SE526517C2 - Förfarande för att behandla ett filter och tillhörande styrmetod - Google Patents

Description

0:00 o 9 00 O 00 in l 20 25 30 526 517 2 f Pl727 I anläggningar som utnyttjar väteperoxid har chockklorering av anläggningen varit den metod som utnyttj ats för att klara den organiska tillväxten i filtren och hålla nere väteperoxidförbrukriingen i anläggningen.

Chockklorering görs under den del av dygnet då badanläggningen inte utnyttjas för bad och innebär att klormängden i vattnet ökas betydligt. Att behöva chockklorera en anläggning medför ökad klorförbrukning vilket innebär ökade kostnader, i syrmerhet om den måste göras oftare än vad myndíghetema föreskriver.

Det har hittills saknats en metod som på ett effektivt sätt renar specifikt sandfiltren i en badanläggning, vilken utnyttjar väteperoxid för reningen av badvattnet, så att chockklorering inte behöver tillgripas oftare än vad lagen föreskriver.

KORT REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att eliminera, eller åtminstone minimera, ovan nämnda problem, vilket åstadkommes med hjälp av ett sätt att behandla ett reningsfilter för badvatten i en badanläggning, varvid en desinficerande lösning tillföres ett inlopp till nämnda reningsfilter under ett tidsintervall så att vattnet i nänmda filter till stor del utbyts mot nämnda desinficerande lösning.

En av de stora fördelama med föreliggande uppfinning är, att sandfiltren blir ordentligt rengjorda så att förbrukningen av väteperoxid för reningen av badvattnet i badanläggriingen kan hållas på en låg och jämn nivå, och att kloren, som används vid reningen, inte kommer i kontakt med de badande.

En annan stor fördel med föreliggande uppfinning är att uppfinningen möjliggör användandet av väteperoxid för rening av badvatten i anläggningar med större vattenvolymer än vad som hittills har klarats med väteperoxid. Genom uppfinningen sjunker totalkostnaden för reningen av en badanläggning, vilken utnyttjar väteperoxid för rening av badvattnet.

KORT F IGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följ ande att beskrivas mer i detalj med hänvisning till figurerna av vilka: Fig. 1 schematiskt visar flödesschemat för en badanläggriing, Fig. 2 visar specifikt inlopp och utlopp till sandfiltren i badanläggningen. ao 0 I coca 00 "10 " '° o: c n 0 0 0 ° ' ß' c 20 25 30 35 517 ä: E..E..:â'E..š:-::'.:-.... - .t 3 2 z d a. .cn- .nu O' i' "" ' DETALJBESKRIVNIN G Fig. 1 visar schematiskt ett flödesschema för en badanläggning. Från en bassäng 10 leds vattnet via en ledning ll till en utjämningstank 20. Från utjärnningstanken 20 leds vattnet vidare i en ledning 22 med hjälp av en pump 21 till ett antal parallellkopplade sandfilter 30A, 30B, 30C. Från sandfiltren 30A, 30B, 30C leds det filtrerade vattnet vidare i ledning 40 till en delningspunkt 4l. I delningspunkten 41 går en delström av det filtrerade vattnet i en ledning 42, och i denna ledning 42 tillsätts väteperoxid vid punkt 43 på ledningen 42 och ett pH-justerande medel, exempelvis syra, vid en punkt 44 på vattenledningen 42. Vattnet i ledningen 42 går sedan ut till återföreningspunkten 45 där då vattnet, som innehåller pH-justerande medel och väteperoxid blandar sig med vattnet i ledningen 40. En ledning 46 går sedan fiån återföreningspunkten 45 till bassängen 10 och tillför det filtrerade vattnet med tillsatt pH-justerande medel och väteperoxid till bassängen.

Det pHjusterande medlet kan exempelvis vara en syra eller koldioxid, om pH -värdet ska sänkas. Om pH-värdet ska höjas, kan det pHjusterande medlet vara exempelvis natronlut eller soda.

Till en värmeväxlare 50 tas en delström av vattnet ut genom en ledning 51, som utgår från ledningen 40 mellan delningspunkten 41 och återföreningspunkten 45. Vattnet från värmeväxlaren går vidare tillbaka till ledningen 40 via en ledning S2.

I punkten 53 går en ledning 54 från ledningen 40 och i demia ledning 54 leds en liten mängd av vattnet för analys. I analysenheten 60 arbetar en analysator och mätdon vilka sänder sina analysdata till en dator i vilken analysdatan bearbetas (visas ej).

