SE528778C2 - Ett förfarande och en styrenhet för fastställande av öppningstemperaturen hos en temperaturregulator - Google Patents

Description

25 30 528 778 Vidare, har direktiv inom EEG (Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, European Economic Community, EEC) tagits fram för olika slag av reglering av miljöskadliga utsläpp. Enligt direktivet 88/77/EEC måste alla motorfordon utrustade med kompressionständningsmotorer och gasformiga utsläpp förses med ett omborddiagnostik (on-board diagnostic, OBD) system från och med 1 oktober 2005.

I direktivet definieras ett OBD-system som ett system för emissionskontroll med förmågan att detektera förekomsten av en funktionsstörning och att identifiera det troliga området för funktionsstörningen genom felkoder lagrade i ett datorminne.

Det finns olika lagkrav pà dessa OBD-system. De måste t ex uppfylla vissa funktioner och periodiskt utföra olika tester.

Ett OBD-system måste, bland annat, indikera funktionsavbrott hos en emissionsrelaterad komponent när funktionsavbrottet resulterar i en ökad emission över olika tröskelvàrden, t ex bör utsläpp av kväveoxider (NOX) inte överskrida ett förutbestämt gränsvärde.

Ett exempel på vad som kan övervakas är yttertemperaturgivaren. Det är mycket viktigt att signalen från yttertemperaturgivaren visar ett värde som är så korrekt som möjligt för att uppfylla kraven som finns för OBD-system enligt EU-direktivet.

Ett förfarande för att övervaka funktionen hos yttertemperaturgivaren har visats i den svenska patentansökan SE 0400443-8, hänförande sig till den föreliggande ansökningen, som härigenom införlivas som referens. Det beskrivna förfarandet är baserat pà antagandet att en mycket hög verkningsgrad hos laddluftskylaren (intercoolern) kan 10 15 20 25 30 528 778 verifieras. Detta kan göras genom att fastställa hastigheten hos det inre och yttre luftflödet hos laddluftskylaren.

I EP 1 201 890 är ett system beskrivet för övervakning av skillnaderna i temperatur över en laddluftskylare. Systemet används för att fastställa om laddluftskylaren ej fungerar på ett tillfredsställande sätt. Variablerna som mäts är yttertemperatur(Tæm) och temperatur efter laddluftskylaren (Tmmfi) och enligt den etablerade formeln för verkningsgraden hos laddluftskylaren: Tham: = The -Û(Thc " Tàm) (1) Vid en hög verkningsgrad nal är dä Tmwü e Tmm (Tmrär temperaturen före laddluftskylare). Detta är ett enkelt sätt att verifiera att laddluftskylaren har en hög verkningsgrad förutsatt att noggrannheten hos yttertemperaturgivaren är tillräcklig. Å andra sidan och om yttertemperaturgivaren skall övervakas, mäste verkningsgraden hos laddluftskylaren fastställas pà ett annat sätt.

Det finns således också ett behov att ytterligare förbättra möjligheten att verifiera en hög verkningsgrad i laddluftskylaren, i synnerhet före funktionen hos yttertemperaturgivaren övervakas som visat i den ovan nämnda svenska patentansökan SE 0400443-8.

Bàda behoven nämnda ovan kan tas itu med om funktionen hos temperaturregulatorn i kylslingan undersöks.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett första syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande och en styrenhet för att fastställa 10 15 20 25 30 528 778 öppningstemperaturen hos en temperaturregulator i en kylslinga, vilken öppningstemperatur kan användas för att fastställa kylförmàgan hos kylvätskan och övervinna problemen nämnda ovan.

Detta första syfte uppnås genom ett förfarande enligt de kännetecknande särdragen såsom definierat i patentkravet 1 och en styrenhet såsom definierad i patentkravet 20.

Ett andra syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande och en styrenhet för hastighetsstyrning av en fläkt som kommer att tillhandahålla ett fordon med lägre bränsleförbrukning jämfört med tidigare kända fordon.

Detta andra syfte uppnås genom ett förfarande enligt det kännetecknande särdragen såsom definierat i patentkravet 8 och en styrenhet såsom definierad i patentkravet 21.

Ett tredje syfte med uppfinningen är tillhandahålla ett förfarande och en styrenhet för att kontinuerligt uppskatta verkningsgraden i en laddluftskylare, tillhandahållande kyld luft till en motor, och utfärdande en indikation att verkningsgraden hos laddluftskylarena är tillräckligt hög utan att uppskatta det inre och/eller yttre luftflödet hos laddluftskylaren.

Detta tredje syfte uppnås genom ett förfarande enligt de kännetecknande särdragen såsom definierat i patentkravet 11 och en styrenhet såsom definierad i patentkravet 22.

Ett fjärde syfte är att tillhandahålla ett fordon med en styrenhet för att fastställa öppningstemperaturen hos 10 1.5 20 25 30 52-3 778 temperaturregulatorn och/eller styra hastigheten hOS en kylfläkt under drift.

Detta fjärde syfte uppnås genom ett fordon enligt det kànnetecknande särdragen som definierat i patentkravet 23.

Ett femte syfte är att tillhandahålla ett fordon med en styrenhet för att kontinuerligt uppskatta verkningsgraden hos en laddluftskylare, tillhandahållande kyld luft till en motor, under drift.

Detta femte syfte uppnås genom ett fordon enligt det kännetecknande särdragen sàsom definierat i patentkravet 24.

