkontakt, år beständígt 2-3 år, men som år nedbrutet/upplöst inom 6 år. Den extra beständigheten hos skyddets nederdel kan uppnås genom bestryknirig/irnpregneririg eller genom att förse den med ett extra lager material, (tex. kan skyddets nederdel doppas i stearin två gånger eller förses med ett extra lager av papper, som år doppati stearinsyra). 5. Första fogen limmas (exempel: Kontaktlim). 6. Andra fogen limmas (exempel: Kontaktlim).

Papper = Color laser copy paper 160 g/ m2, från m-real.

Stearinsyra = Stearinsyra, från Nitor AB.

Kontaktlim = Kontaktlim 2960, från Casco. 529 91:35 12 Modell 2 A. Princip för tillverkning av IPP modell 2. 1. Som modell l. 12. Som modell l. _ 3. Det dubbelvikta och limmade/ sammanfogade arket viks diagonalt och limmas/ sarnmanfogas i hela sin längd. Själva fogen bryts ned inom tre år. 4. Som modell 1. 13. Materialet och dess egenskaper 1. Som modell 1. 2. Skyddets allra översta del består av samma material som mellandelen. 3. Som modell 1. 4. Som modell l.

ES. Den första fogen år beståndig under 3 år. 6. Den andra fogen är beständig under tills plantan har planterats och bryts ned / löses upp inom tre år.

Modell 3 A. Princip för tillverkning av IPP modell 3. l. Som modell 1. 2. Som modell l.

St. Den allra översta delen av det dubbelvikta och límmade/ sainmanfogade arket viks nu två gånger (eller en gång) diagonalt och limmas/ sammanfogas på två ställen (eller en gång), d.v.s. endast vid den allra Översta delen där skyddet består av material som bryts ned/ upplöses inom tre år. 4. Som modell 1.

Ei. Materialet och dess egenskaper 1. Som modell 1. 2. Som modell 1. 3. Som modell 1. 4. Som modell 1. 5. Som modell 1. 6. Andra fog(ar) Modell 4.

A. Princip för tillverkning av IPP modell 4. 0"! k) “sfi *JJ CN U? 13 1. Tillverkningen av skyddet utgår ifrån ett rektangulärt ark (som modell 2, men med dubbla bredden). 12. Arket viks dubbelt och sammanfogas i hela sin längd. 13. Det dubbelvikta och limmade/ sammanfogade arket viks dubbelt och limmas / sammanfogas återigen í hela sin längd.

IB. Materialet och dess egenskaper 1. Som modell l. 2, Som modell 2, d.v.s. den allra översta delen av skyddet består av samma material som mellandelen. 3. Som modell 1. 4. Som modell 1.

:Alla modeller C. Princip för leverans och öppning av skyddet 1. Skyddet levereras i platt, staplingsbart tillstånd. 2. Skyddet öppnas genom applicering av trycnklmot de längsgående kanterna, exempelvis nåra insticksänden.

Handhavande av IPP modellerna 1-4 D. Applicering av skyddet på plantan. 1. Skyddet kan appliceras på den leveransklara (d.v.s. i plantskolan färdigodlade) plantan. Applicering är möjlig manuellt eller automatiskt. 2. Skyddet kan enkelt trås på plantan ovanifrån tills skyddet möter plantans rotsystem (torvklump). Skyddet fixeras då vertikalt på plantan som förklarats ovan- och som exemplifieras ytterligare nedan: a. Skyddet är koniskt. b. Skyddet är cylindriskt.

E. Plantering och hantering av skydd och planta tillsammans. 1. Planta och skydd kan planteras tillsammans med konventionell teknik (som användning av planteringsrör), på biologiskt optimalt sätt (d.v.s. djupplantering) och med normal prestation. 2. Skyddets material är flexibelt och plantan kan hållas indirekt genom att klämma i på skyddets väggar, utan att skyddets vertikala position på plantan ändras, (d.v.s. utan att öppningar mellan plantans rotsystem/ torvklump och skyddets nederdel uppstår). 3. Skyddet fixeras vertikalt på plantan genom friktionen/ spänningen mellan plantans grenar och barr och skyddets insida. Detta kan åstadkommas på många 529 935 l4 olika sätt. Nedan redovisas några exempel på hur detta kan uppnås genom en eller flera av följande funktioner: a. Skyddet, och i synnerhet dess övre öppning, är tillräckligt smalt genom sin form eller genom adderade förtrångningar. b. Innan applicerig är skyddet platt eller delvis platt. Tredubbla lager av material i skyddet vägg förstärker ytterligare denna friktion/ spänning. c. På insidan har skyddet uppåtvända flikar. 4. Den maximala diametern hos skyddet är mindre än plantans rotsystem (torvklump), vilket gör att planta kan passera genom planteringsröret utan att hindras av skyddet.

