SE529271C2 - Snigelbarriär - Google Patents

Description

529 271 z Föreliggande uppfinninq (se fig1- 5), är en snigelbarriär med minst två i huvudsak horisontellt längsgående parallella elektriska ledare där barriären utgörs av en textil (1 ), tillverkad genom antingen virkning, stickning, vävning eller en kombination av dessa, och till vilken de elektriska ledarna (2) är fästade. Utförandet av textilen enligt uppfinningen medger en flexibilitet som gör att barriären kan följa markens konturer, både horisontellt och vertikalt. Med textil menas här en textil, gjord av fiber som produceras av främst konstmaterial. De elektriska ledarna (2) kan antingen fästas till textilen genom limning, sys fast eller virkas in, vävas in eller stickas in direkt vid tillverkningen, det viktiga är att ledarna ligger exponerade åtminstone på en sida av väven. Sniglar som försöker passera får då kontakt med ledarna och backar undan.

Därmed hindras intrång på det område som ska skyddas av barriären. Textilen är tillverkad på ett sådant sätt att det är flexibelt vertikalt (3) och följsamt horisontellt (4) för att kunna följa markens konturer. Ett sätt att maskinellt virka textilen har provats med utmärkt resultat. Materialet (fibrerna) som används kan variera, men bör vara UV-tåligt för att inte snabbt brytas ner av solens strålar. Prov har utförts med UV- stabiliserad textil av Polyeten (PE) med gott resultat. De trådar i textilen som delvis omsluter inlagda elektriska ledare gör detta i sådan ringa omfattning att inga för sniglar elektriskt isolerade passager uppstår. Fördelen med att placera in ledarna (2) i textilen då denna produceras är att ledarna (2) då blir exponerade på båda sidor om barriären, som därmed inte har någon speciell fram- eller baksida. Detta underlättar uppsättningen.

Höjden på barriären kan variera. Prov som gjorts visar att en barriär som reser sig 1 Ocm över markytan ger tillräckligt skydd. De elektriska ledarna (2) bör befinna sig i ovankant av barriären för att inte i onödan komma i kontakt med markens fukt och smuts. En högre barriär fungerar också men kan vara oestetisk.

Ett utförande enligt uppfinningen har provats, där runda elektriskt ledande trådar, dia 2-3mm, avsedda för inhägnad av boskap, har virkats in i textilen, med inbördes avstånd av ca 10mm, med gott resultat. Avståndet mellan ledarna bör ej vara för kort <5mm ty då uppstår lätt elektriska bryggor via smuts i nederbörd, fuktigt gräs mm.

Vid avstånd över 20mm finns risk att små och korta sniglar kan passera.

I ett annat utförande har samma runda elektriskt ledande trådar sytts fast, med raksöm, på textilen med gott resultat. Orienteringen måste då tas hänsyn till vid uppsättningen, eftersom det uppstår en framsida och en baksida. Prov har också gjorts där vissa trådar i textilen ersatts med ledande trådar i rostfritt material, med gott resultat. För att undvika avbrott i el-förbindelsen, har flera tunna ledare i rostfritt material med dia 0,1 - 0,2 mm tvinnats till en ledare. Andra tänkbara ledare kan vara förtennade kopparledare.

Textilen (1) enligt uppfinningen år avsedd att fästas på markpinnar (5) som sticks ned i marken (6). Pinnarna (5) är försedda med speciella hakar (7) som gör det enkelt att fästa textilen (1) vid uppsättningen. Hakarna kan placeras på olika höjd utefter markpinnarna för att ytterligare förenkla uppsättningen. För vissa marktyper med mycket ojämn yta på korta avsnitt, kan det vara svårt att undvika små passager (luckor) under barriären, även om denna är flexibel. Vid dessa tillfällen används mindre markpinnar (8) som används mellan de ordinarie och som fästs i nederkant på väven vid marken just där en lucka uppkommer (se fig1). Detta fungerar eftersom textilen är flexibel och tillåter sig att ”dras” ner även på korta avsnitt av dess utsträckning. Utformningen av markpinnarna (5) och textilens penetrerbarhet för pinnarnas hakar (7) har ägnats stor omsorg för att det ska vara enkelt att montera. 529 271 3 Först fästs textilen i ena haken för att därefter dras mot och spännas in i den andra haken.

Stor vikt har också lagts vid möjlighet till enkel skarvning av textil och ledare då delar av barriären måste ersättas av olika förekomna anledningar (fig. 3).

