SE527892C2 - Formande luftström - Google Patents

Description

0"! N) *Q G) \O k) 2 avmuuunmruaumspuueumnuwumflaøhflhnbhfßfdewcawvlfllw mmounmaguanaeneffomefmmmmifwnavuyaanmovawaam aewmwauespuwumwnnnaummpsenmumumpawmwomm kapacletclcavßw-iflwodnüntämmvsensñmifaalflmrbrnmvlfetav pmldblædülmumlslærgonomafiøiuatyddaletlwmhenjndielaavdeflalrm mwsemunbnwmmgerenumuwmummwununmmapsmmæ bnpuihßstvnfllæirmdßrfishnføraflflïiduaomhuflohlbnkaflenæmrnm nuymvummmmnnmmpawmnæmmuunanuvæsafalmmpuu- tnmmhgunlvmfmdßrnhblühgiodnlrwfnbnavhlbiumvlætlanâwlflfi dsumpnflñaowflnIGuLFNalædlmradesßa avsphd0h. manmmauummmummamnwuasammønuuuunpuwfmmm ochhomhordmsuuflunmdvmëflyweflgaæunblunnndmvämnhgavmußw fumrmuunummnbaumafwagvummmdunuwuynummumuw» denenuglaomiallflludenfllmutlålar.

Motbflqrumavdepmbbmæmarßrhüppadonndmàhkmwlflhrddvmav hmmrbhharßnbkgjomaübtàlddflwsådaæsgüflhrmoddddrbknubrflurmßàrm màhhgsnphddavtwweeüdaguudmdvflylhnñmmflmmbctmmvletnndfbr aünñiniusspündehrrádagørassáibrvodwlüaomnnñfigtibrdtñlaàflwnmoda uuvmøemavu rnaung. Deesum nam màlmwvlvden van om: nu manen. utiderhållaodihandfu.

Sóm nämnts tillföras den formande lufistrómmcn med hög hastighèt hizvudsakligen -' mdalmdnihingsßodamfiiralisuiwuimmeddmebwodddæhdbnwhmade avmaumuuumfargmmmmøupmeommmmomiumunaem wummmmflnhnmdalnldunwfinwarfldamnutobiehfiàrqhekeflewmmmupp- stkalvbsvhwbildlüqlzhrflrtbdwuñrdmblmudàfllmshbunnnlpådess utídaodlüwnndabdmmfivmdalflflnenwwbldünlømliarmhlldußnfilvm dnmdsigßmpartldansomdáwldlcarnavsâhsigpåammhuuuutsida.

Fómbgafldempfimhgaweraüeflelcßvtamindadefafuwandelllsuñmnnßr aünhdueßuehhuanavndavwebfinimßeflatnßløtgunmafiupplimiugm erhàfideiplhnfluavuxangiwxaalrdlngm. lßflvdlaanduymmnnrmmhrmsphdundafoqanueuumsmhenm beakfivasnâmnloldøhlunderhârnvhnlvgtldmhwgemsomvlsart Hwuamnflmmmmvuanaenavmmmmumuppwuuem måhiwnhdel. fllllrieflsdsenualisßmlügenomennaàhmssplfndelmhtuppfhxnivguv, *hur Menmálnhgsldodaaeddfiàrwdessuautmæharxshatazadesidaoclw fllwßeülilfldiütgumnnüülgddodunodlspiddndmdddaflhvamndm. 10 15 20 25 II OOII ID O ' 0 0 oo U UIQ D! Q o o n . o nu one b) 0 00 o figur 4 ett snitt längs linjen N-N i figur 2, dock endast av rotor och stator. tiga.- 5 och 5 två. olika utforingsfonner av målningsspindelns ena husände. figur 7 schematiskt virvelbildning av luft utanför målningsspindeln, vid dennas användning, figur 8 en utformning för att dämpa virvelbildningen, figur 9 en annan utformning för att dämpa virvelbildningen, figur 10 schematiskt överföring av nödvändig energi och styrinformation till màlningsspindeln, figur 11 ett exernpel på placering av en skyddstransfcnnator, figur 12 schematiskt en annan utformning av overföringen av enefQï 000 styrinformation till màlningsspindeln, figur 13 kombinerad mcnteringsbult och elanslutning, flgur 14 kombinerad luftanslutning och elanslutning, figur 15 sohematisk ett tvärsnitt genom målningsspindeln något utanför spindel- axelns ena ände, och figur 16 resp. 17 två olika lägen för ett vridfixeringsorgan av spindelaxeln. l figur 1 visas schemafiskt en robot 1 med en måhingsspindel 2 monterad vid yttre änden av den yttre robotarrnen, såsom idag är känd teknüt.