Vidare, är det ett syfte att tillhandahålla ett datorprogram som implementerar vart och ett av förfarandena och som exekveras i respektive styrenhet, och att tillhandahålla datorprogramprodukter som är anpassade att lagra datorprogrammen.

Detta syfte uppnàs genom ett datorprogram såsom definierat av de kännetecknande särdragen i patentkraven 16, 17 och 18, och genom en datorprogramprodukt som definierad av de kännetecknande särdragen i patentkravet 19.

Det uppfinningsenliga förfarandet kan kortfattat beskrivas som användning av en utgàngstemperaturgivare för kylvätskan i motorn för att fastställa öppningstemperaturen hos en temperaturregulator i kylslingan hos motorn.

I vanliga fordon, år en fläkt placerad nära kylaren för att rikta luftflöde genom kylaren för att kyla kylvätskan för kylning av motorn under drift. Om temperaturregulatorn är lO 15 20 25 30 528 778 stängd, så riktas kylvätskan genom förbiledningskanalen (by- pass) och det finns inget behov att rotera fläkten. Dock, om kylvätskan har en högre temperatur än öppningstemperaturen hos temperaturregulatorn, så kan en effektivare kylning i kylaren utföras genom användande av en hög hastighets roterande fläkt.

Vidare, är laddluftskylaren, om närvarande, placerad framför kylaren i kylslingan och motorns förmåga att kyla kylvätskan kan därigenom användas som en indikation på att verkningsgraden hos laddluftskylaren är hög.

Om kylvätskan blir varm, så kyls kylvätskan ej på ett tillfredsställande sätt, vilket i sin tur betyder att mer energi tillförs till motorn än vad som kan kylas bort. Om detta är fallet för kylvätskan, kan samma gälla för laddluftskylaren. Denna information skulle t ex kunna användas för att undvika att utföra ett test av yttertemperaturgivaren såsom beskrivet i den svenska patentansökan SE 0400443-8.

En fördel med den föreliggande uppfinningen är att en bättre uppskattning av öppningstemperaturen kan användas för att styra andra system i motorn, dvs existerande hårdvara kan användas för att verifiera en hög verkningsgrad.

En annan fördel är att bränsleförbrukningen kan reduceras om hastigheten hos fläkten styrs mer effektivt.

En annan fördel med den föreliggande uppfinningen är att en bättre uppskattning av verkningsgraden hos laddluftskylaren kan erhållas utan kostsamma omkonstruktioner av existerande motorsystem, dvs existerande hårdvara kan användas för att verifiera en hög verkningsgrad. 10 15 20 25 30 En annan fördel med den föreliggande uppfinningen är att föraren snabbt och enkelt kan motta information avseende en laddluftskylare med funktionsstörning, och kan i en föredragen utföringsform också motta korrekt information om en yttertemperaturgivare med funktionsavbrott baserat pà antagandet att laddluftskylaren är i drift med en verkningsgrad nära till 1.

Ytterligare syften och fördelar kan fås från den detaljerade beskrivningen av uppfinningen beskriven i samband med de bilagda ritningarna, tillhandahålla såsom icke begränsande exempel.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1 visar en första utföringsform av ett system enligt den föreliggande uppfinningen.

Fig. 2 visar en andra utföringsform av ett system enligt den föreliggande uppfinningen.

Fig. 3 visar ett flödesschema för hastighetsstyrning av en fläkt och för uppskattande av verkningsgraden hos en laddluftskylare.

Fig. 4 visar ett flödesschema för en första utföringsform för fastställande av öppningstemperaturen hos en temperaturregulator.

Fig. 5 visar ett flödesschema över en andra utföringsform för uppskattande av öppningstemperaturen hos en temperaturregulator. 10 15 20 25 30 528 778 Fig. 6 visar ett flödesschema över en tredje utföringsform för uppskattande av öppningstemperaturen hos en temperaturregulator.

Fig. 7 visar en temperaturkurva hos en temperaturregulator för att illustrera förfarandena enligt uppfinningen.

Fig. Sa och 8b visar fordon försedda med styrenheter utförande förfarandena enligt uppfinningen.

UTFöRmGsFoRMmR) FÖR ATT UTFÖRA UPPFINNINGEN Fig. 1 visar en utföringsform av ett system 10 för hastighetsstyrning av en fläkt 18. Systemet innefattar en motor 14, en kylare 19' med en kylslinga 19, fläkten 18 och en styrenhet 15. Luft, med en temperatur Tum (yttertemperatur), tillförs till motorn 14. Avgasen släpps ut från fordonsavgassystemet. Motorn 14 är försedd med kylslingan 19, innefattande kylare 19', en förbiledningskanal 8, och en temperaturregulator 9, för att kyla motorn genom användande av en kylvätska. En temperaturgivare 16 är anordnad att mäta temperaturen (Tmxmà hos kylvätskan i motorn 14.

När temperaturregulatorn 9 är stängd, cirkulerar kylvätskan genom förbiledningskanalen 8, men när temperaturregulatorn 9 är öppen, styrs flödet av kylvätska genom kylaren 19'.

Kylkapaciteten hos kylaren beror huvudsakligen på det yttre luftflödet 17, och hastigheten hos det yttre luftflödet 17 är i denna utföringsform styrd av hastigheten hos fläkten 18.