F. Skydd mot angrepp av snytbagge 1. Snytbaggeskyddet skyddar den nyplanterade plantan på hygget under den tid den är utsatt för snytbaggeangrepp, normalt under 2-3 år (beroende på snytbaggepopulationens täthet och dess aktívitetsnivå). 2. Plantans hela höjd omges av skyddet, med undantag för plantans toppskott och översta sidoskott, d.v.s. ungefär de översta ca 3-5 cm, som ska sticka ut ur skyddet. För plantpartier med stor intern höj dskillnad kan detta uppnås, för varje enskild plantan, genom: a. Skydd med justerbar höjd (teleskopiska hylsor). b. Varierande höjd hos de individuella skydden.

Långa plantor kommer att få en högre skyddshöjd och kommer därför att vara bättre skyddade mot snytbaggeangrepp. 3. Efter applicering, kommer skyddets nederdel att vila mot och sluta tätt emot plantans rotsystem (torvklump). Skyddet fixeras vertikalt på plantan (som beskrivs ovan). På detta sätt kan man undvika att öppningar har bildats mellan plantans rotsystem (torvklump) och skyddets nederdel när plantan har planterats. 4. Skyddet består av material som är intakt och inte tillåter skyddet att kollapsa under den period när som plantan är utsatt för risk för snytbaggeangrepp, d.v.s. I normalt 2-3 år (beroende på snytbaggepopulationens storlek och alctivitetsnivå).

Skyddets nederdel kommer att vara i kontakt med marken och kommer att vara utsatta för en snabbare nedbrytníngsprooess. Nederdelen består därför av ett mer beständigt material. 5. Skyddet år vitt eller svagt färgat, vilket förbättrar dess skyddseffekt mot snytbagge som undviker att exponera sig mot ljusa ytor. 6. Skyddet innesluter den största delen av plantan. De inneslutna delarna, d.v.s. de lägre grenarna, knopparna och barren, kommer att dö och därigenom attrahera svampar såsom mögelsvamp (botrytis). Närvaron av organiskt material under 529 955 15 nedbrytning och mögelsvamp minskar ytterligare risken för att snytbagge angriper plantans stam.

G. Skydd mot uttorkning. i 1. Skyddet minskar plantans transpiration under den känsliga etableringsfasen. 2. Skyddet täcker den största delen av plantans trranspirerande delar (d.v.s. barr och grenar) och minskar därigenom transpirationen tills plantan har byggt upp tillräcklig vattenförsörjande förmåga. 3. Skyddet är vitt eller svagt färgat, vilket sänker plantans temperatur och därigenom ytterligare sänker dess transpiraüon.

H. Skydd mot viltskador (betning), speciellt för plantor planterade under sensommar och tidig höst. _ 1. Skyddet täcker plantan, helt eller delvis, i dess fulla längd. 2. Skyddets överdel kan förlängas med spröt eller ríbbor, som delvis täcker plantans topp. Antalet spröt kan vara två eller fler, och spröten kan dirnensioneras för att utsträcka sig 30-50 mm, eller om så är lämpligt 20-100 mm, från skyddets topp. l. Mer aggressivt tillväxtsätt hos plantor av sekundära (skuggtåliga) trädslag (t.ex. vanlig gran, Picea abies) Il. Plantans fortsatta tillväxt efter plantering koncentreras till toppknoppen och de övre sidoknopparna. De lägre belägna sidoknopparna kommer inte att fortsätta växa (d.v.s. kommer inte att omvandlas till växande skott), vilket ökar de tillgängliga resurserna för tillväxten av toppskottet och de övre sidoskotten. Detta tillväxtsâtt minskar ned tiden för plantan att nä rothalsdiametern 13 mm, då plantan anses säker för dödliga snytbaggeangrepp. 2. Plantans hela längd, med undantag för toppknoppen och de övre sidoknopparna, är helt täckt av skyddet.