I figur 2 betecknar 3 spindelhuset till en màlningsspindel, upptagande en roterande axel 4, som i sin tur upptar ett icke roterande rör 5. Den roterande axeln 4 ar lagrad i huset 3 med två radialluftlager 6 och i det visade exemplet två axialluttlager 7 och uppbär vid en ände. den vänstra i figuren, en stympad konfcrmad tratt 8, så kallad målningsklodta, vilken roterar tillsammans med axeln 4. Det stillastående röret 5, vilket via en kanal 5 a leder färg fram till tratten 8, mynnar vid änden av den roterande axeln 4 och inuti klockan 8, såsom framgår av figuren. Axeln 4 roterar i dag normalt med mellan 6 000 och 130 000 rpm. 9 betecknar i spindelhuset anordnade luttkanaler, vilka alstrar en formande lultström 10, vilken får de ur klockan 8, vid dennas rotation, utkastade färgpartiklama att awika i axiell riktning mot det föremål (ei visat), som skall målas. Föremålet har jordpotential och spindeln med fargpartiklama uppvisar en spänningspotential relativt föremålet, liggande i området 30 000 till 130 000 volt, innebärande att färgpartikiarna attraheras av föremålet, som skall målas.

Axeln 4 drivs av en elmotor bestående av statoriäm 11, statorlindlng 12 och en på axeln 4 fastsatt rotor 13. Det som nu beskrivits tillhör känd teknik och torde därför e] behöva en närmare förklaring. r Som energikälla till den elektriska rnotom kan, förutom nätanslutning via en skyddstransforrrrator, vilken skapar det erforderliga galvaniska snittet mellan de olika, potentialnivåema (30 000 till 13 000 volt), även nyttjas energilagrande eller energiskapande o uno en 10 15 20 25 O 00000 o 0 U' 'l k) \J O) \D h) Å o q din än; ...G I. I. 9 .nu .nu enheter, såsom exempelvis batterier, kondensatorer eller bränsleceller, galvaniskt skilda från 'ren- let, som ska!! Matning av ntålningsklocka vid splndelaxeln l figur 38 visasi snitt den roterande spindelaxeln 4 med det däri fixerade färgröret 5. 14 betecknar en delkonfonnad yta hos spindelaxeln 4 och 15 betecknar en invändig gänga hos axeln. Målningskloclran 8 uppvisar vidare en delkortfomlad yta 16, samverkande md den delkonfonnade ytan 14, samt utvändig gänga 17, samverkande med gängen 15 hos spindelaxeln.

För att förhindra att målningsklockan 8 oavsiktligt lossnar från spindelaxeln 4 vid hoga rotationshastigheter, har i enlighet med föreliggande uppfinning den gängade delen 17 hos målningsklockan 8 försetts med axiella slitsar 18 bildande segment 19, i det visade fallet sex segment. Detta innebar att nar målningsklockan gängas fast på axeln 4, kommer de gangade segmenten 19 hos klockan 8 att fiädra radiellt inåt mot gängorna och gångflankerna på axelns 4 gangade del 15, vilket innebar att nar axeln 4 roterar, kommer, på grund av centrifugalkraften segmenten 19 att tvingas utåt eller expandera och målningsklockans 8 segment 19 att skapa en radielit utåtnktad kraft, vilken i sin tur överföres till de mellan spindelaxeln 4 och klockan 8 samverkande gangflankema, vilket även innebar att en axiell kraft bildas som gor att deikonfomtade ytoma 14 respektive 16 "låser' vid varandra.