Funktionen hos kylslingan beror också på en korrekt fungerande temperaturregulator 9.

Styrenheten 15, vilken innefattar en mikroprocessor uP tillsammans med minne M, samlar nödvändig information från 10 15 20 25 30 5128 778 systemet för att utföra förfarandet enligt uppfinningen. I denna utföringsform matas signaler fràn temperaturgivaren för kylvätskan 16 till styrenheten 15 genom en anslutning 16', och signaler från fläkten 18 matas som valfritt alternativ till styrenheten genom anslutning 18'. Styrenheten är också försedd med organ för att styra hastigheten hos fläkten 18 genom användande av en kommunikationslinje 18”. Styrenheten 15 innefattar åtminstone en datorprogramprodukt, företrädesvis i formen av ett minne M, såsom ROM (Read Only Memory). PROM (Programmable ROM), EPROM (Erasable PROM), EEPROM (Electrically EPROM), flashminne, SRAM (Static Random Access Memory), etc. Ett datorprogram 5 är lagrat i minnet M och styrenheten, när programmet exekveras i mikroprocessorn pP, kan utföra förfarandet att styra hastigheten hos fläkten 18 för att öka verkningsgraden hos motorn 14, och som valfritt alternativ att utföra ett förfarande av att fastställa öppningstemperaturen hos temperaturregulatorn 9.

Fig. 2 visar en utföringsform av ett system 20 för att uppskatta verkningsgraden hos en laddluftskylare 13, och också för att övervaka en yttertemperaturgivare ll. Systemet innefattar en turbo 12, innefattande en kompressor C och en turbin T, laddluftskylaren 13, en motor 14, en kylare 19' med en kylslinga 19 och en styrenhet 15. Luft, med en temperatur Tæm (yttertemperatur) inträder i kompressorn C, trycksàtts och lufttemperaturen ökas således till TM;(temperatur efter kompressor). Luften med den ökade temperaturen matas därefter till laddluftskylaren 13.

Luften kyls till en lägre temperatur, Tmmü, i laddluftskylaren 13 och matas därefter till motorn 14. Avgasen fràn motorn 14 matas till turbinen T som driver kompressorn C, och matas senare ut från fordonsavgasröret. Motorn 14 är försedd med 10 15 20 25 30 5223 778 10 kylslingan 19, innefattande kylaren l9', en förbiledningskanal 8 och en temperaturregulator 9, för att kyla motorn genom användande av en kylvätska. En temperaturgivare 16 är anordnad att mäta temperaturen (Tmxm) hos kylvätskan i motorn 14.

När temperaturregulatorn 9 är stängd, cirkulerar kylvätskan genom förbiledningskanalen 8, men när temperaturregulatorn 9 är öppen, styrs flödet av kylvätska genom kylaren l9'.

Kylaren 19' och laddluftskylaren 13 är anordnade pà ett sådant sätt att kylvätskan i kylslingan 19 och ett inre luftflöde genom laddluftskylaren 13 kyls av ett yttre luftflöde 17. Den inre nerkylda luften som flödar genom laddluftskylaren matas till motorn 14. Verkningsgraden n hos laddluftskylaren, och kylkapaciteten hos kylaren, beror huvudsakligen på det yttre luftflödet 17. Funktionen hos kylslingan beror också på en korrekt fungerande temperaturregulator 9. Det yttre luftflödet 17 kan fastställas från hastigheten v hos fordonet och/eller genom användande antalet rotationer hos en fläkt 18 hos motorn 14 och/eller andra arrangemang.

Styrenheten 15, som innefattar en mikroprocessor pP tillsammans med ett minne M, samlar nödvändig information från systemet för att utföra förfarandet. I denna utföringsform ansluts signaler från temperaturgivaren för kylvätskan 16 och yttertemperaturgivaren 11 till styrenheten 15 genom anslutningarna 16' respektive 11'. Styrenheten innefattar åtminstone en datorprogramprodukt, företrädesvis i form av ett minne M, sàsom ROM (Read Only Memory), PROM (Programmable ROM), EPROM (Erasable PROM), EEPROM (Electrically EPROM), flashminne, SRAM (Static Random Access Memory), etc. Ett datorprogram 5 är lagrat i minnet M och styrenheten, när programmet exekveras i mikroprocessorn uP kan utföra 10 15 20 25 30 52.3 778 ll förfarandet att uppskatta verkningsgraden hos laddluftskylaren, och som valfritt alternativ att utföra ett förfarande av att fastställa öppningstemperaturen hos temperaturreglatorn 9. När verkningsgraden hos laddluftskylaren är acceptabel, kan datorprogrammet verifiera funktionen hos yttertemperaturgivaren ll såsom beskrivet i den svenska patentansökan SE 0400443-8.

Styrenheten kan också insamla information avseende t ex antalet rotationer hos motorn 14 genom anslutningen 14' och bränsleförbrukningar hos motorn genom anslutningen 14”.

Styrenheten 15 kommer att utsända något slag av alarm t ex om verkningsgraden hos laddluftskylaren 13 är för làg, eller om yttertemperaturgivaren ll får funktionsavbrott.

Bränsleförbrukningen används för att fastställa att temperaturen efter kompressorn (TMJ är tillräckligt låg för att utföra förfarandet av att verifiera funktionen ho yttertemperaturgivaren ll om verkningsgraden hos laddluftskylaren 13 är tillräckligt hög. Ytterligare detaljer hos förfarandet för att verifiera yttertemperaturgivaren kan hittas i den under behandling varande svenska patentansökan SE 0400443-8.

