SE526811C2 - En metod och en anläggning för rening av oljekontaminerat länsvatten samt ett fartyg utrustat med en anläggning för rening av länsvatten - Google Patents

Description

0 n O I 000 0000 000 0 0 0 000 000 000 00 0000 0000 0 0 0 000 O O I 00 0 00 00 00 I 0 O I I I O I I I I O C I 0 0 0000 0 0 0 0 00 0 00 00 10 15 20 25 30 35 Puss 2 Olja och vatten som läckt från sina respektive system rinner nedåt i fartyget och hamnar i den så kallade länsgropen. I länsgropen anhopar sig kontinuerligt vatten som är starkt förorenat av olja, så kallat länsvatten. Gällande niiljölagstifining i många länder förbjuder att man släpper ut länsvatten som har en oljehalt överstigande ett visst gränsvärde. I exempelvis Östersjön gäller att det inte är tillåtet att släppa ut länsvatten som innehåller mer än 15 ppm olja. Ett ytterligare villkor för att länsvattnet skall få släppas ut är att fartyget befinner sig under gång. Om mängden oljekontaminerat vatten är liten kan fartyget lagra det förorenade vattnet ombord till dess att fartyget anlöper en hamn. I hamnen kan det förorenade vattnet pumpas ut ur fartyget för att tas omhand av en reningsanläggning iland. Hamnmyndigheterna skall enligt internationella avtal ta emot förorenat vatten men vill emellertid helst slippa göra detta. När stora mängder länsvatten tillkommer på kort tid eller när avståndet till närmaste hamn är för stort är det för övrigt inte praktiskt möjligt att lagra länsvattnet ombord. Man är då tvungen att göra sig av med länsvattnet. För att kunna göra detta måste länsvattnet renas till sjöss så att oljehalten i det vatten som släpps ut håller sig inom föreskrivna gränsvärden.

Ett idag förekommande sätt att försöka åstadkomma separation mellan olja och vatten är att utnyttja skillnaden i densitet mellan vatten och olja. Ett sätt att åstadkomma separation som grundar sig på skillnad i densitet visas i US patentslczrift nummer 4299703. I den skriften föreslås ett förfarande där två vätskor med olika densitet skiljs åt genom centrifugering. Det anges att denna metod kan tillämpas på länsvatten. Det har vidare föreslagits att länsvatten kan lagras i en tank där oljan på grund av sin i förhållande till vattnet lägre densitet tenderar att lägga sig ovanpå vattnet. Avsikten är då att vatten respektive olja därefter skall kunna tappas av var för sig fiån tanken så att oljan skiljs fi'ån vattnet. Med sådana metoder kan en långtgående separering av olja och vatten åstadkommas. Det har emellertid visat sig att det är svårt att med sådana metoder åstadkomma en fullständig separation mellan olja och vatten. Det kan i sämsta fall även inträffa att det sålunda renade vattnet fortfarande innehåller mer olja och/eller andra föroreningar än vad som är tillåtet enligt gällande miljöföreslcrifier. Vattnet kan då inte släppas överbord utan att först genomgå ytterligare rening.

Det har förslagits i US patentskrift nummer 4066545 att vatten som efter separation genom utnyttjande av skillnad i specifik vikt Cïspecijic gravity”) mellan vatten och olja kan föras fi'am till en het skorsten (”stack”) som leder bort avgaser som uppstått vid förbränning i en motor. Det anges att ledningar för vattnet går till en sprayningsenhet för skorstenen (”stack .spray unit”) och att vattnet omedelbart förångas i skorstenen (”is OI ll [ICO OOII OIIO I 0 0 0 0 0 0 o 0 0 0 I 0 10 15 20 25 30 35 5:26 811 Puss 3 instantlyflash vaporized”). Det förångade vattnet anges sedan lämna skorstenen tillsammans med avgaserna från förbränningen. I ett exempel på ett sådant förfarande anges att avgaserna nådde en temperatur av 612° F (ca 322° C). Det anges vidare att det vatten som hanterades kunde ha olj ehalter upp till 30 eller 40 ppm och att detta inte hade någon negativ inverkan på förângningen i skorstenen.

I WO 81/01141 föreslås en process för hantering av länsvatten. Det anges i den skriften att länsvatten förs till en evaporator (”Verdarnpfef'). I evaporatom förångas en del av vattnet. Det anges att evaporeringen av en del av vattnet leder till en ökad salthalt i det kvarvarande länsvattnet samt att den ökade salthalten i länsvattnet leder till att en emulsion av vatten och olja bryts. Länsvatten pumpas sedan från evaporatorn till en efterföljande station (”Feinentöler”) där olja och vatten skiljs åt med vad som anges vara konventionella metoder.

Det är en målsättning för den nu föreliggande uppfinningen att tillhandahålla en metod och en anläggning för rening av oljeförorenat länsvatten som möjliggör en effektiv rening av länsvattrtet.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Den nu föreliggande uppfinningen avser en metod för rening av oljekontaminerat länsvatten. Enligt den uppfinningsenliga metoden utförs först ett inledande separationssteg där man utför en huvuddel av separationen mellan olja och vatten.

Därmed förstås att merparten av oljan, d.v.s. över 50 % av oljan, skiljs från vattnet. I föredragna varianter av uppfinningen skiljs mer än 50 % av oljan från vattnet i det inledande separationssteget. Företrädesvis skiljs åtminstone två tredjedelar av oljan fiån vattnet och ännu mer föredraget skiljs åtminstone tre fjärdedelar av oljan från vattnet genom det inledande separationssteget. Det inledande separationssteget kan utföras med i och för sig kända metoder. I föredragna utföringsfonner av uppfinningen utförs det inledande separationssteget genom utnyttjande av skillnaden i densitet mellan olja och vatten men separationssteget kan även utföras på annat sätt. Exempelvis kan olja och vatten skiljas genom att oljan binds till ett tyngre ämne som sjunker nedåt och drar med sig oljan mot botten av en tank. Genom sådana metoder som de ovan angivna kan man i praktiken oftast skilja mycket mer än 50% av oljan från vattnet. Det kan således vara fullt realistiskt att förvänta sig att mer än 90 % av oljan eller mer än 95 % av oljan skiljs från vattnet i det inledande separationssteget. Enligt den uppfinningsenliga metoden tillhandahålles vidare en kokare. Till kokaren tillförs vatten som renats i det inledande separationssteget så att kokaren åtminstone delvis fylls med vatten. I kokaren sker 000! I en! 0 III in Oflcø coon cunt I I O O 0 J 000 000 Utan O I O O OO O CIO CCI 10 15 20 25 30 35 526 811 '''' " Pl786 upphettning av vatten som befinner sig i kokaren så att åtminstone en del av vattnet i kokaren evaporerar och lämnar kokaren och åtminstone en del av kvarvarande föroreningar sjunker mot botten av kokaren och lägger sig på botten av kokaren. De föroreningar som sjunkit till botten förs bort från botten av kokaren.

Företrâdesvis evaporeras allt eller huvudsakligen allt det vatten som tillförts kokaren varefter det sålunda evaporerade vattnet förs bort från kokaren.

I en fördelaktig variant av uppfinningen ersätts kontinuerligt vatten som lärnnat kokaren av nytt vatten som genomgått inledande separation från olja så att nivån av vatten i kokaren förblir konstant under åtminstone en period. Företrädesvis är nivån av vatten i kokaren konstant eller väsentligen konstant under hela den tid som processen pågår.