Expansionen på grund av centrifugalkraften på de gångade segmenten 19 kommer härmed att låsa fast målningsklocltan 8 vid axeln 4 och förhindra att målningsklockan 8 lossnar vid drift. De fjädrande egenskaperna hos de gängade segmenten 19 kommer även att säkerställa, att målningsklockan 8 styrs i låst läge av konan 16 resp. 14 och ei av gångoma 15, 17, vilket minskar toleranskraven mellan respektive kona och gänga hos såväl målningsklockan 8 som på spindelaxeln 4.

Kylning av statorn Vid användning av en elektrisk motor 11, 12, 13 (se figur 2), som drivkålla for spindelaxeln 4 bildas förlustvanne i motoms statorjäm 11, statorlindning 12 och rotor 13, utöver den av friktionsförlustema bildade värmen. För att e] riskera spindelaxelns 4 funktion, exempelvis på grund av allt för hög upphettning och därmed en e] hanterbar expansion, är det nodvandigt att transportera bort en tillräckligt stor del av den bildade forlustvåmien, dvs. kyla spindeln 4.

Detta sker genom att överskottsvämien bortleds med hjälp av den för den formande luftstromrnen 10 avsedda och till anordnlngen tillförda tryckluften. Denna tryckluft, eller åtminstone en del av denna, 'nleds enligt det i figur 2 visade exemplet genom en eller flera kanaler 9 i huset 3 till kontakt med den elektriska motoms statorlindning 12. l figuren visas med hjälp av pilar tryckluften passerande genom statorlindningen 12 i kanaler 20 hos denna. 10 15 20 25 n n o a aa Or Figur 4 visar ett tvärsnitt IV-N genom statom i figur 2, vari dennas lindningar betecknas 12. lindningar är flirsedda med anslutande genomgående kanaler 20 för tryckluftens (formluftens) passage genom statom och anordnade, i enligt denna figur, på den sida av lindningama, som är vänd från rotom 13, kanaler 20 kan givetvis vara placerade pà lindningens insida eller mellan lindningstrådama i respektive lindnhflßsllåf i $W°m~ Härigenom erhålles en effektiv kylning av statom fiksom delvis kylning av rotom. För att kylluften dock e] skall läcka ut till spalten mellan rotom och statom, är statom klädd med ett läckagehindrande foder 21 (se figur 2 och 4).

Den fonnande luftströmmen 10 lämnar kanalema 20 i statom 11 lindningsändar, antytt med pilarna vid sfalorlindningens 12 ändar ifigur 2.

Vrldfixering av i spindelaxeln gentemot spindelhuset utan att odefinierade radiallaster uppstår Ett problem är att dernontera (eller montera) rnålningskloclran 8 (se figurerna 2, 15- 17) från spiridelaxelri 4, utan att skada dennas lagringar 6 i spindelhuset 3. Normalt är klockan 8 gängad på spindelaxeln 4, varfor ett vridmoment krävs vid klockans av- och påmontering, innebärande att ett motmoment rnåste påläggas spindelaxeln. Detta motmoment åstadkommas idag av att en momerrtarrn - en tapp - anbringas i spirdelaxefn. normalt vid dess från klockan vända ände, vilken tapp används manuellt eller med hjälp av ett anslag som mothåll. Detta innebär vid av- och påmonteringens påförda vridmoment, att spindelaxeln 4 kommer att utsättas för en radialkrafi under detta arbete, vilket medför att spindelaxeln 4 kommer okontrollerat att stödja mot lagerytoma med okontrollerade lagerlaster, som därmed kan orsaka skador på lagren. l figurema 15-17 visas en anordning, där lagerytoma ej okontrollerat kommer att radialbelastas av spindelaxeln 4 vid anbringandet av vridmomentet för av- eller påmon- klockan 8, enär anordniigen är så utfonnad, att motrnomentet överföres till radialplanet X-Y men Ban-na IJܧ§G mellan dennas teringen av spindelhuset 3 med tillåtande av fri translation av spindelaxeln 4 i förhindrande av rotation av spindelaxeln 4 relativt spindelhuset 3.