Fig. 3 visar ett flödesschema beskrivande ett förfarande för hastighetsstyrning, t ex ökande antalet av rotationer, hos en fläkt i ett system såsom visat i fig. l, eller för att uppskatta verkningsgraden hos en laddluftskylare i ett system sàsom visat i fig. 2.

Flödet startar i steg 30 och gàr vidare till steg 31, där öppningstemperaturen Iwm1hos temperaturregulatorn 9 i kylslingan 19 fastställs. Öppningstemperaturen skulle kunna lO 15 20 25 30 l2 vara ett fast värde tillhandahàllet av tillverkaren av temperaturregulatorn 9, eller ett tidigare sparat värde i minnet hos styrenheten 15, men vanligtvis måste öppningstemperaturen mätas regelbundet eftersom den kan variera. Förfaranden för att fastställa öppningstemperaturen kommer att beskrivas i anslutning till figurerna 4, 5 och 6.

Värdet hos den fastställda öppningstemperaturen mäts normalt när man startar motorn och sparas därefter i minnet M hos styrenheten 15.

I steg 32, mäts temperaturen Tmxm;hos kylvätskan i motorn 14 genom användande av en temperaturgivare 16. Värdet kan sparas i minnet M hos styrenheten 15.

När värdet hos öppningstemperaturen Tqmn har sparats i minnet M och kylvätsketemperaturen Tmmæ har mätts, jämförs skillnaden mellan dem med ett temperaturgränsvärde Tnmü>0 i steg 33. Om Tmmm~Tqæn>Thmü matas flödet till steg 34, där hastigheten hos fläkten 18 kan styras eftersom kylvätskan passerar genom kylaren 19' och/eller ett alarm indikerande låg verkningsgrad hos laddluftskylaren 13 utfärdas. Flödet fortsätter sedan till steg 35. Å andra sidan om Tmmmr-TqænšT1nüt fortsätter flödet till steg 35.

Om öppningstemperaturen Tqæn fastställes genom användande av ett förfarande såsom beskrivet i anslutning till figurerna 4, 5 och 6, och om det beslutas att Tqæn ska uppdateras i steg 35, matas flödet tillbaka till steg 31. Å andra sidan, om en uppdatering av öppningstemperaturen Tqæn ej är möjlig (i fallet med ett fast värde) eller om det ej är nödvändigt, matas flödet tillbaka till steg 32 där en ny mätning av kylvätsketemperaturen Ewan utförs. 10 15 20 25 30 CH RQ OC 13 En uppdatering av öppningstemperaturen, om möjligt, utförs normalt med regelbundna intervall, t ex 2-4 timmes intervall.

Tqæn hos en temperaturregulator 9 är normalt i temperaturomràdet av 80-90°C, och ett typiskt värde är omkring 85°C. Ett exempel för ett temperaturvärde Tumü för att fastställa att kylvätskan flödar genom kylaren 19' är >O°C.

Ett annat exempel av ett temperaturgränsvärde Tunn för att uppskatta verkningsgraden hos en laddluftskylare 13 är mellan 1,5 - 2°C. Detta kommer för en typisk laddluftskylare att indikera en verkningsgrad hos laddluftskylaren av mer än 99% (>0,99), vilket är tillräckligt för att gå vidare med funktionstestet av yttertemperaturgivaren 11 såsom nämnts OVan .

Fig. 4 visar en första utföringsform för att fastställa öppningstemperaturen T@m,hos temperaturreglatorn 9 (steg 31 i fig. 3) om öppningstemperaturen Tqæn ej är känd i förväg.

Temperaturen hos kylvätskan Emm, mäts i steg 41, och i steg 42 tas ett beslut huruvida det uppmätta Ihmwr är ett lokalt maximitemperaturvärde T¿æJTmmJ eller ej. Om det uppmätta värdet av Tmww ej är ett maximivärde, matas flödet tillbaka till steg 41 och en ny mätning av Tmmw görs. Å andra sidan om det uppmätta värdet av Tmmm är ett maximivärde, sparas värdet i ett minnesutrymme i minnet M och flödet fortsätter till steg 43. I steg 43, ställs öppningstemperaturen Tqæn till det sparade lokala maximitemperaturvärdet Ifiædïhmmr). Flödet fortsätter därefter till steg 32 i fig. 3.

Fig. 5 visar en andra utföringsform för att fastställa öppningstemperaturen Tqæn hos temperaturregulatorn 9 (steg 31 i fig. 3) om öppningstemperaturen Tqmn ej är känd i förväg. Ett minnesutrymme, sàsom en vektor V, rensas i steg 51 och lO 15 20 25 30 528 778 14 kylvätsketemperaturen Tmxm mäts därefter i steg 52. I steg 53, tas ett beslut huruvida ett lokalt extrem (maximi Tum eller minimi Tmfl) temperaturvärde har hittats. Om en extrem har hittats, fortsätter flödet till steg 54 och extremen sparas i minnesutrymmet V, om ej, matas flödet tillbaka till steg 52 för att mäta ett annat Tmtm. Ett minimitemperaturvärde Tmm följs alltid av ett maximitemperaturvärde TW, och vice versa, såsom illustrerat i fig. 7.