Vid skarvning klipps textilen rent vid skadeställena efter att spänningen slagits ifrån och den skadade delen tas bort och ersätts med en ny bit. Ledarna (2) kan enkelt (för hand) friläggas några centimeter på vardera sidan. Textilens ändar (10) läggs nu omlott ett par centimeter och tråcklas samman med en skarvpinne (11) som omväxlande träs igenom de båda änddelarna (10) vid skarven. Därefter läggs ledarnas (2) änddelar (12) omlott förbi varandra och igenom textilen till dess motstående sida (inhägnad sida) samt träs in i små skarvstycken (13) där en ingående fjäder (14) tillser att ledarna får kontakt med varandra. Nämnda skarvstycken (13) är vanliga i ett annat sammanhang, nämligen för dragskor i bl.a. jackor, de kallas ofta för "linstoppers, springstoppers, cordstoppers eller plastic stoppers”. Fördelen med dessa är enkelheten i handhavandet och att de ej korroderar. Då ledarna är hopskarvade elektriskt kan ledarna efterspännas för att ej åstadkomma oönskad kontakt med varandra. Utskjutande ändar (12) kan därefter enkelt klippas av. Skarvpinnen (11)får ej vara av elektriskt ledande material, plast fungerar utmärkt.

Toppen (15) på markpinnarna (5) har utformats så att man får ett gott grepp samtidigt som detta skyddar mot stickskador om ev. någon person eller ett husdjur råkar falla på en markpinne (fig.2) Spänningssättning av ledarna kan variera (fig.4). Det enklaste sättet är att via en omvandlare/transformator (16), som ansluts till huvudnätet, förse ledarna i barriären med 9 -18V likspänning. Transformatorn (16) måste vara avsedd för bruk utomhus.

Barriärens spänningssatta ledare kommer ej att vara strömförande förrän kontakt mellan ledarna uppstår, t ex då en snigel försöker passera. Motståndet i snigelns kropp är av sådan storlek att vid 12V passerar en liten ström via ledarna genom snigelns kropp, snigeln uppfattar då obehag och drar sig undan. Mätningar har visat att vid 12V spänning är ca 10mA ett vanligt strömvärde då en snigel får kontakt med båda ledarna samtidigt.

Ett annat sätt att spänningsmata ledarna är via batteri (17) som då placeras i för utomhusbruk lämplig kapsling (18). Batterierna eller batteriet kan bytas ut då detta/dessa tar slut. En liten inbyggd krets som visuellt via exempelvis en lysdiod (19) indikerar batteristatus kan med fördel användas. Lysdioden (19) kan då som exempel blinka grönt då allt är ok, för att senare indikera rött då det är dags för batteribyte.

Anslutningen av spänningskälla till barriärens ledare (2) gör med samma princip som vid skarvning, med skarvstycken (13). Att istället för likström använda växelström kan antas vara möjligt.

Barriären enligt uppfinningen är alltså avsedd att hindra sniglarnas framfart och utgöra ett hinder på deras väg. Då sniglarna inte finner någon passage över barriären skyddas därmed den markyta som avses att skydda.

Genom andra alternativa högre spänningar kan man åstadkomma att sniglarna dör, men det har visat sig att då sniglarna dör utan att ramla av barriären så fastnar slemrester och rester av deras kroppar på barriären, ström passerar då genom kadavret tills detta har torkat så mycket att ström ej längre passerar (högt elektriskt 529 271 ff motstånd). Den torkade kroppen blir då en möjlig brygga för en annan snigel att passera och därmed forcera barriären. Högre spänningar kan ocksa vara otrevhgt eller direkt farligt för husdjur och småbarn.

För att komma åt med trimning av växtlighet nära barriären har ett speciellt verktyg, en trimsköld (20) utvecklats, se fig.5. Detta verktyg placeras intill tJarrlären vid trimning och tillåter då en grästrimmer att komma riktigt nära barriären utan att skada denna.

Claims (3)

529 271 Y Patentkrav

1. Snigelbarriär tillverkad av textil (1 ) för skydd av odlingsytor, trädgårdar och växtlighet mot intrång av sniglar, försedd med minst två i huvudsak horisontellt längsgående parallella elektriska ledare (2) vilka är spänningssatta av en yttre spänningskälla kännetecknad av att barriären (1) uppsättes och monteras med markplnnar (5) försedda med minst två speciellt utformade hakar (7).

2. Snigelbarriär enligt krav 1 kännetecknad av att hakarna (7) anbringas pà olika höjd utefter markpinnarna (5) för att förenkla uppsättningen ytterligare då väven (textilen) sträcks för att väl följa markens i huvudsak vertikala geometrl så att inga passager för sniglar uppstår mellan barriär och markyta.

3. Snigelbarriär enligt krav 1 och 2 kännetecknad av att inga verktyg krävs vid montering av barriären (1) på markpinnarnas (5) hakar (7).