Nämnda anordning innefattar en låsbricka 53 i form av en ring, vars inre diameter är något större än spindelaxelns 4 ytlserdiameter. Låsbríckan 53 är försedd med ett första par inre. diametralt motriktade rnedbringartappar 54 samt ett par andra diarnetralt iförhàllande till varandra utåtriktade medbringartappar 55, vilka är anordnade vinkelrätt mot medbringar- tappama 54. Spindelaxelns 4 ände är försedd med ett antal spår 56 (i det i figur visade exemplet är åtta spår anordnade). Spåren 56 är dimensionerade så, att de kan uppta medbringartappama 54, medan de andra medbringartappama 55 är upptagna i spår 57 i spindelhuset 3. Låsbrickan 53 är begränsat rörlig i axiell riktning i förhållande till spindelaxeln 4 på så sätt, att medbringartappama 54 kan bringas i och ur ingrepp i spåren 56 medan medbringartappama 55 förskiuts i spåren 57, jämför figurerna 16 och 17. Axiellt utanför 10 15 20 25 0) eo låsbrickan 53 är ett halvcirkelforrnigt sig sträokande ok 58 anordnat (ok 58 är för att förtydliga ej snittet i tiger 16 och 1.7), fikaså begränsat rörligt i axelled. Okets 58 fria ändar ingriper på utsidan av låsbrickan 53, och enligt det visade exemplet ovanpå de andra medbrin- gartappama 55. Med hjälp av oket 58 kan sålunda låsbrickan 53 förflyttas axiellt mellan ett läge (se figur 16), i vilket låsbrickan 53 av i spindelhuset 3 försänkta fjädrar 59 hålls förskiuten så, att medbringartappama 54 är ur ingrepp med spindelaxeln, och ett andra läge (se figur 17), i vilket låsbrickan 53 mot frädramas 59 verkan hålls nedtryckt med medbringartappama 54 och 55 i ingrepp med spindelaxelns spår 56 respektive spindelhusets 3 spår 57. Manövreringen av oket 58 sker med hjälp av ett axielit mot en fjäder 60 förskjutbart rnanöverorgan 61. Manöverorganet 61 är försett med en sned eller lrilformad yta 62, vilken ingriper under oket 58, lämpligen under en ifigurema 16 och 17 antydd klack 63.

När manoverorganet 61 av fiadem 62 hålls i utfört läge enligt figur 16, är låsbrickan 53 av fjädrarna 59 utförd i det läge, i vilket rnedbringartappama går fria från spåren i spindelaxeln.

Genom att mot fiädems 60 krall tycka in manöverorganet 61, kommer klacken 63 att pressas uppåt. samtidigt som oket 58 svänger omkring ett mothåll 64 hos spindelhuset, vilket mothåll rnedför, att oket 58 verkar som en hävarrn, med vridpunkten i mothållet 64, och dänned kommer att pressa ner låsbrickan 53 så att medbringartappama 54 ingriper i spåren 56. Spindelaxein förhindras härmed att rotera relativt spindelhuset men kan fritt röra sig i radialled. Frigöres manöverorganet 61 trycks detta ut och oket med làsbriclran 53 förs av fjädramas 59 kraft ur ingrepp med nämnda spår. Manöverorganets 61 utåtriktade rörelse begränsas naturligtvis på lämpligt sätt. ' Skyddande av utloppet för radiallager från att kontamireras av färg Ett stort problem idag är att färg ansamlas på spindelaxeln 4 (se figurer 2, 5, 6) vid det ena eller båda radialluftlagren 6, 6. Detta medför efter en tid, att den i radiallagret verkande luften hiidras från att fritt lärma lagerspalten, vilket negativt påverkar lagrets lastfömiåga så väl som kylning, reducerande målningsspindelrrs 2 funktion och livslängd på ett avgörande satt.