I steg 55, tas ett beslut huruvida tillräckligt många extremer har hittats och sparats. Om ej, matas flödet tillbaka till steg 52 och en ytterligare extrem sökes. Om tillräckligt mànga extremer har hittats, fortsätter flödet till steg 56 och temperaturskillnaden Tdüf mellan alla efter varandra följande extremer, sparade i minnesutrymmet V, beräknas. Om någon Tdfif är lägre än en i förväg vald nedre temperaturgräns Tkm, matas flödet tillbaka från steg 57 till steg 51, där minnesutrymmet rensas och processen börjar om igen. Å andra sidan, om ingen Tdfif befinns vara lägre än Thw (i steg 57) fortsätter flödet till steg 58. Om någon Tdfif är högre än en i förväg vald övre temperaturgräns, Typm, matas flödet tillbaka från steg 58 till steg 51, där minnesutrymmet rensas och processen påbörjas om igen. Å andra sidan, om ingen Tdüf befinns vara högre än Tmgh (i steg 58) fortsätter flödet till steg 59, där öppningstemperaturen Tqæn ställs till det maximala av de sparade Bmx i minnesutrymmet. Flödet fortsätter därefter till steg 32 i fig. 3.

I fig. 6, visas ett flödesschema över en tredje utföringsform för fastställande av öppningstemperaturen Tqæn hos en temperaturregulator 9. Detta är en expanderad variant av flödesschemat beskrivet i anslutning till fig. 5 och liknande lO 15 20 25 30 528 778 15 steg har betecknats med samma hänvisningsbeteckningar för klarhets skull.

Tidsräknare Rmp och Rdmm àterställs (reset) i steg 61 före minnesutrymmet V rensas i steg 51. Flödet fortsätter med steg 52 där temperaturen hos kylvätskan mäts och räknarna räknas därefter upp före ett beslut tas i steg 63 huruvida ett maximitemperaturvärde T¿u har hittats eller ej. Om ett maximivärde har hittats, fortsätter flödet till steg 67 och räknaren Rdmm àterställs före flödet fortsätter till steg 68.

Om inget maximivärde har hittats, fortsätter flödet till steg 64 där ett beslut tas huruvida en minimitemperatur Tmn har hittats eller ej. Om ett minimivärde har hittats, fortsätter flödet till steg 65 och räknaren Km àterställs före flödet fortsätter till steg 66. Om inget minimivärde har hittats, matas flödet tillbaka till steg 52 för att mäta en ytterligare TNOÉ Or ' I steg 66, tas ett beslut huruvida en nertid (down-time) tmwn râknad av Rdmm är inom ett tillåtet intervall (tdwm¿@w:tdwm¿fig5 eller ej. Om tdmm är OK, fortsätter flödet till steg 54 och Tmfl sparas i minnesutrymmet V, om ej, matas flödet tillbaka till steg 51 för att rensa minnesutrymmet och àterstarta processen att fastställa öppningstemperaturen hos temperaturregulatorn.

I steg 68, tas ett beslut huruvida en upptid (up-time) tup râknad av Rq,är inom ett tillåtet intervall (tuplmfituphmh) eller ej. Om mm är OK, fortsätter flödet till steg 54 och Emx sparas i minnesutrymmet V, om ej, matas flödet tillbaka till steg 51 för att rensa minnesutrymmet och àterstarta processen att fastställa öppningstemperaturen hos temperaturregulatorn.

I steg 55 tas ett beslut huruvida tillräckligt många extremer har hittats eller ej. Företrädesvis hittas och sparas 10 l5 20 25 30 528 778 16 àtminstone fem extremer före flödet fortsätter till steg 56 där skillnaderna mellan alla efter varandra följande extremer beräknas, annars matas flödet tillbaka till steg 52 för att hitta en ytterligare extrem. Om någon Tgüf lägre än en i förväg vald nedre temperaturgräns, Tmw, matas flödet tillbaka från steg 57 till steg 51, där minnesutrymmet rensas och processen börjar om igen. Å andra sidan, om ingen Tdfif befinns vara lägre än Tkm (i steg 57) fortsätter flödet till steg 58. Om någon Tfiff är högre än en i förväg vald övretemperaturgräns, Tmmh, matas flödet tillbaka från steg 58 till steg 51, där minnesutrymmet rensas och processen börjar om igen. Å andra sidan, om ingen Tdüf befinns vara högre än Tmgh (i steg 58) fortsätter flödet till steg 59, där öppningstemperaturen Twm, ställs till det maximala av de sparade TW i minnesutrymmet.

Flödet fortsätter därefter till steg 32 i fig. 3.

Om en öppningstemperatur ej kunde fastställas under en förutbestämd tid tlmm, t ex tlmw = 2 timmar, utförs processen för att verifiera yttertemperaturgivaren utan att ha verifierat en korrekt öppningstemperatur.

Skälet för att ställa ett tillåtet intervall (tdmm¿@w:tmmmhwh) för nertid tmwn, och ett tillåtet intervall (tflmlmfitughmh) för upptid om är följande. Öppningstiden och stängningstiden för en temperaturregulator kan variera beroende pà konstruktionen hos temperaturregulatorn. Normalt används vax, vilket smälter och stelnar, för att öppna och stänga regulatorn. Långa kylslingor påverkar också de tillåtna tidsintervallen.

