SE469105B - Roersaadd - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 469 18-5 2 Det finns naturligtvis många faktorer, som medverkar till växtplatsens förutsättningar att ge goda betingelser för frön att gro och växa till planta.

Ståndortsklimatet har den största betydelsen för fröets och plantans utveckling på hygget. Med ståndortsklimat avses frost, fuktighet och vind som kommer i kontakt med fröet och grodden.

Den konkurrerande vegetation, i samverkan med svampar och skadeinsekter, utgör andra besvärliga faktorer som försvårar möjligheterna för frön att utvecklas till plantor på hyggen.

En tredje grupp faktorer som påverkar resultatet för sådd på hyggen är gnagare och vilt.

Såddrör, har kallad uppfinningen, förbättrar på ett av- görande sätt förutsättningarna för sådd av önskade trädslag på hyggen, och ökar därmed också möjligheterna att utföra effektiva återväxtåtgärder på svagare skogsmarker. Uppfinningen känneteck- nas av kombinationen av följande särdrag: A. Såddröret innefattar ett vätskeabsorberande material för uppsugning av fuktighet; B. Såddröret innefattar ett avdunstningsskydd för att för- hindra fuktigheten att lämna röret för snabbt; C. Såddröret innefattar en uppåt öppen kanal, som förbinder det vätskeabsorberande materialet med atmosfären för att medge regn och annan fuktighet att inkomma i röret.

Uppfinningen ger unika möjligheter att välja trädslag och plantor/ha under skogsodling, anpassade till varierande stånd- ortsklimat på hygget. - Skogsodling i Sverige är i huvudsak inriktad på odling av tall, gran, contorta och lövträd.

Uppfinningen. kan naturligtvis utnyttjas även för andra trädslag inom skogsbruket, men också inom trädgårdsnäringen. Rör- sådd kan i princip användas både inom skogsbruk och trädgårds- näring, även om såddrör och redskap i senare fallet får anpassas och dimensioneras efter kraven från denna. Det är möjligt att man vid användning inom trädgårdsnäringen låter plantor utvecklas i såddrör, som senare utsättes på friland. För norrländsk träd- gårdsnäring, kan detta få stor betydelse, då växttiden härigenom kan förlängas och utsättning på friland underlättas.

I områden med vattenbrist bör rörsådd få stora fördelar.

Metodens möjligheter till modifiëringar efter lokala önskemål är också positivt. 10 15 20 25 30 35 40 3 469 “íÜ-S På ungefär motsvarande sätt kan rörsådd, som skogsod- lingsmetod tänkas ske, dvs. genom att låta frögrodden resp. groddplantor utvecklas i såddrör på härför lämplig plats och under lämpliga groningsförhållanden på hygget, varefter rör med frögroddar resp. groddplantor kan sättas ut på föryngringsytan.

Detta skulle innebära att rörsådd, som föryngringsmetod skulle kunna påbörjas för mellersta Norrland ca. 10 dagar tidi- gare än den tidpunkt då normalt sådd börjar användas och pågå ca. 10 dagar efter den tidpunkt, då vanlig sådd inte ger särskilt bra resultat. Jordhögen, som markberedningsform, skulle i samman- hanget också vara positiv.

Effekten av ovanstående innebär alltså att rörsådd skulle kunna bedrivas avsevärt längre, än om enbart stöpning (se efter- följande) av frö i såddrör görs.

Rörsådd skulle härvidlag helt kunna jämföras med plantering under vår och försommar. Rörsådd under hösten torde däremot vara tveksamt. Arbetskraftbehovet.måste emellertid för rörsådd bli av- sevärt mindre, varigenom bristen av att rörsådd ej kan utföras om hösten kan anses kompenserad. Kostnaderna för rörsådd blir också härigenom lägre.

Om man väljer att sätta ut grodda frön, groddplantor eller plantor i såddrör, blir kostnaderna högre än om enbart såddrör med frön sätts ut. Kostnaderna inklusive för- och nackdelar måste ses i ett helhetssammanhang.

Under vissa förhållanden kan såddrör, där frö ej grott plockas bort, innan såddrör sätts ut. Härigenom bör skogodlings-- resultatet förbättras och kostnaderna för skogsodling i motsva- rande grad sänkas.