J. Undvikande av negativ inverkan från skyddet på plantans fortsatta tillväxt. l.. Skyddet tillåter plantans olika delar (rotsystem, stam och skott) fortsatt tillväxt utan någon negativ inverkan från skyddet. i 2. (Rotsystem) Ingen del av skyddet går ned i eller utanpå plantans rotsystem (torvklump), vilket gör att risken för rotdeformationer helt elimineras. 34. (Skott) Plantans fortsatta tillväxt kommer att utgå ifrån toppknoppen och från de övre sidoknopparna. Lägre belägna sidoknoppar kommer inte att nås av solljus och kommer därför ej att utvecklas till vitala skott, utan istället dö. l6 4. (Stam) För att undvika att planta stranguleras av skyddet löses de olika invändiga delarna (se ovan) upp eller bryts ned i takt med att plantan växer till radiellt. a. För modellerna l-3 löses den minsta inre, övre diametern (ungefär 10-20 m beroende på plantans storlek) upp, efter att plantan har planterats men inom 2-3 år, d.v.s. innan stammen når denna diameter på denna höjd. Då antar skyddet cylindrisk form, med minsta invändiga diametern 20-40 mm, beroende på plantans storlek. Modell 4 har cylindrisk form redan från början. Cylíndern bryts ned / löses upp, över och under jord, inom maximalt 6 år, d.v.s. innan plantans stam når skyddets inre diameter. b. Skyddet är platt före och direkt efter applicering. Efter plantering kommer spänningen mellan plantan och skyddet gradvis att avta och kommer därigenom inte orsaka strangulering vid plantans radiella tillväxt. c. Om skyddet är försett med invändiga, uppåtvânda flikar - eller andra inre detaljer - som fixerar skyddet under planteringen, så kommer dessa att brytas ned /lösas upp i takt med att plantan växer till radiellt.

En generell och väsentlig egenskap av alla utförandeformerna är att klåmlcaften som utövas på plantans gröndel gradvis avtar som ett resultat av utmattning eller som resultat av upplösning av hylsans material, och att detta sker innan en fullständig upplösning av det material som hylsan utgörs av. Med andra ord, hylsan skyddar plantan effektivt genom att omge och innefatta dess gröndel, också när klåmkraften har upphört, tills nedbrytníngsprocessen resulterar i en fullständig upplösning av hylsans vägg. Genom denna åtgärd kan strangulering av den - växande plantan undvikas samtidigt som skyddseffekten bibehålls ifrån den icke längre på plantan fastsittande hylsan som omger plantan. Exemplen ovan visar att den önskade funktionen också kan uppnås genom att kontrollera nedbrytningshastigheten så att nedbrytningen år snabbare i den del av hylsan som initialt ger upphov till klâinldaften. Exemplen visar också att den initiala klåmkraften kan åstadkommas genom bildandet av en lokal åtstrarnning av den rörformade hylsa som omger plantan, genom den inneboende laterala kraften hos den flexibla vägg som omger plantan, eller genom bildandet av inåtvända, utskjutande delar som håller fast i plantans gröna delar. Nârnedbrytningen av materialet fortskrider, kommer lclämkraften som åstadkoms genom de beskrivna utförandeformerna att avta i motsvarande grad genom gradvis utmattning eller upplösning av materialet, i ökad takt eller som alternativt önskas genom lämplig behandling av materialet med resultatet att nedbrytningshastigheten kan styras. (fl PQ \O *JJ CN O; 17 Såsom är uppenbart för en fackman kan detaljer och särdrag i bifogade exempel tillämpas separat eller i olika kombinationer, som alla ger fördelaktiga utförandefonner av den uppfinning som definieras nedan.