Temperaturomràdet för det tillåtna intervallet TkW:Tmg,är brett beroende pà varierande längd hos kylslingan, vilket naturligtvis introducerar tröghet i systemet. 10 15 20 25 528 778 17 För att illustrera uppfinningen användande de tre utföringsformerna beskrivna i samband med figurerna 4, 5 och 6, visas ett exempel pà en temperaturkurva 70 i fig. 7. Kurvan 70 är anordnad i ett 2-dimensionellt koordinatsystem med tiden t[sekunder] på x axeln och temperaturen T[°C] pà y axeln- Varje extremvàrde är markerat med ett kors på temperaturkurvan 70 och numrerat i följd efter varandra 1 till 5. Tabellen 1 visar varje temperaturvärde och tidpunkt tillsammans med beräknad upptid/nertid. n Extrem. Tn [°C] tn tup Camm 1 Max 88,3 7 sek - - 2 Min 84,1 55 sek - 48 sek 3 Max 89,2 84 sek 29 sek ~ 4 Min 85,0 119 sek - 35 sek 5 Max 89,8 143 sek 24 sek - Tabell l EXEMPEL 1 Användande den första utföringsformen av förfarandet för fastställande av öppningstemperaturen hos temperaturregulatorn, såsom beskrivet i samband med fig. 4, kommer att resultera i att Tqæn är lika med den uppmätta temperaturen för maximi temperaturvärdet vid tl, dvs Tqmn=88,3 °C.

EXEMPEL 2 Den andra utföringsformen av förfarandet för fastställande av öppningstemperaturen hos temperaturregulatorn, såsom beskrivet i samband med fig. 5, kommer att behöva ytterligare beräkningar före öppningstemperaturen kan fastställas. Den 10 15 20 528 778 18 absoluta skillnaden mellan alla påföljande extremer är presenterad i tabell 2. n |Tn-Tn-1| 1 _ 2 4,2 °C 3 5,1 °C 4 4,2 °C 5 4,8 °C Tabell 2 Alla skillnader i temperatur mellan extremerna är inom ett föredraget temperaturomràde TkW=l °C, och Th@h=7 °C, vilket betyder att Tqæn är lika med den uppmätta temperaturen för maximitemperaturvàrdet vid t3, dvs Tqæn=89,2 °C, om endast tre extremer (n=l-3) väljs att vara lämpade att sparas i minnesutrymmet före Tqmn fastställs.

EXEMPEL 3 Den tredje utföringsformen av förfarandet för fastställande av öppningstemperaturen hos temperaturregulatorn, såsom beskrivet i samband med fig. 6, kommer att behöva beräkningarna presenterade i tabell 2. Dessutom, mäste upptiden och nertiden presenterade i tabell 1 också tas i beaktande för öppningstemperaturen kan fastställas.

Antag: TkN=l °C och Th¿m= 7 °C, sàsom i exempel 2, och dessutom att twhkW=22 sekunder, nm¿fi@=7O sekunder, tümmlmplß sekunder och tmmmhÉh=45 sekunder. lO 15 20 25 30 528 778 19 Tre extremer är valda att vara lämpade att sparas i minnesutrymme före Tqæn fastställs, men den andra extremen (n=2) kommer ej att tillåtas eftersom nertiden tdmm=48 Sekunder är större än den maximalt tillåtna tmwmhmh=45 sekunder.

Minnesutrymmet rensas således och förfarandet för att fastställa öppningstemperaturen startas om. Tqæn fastställs efter tre extremer att vara den uppmätta temperaturen för maximitemperaturvàrdet vid ts, dvs Tqæn=89,8 °C.

I fig. 8a, visas ett fordon 80 som är försett med en styrenhet 15 och en motor 14 med en kylslinga 19, innefattande en kylare 19' och en temperaturregulator 9, i en frontdel 81 hos fordonet. Fordonet skulle också kunna vara försett med en laddluftskylare 13 beroende på tillämpningen för den föreliggande uppfinningen. Detta slag av fordon är normalt en lastbil, men bussar kan också ha motorn 14 anordnad i en frontdel hos bussen. I detta fall är hastigheten v hos fordonet den dominanta delen av det kylande luftflödet tillhandahållet till kylaren 19' och laddluftskylaren 13.

I fig. 8b, visas ett fordon 83 som är försett med en styrenhet 15 i en frontdel 81 hos fordonet 83 och en motor 14 med, eller utan, en laddluftskylare 13 beroende på tillämpningen av uppfinningen, placerad i en bakre del 82 hos fordonet. Detta slag av fordon är normalt en buss, där hastigheten hos fläkten 18 är den dominanta delen av det kylande luftflödet.

Förfarandet enligt uppfinningen är företrädesvis utfört som ett datorprogram implementerat i styrenheten. Dessutom, kan datorprogrammet vara lagrat på en datorprogramprodukt, såsom en CD-ROM, magnetband, diskett, hårddisk, etc.

Claims (24)

10 l5 20 25 30 528 778 20 P A T E N T K R A V

1. Ett förfarande för fastställande av öppningstemperaturen (TWÜQ hos en temperaturregulator (9) i ett fordon (80;83) med en motor (14), som kyls med en kylvätska i en kylslinga (19) reglerad av temperaturregulatorn (9), och en temperaturgivare (16) mäter temperturen (Tmmmß hos kylvätskan, k ä n n e- t e c k n a t av att förfarandet innefattar följande steg: A att regelbundet mäta temperaturen (Tmxmà hos kylvätskan och att spara àtminstone ett hittat lokalt maximitemperaturvärde (BMX), och B att ställa öppningstemperaturen (Tqæn) till att vara ett av de hittade lokala maximitemperaturvärdena (flmx) som har sparats i minnet.