För att förhindra denna ansamling av färg på spindelaxeln 4, störande främre ochleller bakre radialluftlagrens 6 resp. 6 funktion, är omedelbart utanför lagret eller lagren och i anslutning till lagerspalten en kammare 22 anordnad, löpande runt om och med en spalt 23 öppen mot spindelaxeln 4. Den med övertryck arbetande lagerluften, som lämnar lagerspaiten och inströmmar i kammaren 22, bildar ett visst övertryck i denna, medförande att en mindre del av lagerluften verkar som spärrluft och utströmmar i spalten mellan spindelaxeln 4 och den nrnt denna löpande läppen mellan kammaren 22 och ett utrymmet 25, hindrande färg att intränga i kammaren, medan huvuddelen av lagerluften avleds ur kammaren pà vedertaget sätt (ej visat), undvrlrande att ett skadligt mottryck uppstår vid lagren. 10 15 20 25 I I O 01 i\J \J G3 V) N) Det är även tänkbart att utanför den visade kammaren 22 anordna en ytterligare. såsom visas i frg. 6 . Till kammaren 26 tillföres skyddsluft med ett över- v-v- ar 'a mrnare 26, tryck. Denna skyddsluft dräneras dels till kammare 22 och dels till utrymmet 25 (kanal för lufttillförsel av skyddsluft tül kammare 26 visas ej).

Vid utförandeforrnen där spindelhuset är förlängt och omsluter målningskloclran och en spalt bildas mellan mâlningsklockans ytterperiferi och spindelhuset (se figur 6), kan separata extra kanaler (ej visade) leda till utrymmet 25, för att kunna åstadkomma ett önskvärt tryck i utrymme 25.

Ytbehandling av spindolaxeln Ett annat sätt än det ovan beskrivna, eller ett komplement till detta, att lindra att färg vidhäftar och ansamlas pà spindelaxeln 4 (se figur 2) i anslutning till det ena eller båda radialluftlagren 8, är att spindelaxeln 4 âtrninstone pà en del av sin axiella utsträckning är belagd med en ytbeläggnhg, minskande färgens möjlighet att vidhäfla spindelaxeln, vilket i annat fall påverkar lagerluflens utflöde från lagren 6, minskande lagrens lastfömiàga liksom dess kylning.

Som exempel på ytbelåggnirtg är teflon®.

Styrning av den forrnande luftströrrrrnen (figurer 7, 8 och 9) enligt uppfin- Iliflaßll För att förhindra denna olägenheten med vivelbildning (antytt med pilar i 15 ifigur 6), som förekommer vid málningsspiridlar av idag, är ett ledskeneorgan 28 (figur 8 ooh 9) anordnat sträckande sig på utsidan av màlningsspindeln 2 och i anslutning till klockan 8 och forrnluftens 10 utlopp 9 (iämför aven fig 6) från anordningen. Ledskeneorganet, som visas såsom exempel i figur 8, styr den av den forrnande luften 10 meddragna, omgivande luften i en huvudsakligen laminär luftström över klockan 8, varigenom virvelbindningen 27 (tig 7) i anslutning till klockans 8 utsida dämpas eller uteblir. Ledskeneorganet 28 kan ha forrnen av en nmt om löpande "ring" eller vara uppdelad iflera sektioner. Med 29 betecknas bärflänsar för ledskeneorganet 28, vilka lämpligen till antalet kan vara två eller flera. Ledskeneorganet 28 med dess bârflänsar 29 'monteras och demonteras från spindelhuset 3 i axiell riktning , bärllänsama 29 snäppes fast på splndelhuset 3 i de försänkningar som finnes i anslutning med spindelns monteringsskruvar (ej visat).

Figur 9 visar en utföringsfonn, där en utfyllnad 30 är anordnad som en integrerad förlängning av spindelhuset 3 sträckande sig över klockans 8 periferi. varigenom en jämnare luftströntning hos den av den forrnande luflströmmen meddragna irrften erhålles i över- gången från hus till ldocka, ijämförelse med utförandet enligt figur 8. 31 betecknari tigurema fäste för mälningsspindeln. Utfyllnaden 30 har en yttre fonn, som är lämpligt formad att ansluta till ledskeneorganets 28 insida. 10 15 20 25 .O . .no. oss: .oo 0 l I o Ina we. 'z- ä. ooo 0:00 : 'g-'ê ëà G1 N) \J OD Anordning av axialluftlager För att åstadkomma en så kort och kompakt màlningsspirrdel och därmed målar- utrustning som möjligt, vilket är av stor betydelse för underlättande av dess användning, är placeringen av de vanligen två axiailuftiagren av stor betydelse.