Kokaren kan vara anordnad att kommunicera med en reglertank fiån vilken nytt vatten kan tillföras kokaren. Nivån av vatten i kokaren kan då styras genom att man styr åtminstone det ena av en tillförsel av vatten till regiertanken och en bortförsel av vatten från reglertanken. Reglertanken kan lämpligen via åtminstone en ventil stå i förbindelse med en klarningstank där inledande separation av olja och vatten sker genom utnyttjande av densitetsskillnaden mellan olja och vatten. Vatten som då genom utnyttjande av skillnad i densitet genomgått en inledande rening kan då förs fiån en nedre del av klarningstanken till reglertanken. Det inses att klarningstanken kan ersättas av eller kompletteras med en anordning som utför en inledande separation enligt andra principer. Till exempel kan klarningstanken ersättas av eller kompletteras med en anordning som separerar olja och vatten genom centrifugering.

Vatten kan lämpligen föras i separata steg från klarningstanken till en mellanlagringstartk och kontinuerligt fiån mellanlagringstanken till reglertanken.

Det skall förstås att metoden i första hand är avsedd att tillämpas ombord på ett fartyg varvid det vatten som evaporerats i kokaren avlägsnas från fartyget. Det skall dock förstås att metoden även kan tillämpas vid anläggningar på land som tagit emot förorenat länsvatten från exempelvis ett fartyg. I fördelaktiga varianter av uppfinningen kondenseras det vatten som evaporerats i kokaren och leds överbord i flytande form.

Vatten i kokaren kan lämpligen evaporeras genom att det upphettas med hjälp av värme som erhålls från fiamdrivning av fartyget.

I fördelaktiga varianter av det uppfinningsenliga förfarandet sker kontinuerlig förångning och kontinuerlig tillförsel av nytt vatten till kokaren. Det skall dock förstås II OIIO IOOO C000 I I O I 0 0 000 000 0000 0 0 0 0 0 00 0 000 000 O 0 0 10 15 20 25 30 35 526 811 5 p17g6 : : : *i ':'I ' att man kan tänka sig varianter av uppfinningen där vatten evaporeras satsvis i kokaren.

Evaporering kan ske vid atmosfärstryck men man kan även tänka sig varianter där förångning sker vid ett tryck som understiger atmosfarstrycket.

Uppfinningen avser även en anläggning för rening och bortförsel av oljekontaminerat länsvatten. Den uppfinningsenliga anläggningen innefattar en kokare i vilken kontaminerat vatten genom evaporation kan skiljas från kvarvarande föroreningar såsom oljerester och kemikalier. Anläggningen innefattar vidare en kondensor för kondensering av vatten som evaporerats i kokaren och en bortförselledning för bortförsel av vatten som kondenserats i kondensorn. En oljemätare (i synnerhet en ppm- mätare) kan i fördelaktiga utföringsformer vara anordnad i anslutning till bortförselledningen. Här skall även påpekas att det som följd av gällande lagar och bestämmelser i normalfallet är ett krav att en olj emätare är ansluten till bortförselledningen. Kokaren är utfonnad med ett inlopp för mottagande av kontaminerat vatten och ett avlopp för föroreningar vilket avlopp är beläget på botten av kokaren.

I fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen kan anläggningen innefatta en reglertank ansluten till kokarens inlopp på sådant sätt att reglertanken och kokaren utgör med varandra kommunicerande kärl. Reglertanken kan då vara försedd med medel för styrning av en vätskenivå i reglertanken så att nivån av vatten i kokaren kan styras genom styrning av nivån av vatten i reglertanken. Det skall dock inses att man kan tänka sig andra sätt att reglera nivån i kokaren.

I fördelaktiga utföringsformer innefattar anläggningen en klarningstank där inledande separation av olja och vatten kan ske genom utnyttjande av densitetsskillnaden mellan olja och vatten. Klarningstanken står då via ett nedre avlopp i förbindelse med reglertanken och via ett övre avlopp med en uppsamlingstank för olja. En oljesensor är då lämpligen anordnad i anslutning till klarningstanken för att känna av huruvida vätskan på en given nivå i klarningstanken utgörs av huvudsakligen olja eller huvudsakligen vatten. Klarningstanken är då företrädesvis anordnad att valbart kunna öppna det ena av det övre avloppet och det nedre avloppet som funktion av en signal från oljesensom. Företrädesvis är endast det ena av det övre och det nedre avloppet öppet vid ett givet tillfälle. Man kan dock tänka sig att det övre och det undre avloppet öppnas växelvis till dess att det är dags att åter fylla på nytt länsvatten. En mellanlagringstank kan vara anordnad att kunna ta emot vatten från klarningstankens nedre avlopp och kontinuerligt avge vatten till reglertanken. 0000 O 000 I 000 0000 0000 0100 I I O 0 000 000 0000 0 0 OQO CIO 10 15 20 25 30 35 Puss I en särskilt fórdelaktig utföringsform innefattar kokaren en spiralformad värmeslinga placerad liggande inuti kokaren så att en centrumaxel for värmeslingan är väsentligen horisontell.

Uppfinningen kan även definieras i termer av ett fartyg som innefattar den uppfinningsenliga anläggningen för rening av länsvatten.

KORT FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar ett fartyg till sjöss.

Figur 2 är en schematisk genomskäming genom en del av det i Figur 1 visade fartyget.

Figur 3 visar schematiskt en anläggning for rening av länsvatten.

Figur 4 visar schematiskt och i genomskärning en detalj av den i Figur 3 visade anläggningen.

Figur 5 visar schematiskt en annan detalj av den i Figur 3 visade anläggningen.

Figur 6 visar schematiskt en andra utfóríngsform av en anläggning for rening av länsvatten.

Figur 7 visar schematiskt ytterligare en utfiíringsfonn av uppfinningen.

Figur 8 är en schematisk genomskärning av en detalj av den i Fig. 3 visade anläggningen.

Figur 9 visar en variant på den utfóringsform som visas i Figur 6.

Figur 10 visar ytterligare variant av den i Figur 3 visade anläggningen. 526 311 6 _= =__:_ j: 0000 O I :to Jag; .gg I O QIO 10 15 20 25 30 35 52 6 8 1 1 šII= "ïïfl ' Plvse 7 = = = ..

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Med hänvisning till Figur 1 visas ett fartyg 1 som befinner sig till sjöss. I Figur 2 visas schematiskt fartyget 1 i genomskärning. Som visas i Figur 2 har fartyget 1 en motor 37 som drivs med exempelvis tjockolja eller dieselolj a. Motorn 37 kan driva fartyget genom att leverera effekt till en propeller 38 via en propelleraxel 39. I Figur 2 visas hur motom 37 delvis är placerad under en durk 40 i fartyget 1. I fartyget 1 finns även olika vattenflöden, främst i form av kylvattensystem, exempelvis kylvattensystem (ej visade) för motom 37. Under drifi av motorn 37 kan det inte helt undvikas att vatten och olja läcker fi-ån olika delar av systemet. Vatten och olja som läckt ut rinner nedåt i fartyget 1 och hamnar i länsgropen 36 (eller länsgropar 36). Det av olja förorenade vattnet i länsgropen 36 kallas länsvatten. Från länsgropen 36 förs länsvattnet till en länsvattentank 35 där man samlar upp länsvatten som skall renas.

Det hänvisas nu till Figur 3. Från länsvattentanken 35 kan länsvatten pumpas upp till en högre belägen så kallad dagtank 29 med hjälp av en icke visad pump. Från dagtanken 29 kan länsvattnet föras vidare till en anläggning 2 ßr rening av Iänsvatten. I den i Figur 3 visade utföringsformen av den uppfinningsenli ga anläggningen 2 är dagtanken 29 via en ledning 33 ansluten till en klarningstank 17, även benämnd ”settling tank”. I Figur 3 visas symboliskt hur klarningstanken 17 kan vara försedd med en flottör 27 som används for att övervaka vätskenivån i klarningstanken 17 . När flottören 27 indikerar att en vätskenivå i klarningstariken 17 understiger en förutbestämd nivå öppnas en ventil 32 så att länsvatten kan rinna genom ledningen 33 till klarningstanken 17. Flottören 27 är företrädesvis anordnad att indikera låg nivå när klarningstarilcen 17 är halvtom (d.v.s. halvfirll). Flottören 27 kan vara kopplad till ventilen 32 så att ventilen 32 automatiskt öppnar då flottören 27 indikerar låg nivå. I princip kan man även tänka sig att personal på fartyget läser av indikeringen från flottören 27 och manuellt öppnar eller stänger ventilen 32. När flottören 27 indikerar hög nivå i klarningstariken 17 stängs ventilen 32, antingen automatiskt eller manuellt.