Uppfinningen kommer att underlätta mekaniseringen av för- yngringsarbetet i skogen liksom i trädgårdsodling, om det skulle vara önskvärt. Orsaken härtill kan sägas ligga i att små likfor- made, oömma odlingsenheter kommer till användning.

Rörsåddmetoden vid skogsodling bör ge ett större antal träd per hektar och därmed större möjligheter till ett bättre urval vid röjning och gallring. Ett större antal träd per hektar i pro- duktionsförbandet bör totalt sett under produktionstiden ge ett större tillskott av virke, inklusive brännved till vår energiför- sörjning, än vad dagens produktionsförband kan förväntas ge.

Rörsådd förbättrar fröets groning, groddens och grodd- plantans (plantans) utvecklingsmöjligheter. Teoretiskt kan detta 10 15 20 25 30 35 40 4 6 9 'i Ü 5 4 också innebära att mindre härdiga provenienser kan användas.

Ståndortsanpassat val av trädslag vid skogsodling kan också bidraga till att produktionsförbandet blir tätare, vilket ytter- ligare bör positivt påverka totalproduktion och virkeskvalitet.

Genom att använda täta förband vid skogsodling, vilket kan tänkas ske vid rörsådd, kan också kväveomsättningen på hygget ut- nyttjas på bästa sätt. Då kväveomsättningen har nått sitt.maximum (ca. 5 år efter hyggesupptagningen i Västerbottens län) bör till- räckligt antal plantor per hektar och av sådan storlek finnas, att frigjort kväve kan utnyttjas så mycket som möjligt, för att hygget ej skautsättas för produktionsförluster i form av outnytt- jade kväveförråd.

Allmänt sett kan kväveförluster av det slag, det här är frågan.om, innebära negativ miljöpåverkan på exempelvis grundvat- ten, med att vad det kan innebära i sin förlängning. Här kan alltså rörsådd visa sig vara positiv ur miljösynpunkt. Än mera positiv blir rörsådd om den kan utföras i s.k. jordhög. Plantut- vecklingen förbättras ytterligare genom placering av såddröret i en jordhög och omloppstiden förkortas dvs. produktionen per hektar ökar.

Jordhögen eliminerar i viss mån konkurrensen mellan plantan på jordhögen och hyggesvegetationen. En snabbare snösmältning på och kring jordhögen är positiv ur många synpunkter. Sammantaget innebär detta att en förhållandevis liten planta, som kommit upp genom metoden rörsådd på jordhög ändock kan hävda sig väl.

Fig. la, lb, fig. 2 och fig. 3 visar uppfinningens huvud-. beståndsdelar, fig. la och lb visar såddröret som motverkar av- dunstning med hjälp av en ytterst tunn skiva alternativt film, som appliceras över fröet samt det vattenabsorberande materialet för ackumulering av fukt, fig. 2 visar ett handredskap för skyd- dad sådd, fig. 3 visar handredskapets håltagnings- och såddrörs- inmatningsenhet, fig. 4 visar såddröret applicerad på Växtplat- sen, företrädesvis på en s.k. jordhög.

Uppfinningens huvudbeståndsdelar visas i fig. la och lb.

Beskrivningen inskränker sig här i stor sett till uppfinningens användningsområde vid skogsföryngring. Vid användningen i träd- gårdsnäringen blir uppfinningen mera beroende av vad som ska odlas, hur man vill utnyttja uppfinningens möjligheter, lokala klimatförhållanden, varierande fröstorlek, pelletering och mycket annat. Det kan här också gälla plantproduktion. 10 15 20 25 30 35 40 5 469 E05 Vid skogsodling skauppfinningen efter mindre än fem år ha brutits ned eller förstörts såväl ovan som under jord, så att icke den utvecklade plantans över- eller underjordiska delar ut- sättes för stranguleringseffekter.

Vid användning i trädgårdsnäringen, där uppfinningen som regel endast kommer att utnyttjas en växtsäsong, kan kraven på uppfinningen bli något annorlunda. Eventuella strangulerings- effekter måste beaktas även här. Man kan tänka sig att uppfin- ningen görs återanvändningsbar.

För att öka växthuseffekten av uppfinningen kan denna för- ses med ett övre avdunstningsskydd (10) fig. lb. Avdunstnings- skyddet (10), locket, förses med större centralhål (ll), fig. lb.