2. Förfarandet enligt patentkravet 1, vari steg A vidare innefattar stegen: Al att regelbundet mäta temperaturen (ïfimmr) hos kylvàtskan och spara àtminstone ett hittat lokalt minimitemperaturvärde (Efin) i ett minne, A2 att skapa ett minnesutrymme vari nämnda hittade lokala maximi- och lokala minimitemperaturvärden sparas i följd efter varandra, A3 att fastställa skillnaden mellan vilka som helst tvà i följd efter varandra sparade temperaturvärden i minnesutrymmet, och A4 att rensa minnesutrymmet och àterstarta processen för fastställande av öppningstemperaturen (T@aJ i steg A om någon fastställd skillnad i steg A3 är utanför ett förutbestämt temperaturomràde (TLW:Thmh), eller att fortsätta till steg B om 10 15 20 25 30 Bïlåïâš 778 21 alla fastställda skillnader i steg A3 är inom det förutbestämda temperaturomràdet (TkW:Thgm).

3. Förfarandet enligt patentkrav 2, vari ett hittat lokalt minimitemperaturvärde (Tmn) endast sparas i minnet om nertiden (tdmm) som förflutit mellan det tidigare lokala maximitemperaturvärdet (ïfix) och det hittade lokala minimitemperaturvärdet (Tmm) är inom ett första förutbestämt tidsintervall (td°m,1°w: tdowrhhigh) .

4. Förfarandet enligt patentkrav 3, vari den förflutna nertiden (tamm) mäts av en första räknare (Ramm) som àterställs till noll när ett lokalt maximitemperaturvärde (Tmm) hittas och som räknas upp tills nästa lokala minimitemperaturvärde (Tmfl) hittas.

5. Förfarandet enligt nàgot av patentkraven 1 ~ 4, vari ett hittat lokalt maximitemperaturvärde (Tmm) endast sparas i minnet om upptiden (mm) som förflutit mellan ett tidigare lokalt minimitemperaturvärde (Tänd och det hittade lokala maximitemperaturvärdet (Bmx) är inom ett andra förutbestämt tidSinterVall (tupgowituplhigh) .

6. Förfarandet enligt patentkrav 5, vari den förflutna upptiden (mm) mäts av en andra räknare (Km) som återställs till noll när det lokala minimitemperaturvärdet (Tmm) hittas och som räknas upp tills nästa lokala maximitemperaturvärde (Tmax) hittäs .

7. Förfarandet enligt något av patentkraven 3 - 6, vari alla Sparade temPefatUrVärd@H (lhæu Thnà förkastas och processen att fastställa öppningstemperaturen (Tqæn) hos temperaturregulatorn (9) àterstartas vid steg A om någon 10 15 20 25 30 778 51333 22 förfluten tid (tup, tdmm) är utanför det motsvarande första och det andra tidsíntervallet.

8. Ett förfarande för hastighetsstyrning av en fläkt (18) i ett fordon (80;83) med en motor (14), som kyls med en kylvätska i en kylslinga (19) med en kylare (19') och som regleras av en temperaturregulator (9), en temperaturgivare (16) mäter temperaturen (flmufl) hos kylvätskan, ett kylluftsflöde (17) genom kylaren (19') styrs av fläkten (18) för att kyla kylvätskan, k ä n n e t e c k n a t av att förfarandet innefattar följande steg: a) att fastställa en öppningstemperatur (Tqßn) hos temperaturregulatorn (9), b) att regelbundet mäta temperaturen (ïhmwr) hos kylvätskan, och jämföra den med den fastställda öppningstemperaturen (TQEQ hos temperaturregulatorn (9), och c) att öka hastigheten hos fläkten (18) för att styra hastigheten hos kylluftflödet (17) om temperaturen (Tmmm) hos kylvätskan är högre än den fastställda öppningstemperaturen (Twaà hos temperaturregulatorn (9).

9. Förfarandet enligt patentkrav 8, vari steget för att fastställa öppningstemperaturen (Tqæn) hos temperaturregulatorn (9) i steg a) utförs användande förfarandet säsom definierat i något av patentkraven 1 - 7.

10. Förfarandet enligt patentkravet 8 eller 9, vari hastigheten hos fläkten (18) reduceras till en lägre hastighet om temperaturen (Tmmu) hos kylvätskan år lägre än den fastställda öppningstemperaturen (Tqæn) hos temperaturregulatorn (9). 10 15 20 25 30 528 778 23

11. Ett förfarande för att uppskatta verkningsgraden hos en laddluftskylare (13) i ett fordon (80:33) meå en m0t0f (14): som kyls med en kylvätska i en kylslinga (19) med en kylare (l9') och som regleras av en temperaturregulator (9), en temperaturgivare (16) mäter temperaturen (Tamm) hOS kylvätskan, och förvärmd luft matas in i laddluftskylaren (13), ett kylluftflöde (17) passerar genom både laddluftskylaren (13) och kylaren (l9') för kyla den förvärmda luften före tillförande den till motorn (14), respektive att kyla kylvätskan, k ä n n e t e c k n a t av att förfarandet innefattar följande steg: al) att fastställa en öppningstemperatur (Tqæn) hos temperaturregulatorn (9), bl) att jämföra ett värde hos temperaturen (Thmwr) mätt av temperaturgivaren (16) för kylvätskan med den fastställda öppningstemperaturen (Tqæn) hos temperaturregulatorn (9), och cl) att utfärda en indikation att den uppskattade verkningsgraden hos laddluftskylaren (13) är lägre än ett tillåtet gränsvärde om temperaturen (Tmxm) mätt av temperaturgivaren (16) för kylvätskan är högre än ett tillåtet värde (Tunn) jämfört med den fastställda öppningstemperaturen (Twæd hos temperaturregulatorn (9).