Klarningstarilcen 17 är avsedd att användas för inledande separation av olja och vatten genom utnyttjande av densitetsskillnaden mellan olja och vatten. Oljan kommer på grund av sin lägre densitet att tendera att lägga sig ovanpå vattnet så att länsvattnet skiktar sig i ett undre skikt av vatten och ett övre skikt av olja. Det skall dock förstås att separationen i normalfallet är ofullständig och att vattenskiktet fortfarande kan innehålla en oacceptabelt hög halt av föroreningar såsom rester av olja men även andra föroreningar som kemikalier och tyngre partiklar från oljan. 0 0 0 0 ODD OI! OIIO I 0 O I ICO QIO i CCI 00 I i I O C QIO 0 I I » n CIII IOI I o I o 10 15 20 25 30 35 P1786 Klarningstanken 17 står via åtminstone ett nedre avlopp 18 i förbindelse med en reglertank 10. Via åtminstone ett övre avlopp 19 och ett rör 34 står klarningstanken 17 i förbindelse med en uppsarnlingstank 20 för olja. Det övre avloppet 19 är avsett att kunna tjäna som avlopp för oljan efiersom oljan tenderar att lägga sig ovanpå vattnet.

Det övre avloppet 19 är företrädesvis placerat på en nivå som motsvarar halva höjden av klarningstanken 17 så att olja dräneras från mitten av klarningstanken 17 och inte från tankens botten eller övre del. En oljesensor 21 kan lämpligen vara anordnad i anslutning till klarningstanken 17 för att kärma av huruvida vätskan på en given nivå i klarningstanken 17 utgörs av huvudsakligen olja eller huvudsakligen vatten.

Klarningstanken 17 är anordnad att valbart kunna öppna det ena av det övre avloppet 19 och det nedre avloppet 18 som funktion av en signal fiån oljesensom 21. Om oljesensom 21 indikerar olja på den förutbestämda nivån öppnas en ventil 26 som är ansluten till det övre avloppet 19 så att olja kan rinna fiån den övre delen av klarningstanken 17 genom det övre avloppet 19 och ned i uppsamlingstanken 20. Om sensorn 21 i stället indikerar vatten på den förutbestämda nivån förblir ventilen 26 stängd. I stället öppnas en ventil 25 ansluten till det nedre avloppet 18 så att vatten kan rinna ut genom det nedre avloppet 18 och vidare mot reglertanken 10. Ventilema 25 och 26 kan vara magnetventiler som är anslutna till en styr- och reglerenhet, exempelvis ett manöverskåp eller en dator som i fördelaktiga utföringsforrner även är anslutet/ansluten till sensorn 21. Man kan även tänka sig att ventilema 25 och 26 manövreras manuellt efter avläsning av oljesensom 21. När flottören 27 indikerar att nivån i klarningstanken 17 är låg stängs den av ventilema 25 och 26 som för ögonblicket är öppen så att flödet från klarningstanken 17 upphör. I stället fylls klarningstanken 17 på med nytt länsvatten från dagtanken 29. Det skall förstås att i normalfallet är i varje givet ögonblick högst en av ventilema 25, 26 öppen så att endast olja eller endast vatten lämnar tanken 17 i ett givet ögonblick. Dock kan ventilemas 25, 26 öppethållande växla under tiden så att vatten respektive olja förs bort växelvis från klarningstanken 17. För att länsvattnet i klarningstanken 17 skall få tillräcklig tid på sig att skikta sig kan en timer (ej visad) vara ansluten till anläggningen. Timern kan lämpligen ingå i samma styr- och reglerenhet som är ansluten till oljesensom 21. När klarningstanken 17 fyllts på från dagtanken 29 startar timem en nedräkning. När en förutbestämd tid T; förflutit ger timern en signal till antingen ventilen 25 som är ansluten till det nedre avloppet 18 eller till ventilen 26 som är ansluten till det övre avloppet 19. Vilken av ventilema 25, 26 som får order att öppna sig beror då på vilken signal som erhållits från oljesensom 21. Tiden Ti kan lämpligen ställas in så att den motsvarar den tid det tar för vattnet i en mellanlagríngstanlc 22 att dräneras till reglertanken 10. Mellanlagringstanken 22 och dess funktion kommer att förklaras längre fiam i beskrivningen. 526 811 8 -~ OOIC I CDI t OII II IQ IIII IIIO IOCO U Û I O O I O I .Cl III IÛII I C CIO ICO 5 2 6 8 1 1 r.. ru: z "tå . . En: ut: _..:š Puss 9 'šä-*ï .= ' .=:.

På toppen av klarningstanken 17 finns lämpligen en avluftning.

Det inses att om flottören 27 indikerade låg nivå alltför sent, d.v.s. vid en alltför låg nivå i klarningstanken, då skulle mer olja kunna följa med genom det nedre avloppet 18. Om flottören 27 å andra sidan indikerade låg nivå alltför tidigt kommer emulsionen av olja och vatten att vila kortare tid då påfyllning måste ske oftare. I så fall skulle oljan och vattnet få mindre tid att skikta sig och separationen skulle bli mindre effektiv.

Uppfinnaren har då fimnit att det är lämpligt att låta flottören indikera låg nivå då cirka halva klarningstanken 17 har dränerats.

Om oljesensom 21 känner av vatten kommer som tidigare nänmts ventilen 25 för det nedre avloppet 18 att öppnas så att klarningstanken 17 börjar tömmas på vatten.

Ventilen 26 för det övre avloppet 19 är då stängd. Det inses att ett skikt av olja ligger på ytan av vattnet. När vatten försvinner från klarningstanken 17 kommer oljeskiktet därför att sänkas nedåt till dess att oljesensorn 21 känner av olja. Ventilen 25 för det nedre avloppet 18 kommer då att stängas och i stället öppnas ventilen 26 för det övre avloppet 19 och olja börjar rinna genom ledningen 34 för olja och ner till uppsamlingstanken 20 för olja.

För att skiktningsprocessen skall få tillräckligt med tid på sig är det fördelaktigt om klarningstanken 17 är relativt hög. F öreträdesvis bör klarningstanken 17 ha en höjd av åtminstone 0,5 meter. I tänkbara utföringsformer kan klarningstanken ha en höjd som väsentligt överstiger 0,5 meter. Exempelvis kan man tänka sig en höjd av 1 meter eller 2 meter eller ännu mer. Det skall emellertid inses att klarningstanken 17 kan ha en höjd som klart understiger 0,5 meter. Det angivna värdet 0,5 meter skall således inte uppfattas ett rninimivärde utan endast som ett angivande av vad som är fördelaktigt.