En optimal lösning är därvid att anordna de två axialluftlagren 7 (se figur 2) pà var sin sida av och i anslutningen till rotom 13 på spindelaxeln 4. Samtidigt som inbyggnaden av axiallagren 7 blir kompakt, kommer rotom att erbjuda ett naturligt stöd för axialluftlagren i den axiella Speciella, spindelaxeln 4 förlängande inbyggnadsàtgärder för axiallufi- lagren är ej behövliga.

Genom användande av enkelverkande axiallager, där den axiella motriktade kraften åstadkommas av ett magnetfält (ej visat utförande). När axialluftlagret ej är i funktion kan ytan, mot vilken axeln pressas av magnetfältet, användas som friktionsyta, för att bromsa spindelaxelns rotation.

Kodnirrg av måhlngssplndel Allt oftare förekommer bruket att använda piratkomponenter tillsammans med en originalprodukt Detta är i vissa fall vanskiigt och kan få förödande konsekvenser om pirat- komponenten ej håller den kvalitet (mått, materialval osv), som krävs av en originalprodukt.

För att förhindra användandet av en pirattillverkad màlningsspindel 2 (se figur 2), vid exempelvis utbyte av en urspmnglig originalspindel hos en originalanordning enligt uppfin- ningen, föresiås att de rnàiningsspindlar som tillverkas, förses med en kod, som avläses av anordningens styrutrustning, och gör det möjligt att endast en rätt kodad målningsspindel 2 kan användas i originalanordningen. Avsaknad av kod eller felaktig kod medför att màlningsspindels styrutrustrring reagerar och gör anordningen obrukbar, exempelvis genom fránkoppling av elmotoms kraftförsörjning.

Genom kodning av mälningsspindeln är det även möjligt att följa och samla upp data under anordningens drift och ur dessa data erhålla en för att kunna öka produktens tillförlighet och prestanda. Detta kan exempelvis ske genom att varje målnings- spindelindivid identifieras och via ett kontrolisystem, ingående i anordningen, och data sändes till ett spirdelövervakningssystem hos leverantören, varigenom historisk driftsdata för denna spindeiindivid kan insamlas.

Varvtalsstyrning av spindeln, se figurerna 10, 11, 12 En elmotordriven målningsspindel av här avsett slag är normalt uppburen i yttre änden på amien hos en målningsrobot, så som visas ifigur 1. Med hänsyn till robotarmens snabba rörelseförlopp och därmed sammanhängande moment och belastningar pà roboten, föreligger en strävan att minimera vikten hos màlningsspindeln 2. 10 15 20 01 l\> \I.l ' 231. e 9 geo 0_o_e 3 _ I fig. 12 betecknar 32 en strömkalla med växelström, vars frekvens är andringsbar.

Den frán. strömkällan 32 matade växelströmmen leds till en skyddstransforrnator 33, vari växeiströmmen omvandlas till en lågspänd likström, exempelvis 40 V, vilken likström kommer att innehålla en överlagrad frekvens, vilken är proportionell mot den frekvens med vilken motom skall varvtals styras. Denna frekvens detekteras av en i mälnlrrgsspindeln integrerad styrelektronik 34 (se även figur 13, 14), där likströmmen med utnyttjande av den överlagrade växelspänningen omvandlas till den önskade matningsfrekvensen, som bringar elmotom (11, 12, 13) hos rnålningsspirrdeln (se figur 2) att rotera med det önskade varvtalet.