Plantan skakunna växa genom.detta hål (ll) utan att stranguleras.

Splitsar (12) fig. lb skamedverka till att så ej sker. Huruvida motsvarande försvagning av såddrörets väggar måste göras, får avgöras från fall till fall och beroende bl.a. delvis på mate- rialet i väggarna och vad som skaodlas, vilket påverkar såddrör- ets storlek, som har sin betydelse i detta fall.

Avdunstningsskydd (10) fig. lb som beskrivits kan också tänkas komma till användning vid skogsföryngring med rörsådd.

Då plantans barr eller blad utvecklats kommer dessa mer eller mindre att delvis ge samma effekt som det övre avdunst- ningsskyddet, i det att långvågig utstrålning återreflekteras av dessa, vilket också bör ske med hjälp av avdunstningsskydd.

Effekten härav ökar i takt med att plantan tillväxer i såddrör med övre avdunstningsskydd. Slutresultatet härav blir att värmen- i såddrör kan hållas på en jämnare nivå, vilket positivt bör på- verka fotosyntesen hos plantan i såddröret.

Uppfinningens huvudbeståndsdelar visas i fig. la och lb.

Fig. lb har vad beträffar uppfinningens övre del tidigare be- skrivits i korthet. Vad gäller fig. la, eller den egentliga grunduppfinningen, består denna för skogsodling av ett vitfärgat rör (l), ca. 6-8 cm långt och med en yttre diameter av ca. 20 mm.

Om röret tillverkas av polystyrenplast (andra material kan tän- kas) bör väggtjockleken vara omkring 0,2 mm, medan s.k. avdunst- ningsskyddets (6) tjocklek bör vara kring 0,1 mm (jämför (10) fig. lb). Den vita färgen i plasten kan utgöras av icke miljöfar- lig titanoxid. Tillverkningsprocessen av såddrör torde ha be- tydelse för hur dessa destrueras i fält. Rörets övre del har till uppgift att förbättra de yttre betingelserna för frögroning, frö- lO 15 20 25 30 35 40 ë69 'ÉGIS 6 groddar, groddplantor och plantornas utveckling.

Inne i röret råder en mindre vindhastighet än utanför.

Detta innebär att den avdunstning, som eventuellt sker antingen från botten i övre av såddrör eller från groddplantans barr eller löv, blir jämförelsevis lägre än om röret saknas. Rörets vita färg bidrar också till en lägre temperatur inne i röret under soliga och varma dagar, vilket i sin tur medför minskad trans- piration hos exempelvis groddplantan. Evotranspirationen blir härigenom lägre och den vattenreserv, som finns i materialet (2) fig. la och lb, räcker längre.

En viss direkt instrålning (jämte indirekt) kan ske genom rörets övre öppning. Den kan i mindre omfattning tänkas påverka värmeförhållanden inne i röret, kanske mer innan groddplantan.ut- vecklats. Om avdunstningsskydd (6) fig. la och lb skulle utföras i svart färg, kunde detta antas ge en bättre värmeabsorption och eventuellt öka värmemängden i vattendränkt mineralull. Under kalla förhållanden kunde detta gynnsamt påverka frögroningen mm.

Betydelsen härav torde dock vara mindre om såddrör enligt fig. lb användes.

Vindstiljte inne i såddrör skulle också innebära att luften i detta, varma och soliga dagar, har en högre luftfuktighet än luften utanför. Viss avdunstning från mineralull (2) fig. la och lb förväntas alltid ske. En högre luftfuktighet bidrar i sig till en minskad avdunstning.

En förhållandevis högre luftfuktighet (i kombination med lämplig värme) är positiv både för frögroning (intill viss gräns). liksom för groddplantans och plantans fotosyntes. _ En högre luftfuktighet ger också visst frostskydd bl.a. på grund av att vattenångan har stor värmekapacitet. Om temperaturen sjunker till daggpunkten kondenseras vattenångan, vatten bildas och värme avges.

Båda ökad.mängd värme och vatten kan vara positivt för frö- groning, groddplanta eller plantan som helhet, även om man helst ser fördelarna för plantans rotsystems vattenupptagning. En torkande planta skadas också lättare av frost.