Den totala volymen är givetvis också av betydelse för att tiden i klarningstanken 17 skall vara lång nog att möjliggöra effektiv skiktning. Om volymen är liten blir tiden för skiktning också liten om processen skall fortgå kontinuerligt. I en möjlig utföringsforrn som uppfinnaren övervägt kan klarningstanken 17 ha en total volym av 20 liter. Det skall dock inses att klarningstanken 17 kan ha en volym som understiger 20 liter men även en volym som vida överstiger 20 liter. Således kan klamingstanken 17 i tänkbara utföringsformer ha en total volym på exempelvis 20 - 100 liter. Man kan även tänka sig utföringsforrner där klamingstankens volym vida överstiger 100 liter och kanske rymmer flera kubikmeter. 00 0000 0000 0000 0000 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 000 0 0 0 0 0 0 0 000 000 000 000 10 15 20 25 30 35 (TI NJ Ö\ OO __: -à 111786 10 IFigur 3 visas hur vattnet kan rinna genom en ledning 48 mot reglertanken 10. I anslutning till ledningen 48 kan eventuellt ett filter 41 vara anordnat. Filtret 41 är främst avsett att ta upp eventuella smutspartiklar som annars kan sätta igen efterföljande ventil(er). I en föredragen utföringsform finns en strypventil 24 i ledningen 48 så att vatten bara kan rinna med begränsad flödeshastighet till reglertanken 10. Strypventilen 24 är lämpligen anordnad nedströms om filtret 41. Strypventilen 24 ärföreträdesvis inställbar och strypventilen 24 bör ställas in att vara så öppen att nivån i reglertanken 10 är precis under nivån för överfyllning. Det kan tilläggas att det i första hand är strypventilen 24 som skall skyddas av filtret 41. I en fördelalctig utföringsform av uppfinningen är en mellanlagringstarik 22 är anordnad att kunna ta emot vatten fiån klarningstanlcens 17 nedre avlopp 18 och kontinuerligt avge vatten till reglertanken 10.

När vatten rinner ut genom det nedre avloppet 18 i klarningstanken 17 kan endast en mindre del av vattnet ta vägen direkt till reglertanken 10 eftersom strypventilen 24 begränsar flödet. Den större delen av vattnet kommer i stället att gå till mellanlagringstanken 22. Mellanlagringstanken 22 visas i Figur 3 placerad vid sidan av klarningstanken 17. Det skall dock förstås att Figur 3 är en schematisk avbildning och att mellanlagringstanken 22 även kan vara helt eller delvis belägen på en lägre nivå än klarningstanken 17 . Exempelvis kan mellanlagringstanken 22 vara belägen vertikalt under klarningstanken 17. När ventilen 25 för det nedre avloppet 18 stängs och flödet från det nedre avloppet 18 avbryts kommer vatten att fortsätta rinna från mellanlagringstanken 22 till reglertanken 10. På så vis kan man upprätthålla ett jämnt flöde av vatten till reglertanken 10. Mellanlagringstanken 22 fiingerar som en buíïerttank då ventilen 25 för det nedre avloppet 18 är stängd. Mellanlagringstanken skall helst placeras så högt som möjligt för att ge ett jämnt tryck till reglertankens 10 strypventil 24. Volymen för mellanlagringstanken 22 är lämpligen minst lika stor som den volym vatten som kan dräneras fi'ån klarningstanken 17 under en cykel. Lämpligen har då mellanlagringstanken 22 en volym som är minst hälfien av den totala volymen av klarningstaiiken 17. I fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen är dock i mellanlagringstanlcen ännu störrei förhållande till klamingstanken 17 så att vattenförsöijningen till reglertanken 10 kan fortgå kontinuerligt även om det under en eller flera cykler levereras enbart olja eller huvudsakligen olja. Man kan även tänka sig utföringsformer där reglertanken 10 görs relativt stor och helt får ersätta mellanlagringstanken 22. I så fall bör reglertanken 10 ha en volym som är åtminstone hälften av klarningstankens 17 volym. Reglertanken 10 kan i fördelaktiga utföringsformer vara försedd med ett lock (ej visat) som kan svängas upp för inspektion av reglertanken 10. bolt 0001 O I O 000 000 ICO o coon 0:a o o 0 o 10 15 20 25 30 35 000900 P1786 Reglertanken 10 är ansluten till ett inlopp 7 på en kokare 3. Företrädesvis är anslutningen gjord på sådant sätt att reglertanken 10 och kokaren 3 utgör med varandra kommunieerande kärl. Vätskenivån i kokaren 3 kommer då att vara lika hög som vätskenivån i reglertanken 10. Genom att styra nivån av vatten i reglertanken 10 kan man därför kontrollera nivån av vatten i kokaren 3. För detta ändamål kan reglertanken 10 vara försedd med medel ll, 12 för styrning av en vätskenivå i reglertanken 10 så att nivån av vatten i kokaren 3 kan styras genom styrning av nivån av vatten i reglertanken 10. I Figur 8 visas schematiskt och principiellt en möjlig utformning av en anordning för att styra nivån av vatten i reglertanken 10. Reglertanken 10 visas här försett med ett rör 11 som sträcker sig väsentligen vertikalt uppåt genom botten på reglertanken 10.

När nivån av vatten i reglertanken 10 når tillräckligt högt kommer vattnet till sist att nå upp till nivån för rörets 1 1 övre mynning. Denna nivå kan justeras genom att man på röret 11 anordnar en muff 12 som är gängad på röret 11. Genom att skruva på mulïen 12 kan mufien förflyttas uppåt och nedåt i riktning av pilen A. Därigenom kan man bestämma vid vilken nivå vatten skall börja rinna ut genom röret ll. Röret 11 kan leda till länstanken 35. Då fartyget befinner sig till sjöss och det råder krafiig sjögång, justeras mulïen 12 lämpligen nedåt. Under kraftig sjögång ökar nämligen risken för kaskader från kokaren 3. Därför kan det vara lämpligt att justera muffen 12 nedåt vid sämre väder så att man därigenom sänker vätskenivån i kokaren 3. Under lugnare förhållanden då anläggningen 2 kan stå stilla kan muffen 12 justeras uppåt för mer optimal avkokning.

Reglertankens 10 förbindelse med kokaren 3 är företrädesvis anordnad vid botten av reglertanken 10 eller längst ned på sidan av reglertanken 10. Genom att anslutningen till kokaren 3 anordnas lågt uppnås den fördelen att mindre partiklar kan dräneras bort till kokaren 3 i stället för att de blir kvar i reglertanken 10.

Det skall förstås att det vatten som når kokaren 3 fortfarande kan förväntas innehålla föroreningar, främst i form av oljerester som bildar en emulsion med vatten, kemikalier samt tyngre partiklar från oljan. I kokaren 3 kan kontarninerat vatten skiljas fiån de kvarvarande töroreningama genom evaporation då värme tillförs till kokaren. För detta ändamål kan kokaren 3 vara försedd med en spiralformad värmeslinga 23 som företrädesvis är placerad liggande inuti kokaren 3 så att en centrumaxel för den spiralfornriga slingan 23 är väsentligen horisontell vilket visas schematiskt i Figur 4.

Uppfinnaren har funnit att denna utformning minskar risken för stänk under kokning jämfört med en stående slinga. Det skall dock förstås att uppfinningen kan utövas även med en stående värmeslinga 23 och även med andra typer av uppvärmningsanordningar. 526 811 0000 0 000 C000 CCI! OCOC O I O I 0 000 000 0000 000 0 0 0 0 000 000 10 15 20 25 30 35 P17s6 12 i ' N De flesta fartyg har ett överskott av ånga från avgaspannan och överskottsånga kan användas för upphettning av värmeslingan 23. Ovanför kokaren 3 är en kondensor 4 anordnad för att ta emot och kondensera vatten som evaporerats i kokaren 3.

Kondensom 4 har lämpligen en kylslinga (ej visad) för kylning av vatten som evaporerat från kokaren 3. Kylmedium för kylslingan kan utgöras av exempelvis sjövatten. Från kondensorn 4 går en bortförselledning 5, Sa, Sb för bortförsel av vatten som kondenserats i kondensom 4. I Figur 3 visas hur en olj emätare 6 är anordnad i anslutning till en del 5b av bortförselledningen. Oljemätaren 6 är fördelaktig och ingår i föredragna utföringsformerav uppfinningen. Man kan dock tänka sig utföringsformer utan oljemätare i bortförselledningen Sa, Sh. Det inses att syftet med oljemätaren 6 är att kontrollera att vattnet inte innehåller otillåtet hög mängd olja. Det skall inses att olj emätaren 6 även kan förstås mer generellt som en mätare för föroreningar i allmänhet och inte bara för olja. Som angivits ovan är kokaren 3 är utformad med ett inlopp 7 för mottagande av kontarninerat vatten. Dessutom har kokaren 3 ett avlopp 8 för föroreningar såsom oljerester och tyngre partiklar från oljan vilket avlopp 8 är beläget på botten 9 av kokaren 3. Kokaren 3 har i fördelaktiga utföringsforrner en säkerhetsventil 28 som klarar ett fritt utflöde av ånga från exempelvis en bnrsten värmeslinga 23.