Fördelen med att koppla skyddstransforrnatom 33 i nätet före styrenheten 34 är, att skyadstransronnatom as kan trrratas amata maa vasamrrgt nagra frekvens an den for mmm önskade. Detta i sin tur innebär, att transforrnatom kan göras kompakt, dvs. med mindre volym och mindre vikt, då det som framgår av figur 11 är önskvärt att placera skyddstransforrnatom 33 i robotarrnen. Det är naturligtvis även möjligt att bygge samman transformatom 33 och styrenheten 32 till en enda enhet om så önskas. lnforrnation mellan strömkällan och motorstymingen, för att åstadkomma önskade dritlegenskaper, såsom acceleration, retardation och varvtal, sker genom kommunikation med enheter anslutna till transfomratoms primär- resp. sekundärsida via information överförd via ljus, ljud, radiokomrnunikation eller inforrnation i den överförda energil eller en kombination därav. Rotationshastigheten kan exempelvis avläsas optiskt eller via ljud- impulser, vika kan användas utan att kravet på elektrisk isolering påverkas.

Lampligen matas skyddstransfonnatom 33 med en växelspänning, vars frekvens är en multipel av det önskade varvtalet på spindelaxeln 4, exempelvis 12-9 gånger varvtalet.

Härigenom är det möjligt att minimera transfonnatoms fysiska storlek ooh vikt. Den i styrelek- troniken (antydd med hänvisning 34 i figur 12) erhållna växelspänningen skall ha en frekvens, som är en faktor lägre än den frekvens, som skyddstransforrnatom 33 matas rned, för att utgöra den önskade frekvensen för att driva spindelaxeln 4 med det önskade varvtalet.

Genom att variera frekvensen hos den från strömkällan 32 till skyddstransfomratom 33 matade växetströmmen, kan därmed spindelaxelns 4 varvtal ändras.

Figur 10 visar schematislct en konfiguration, som till skillnad mot vad som visas i figur 12 har styrelelrtroniken 35 och strömförsöriningsenheten 32 placerade invid roboten, medan de tre skyddstransforrnatorerna 33 är placerade i robotarrnen och vilka i detta utförandet kommer att arbeta med motoms önskade frekvens och därigenom bli betydligt tyngre.

Figur 12 visar en utföringsforrn, vid vilken styrelektroniken 34 är inbyggd i själva huset hos målningsspindeln 2. Den i figuren visade strömkällan 32 och skyddstransforrnatom 33 kan givetvis vara inbyggda till en enhet. 10 15 20 25 O :coon :çäz (å) Anvandande av anslutnlngsorgan för elanslutnlng En elmotordriven málningsspindel kraver för sin funktion- dels elanslutningar för motoms drift (vanligen 3-fas och därmed tre anslutningar, vid i spindeln integrerad styrelektronik kravs 2 anslutningar för likstrñm), liksom anslutningar för dels -kylluft och dels formningsluft. Harutöver erfordras bultar för malningsspindelns montering vid anden av en robotann. Vd fallet av tre monteringsbultar kravs sålunda vid renovering eller utbyte av màlningsspindeln manipuleringen av tre stycken elanslutningar, en kabel för styrinforrnation, tva stycken lultanslutningar samt tre bultanslutningar.

Dessa åtta, från varandra skilda anslutningar innebar vid av- och pamontering av rnalningsspiideln på en- robotann onödigt. tidskrävande arbete. Avsikten ar darför att minska antalet anslutningar och lata monteringsbultama aven tjäna som elanslutningar eller luftan- slutningarna aven tjana som elanslutningar eller en kombination dar bade monteringsbult och lultansltrtriirig kan tjana som samtidig elanslutning.

Figur 13 visar schematiskt en målningsspindel, vilken medelst exerrpelvis tre monteringsbultar 36 (endast en visad) ar monterad vid exempelvis anden av en robotarrn via en vid armen fastsatt monteringsflans 31. Monteringstlansen 31 ar för respektive bult försedd med en försankning 37, i vilken försanlrriing 37 en bronsmutter 38 ar upptagen, medelst en isolering 39 galvaniskt skild från försankningens 37 vaggar och danned från monterings- flansen 31. Med sin skalle 40 i en ansats hos málningsspindelns hus 3 sig stödjande monteringsskruv 36 sträcker sig isolerad genom huset 3 och ar fastgangad i bronsmuttem 38. Med muttern 38 ar elektriskt ansluten en elkabel 41 (en av ledarna). Med 34 betecknas sohemetiskt pà ritningen motoms styrelektronrk, vilken i det visade exemplet erhåller sin ström medelst en elektriskt ledande brygga 42, vilken ar elektriskt isolerad (antytt med hanvisningsbelaeckning 44 lfigur 13) från malningsspindelns hus 3 men som å ena sidan ar elektriskt ledande fasthallen av monteringsbultens 36 skalle 40 och à andra sidan medelst en skruv 43, som i det visade exemplet sträcker sig genom styrelektroníken 34 och gángat elektriskt ledande fasthåller bryggan 42.