Om fotosyntesens respirationsfas kan hållas igång innebär detta också att värme och vatten avges till plantans omgivning, såvida inte plantan direkt utnyttjar nyssnämnda. Detta gäller groddplantans och plantans delar såväl ovan som under jord (inkl. mineralull). Vattenångans absorption av långvågig in- och ut- 10 15 20 25 30 35 40 (fl 7 46910 strålning är viktig (samma gäller CI5-gas).

Under frostriskförhållanden är långvågig'utstrålning vikti- gast. Med de absorptionsmöjligheter, som vattenångan i luft ger, kan detta medverka till minskad frostrisk för groddplantor och plantor i såddrör.

Rörets vita färg har också den fördelen att invintring av plantan påbörjas tidigare på grund av mindre ljustillgång i röret om hösten och jämfört med förhållanden utanför röret. Om hösten bör också temperaturen av samma skäl bli mindre, vilket också bi- drar till att plantans invintring kan igångsättas tidigare. Här- igenom kan också skador på plantorna genom höstfroster tänkas bli mindre.

Med avhärdning av plantor i vita såddrör följande vår för- håller sig på samma sätt. Mindre ljustillgång och lägre tempera- tur i vitt såddrör, förskjuter knoppsprickning mm hos plantan till en senare tidpunkt, vilket innebär att de allmänna klimat- förhållanden förbättrats och frostskaderiskerna för plantan i samma mån avtagit.

Av fig. la och lb framgår att i det vattenabsorberande materialet (2) lämnas ett hålrum (3) för att ge utrymme åt fröet (4). Det vattenabsorberande materialet (2) måste vara skivat i lodled eller perforerat med kanaler (5) för att underlätta rot- bildning.

Ovanpå det vattenabsorberande materialet (2) och fröet (4), som ej får ramla ur sitt läge, finns en ytterst tunn skiva, ca. 0,1 mm tjock. Den förses med ett hål (7) och slitsar (8). Neder-. bördsvatten ska kunna rinna ned i hålet (7) och frögrodd växa upp genom detta.

Avdunstningsskyddets färg'kan.under vissa förhållanden.teo- retiskt vara svartfärgat. Den normala färgen är vit av praktiska skäl. Annan film av något slag kan tänkas ersätta denna skiva.

För fig. lb tillkommer ett övre avdunstningsskydd (10) med större centrumhål (ll) och slitsar (12). Genom centrumhålet ska plantan växa. Slitsar avse att förhindra stangulering av plantor.

Såddrör enligt fig. lb avser att öka växthuseffekten. Det vatten- absorberande materialet (2) appliceras till röret (1) i torrt tillstånd liksom fröet (4) i hålrum (3).

Ovanpå det vattenabsorberande materialet (2), och fröet (4) placeras en skiva (6) med uppgift att förhindra avdunstning. Den ytterst tunna skivan, 0,1 mm, förses med ett hål (7) och slitsar 10 15 20 25 30 35 40 469 105 8 (8) i mitten för att den i röret (1) samlade nederbörden ska kunna absorberas av det vattenabsorberande materialet (2), samt för att frögrodden ska kunna växa ut i behållarens övre del.

Det vattenabsorberande materialet (2) appliceras till röret (1) i torrt tillstånd liksom fröet (4) i hålrum (3).

Klackarna (9) har till uppgift att hålla materialet (2) på plats samt att försvaga såddrörets väggar varigenom strangulering undvikes.

Röret (1), materialet (2), skivan (6) och fröet (4), i fortsättningen kallad såddrör, utgör den bärande delen i sådd- metoden och kallas såddrör.

Såddrör iordningsställs centralt och distribueras sedan ut i fält i lämpliga lådor.

Mellan fig. la och fig. lb torde man kunna påräkna att den senare typen av såddrör behöver göras längre och eller större än den förra, beroende på att i den senare anses groddplanta eller planta komma till utveckling vilket kräver ökat utrymme dels för plantans gröna del, dels för rot i mineralull (2) i fig. lb.

Stöpning av frö kan ske på vanligt sätt, om detta ej pelleteras, vilket normalt ej torde ske med skogsträdens frön, som här avses. Stöpning innebär att 35-40% vatten tillförs visst fröparti, som sedan får torka. Stöpning påskyndar fröets groning.