Den uppfinningsenliga anläggningen fungerar vid användning på följande sätt. Man tillför förorenat vatten till kokaren 3 så att kokaren 3 åtminstone delvis fylls med vatten.

Det i kokaren 3 befintliga förorenade vattnet upphettas så att åtminstone en del av vattnet i kokaren 3 evaporerar och lämnar kokaren 3. Uppfinnaren har fiinnit att åtminstone en del av föroreningarna i vattnet därvid kommer att sjunka mot botten 9 av kokaren 3 och lägga sig på botten 9 av kokaren 3 som ett sediment av föroreningar, i synnerhet ett oljesediment. I stället för att bli liggande som ett övre skikt kommer alltså föroreningar att sjunka mot botten. Föroreningarna kan därefter föras bort från botten 9 av kokaren 3. I Figur 3 visas hur en ventil 31 är anordnad i anslutning oljeavloppet 8 på botten 9 av kokaren 3. I en föredragen utföringsforni av uppfinningen är ventilen 31 en ventil som kan öppnas och stängas snabbt och som har en relativt stor area så att avloppet 8 kan vara öppet under ett kort ögonblick, exempelvis 0,5 - 3 sekunder varvid föroreningar som ligger på botten 9 av kokaren 3 kan dräneras från kokaren 3 i ett hastigt förlopp, eventuellt hjälpt av ett visst övertryck inne i kokaren 3. Företrädesvis bör varje öppningstillfalle inte ha längre varaktighet än två sekunder. Det skall inses att om ventilens area (tillgänglig area för genomströmning) är tillräckligt stor kan snabb dränering åstadkommas utan inre övertryck i kokaren 3. Som exempel kan nämnas att uppfinnaren i en utföringsform övervägt en ventil som har en öppning med en diameter 00 0000 0000 0000 O I I 0 0 00: O ß 00 I 000 O con.

Den I I 0 o 10 15 20 25 30 35 526 811 - Puss 13 = ==-.- . .. .. . av 15 mm. Man kan givetvis tänka sig andra mått. Ju mindre ventilens 31 area är, desto oftare måste ventilen 31 öppnas. Dräneringen från kokaren 3 kan företrädesvis ske automatiskt och eventuellt styras av en timer (ej visad).

I föredragna utföringsformer av det uppfinningsenliga förfarandet ersätts det vatten som lärnnar kokaren 3 kontinuerligt av nytt vatten så att nivån av vatten i kokaren 3 förblir konstant eller konstant under åtminstone under en period. Företrädesvis kokas det tillförda förorenade vattnet kontinuerligt så att väsentligen allt vatten som tillförs kokaren 3 evaporerar och skiljs från oljan och/eller andra föroreningar varefter det sålunda evaporerade vattnet förs bort från kokaren 3.

En konstant nivå av vatten i kokaren 3 kan åstadkommas då kokaren 3 är anordnad att kommunicera med reglertanken 10 från vilken nytt vatten kan tillföras kokaren 3. Nivån av vatten i kokaren 3 kan styras genom att man styr åtminstone det ena av en tillförsel av vatten till reglertanken 10 och en bortförsel av vatten från reglertarilcen 10. Till exempel kan borttörsel av vatten styras med det i Figur 8A visade arrangemanget.

Tillförsel av vatten till tanken 10 kan styras exempelvis genom reglering med den i Figur 3 visade strypventilen 24.

Som ovan angivits står reglertanken 10 via åtminstone en ventil 24 står i förbindelse med klarningstanken 17. Det inses att vatten förs i separata steg fiån klarningstanken 17 till mellanlagringstariken 22 och kontinuerligt från mellanlagringstanken 22 till reglertartlcen 10.

Det vatten som förångas i kokaren 3 stiger uppåt och leds till kondensom 4. I Figur 5 visas schematiskt hur ångan V på sin väg från kokaren 3 till kondensorn 4 passerar en labyrinttätning 30. Syftet med labyrinttätningen 30 är att motverka att förorenat vatten under kokningen skvätter upp i kondensorn 4. Som tidigare nämnts ökar risken för detta i samband med krafiig sjögång. Helst skall endast ånga V ta sig till kondensom 4. I kondensom 4 kyls och kondenseras ångan åter till vatten som nu är skilt från oljerester och andra föroreningar. I Figur 3 visas hur kondensom har en ledning 5 för bortförsel av kondenserat vatten. I Figur 3 visas ledningen 5 uppdelad i en uppströms belägen del Sa och en nedströms belägen fortsättningsdel Sb. I händelse av krafiig sjögång kan det eventuellt finnas en risk att kaskader av förorenat vatten tar sig förbi labyrinttätningen 30. För att hindra att motverka att föroreningar då tar sig vidare kan vattnet få passera ett ytterligare filter 44. Man kan dock tänka sig utföringsformer utan detta extra filter 44. Den uppströms belägna delen Sa av ledningen 5 leder till en kondensattank 43. I 00 0000 0000 0000 OO 0 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 0 0 0 I 0 0 0 000 000 0 00 10 15 20 25 30 35 526 811 Prvss 14 = - i Figur 3 visas hur en oljemätare 6 är anordnad i ledningen 5 i en del 5b av ledningen som är belägen nedströms om kondensattanken 43.. Om oljemätaren 6 indikerar att oljehalten ligger inom tillåtna gränsvärden (ofiast är villkoret att olj ehalten skall ligga under 15 ppm) kan det kondenserade vattnet ledas vidare till ett utlopp 45 där vattnet skickas överbord som även antyds i Figur 1. Med hänvisningssiffran 75 avses en överbordsventil. I enlighet med gällande bestämmelser får renat länsvatten endast släppas överbord från ett fartyg om fartyget befinner sig under gång. Notering måste göras om tid, fartygets position samt vilken mängd vatten som släpptes ut. Utpumpning av renat länsvatten kan ske automatiskt eller manuellt. Om oljehalten skulle ligga över tillåtet gränsvärde kan vattnet skickas till länstanken 35. I Figur 3 visas oljemätaren 6 belägen nedströms om kondensattanken 43. Det skall dock inses att oljemätaren 6 kan vara belägen mellan kondensorn 4 och kondensattanken 43. I Figur 3 visas hur bortförselledningen Sa har en fortsättning Sb nedströms om kondensattanken 43 och hur olj emätaren 6 är placerad i fortsättningsdelen Sb. Som framgår av vad som angetts ovan kan man dock även tänka sig utföringsformer där oljemätaren 6 är belägen i den del Sa av bortförselledningen som befinner sig uppströms om kondensattanken 43.

Metoden är i första hand avsedd att tillämpas ombord på ett fartyg l varvid det vatten som evaporerats i kokaren 3 avlägsnas fiån fartyget l. I ßredragna uttöringsformer sker detta genom att det vatten som evaporerats i kokaren 3 kondenseras och leds överbord i flytande form. Man kan dock tänka sig möjligheten att det förångade vattnet inte kondenseras utan leds överbord som ånga. Det skall även inses att den uppfinningsenliga metoden inte nödvändigtvis måste tillämpas ombord på ett fartyg 1 utan att metoden även kan tillämpas på land. Den uppfinningsenliga metoden och den uppfinningseriliga anläggningen kan även tillämpas ombord på en plattform, exempelvis en oljeborrplattform.