Vid alla eller några av inloppen och utloppen till filtren kan vattenströmmar tas ut så att mätdon (visas ej) kan registrera och analysera till filtret ingående och från filtret utgående ämnen, vilka utnyttjas för desinfektion av badvatten och filter.

Vid punkterna 43 och 44 tillsätts väteperoxid respektive pH-justerande medel till ledningen 42. Väteperoxiden förvaras i en behållare 70 och förs via en ledning 71 till punkten 43 där väteperoxiden går in i delströmmen som befinner sig i röret 42. I punkten 44 tillsätts ett pH-justerande medel för att reglera vattnets pH-värde. Medlet förvaras i en behållare 80 fiån vilken det förs i en ledning 81 till punkten 44 där det pH- justerande medlet går in i delströmmen, som befinner sig i röret 42. Det tillsatta pH- 20 35 Q u I o Q Q ø o o Q ne n 526 517 Pl727 justerande medlet kan exempelvis utgöras av saltsyra. Man kan också använda koldioxid, dvs. kolsyra, för att sänka pH-värdet i badvattnet.

I anslutning till behållaren 80 för pH-justerande medel och behållaren 70 för väteperoxid är lämpligen även en behållare 90 anordnad i vilken en klor-innehållande förening förvaras. Då en av myndigheterna föreskriven chockklorering av badanläggníngen ska göras, tillförs den klorlrmehållande föreningen, då badanläggningen år stängd för besökande, via en ledning 93 till punkter 94a, 94b, 94c på ledningar 3la, 3 lb, 3 lc. Då detta görs, sker självklart ingen tillförsel av väteperoxid från behållaren 70. Tillförseln av klorföreningen sker tills önskad koncentration av klor uppnås i badvatmet. Exempelvis kan ett kloröverskott på 5-20 ppm erhållas i badvattnet.

Efter att kloren har fått verka exempelvis under en natt, mellan exempelvis 6 och 12 timmar tillsätts åter väteperoxid från tanken 70 via ledningen 71 till delströmmen i ledningen 42. Då tillräcklig mängd väteperoxid har tillsatts till vattnet försvinner slutligen kloren och klorlukten från badvattnet och badanlåggningen renas åter med enbart väteperoxid.

Då enligt uppfinningen en klorinnehållande förening ska tillföras ett sandfilter utnyttjas också ledningen 93, som sträcker sig från behållaren 90 till punkterna 94a, 94b, 94c på ledningarna 3la, 3lb, 3lc.

I Fig. 2 visas sandfiltren i detalj, och hur tillsats av den klorinnehållande föreningen sker till sandfiltren skall beskrivas mer i detalj i samband med denna figur.

Fig. 2 visar i en detaljtörstoring de tre filtren 30A, 30B, 30C. Från utjâmningstanken 20 kommer vätska i ledning 22 och förgrenar sig i de tre ledningarna 31A, 3 IB, 3 IC vilka leder till respektive sandfilter. Filtret 30A har två inloppsledningar 32A, 33A och två utloppsledningar 34, 35. På inloppsledning 32, 33 är anordnat ventil l, 3. På utloppsledning 34A, 35A är anordnat ventil 4A respektive 2A. Då filtren är i arbete vid normal driñ pumpas vatten i ledning 22 via ledningarna 31A, 3 IB, 3 IC till filter 30A, 30B, 30C. Ventil 1A och ventil 2A är då öppna och ventil 3A och ventil 4A är stängda.

Ledningarna 35A, 35B, 35C förenas och vattnet från filtren flyter vidare i ledning 40.

På ledningarna 93A, 93B, 93C är anordnat ventiler 5A, SB, SC. Dessa ventiler är stängda vid normal drift. Inuti filtren 30A, 30B, 30C är en sandbädd anordnad genom vilken vattnet som kommer in i ledningarna 32A, 32B, 32C filtreras igenom. Beroende på bassängvolymens storlek och antalet filter kan ytan på en sandbädd i ett filter variera. e luvnon 20 52 6 51 7 2"§"ïf p1727 5 . 2 t '.."..' .zflï i' Vanligen är höjden på sanden mellan 0,7 och 1,2 m. Filtren arbetar parallellt då de är i filtreringsfasen.