Från ett dylikt stöpt fröparti med 90-100%-ig grobarhet tas ett frö till varje såddrör och placeras i utrymmet (3) exempelvis mineralull (2), som förs in i rörets (1) nedre del. Vid utsätt- ning på föryngringsytan fuktas frö jämte mineralull kraftigt.- Fuktning kan ske vid såddrörs-terminal på hygget och/eller i sam- band med utsättning av såddrör.

Andra former av stöpning kan också tänkas. Enklast torde emellertid vara att ostöpt frö placeras på sin plats i såddrör enligt fig. la och fig. lb. Såddrör placeras i lådor av lämplig form. Dessa transporteras från central tillverkningsplats till terminal på hygget. Här uppvattnas varje låda med såddrör (duschning med strilkanna) ett par dagar innan såddrören ska sättas ut på hygget. Fuktighet i såddrör kontrolleras och komp- letteras. Mineralullen skavara genomvåt. Härefter sker utsätt- ning av såddrör på hygget, varvid en mindre mängd vatten till- sättes varje såddrör för att fukten i mineralullen ska kunna bi- behållas minst fem dygn. Statistiskt faller regn vart 5-7 dygn i Sverige. Detta innebär att om värmefaktorn mm är tillräckliga bör 10 15 20 25 30 35 40 9 469 'å05 fröet i såddröret ha stora möjligheter att gro genom att fuktig- het kan hållas på en tillfredsställande och hög nivå.

I nyssnämnda fall kan rent vatten vid användning för upp- vattning på hyggesterminal för såddrör samt vid utsättning av dessa på hygget, ersättas med en svag vattenlösning av kaliumfos- fat (2-4 g/1). Bästa grobarhet erhålls vid svagt sur vattenlös- ning, pH = 6,8.

Under vissa förhållanden kan frön i såddrör tillåtas gro och groddar eller groddplantor utvecklas i såddrör på hyggester- minal. Förslagsvis kan här större eller längre såddrör då an- vändas. Tillförd vattenlösning bör då innehålla NPK inkl. spår- ämnen. Tillförsel av vätska kan ske med tre till fem dygns mel- lanrum och beror b1.a. på om nederbörd fallit och mängd härav.

För uppdragning av plantor i trädgårdsnäring kan andra regler gälla.

Beträffande de lådor som används för transport av färdig- ställda såddrör på centralplats till hyggesterminal kan följande krav på dessa ställas: Såddrören ska transporteras upprättstående med mineralull i dessa mot lådans botten.

Lådan bör vara av genomskinlig lämplig plast och ha så höga och hela sidor att såddrör ej når upp till deras överkant. Inom parentes förutsättes att transporten på fordon sker i täckta ut- rymmen.

På hyggesterminal ska lådor med såddrör, vilka ej används eller är under uppvattning, likaså vara övertäckta. Avsikten här- med är att regn mm ej ska påverka den uppvattning, som såddrör. senare avses bli föremål för. - Lådans botten bör utformas som ett nät eller vara försedd med små hål.

Vid stapling av lådor med såddrör på varandra på hyggester- minalen ska en enkel form av växthus erhållas. Översta lådan bör då vara tom eller ersättas av genomskinligt plastskynke.

Vid duschning med vätska av översta lådan ska vätska kunna rinna ned till underliggande lådor med såddrör. Individuell be- vattning av varje låda med såddrör bör alltid ske som första steg, då bevattning avses. Duschning senare av översta lådan och genomströmníng av vätska till underliggande lådor får ses som komplettering. I det fall att näríngslösning används ska s.k. lakvatten i större mängder kunna tillvaratagas exempelvis genom uppsamling på presenning, som läggs under lådor med såddrör. 10 15 20 25 30 35 40 469 'H35 10 Om groddplantor avses att utnyttjas i såddrör, måste man ge akt på att ljusbrist ej uppstår för dessa i såddrör. Om ljusbrist skulle föreligga måste exempelvis antalet lådor i. en stapel minskas. Inte heller får värmen bli för hög.

Lådor för såddrör bör också utformas så att dessa antingen innehåller kasetter färdiga för användning i magasin som används i samband med utsättning av sâddrör på hygget, eller också bör dylika kasetter snabbt kunna fyllas på från lådan.