Såsom ett möjligt exempel på dimensionering av de i anläggningen ingående komponenterna kan nämnas att såväl klarningstanken 17 som kondensattanken 43 kan ha en volym i storleksordningen cirka 20 liter medan mellanlagringstanken 22 kan ha en något mindre volym. Den totala höjden av anläggningen kan i en tänkbar tillämpning vara I - 2 meter. Det skall dock förstås att dimensionerna i varje enskilt fall får anpassas till omständigheterna och de ovan angivna måtten skall endast uppfattas som exempel på vad som kan vara möjligt.

I fördelaktiga uttöringsforrner av uppfinningen evaporeras länsvatten i kokaren 3 genom att det upphettas med hjälp av spillvärme från fartygets huvudmotor(er) och/eller 0000 0000 0000 U Ü I I 000 000 0000 0 O O I 0 000 000 00 00 O O O 0 0 0 0 0 0 OO I 00 000 0 0 I 0 10 15 20 25 30 35 526 811 - P17s6 15 hjälprnaskiner. Man kan dock tänka sig en eller flera separata värmekällor för upphettning av länsvattnet. Metoden har ovan beskrivits som ett förfarande där förorenat vatten förångas i en kontinuerlig process. Det skall dock förstås att man kan tänka sig varianter där vatten evaporeras satsvis i kokaren 3.

I fördelaktiga utfóringsformer av uppfinningen kan kokaren 3 vara försedd med ett rör för renspolning av kokarens 3 väggar med rent vatten eller annan lämplig vätska.

Som metoden beskrivits ovan kan sker evaporering normalt vid atmosfárstryck. Man kan dock tänka sig varianter där kokning/evaporering sker vid tryck som ligger både under respektive över atmosfärstrycket.

I Figur 3 visas hur kokaren 3 och kondensom 4 är separerade från varandra med ett visst mellanrum. Kondensom 4 visas sålunda inte direkt vilande på kokaren 3. Därmed motverkas värmeövertöring från kokaren 3 till vatten som kondenserats i kondensom 4.

En sådan utformning kan vara tördelaktig eftersom det visat sig att funktionen av oljemätaren 6 riskerar att störas om vattnet som passerar olj emätaren 6 håller för hög temperatur. Man kan även tänka sig någon annan typ av termisk isolering mellan kokaren 3 och kondensom 4. Ett annat sätt att hålla nere temperaturen på vattnet som passerar oljemätaren 6 kan vara att kyla vattnet innan det når oljemätaren 6. För detta ändamål kan den uppfinningsenliga anläggningen 2 ha en kylanordning (ej visad i figurerna) rör kylning av det kondenserade vattnet. En sådan kylanläggning kan vara placerad exempelvis i anslutning till kondensattaiiken 43.

En alternativ utforingsform av uppfinningen skall nu förklaras med hänvisning till Figur 6. I Figur 6 har dagtanken 29, klarningstaxiken 17 samt kokaren 3 och kondensom 4 samma funktion som ovan beskrivits med hänvisning till Figur 3. Dagtanken 29 är via en ledning 33 ansluten till klamingstanken 17. I ledningen 33 finns en ventil 32 som kan öppnas då flottören 27 känner av att nivån i klarningstanken 17 är låg. Liksom vid den i Figur 3 visade anläggningen har klarningstanken 17 ett nedre avlopp 18 som kan öppnas och stängas med en ventil 25. Vidare har klarningstanken 17 ett övre avlopp 19 som via ett rör 34 leder till en uppsamlingstank for olja. Flödet av olja genom rörledningen 34 kan stängas eller släppas på genom manövrering av en ventil 26. Den i Figur 6 visade uttöringsformen är dock avsedd att fungera på så sätt att törångriing i kokaren 3 sker vid ett tryck som understiger atmosfárstrycket. För detta ändamål är kokaren 3 och kondensom 4 anslutna till en källa för undertryck som i Figur 6 visas som en ejektor 57 ansluten till en ejektortank 55. I Figur 6 visas hur anslutningen kan ha en ventil 61 så att 10 15 20 25 30 35 52 6 81 'l _sš"=s.

P1786 15 anslutningen kan öppnas eller stängas. Klarningstanken 17 är i denna utföringsform via en rörledning 48 ansluten till en bufferttank 42 som även den kan anslutas till en källa för undertryck. I Figur 6 visas hur bufferttanken 42 är ansluten till samma ejektor 57 som kokaren 3 och kondensom 4 via en rörledning 60. En ventil 65 i ledningen 60 mellan bufierttanken 42 och ejektom 57 kan öppnas och stängas etter behov. Via en ytterligare ventil 66 kan buiïerttartken 42 törbindas med eller isoleras från atmosfären. I botten 9 av kokaren 3 finns ett nedre avlopp 8 som leder till en dräneringstank 46 för föroreningar såsom sediment av olja och tyngre partiklar i oljan. En ventil 62 i ledningen från avloppet 8 till dräneringstanken 46 kan öppnas eller stängas efier behov.

Dräneringstariken 46 kan anslutas till ejektom 57 så att man kan erhålla samma undertryck i dräneringstanlcen 46 som i kokaren 3. I Figur 6 visas hur dräneringstanken 46 via en ventil 79 kan anslutas till ejektom 57 eller en arman källa till undertryck. När så önskas kan man koppla loss dräneringstanken 46 från ejektom 57, se till att ventilen 62 är stängd och låta dräneringstariken 46 gå över till atmosfarstryck. Dräneringstanken 46 kan törbindas med eller isoleras fiån atmosfárstryck exempelvis via en ventil 78.

Från drâneringstanken 46 kan oljesediment och andra föroreningar som förts bort från botten av kokaren 3 föras vidare till uppsamlingstanken 20 för olja. För detta ändamål finns en öppningsbar ventil 63 i ledningen mellan dräneringstanken 46 och uppsamlingstanken 20 för olja. När dräneringstanken 46 befinner sig under atmosfarstryck kan ventilen 63 mellan dräneringstarilcen 46 och uppsamlingstanken 20 öppnas så att oljesediment från kokaren till sist hamnar i uppsamlingstanken 20. I denna uttöringsform fimgerar den uppfinningsenliga metoden på följande sätt. När vätska förs från klarningstanken 17 till bufferttanken 42 är bufferttanken 42 under atmostärstxyck.

Flödet från klarningstanken 17 stängs sedan och buñerttanken 42 ansluts till ett undertryck så att undertryck råder i bufferttariken 42. Kokaren 3 och kondensom 4 är hela tiden anslutna till källan för undertryck och befinner sig därför konstant i ett tillstånd av undertryck. Efter att butferttanken 42 anslutits till en källa för undertryck öppnas en ventil 64 i ledningen fiån bufferttariken 42 till kokaren och vattnet i bufferttarilcen 42 leds in i kokaren 3. I kokaren 3 förångas vattnet vid ett tryck som understiger atmosfarstrycket. Förångning kan då ske vid lägre temperatur än om törångning skulle ha skett vid atmosfärstryck. När bufferttanken 42 åter skall ta emot vatten från klarningstanken 17 kan ventilen 65 stängas så att förbindelsen med ejektom 57 avbryts. Vidare öppnas ventilen 66 så att atrnosfárstryck åter kommer att råda i bufferttanken 42. Efiersom bufferttanken 42 inte kontinuerligt kan stå i förbindelse med kokaren 3 måste nivån i kokaren 3 regleras på ett armat sätt än vid uttöringsformen enligt Figur 3. För detta ändamål kan kokaren 3 ha en flottör 76. Flottören 76 för kokaren 3 kan via exempelvis en ledning 77 stå i förbindelse med ventilen 64 i 00 0000 0000 0000 0000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 000 0 0 0 0 0 0 00 0 000 000 000 OC 0 0 I O O C 00 O 0 O 0 10 15 20 25 30 35 000 5 2 6 8 1 1 91786 17 rörledningen från bufferttarilcen 42. När flottören 76 indikerar låg nivå i kokaren 3 öppnas ventilen 64. Det skall förstås att flottören 76 även kan vara ansluten till ett manöverskåp eller motsvarande som i sin tur styr ventilen 64. Det skall även förstås att nivån i kokaren 3 kan övervakas med andra medel än en flottör. Sådana alternativa medel kan också vara anslutna till ventilen 64 eller en styranordning som kontrollerar ventilen 64. I övrigt fungerar förfarandet på väsentligen samma sätt som vid utföringsfonnen enligt Figur 3. Liksom i utföringsformen enligt Fig. 3 leder boitförselledningen 5b till ett utlopp 45 och en oljemätare kan vara placerad i anslutning till bortförselledningen. Det kan påpekas att kondensom 4 i Figur .6 visas placerad direkt på kokaren 3. Det inses att vid den utföringsforrn som visas i Figur 6 kan kokaren 3 arbeta vid en lägre temperatur än vid utföringsfonnen enligt Figur 3. Värmeöverföring från kokaren 3 till det kondenserade vattnet spelar därför mindre roll och risken för störningar i oljemätarens 6 funktion är därmed mindre.