I det fall málningsspindelns 3 monteringsbultar ar utformade på det har beskrivna sattet inses latt, att montering och demontering av rnålnirigsspirideln fran monteringsllansen 3 enkelt sker genom att endast lossa bultama 36, eltersom luftanslutriirigama (ej visade) utgöres av plana ytor som da spindeln ar monterad sluter tatt. l figur 14 visas hur pa motsvarande satt en luftanslutning aven utgör elanslutningen till målningsspiridelns styrelektronik och motor. Lultledniigen i målningsspindeln ar beteck- nad med 45. Såsom beskrivits i anslutning tiil figur 1.4 ar aven har monteringsflansen 31 tör- sedd med en försankning 37. lförsankningen 37 ar en första bussning 39 anbringad. Buss- ningen 39 ornger och fran monteringsflansen isolerar en elektriskt ledande första hylsa 46.

Till denna hylsa 46 ar elektriskt ansluten en elkabel 47. 10 15 20 25 (31 N) \J 00 \O N) n en I 0 q nu I 0 0 0 e 00 I 0 I I 1 a I ao 0000 , a o e . o an: e I c o de ae 000: ett a -Q .A ae U ' a noe På motsvarande satt ar i målningssplndelns hus 3 anordnad en andra isolerande “user-ring 48, v-:lke-.n ernslater en andra elektriskt ledande hylsa 49, vilken medelst en elkabel 50 ar elektriskt förbunden med màlningsspindelns styrelektronik 34 eller motor.

Lultledningen 45 liksom den till monteringsflansen 3 anslutna luftledningen 51 består av exempelvis elektriskt ickeledande slangar, vilka respektive delvis sträcker sig in i ett bussningama 46, 49 genomgående hål, såsom framgår av tigur 14. Mellan respektive slangs 51 och 45 andar i bussningama 46 och 49 har det genomgående hålet hos buss- ningama en mindre diameter, vilken svarar mot slangamas innerdiametrar och bildar sålunda därmed bussningama 46 och 49 själva en del av luttledningen. Mellan bussningamas 46 och 49 ledande kontaktyta med varandra, runt det büdade hålet, ar en tatningsring anordnad, hlndrande luftlackage. l-lårav framgår att så snart màlningssplndeln monterats på monteringsflànsen 31, erhålles automatiskt màlningsspindelns samtidiga anslutning till luft och el. n en en 0 I n ae q n o e e o noe en

Claims (4)

10 15 U' 1 l\> \J OO \O I\> 12 Patentkrav

1. Anordning för beläggning av en yta rned pafiiklar ir-rfattande ett hus (3) en däri roterande spindelaxel (4) uppbärande ett partiklama avgivande organ i form av en konfonnad klocka (8) med en laddningspotential högre än objektets, som skall belàggas med partiklama. varvid en forrnande luftström (10) är upprättad att huvudsakligen axiellt bestryka utsidan av klockan (8) i riktning mot objektet, k ä n n e t e c k n a d av att ett ledskeneelement (28) är fast anordnat pà huset (3) att på radiellt avstånd delvis omsluta klockan (8) och huset (3) i anslutning till utlopp (9) hos huset (3), från vilka det formande luftflödet (10) utblàses.

2. Anordning enligt krav 1, k a n n e t e c k n a d av att ledskeneelementet (28) är kontinuerligt nngforrnat.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att ledskeneelementet (28) är uppdelat i segment, ringfonnigt fördelade runt anordningen (20).

4. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e l e c k n a d av att huset (3) delvis axiellt omsluter málningsklockans (8) utsida och har en fonnsträckning, som på radiellt avstånd i allt väsentligt ansluter till ledskeneelementets (28) inre formsträckning.