Claims (20)

18 PATENTKRAV

1. Plantskyddsanordning innefattande en rörfonnad hylsa bildad av en vägg av nedbrytbart material och sträckande sig i längdriktningen från en öppen insticksände (4) till en öppen övre ände (5), vari hylsans vägg bildar ett invändigt rörförmat tvärsnitt varmed hylsan kan appliceras över en planta under inneslutning av plantan från dess rotända till nedanför dess toppända, kännetecknad av att hylsan i applicerat läge runt plantan genom dess vägg, åtminstone över en del av hylslängden, utövar ett ingrepp med plantans gröndel, bildad av dess stam, grenar och barr, vilket ingrepp är resultatet av en klämkraft som upphör före en fullständig upplösning av hylsans vägg. _

2. Plantskyddsanordning enligt krav 1, vari hylsan är framställd av ett flexibelt material och ldämlcraften alstras av en flexibel vägg som tvingar (P) hylsan mot ett lateralt hopsjunket läge.

3. Plantskyddsanordning enligt krav 1, vari klämkraften alstras genom en begränsning (rl) av hylsans rörformade tvärsnitt.

4. Plantskyddsanordning enligt krav 3, vari begränsningen (rl) âr belägen i hylsans övre ände (5).

5. Plantskyddsanordning enligt krav 4, van' begränsningen är utförd i form av ett i riktning mot övre änden successivt avtagande, rörforrnat tvärsnitt.

6. Plantskyddsanordning enligt ldav 1, vari klåmkraften alstras genom utsprång (17) vilka sträcker sig radiellt inåt från en insida av en vägg bildande hylsans rörformade tvärsnitt.

7. Plantskyddsanordning enligt krav l, vari hylsan är sammansatt av ett naturligt ñbermaterial vilket har behandlats fór att uppvisa en i hylsans längdriktning successivt avtagande nedbrytningshastighet.

8. Plantskyddsanordning enligt krav 7, vari nedbrytningshastigheten är långsammare nedanför ett område (T) av hylsans övre ände (5). 19

9. Plantskyddsanordning enligt krav 7, vari nämnda behandling innefattar åtminstone en av åtgärderna irnpregnering, beläggning, ökad materialtjocklek eller tillkommande materialskikt.

10. lO.Plantskyddsanordning enligt krav 9, vari materialet är papper impregnerat med stearinsyra.

11. 1 1.Plantskyddsanordning enligt krav 9, vari hylsans vägg vid insticksänden har en tjocklek som år större än väggtj ockleken vid övre änden.

12. l2.Plantskyddsanordning enligt krav 1 1, vari den större väggtj ockleken vid insticksänden bildas genom tillkommande materialskikt.

13. l3.P1antskyddsanordning enligt något av kraven l- 12, vari den rörformade hylsan bildas av ett dubbelvikt arkmateríal vars mötande längdkanter är förenade i en fog.

14. Plantskyddsanordning enligt krav 13, vari de mötande kanterna är förenade genom limning.

15. l5.Plantskyddsanordning enligt krav 13 eller 14, vari det dubbelvikta arkmaterialet i tillägg är dubbelvikti övre änden (5), men ej i ínsticksånden (4)-

16. l6.Plantskyddsanordning enligt något av kraven 1-15, innefattande inre och yttre rörformade hylsor i teleskopiskt förhållande.

17. Plantskyddsanordning enligt något av kraven l-l6, innefattande ribbor (13) vilka utskjuter uppåt från perifeñn av hylsans övre ände (5).

18.P1antskyddsanordníng enligt krav l, innefattande en rörforrnad hylsa som har en första radie (rl) i en övre ände (5), och i en insticksände (4) en andra radie (r2) vilken är större än den första radien, vari nedanför ett område (T) i den övre änden är hylsan, framställd av nedbrytbart material, behandlad för att uppvisa en långsammare nedbrytningshastighet än nedbrytningshastigheten i nämnda område av den övre änden. 529 935 20

19.Plantskyddsanordning enligt krav 18, vari hylsan, framställd av nedbrytbart material, i ett nedre område (B) är behandlad för att uppvisa en långsammare nedbrytningshastighet än nedbrytningshastigheten ovanför nämnda nedre område (B).

20.Plantskyddsanordning enligt krav 18 eller 19,' vari behandlingen av materialet innefattar åtminstone en av åtgärderna impregnering, beläggning, ökad materialtj ocklek eller tillkommande materialskíkt.