Ytterligare en utföringsform skall nu förklaras med hänvisning till Figur 7. Den i Figur 7 visade utföringsformen kan vara lämplig för mindre handelsfartyg eller fiskefartyg.

Länsvatten kan då pumpas - eventuellt för hand - från länsgropen 36 till klarningstanken 17. Klarningstanken lämnas i fred under en stund så att en inledande separering kan ske genom att olja och vatten skiktar sig varefter olja kan ledas bort genom ett eller flera övre avlopp 19. Vatten som genomgått inledande rening kan sedan släppas vidare genom att man öppnar ventilen 53 och släpper ut vatten genom åtminstone ett nedre avlopp 18. Dräneringen kan härvid ske öppet så att vätskan kan visuellt bedömas. En tratt 54 kan användas för att leda vätskan in i rörledningen 49 som leder till inloppet 7 för kokaren 3. När kokaren 3 fyllts på och ventilen 53 har stängts kan kokaren 3 och kondensom 4 anslutas till undertryck med exempelvis en ejektor 57 varefter förångriing sker. Vid kokningen sjunker föroreningar såsom oljerester och tyngre partiklar mot botten av kokaren 3 och tas ut genom avloppet 8. I Figur 7 visas hur avloppet 8 är anslutet till en ventil 52 som kan öppnas då föroreningar såsom oljesediment skall tömmas från botten av kokaren 3. Det skall inses att den i Figur 7 visade anläggningen kan arbeta även vid atmosfärstryck, d.v.s. utan ejelctorn 57. Den i Figur 7 visade anläggningen kan även ha en vakuumpump i stället för en ejektor 57.

Med hänvisningssiffran 74 indikeras en avstängningsventil i rörledningen 49.

I Figur 9 visas en variant på den iiFigur 6 visade anläggningen. Den i Figur 9 visade anläggningen skiljer sig fiån vad som visas i Figur 6 genom att den i Figur 6 visade ejektom ersatts med en vakuumpump 70. I övrigt är den i Figur 9 visade anläggningen densamma som visas i Figur 6 och fungerar på samma sätt. 0000 0000 O I U 0 000 000 0000 000 0 0 0 l 000 000 00 0000 O O I 0 0 0 000 000 000 0000 000 I n 0 0 10 15 20 25 30 35 Pivse 18 1.' ' I Figur 10 visas en variant av utföringsformen enligt Figur 3. Vid den i Figur 10 visade utföringsformen sitter oljemätaren 6 i den del Sb av bortförselledningen som är belägen nedströms om kondensattanken 43. Nedströms om oljemätaren 6 finns en trevägsventil 71. Från trevägsventilen 71 kan vatten ledas vidare antingen mot utloppet 45 där vattnet skickas överbord eller tillbaka till systemet, exempelvis tillbaka till länstarrken 35. En flödesmätare 72 kan vara anordnad för att mäta hur stora mängder vatten som skickas överbord genom utloppet 45. Med P indikeras en pump. Vid den i Figur 10 visade utföringsformen är vidare mellanlagringstanken 22 placerad på en vertikalt lägre nivå än reglertanken 10 så att vatten måste pumpas från mellanlagringstanken 22 till reglertanken 10. Utföringsformen enligt Figur 10 kan vara tänkbar exempelvis för fartyg med längre tid vid kaj än till sjöss. I Figur 10 visas även symboliskt en inspektionskik 73 placerad före trevägsventilen 71. Inspektionskiken 73 kan användas för visning av fimktionen för inspekterande myndigheter. Man kan även tänka sig att inspektionskiken 73 är placerad efter trevägsventilen 71 så att inspektionskiken 73 och trevägsventilen 71 byter plats i figuren. Det skall förstås att en inspektionskik 71 kan finnas även i de utföringsformer som visas i övriga figurer och då i motsvarande position som i Figur 10.

Fastän uppfinningen ovan beskrivits i termer av en metod och en anläggning skall det förstås att dessa kategorier endast återspeglar olika aspekter av samma uppfinning.

Således är den uppfinningsenliga anläggningen avsedd att användas för genomförande av det uppfinningsenliga förfarandet. Det uppfinningsenliga förfarandet kan därför innefatta sådana steg som är en naturlig följd av att man använder den uppfinningsenliga anläggningen, oavsett om sådana steg angetts uttryckligen eller ej.

Det skall förstås att uppfinningen också kan definieras i tenner av ett fartyg 1 som är utrustat med en sådan anläggning 2 för rening av länsvatten som beskrivits ovan.

Vidare kan uppfinningen förstås i termer av ett förfarande för installation av den uppfinningsenliga anläggningen ombord på ett fartyg varvid installationsförfarandet innefattar de steg som är en naturlig följd av att man installerar den ovan beskrivna anläggningen. Uppfinningen kan även definieras i termer av en plattform utrustad med den uppfinningsenliga anläggningen.

Man kan tänka sig varianter av det uppfinningsenliga förfarandet där principen att evaporera allt vatten i kokaren tillämpas oberoende av om föroreningar förs bort från botten av kokaren eller ej.

IOIO C000 O O 000 000 IIOO ill O O 000 OI! lO 15 20 P1786 Genom att man utnyttjar det fenomenet att oljeföroreriingar vid kokningen av det förorenade vattnet tenderar att sjunka ner mot botten 9 av kokaren 3 så att töroreningarna avlägsnas från botten av kokaren 3 uppnås den fördelen att man lår en mycket elïektiv separation av olja och andra föroreningar från vattnet. Om allt eller väsentligen allt vatten förångas uppnås den fördelen att ytterligare separation i normalfallet inte längre behövs. Genom att man filllt ut använder sig av iörångning kan den uppfinningsenliga metoden och anläggningen användas oberoende av salthalten i vattnet.

Genom att man eñer förångning av lånsvattnet låter vattnet kondenseras uppnås bl. a. den fördelen att man med olj emätare enkelt kan kontrollera att det vattnet som sedan släpps överbord ligger inom tillåtna gränsvärden.

Om det länsvatten som skall renas redan fiån början innehåller en relativt låg halt av olja kan det inledande separationssteget elimineras. Det inledande separationssteget kan således vara fördelaktigt men man kan tänka sig uttöringsformer av det uppfinningsenliga förfarandet där något inledande separationssteg ej utförs. Det skall dock inses att om man avstår från det inledande separationssteget kan man förvänta sig att mängden olja i kokaren kan förväntas öka efter hand. Om man helt eliminerar det inledande separationssteget måste därför kokaren förmodligen tömmas helt ibland.