12. Förfarandet enligt patentkravet 11, vari steget att fastställa öppningstemperaturen (Tqæn) hos temperaturregulatorn (9) i steget al) utförs användande förfarandet såsom definierat i något av patentkraven 1 ~ 7.

13. Förfarandet enligt patentkravet 11 eller 12, vari en utfärdad indikation att den uppskattade verkningsgraden hos laddluftskylaren (13) är lägre än ett tillåtet gränsvärde, i steg cl), används för att förhindra att en process utförs att 10 15 20 25 30 5228 778 24 verifiera funktionen hos en yttertemperaturgivare (11) i fordonet (80;83).

14. Förfarandet enligt patentkravet 13, vari processen att verifiera funktionen hos yttertemperaturgivaren (11) utförs om öppningstemperaturen (Twag i steget al) ej kunde fastställas inom en förutbestämd tid (tlmg).

15. Förfarandet enligt något av patentkraven 11 - 14, vari förfarandet för hastighetsstyrning av en fläkt (18) i ett fordon sàsom definierat i något av patentkraven 8 - 10 utförs pà samma gäng.

16. Ett datorprogram för fastställande av öppningstemperaturen (Tqæn) hos temperaturregulatorn (9) i ett ferden (80:83) med en motor (14), som kyls med en kylvätska i en kylslinga (19) reglerad av en temperaturregulator (9), och en temperaturgivare (16) mäter temperaturen (Tmmm) hos kylvätskan, av att kodmedel när k ä n n e t e c k n a t exekverade i en styrenhet (15), anpassad att erhålla signaler från temperaturgivaren (16), kan exekvera förfarandet enligt något av patentkraven 1 ~ 7.

17. Ett datorprogram för hastighetsstyrning av en fläkt (18) i ett fordon (80;83) med en motor (14), som kyls med en kylvätska i en kylslinga (19) med en kylare (19') och som regleras av en temperaturregulator (9), en temperaturgivare (16) mäter temperaturen (Tmmm) hos kylvätskan, ett kylluftsflöde (17) genom kylaren (19') styrs av fläkten (18) för att kyla kylvätskan, k ä n n e t e c k n a t av att kodmedel när exekverade i en styrenhet (15), anpassad att erhålla signaler fràn 10 15 20 25 30 25 temperaturgivaren (16), kan exekvera förfarandet enligt något av patentkraven 8-10.

18. Ett datorprogram för att uppskatta verkningsgraden hos en laddluftskylare (13) i ett fordon (80;83) med en motor (14), som kyls med en kylvätska i en kylslinga (19) med en kylare (19') och som är reglerad med en temperaturregulator (9), en temperaturgivare (16) mäter temperaturen (Tfimwr) hOS kylvätskan, och förvärmd luft matas in i laddluftskylaren (13), ett kylluftsflöde (17) passerar genom både laddluftskylaren (13) och kylaren (19') för att kyla den förvärmda luften före tillförande den till motorn (14), respektive för att kyla kylvätskan, k ä n n e t e c k n a t av att kodmedel när exekverade i en styrenhet (15), anpassad att erhålla signaler från temperturgivaren (16), kan exekvera förfarandet enligt nàgot av patentkraven 11 - 15.

19. En datorprogramprodukt innefattande ett datorläsbart medium och ett datorprogram enligt något av patentkraven 16 - 18, vari datorprogrammet är innefattat i det datorläsbara mediet.

20. En styrenhet (15) för att fastställa öppningstemperaturen (Tqen) hos temperaturregulatorn (9) i ett fordon (80;83) med en motor (14), k ä n n e t e c k n a d av att styrenheten (15) innefattar en minnesenhet (M) innefattande ett datorprogram enligt patentkravet 16.

21. En styrenhet (15) för hastighetsstyrning av en fläkt (18) i ett fordon (80;83) med en motor (14), t e c k n a d k ä n n e - av att styrenheten (15) innefattar en minnesenhet (M) innefattande ett datorprogram enligt patentkravet 17. 10 15 5128 778 26

22. En styrenhet (15) för att uppskatta verkningsgraden hos en laddluftskylare (13) i ett fordon (80:83) med en motor (14), k ä n n e t e c k n a d av att styrenheten (15) innefattar en minnesenhet (M) innefattande ett datorprogram enligt patentkravet 18.

23. Ett fordon (80;83) försett med en motor (14), k ä n n e - t e c k n a t av att fordonet (80;83) vidare är försett med en styrenhet enligt något av patentkraven 20 eller 21.

24. Ett fordon (80;83) försett med en motor (14) med en förbunden laddluftskylare (13) som tillhandahåller kyld luft till motorn (14), k ä n n e t e c k n a t av att fordonet (80;83) vidare är försett med en styrenhet enligt patentkravet 22.