Då exempelvis analys av badvattnet visar att filtren behöver rensas sker en backspolning. Backspolning eller s.k. returspolníng sker med ett filter i taget. Om exempelvis filter 30A ska backspolas stängs ventil IA och 2A. Ventil 3A och ventil 4A öppnas. Vattnet i ledningen 31A förs då in genom ventil 3A i sandfiltret vid ett flöde på 40 m3/h/m2-filteryta. Då detta vatten strömmar in i den nedre delen av filtret kommer sandbädden att få en vattenström genom sig, som är motsatt den i normal drifi, varvid sandfiltret höjs och partiklar och organiska änmen kan då lossna från sanden och följa med vattnet uti ledningen 34A och gå ut i avloppet. Backspolningen sker mellan 3 och 6 minuter. Hur långt tidsintervallet blir för backspolningen bestäms utifrån bl.a. flödet genom ventilen 3A. Därefter stängs ventil 3A och 4A, och ventil 1A och 2A öppnas varefier filter 30A kan arbeta igen. Därefter kan samma backspolningsprocess upprepas för filter 30B och filter 30C i tur och ordning.

Om en badvattenariläggning endast utnyttjar väteperoxid och backspolning av filtren görs med jämna mellanrum kommer organiskt material att ansamlas i filtren. I det organiska materialet kan bakterier växa till sig varför en anläggning som arbetar på detta sätt kommer att få en förhöjd förbrukning av väteperoxid med tiden. Genom att lägga in ett steg i vilket klor får verka i filtret enligt föreliggande uppfinning kommer man tillrätta med problemet med ansamling av organiskt material i filtren.

Före backspolningen tillfogas ett kloreringssteg som sker på följande sätt. Då filtret 30A arbetar i normal drift, dvs. ventil IA och 2A hålls öppna, öppnas ventil SA varigenom klor strömmar in i ledning 31A och förs in i filter 30A.

Genom att noggrant mäta flöden (volym/tidsenhet) och tider för filtren 30A, 30B, 30C, vid intrirnningen av anläggningen, kan man få fram värden på de tidsintervall, som ventilema måste vara öppna för att en viss volym och mängd ska tillföras eller bortföras filtren. Det gäller även tillförseln av klorinnehållande förening via ledning 93 till ledningarna 31A, 31B, 3lC. Genom att sedan arbeta med parametrarna tid och flöde kan processen enligt föreliggande uppfinning styras med mycket god noggrannhet. Ett värde på tidsintervallet, som tillför kloren är mellan 1 och 4 minuter, företrädesvis mellan 1,5 och 3 minuter. Filterhastigheten man arbetar vid är oftast 15 ma/h/mz-filteryta. t 0 0 I O 0 0 0 0 0 00 00 00 00 0000 00 00 00 0000 0100 I O 0 0 0 0 0 I 0 0 0 n 0 0 25 PI727 Genom att flödet av klor är känt i ledningen 93 och även vätskeflödet i ledningen 31A och 33A, kan man precis avpassa processen så att hela filtret 30A fylls med klorbemängt vatten under ett tidsintervall. Då erforderlig tid har förflutit för att filtret ska vara fyllt, stängs ventil 1A och ventil 2A. Även ventil 5A stängs. Ventilen 3A, som vid normal drift hålls stängd, förblir stängd. Ventil 4A öppnas däremot.

Det är även möjligt att styra processen enligt föreliggande uppfinning genom mäta koncentrationer med hjälp av mätutrustning. Genom att exempelvis sätta in mätutrustning i rör 35A vid ventil 2A kan man precis avpassa processen så att hela filtret 30A fylls med detta klorbemängda vatten. Då mätutrustningen vid ventil 2A indikerar att klorbemängt vatten börjar strömma ut ur ledning 35A stängs ventil lA och ventil 2A. Även ventil 5A stängs. Ventilen 3A som vid normal drift hålls stängd förblir stängd. Ventil 4A däremot öppnas.

Kloren som kommit in i filter 30A börjar nu verka på det organiska materialet. En viss gasutveckling sker varför ventil 4A måste vara öppen i detta steg. Kloren får verka i filter 30A mellan 5-25 min. Företrädesvis mellan 10-20 min. Längden på detta tidsintervall provas frarn så att optimalt resultat erhålles.

Då kloreringssteget är avslutat öppnas ventil 3A och vatten i ledning 31A strömmar in genom ventilen 3A in i filter 30A. Eftersom ventil 4A är öppen kommer all klor i filtret samt avdödat organiskt material och avdödade bakterier, som lossnat från sanden, att gå ut genom ledning 34A och ventil 4A ut i avloppet. Detta steg är alltså identiskt med ett vanligt backspolningssteg. Backspolningssteget efler kloreringssteget sker under tillräckligt lång tidsintervall för att all klor skall gå ut till avloppet. Då tillräcklig tid har törflutet stängs ventil 4A och ventil 3A. Backspolningen sker under minst 3 minuter, företrädesvis mellan 3 och 6 minuter. Ett riktvärde är att backspolningen sker med en finefhasfighe: på mins: 40 mB/wmëfiifefyra.