Lådan bör dessutom hålla mått eller moduler av mått som svara mot Europapalls bestämmelser.

Lådan bör kunna återanvändas och rengöras.

Vid utsättning på Växtplats tillses att såddrör ej dränks.

För trädgårdsnäringen kan lådan mm behöva modifieras för att passa användningsområdet. Fröpelletering blir då också något som medför modifikationer. För att utnyttja lådans volym enbart, kan såddrör ha 4- eller 6-kantig tvärgenomskärning. Om dylika såddrör används måste stöpning, bevattning mm ske på annat sätt än som beskrivits ovan.

Fig. 2 visar utformningen av ett handredskap som kan an- vändas för utsättning av såddrör på de aktuella växtplatserna.

Naturligtvis kan såddrören utplaceras på växtplatserna utan detta handredskap.

Handredskapet bestående av en håltagningsenhet (9), stati- vet (10), stång med tillhörande handtag (11), mothåll (12) för håltagningsenhet (9). Stoppklack (13) har till uppgift att regle- ra hålets djup och dimension för såddrören. .

Mothållet (12) har också till uppgift att bereda-närområdet kring såddröret. Avsikten är att mothållet (12) ska kunna bytas ut med varierande storlek på tryckplattorna (14), anpassade till kraven på markens beskaffenhet på växtplatsen.

Till handredskapet följer ett magasin (15) för såddrör.

Magasinet (15) kan bäras på ryggen eller i handen och matar fram såddrören efter behov. Till magasinet (15) kan anslutas ett böj- ligt rör (16) som distribuerar såddrören direkt till det upptagna hålet för såddrör.

Fig. 3 visar handredskapet med håltagningsenheten (9) ner- tryckt i jordhögen och tryckplattorna (14) nedpressade i jord- högen. Fjädern (17) hjälper till att föra upp håltagningsenheten (9) när trycket mot handtaget (11) lättas.

Fig. 4 visar såddröret applicerad på växtplatsen i en jord- 11 469 'N35 hög som blivit iordningsställd i ett tidigare skede.

Handredskapet kan naturligtvis utformas på många olika sätt, med bl.a. automatisk frammatning av såddrör efter håltag- ning. Metoden kan med fördel mekaniseras genom att förse ett fordon med såväl håltagningsenhet som magasin för såddrör.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 469 "505 12 Patentkrav

1. Såddrör för skogs- och trädgårdsodling, varvid ett frö eller en groddplanta är avsedd att vara belägen inne i röret, k ä n n e t e c k n a t av kombinationen av följande särdrag: A. Såddröret innefattar ett vätskeabsorberande material (2) för uppsugníng av fuktighet; B. Såddröret innefattar ett avdunstningsskydd (6; 10) för att förhindra fuktigheten att lämna röret för snabbt; C. Såddröret innefattar en uppåt öppen kanal, som förbinder det vätskeabsorberande materialet (2) med atmosfären för att med- ge regn och annan fuktighet att inkomma i röret.

2. Såddrör enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ett övre parti av det vätskeabsorberande materialet (2) uppvisar en hålighet (3) avsedd för fröet (4).

3. Såddrör enligt krav 1 eller 2, varvid rörets tvärsektion är rund, k ä n n e t e c k n a ta av att avdunstningsskyddet (6) utgörs av en första rund skiva, försedd med centrumhål (7), vil- ken väsentligen utfyller rörets (1) inre tvärsektion.

4. Såddrör enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att skivan (6) är placerad på ovansidan av det vätskeabsorberande materialet (2) och uppvisar radiella slitsar (8) samt perifera hål vid dessa.

5. Såddrör enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k - n a t av ytterligare ett avdunstningsskydd i form av en andra rund skiva (10) som är placerad i rörets (1) övre del och som uppvisar ett centrumhål (11), som är större än centrumhålet (7). i den första skivan (6). -

6. Såddrör enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att den andra skivan (10) uppvisar radiella slitsar (12) och perifera hål i anslutning till dessa.

7. Såddrör enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k - n a t av att det vätskeabsorberande materialet (2) utgörs av mineralull.

8. Såddrör enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k - n a t av att röret (1) är gjort av ett plastmaterial, som är så beskaffat att det destrueras efter en viss tid.