Claims (21)

10 15 20 25 30 35 Pl786 526 811 20 PATENTKRAV

1. )

2. )

3. )

4. ) En metod för rening av oljekontaminerat länsvatten kännetecknad av att metoden innefattar följande steg: a) ett inledande separationssteg där huvuddelen av oljan i länsvattnet separeras från vattnet så att renat vatten erhålles, vilket inledande separationssteg innefattar utnyttjande av en klamingstank (17) i vilken en sensor (21) år anordnad för att avkänna huruvida vätskan på en given nivå i klarningstanken (17) utgörs av huvudsakligen olja eller huvudsakligen vatten och av att man öppnar antingen ett övre (19) eller ett nedre avlopp (18) från klamingstanken (17) som fimktion av en signal fiån oljesensom (21), b) tillhandahållande av en kokare (3), c) tillförsel till kokaren (3) av vatten som renats i den inledande separationen och förts fiån klarningstanken (17) genom det nedre avloppet (18) på klarningstanken (17) så att kokaren (3) åtminstone delvis fylls med vatten, d) upphettning av länsvatten som befinner sig i kokaren (3) så att åtminstone en del av vattnet i kokaren (3) evaporerar och lämnar kokaren (3) och kvarvarande föroreningar i vattnet sjunker mot botten (9) av kokaren (3) och lägger sig på botten (9) av kokaren (3), e) bortförande av föroreningar från kokarens (3) botten (9). En metod enligt kravet 1, kännetecknad av* att det vatten som lämnar kokaren (3) kontinuerligt ersätts av nytt vatten så att nivån av vatten i kokaren (3) förblir konstant. En metod enligt kravet 2, kânnetecknad av att kokaren (3) år anordnad att kommunicera med en reglertank (10) från vilken nytt vatten kan tillföras kokaren (3) och av att nivån av vatten i kokaren (3) styrs genom att man styr åtminstone den ena av en tillförsel av vatten till reglertanken (10) och en bortförsel av vatten fi-ån reglertanken (10). En metod enligt kravet 3, kännetecknar! av att reglertanken (10) via åtminstone en ventil (24) står i förbindelse med klarningstanken (17) där den inledande separationen av olja och vatten sker genom utnyttjande av densitetsskillnaden mellan olja och vatten och där vatten som genom utnyttjande av skillnad i densitet genomgått en inledande rening förs fi-ån en nedre del av klarningstanken (17) till reglertanken (10). 10 15 20 25 30 35 Pl786 1 21

5. ) En metod enligt kravet 4, känneteclmad av att vatten förs i separata steg från klarningstanken (17) till en mellanlagringstank (22) och kontinuerligt fiån mellanlagringstanken (22) till reglertanken (10).

6. ) En metod enligt kravet 1, kännetecknad av att metoden tillämpas ombord på ett fartyg (1) och av att det vatten som evaporerats i kokaren (3) avlägsnas fi-ån fartyget (1).

7. ) En metod enligt kravet 6, kännetecknad av att det vatten som evaporerats i kokaren (3) kondenseras och leds överbord i flytande form.

8. ) En metod enligt kravet 6, kännetecknad av att lânsvatten i kokaren (3) evaporeras genom att det upphettas med hjälp av värme som erhålls från framdrivning av fartyget (1).

9. ) En metod enligt kravet 1, känneteclmad av att vatten evaporeras satsvis i kokaren (3).

10. ) En metod enligt kravet 1, kännetecknad av att evaporering sker vid atmostärstryck.

11. ) En metod enligt kravet 1, kännetecknad av att kokning sker vid ett tryck som understiger atmosfärstrycket.

12. ) En metod för rening av oljekontaminerat länsvatten kännetecknad av att metoden innefattar följande steg: a) ett inledande separationssteg där huvuddelen av oljan i länsvattnet separeras fiån vattnet, vilket inledande separationssteg innefattar utnyttjande av en klarningstank (17) i vilken en sensor (21) är anordnad för att avkänna huruvida vätskan på en given nivå. i klarningstanken (17) utgörs av huvudsakligen olja eller huvudsakligen vatten och av att man öppnar antingen ett övre (19) eller ett nedre avlopp (18) från tanken som funktion av en signal från oljesensom (21), b) tillhandahållande av en kokare (3), c) tillförsel till kokaren (3) av vatten som renats i det irlledande separationssteget och förts från klamingstanken (17) genom det nedre avloppet (18) på ldarningstanken (17) så att kokaren (3) åtminstone delvis fyllts med vatten och 10 15 20 25 30 35 Pl786 d) 526 811 upphettning av det vatten som befinner sig i kokaren (3) så att väsentligen allt vatten som tillförts kokaren (3) evaporerar och skiljs från oljan varefier det sålunda evaporerade vattnet förs bort fián kokaren (3).

13. ) En metod enligt kravet 12, kännetecknad av att det vatten som förs bort fiån kokaren (3) kontinuerligt ersätts av nytt vatten så att nivån av vatten i kokaren (3) förblir konstant under åtminstone en period.

14. ) En metod enligt kravet 12, kânneteclmad av att evaporering i kokaren (3) sker vid atmosfärsnyck.

15. ) En metod enligt kravet 12, kännetecknad av att metoden tillämpas ombord på ett fartyg (1) och att det vatten som evaporerats avlägsnas fi-ån fartyget (1).

16. ) En anläggning (2) för rening av oljekontaminerat länsvatten, kännetecknad av att anläggningen (2) innefattar: a) b) d) en klarningstank (17) där inledande separation av olja och vatten kan ske genom utnyttjande av densitetsskillnaden mellan olja och vatten i vilken klarningstank (17) en sensor (21) är anordnad för att avkärma huruvida vätskan på en given nivå i klarningstanken (17) utgörs av huvudsakligen olja eller huvudsakligen vatten och klarningstanken (17) har ett övre avlopp (19) och ett nedre avlopp (18) och klarningstanken (17) är anordnad för att valbart ktmna öppna det ena av det övre avloppet (19) och det nedre avloppet (18) som funktion av en signal från oljesenrom (21), en kokare (3) i vilken kontaminerat vatten genom evaporation kan skiljas fi-ån föroreningar och vilken kokare (3) står i förbindelse med klarningstankens (17) nedre avlopp (18) så att vatten som genomgått ett inledande reningssteg i klarningstanken (17) kan föras till kokaren (3), en kondensor (4) för kondensering av vatten som evaporerats i kokaren (3), en bortförselledning (Sa, 5b) för bortförsel av vatten som kondenserats i kondensom (4) och en oljemätare (6) anordnad i anslutning till bortförselledningen (Sa, 5b) och varvid kokaren (3) är utformad med ett inlopp (7) för mottagande av kontaminerat vatten och ett avlopp (8) beläget på botten (9) av kokaren (3).

17. ) En anläggning (2) enligt kravet 16, kännetecknad av att anläggningen (2) innefattar en reglertank (10) ansluten till kokarens inlopp (7) på sådant sätt att reglertanken 10 15 f) O (10) och kokaren (3) utgör med varandra kommunicerande kärl och varvid reglertanken (10) är försedd med medel (11, 12, 24) för styming av en vätskenivå i reglertanken ( 10) så att nivån av vatten i kokaren (3) kan styras genom styrning av nivån av vatten i reglertanken (10).

18. ) En anläggning (2) enligt kravet 17, kânnetecknad av att klarningstanken (17) via sitt nedre avlopp (18) står i ñrbindelse med regler-tanken (10) och via sitt övre avlopp (19) står i förbindelse med en uppsamlingstank fór olja.

19. ) En anläggning (2) enligt kravet 18, kânnetecknad av att en rnellanlagringstank (22) är anordnad att kunna ta emot vatten från klarningstankens (17) nedre avlopp (18) och kontinuerligt avge vatten till reglertanken (10).

20. ) En anläggning (2) enligt kravet 16, kännetecknad av att kokaren (3) irmefattar en spiralformad värmeslinga (23) placerad liggande inuti kokaren (3) så att en centrumaxel för värmeslingan (23) är väsentligen horisontell.

21. ) Ett fartyg (1) kärmetecbzat av att fartyget (1) innefattar en anläggning (2) enligt något av kraven 16 - 20.