Vid ledning 34A kan alternativt exempelvis en mätunustning installeras, som känner av klorinnehållet i vätskan. Då denna mätutrustning indikerar, att all klor passerat ut ur filtret, kan backspolningssteget avslutas. Ventil 4A och ventil 3A stängs.

Därefier öppnas ventil 1A och ventil 2A, och filter 30A kan åter jobba vid normal drift.

Detta rengi orda filter förbrukar nu inte någon väteperoxid pga. ansamling av organiskt material utan filtrerar vattnet på ett optimalt sätt. Därefier kan kloreringsstegen göras av filter 30B och 30C i tur och ordning. 526 517 6 " 00 0 0 000 I 00 00 I 0 0 00 000 0 0000 0 0 0 0 00 000 nu 0000 00 00 10 15 20 25 30 35 P1727 Kloren som tillsätts vid kloreringssteget av ett sandfilter enligt föreliggande uppfinning kan exempelvis härröra från en koncentrerad lösning av natriumhypoklorit. Den har vanligen en koncentration då den levereras på mellan ca 10-15%. Tillsatt mängd av natriumhypoklorit per m2 ñlteryta kan ligga på mellan 1 och 7 1/ m2 under en tid på mellan 1 och 6 minuter, företrädesvis mellan 2 och 4 minuter vid en filterhastighet på cza 15 m3/h/m2-filteryta.

Det vatten som går ut genom ledningen 35A och vidare ut i ledning 40 kommer inte att innehålla några nämnvärda mängder klor efier kloreringssteget, eftersom all klor har gått ut genom ledning 34A och uti avloppet. Badande i denna badanläggning, vilka ev. är känsliga för klor, kommer således inte att komma in kontakt med någon klor, utan vattnet, som kommer ut i bassängen, renas hela tiden med väteperoxid.

Detta kloreringssteg enligt föreliggande uppfinning kan järnfóras med exempelvis en chockklorering. Vid chockkloreringen arbetar systemet med en klorkoncentration på exempelvis 5-10 ppm och själva chockkloreringsprocessen pågår exempelvis mellan 6 och 12 h. Vid kloreringssteget av sandfiltret enligt föreliggande uppfinning är visserligen verkningstiden kortare, men uppvägs av, att koncentrationen klor i blandningen av badvatten och klorlösning är högre. Kloreringssteget enligt föreliggande uppfinning är således effektivt. Det förklaras av att tillsatsen och kloreringen sker i sj älva filtret där det organiska materialet är ansamlat.

Den organiska tillväxt, som samlas i sandfiltren, utgörs exempelvis av hurnusämnen.

Kloreringsprocessen enligt föreliggande uppfinning före returspolningen kan exempelvis göras lika ofta som en returspolning sker av ett sandfilter, dvs. ca l-3 gånger per vecka beroende på anläggningens storlek och antalet filter. Detta får då anses vara ett normalvärde för en nonnalanläggmng.

Väteperoxidförbrulmingen kan man se som ett mått på kvaliteten hos reningsprocessen.

Då organiskt material börjar ansamlas, stiger väteperoxidförbrularingen. En normal förbrukning ligger på ca 3-5 l väteperoxid per dygn för en normalanlåggriing. Skulle man se en ökande tendens på denna förbrukning, kan då extra kloreringssteg följt av backspolningar läggas in. Väteperoxidförbrukningens ökande tendens stoppas då, och förbrukningen återgår till det normala. 526 517 = on Q: I O b I OOOO FOI O co :I 0000 co O O I 0 I 0 IG Is unit lo co 0 I I I O 0 O C I O 0 O 0 0 0 I t II OI OI OI 10 20 25 30 35 P1727 Skulle det av någon anledning visa sig att förbrukningen trots genomförda kloreñngssteg med efterföljande backspolningssteg ökar får man tillgripa chockklorering av hela systemet. Detta görs då nattetid då inga badande fmns i anläggningen. Exempelvis kan vid en sådan chockklorering 190 l klor tillsättas under ca 2-3 h vilket ger ett kloröverskott på 5-20 ppm i hela systemet. Detta får sedan köra hela natten så att allt bränns ut. Några timmar före badets öppnande sker sedan tillsats av väteperoxid. Då anställda och badande kommer till badanläggningen är åter vattnet fritt från irriterande klorlukt och har en väteperoxidkoncentration på exempelvis 90 ppm.

Vid backspolningen efter kloreringssteget strävar man efter att få stort flöde i förhållande till ytan på filtret. Den pump, som för vattnet in i ledningen 33A och ventilen 3A, ska således vara så kraftfull som möjligt. Genom kloreringssteget enligt föreliggande uppfinning klarar man, att med enbart väteperoxid som reningskemikalie driva badanlåggningar med betydligt större bassängvolymer, än vad man har klarat hittills. Ett riktvärde har tidigare varit ca 100 m3 vattenvolym som den begränsande volymen på bassängen. En volym som är minst 10 gånger större är nu tänkbar för en anläggning som utnyttjar väteperoxid.

Då klor ska användas för kloreringsprocessen enligt föreliggande uppfinning kommer det självklart att medföra en viss kostnad för kloren. Denna kostnad skall dock vägas mot den besparing som kan göras genom att hålla väteperoxidförbruloiingen på en låg och jämn nivå över tiden. Beroende på väteperoxidens högre pris jämfört med klor kan det hända att den totala drifiskostnaden för anläggningen inte blir högre då kloreringsprocessen av filtren enligt föreliggande uppfinning utnyttjas, utan blir lägre.

Det ska inses att uppfinningen inte är begränsad till ovan beskrivna utföringsform utan kan varieras på en mängd olika sätt.

Verkningstiden i kloreringssteget av sandfiltret kan självklart förlängas eller förkortas beroende på sandfiltrets konstruktion och storlek. Mellan 5 min upp till en halvtimme är tänkbart för ett kloreringssteg. Vidare är det tänkbart att använda olika koncentrationer på den klorlösning som tillsätts. En lösning kan tillföras som innehåller från 1% klor upp till 15% klor.

I den visade utföringsformen av föreliggande uppfinning utnyttjas hypoklorit vilken innehåller hypokloritjon C10". Det är även tänkbart att använda andra oxohalogensyror, exempelvis natriurriklorit som innehåller kloritjonen ClOíl. Om så skulle vara fallet är 526 517 8 20 25 30 35 o o O u Q o o ø O Q 14 u 526 517 P1727 det även tänkbart att använda andra klorinnehållande föreningar i föreliggande uppfinning. Det är även tänkbart att utnyttja andra halogener, dvs. brom och jod i lämpliga föreningar, exempelvis hypobromitjon (BrO') eller hypojoditjon (IO') eller andra brom- och jodföreningar om det skulle vara möjligt ur ekonomisk och kemisk synvinkel.

Att tillföra den klorinnehållande lösningen till den ledning som kommer från bassängen via utjärrmingstanken har visat sig praktiskt, eftersom det tryck som verkar i ledningen 31A för in kloren i filtret 30A på ett mycket effektivt sätt under drifi. Det är dock självklart tänkbart att föra in den klorirmehållande vätskan i en arman punkt än den som beskrivits i den visade utföringsformen.

I den ovan beskrivna utföringsformen tillförs kloren i ett kloreringssteg och därefter sker en backspolning. Det är självklart även möjligt att variera denna sekvens för att exempelvis spara mängden klor. Man kan då tänka sig att först genomföra en backspolning som tar bort det organiska material som kan lossna från sandfiltret utan tillsats av klor. När denna första backspolning är genomförd leds åter vatten in och detta blandas då upp med en klorirmehållande lösning och kloreringssteget genomförs till fullo. Därefter sker en ny backspolning som då tar bort det organiska material som lossnat och frigjorts genom kloreringssteget. Genom att göra på detta sätt, dvs. lägga in kloreringssteget mellan två backspolningar, skulle det ev. kunna vara möjligt att sänka koncentrationen på den klorinnehållande lösningen och därigenom minska kloråtgángen.

Vid kloreringssteget utnyttjas en ej ektor varvid vattnet i ledningen vid ca 4-5 bars tryck för med sig den klorinnehållande lösningen. Andra arrangemang för att föra in den klorinnehållande lösningen i ledningsvattnet är självklart tänkbara. Den klorinnehållande lösningen kan pumpas in eller så kan en blandningsanordning konstrueras i vilken de två vätskoma blandas väl.

Om ett filter skulle vara mycket svårt att rengöra är ett tänkbart altemativ att en första del av backspolningen även sker med ledningsvatten som blandas upp med den klorinnehållande lösningen. Innan filtret tas i bruk måste dock ledningsvatten utan klorixmehåll backspolas genom sandfiltret så att allt klor avlägsnas genom ledningen 34A. o 0 otal coo o I 00 o ø c o n u n Q u ø oo Pl727 Den pump som används vid backspolningen utnyttjas även tör pumpning av vätskan i ledningen 22. Det är även tänkbart att utnyttja en särskild pump för enbart backspolningen för att åstadkomma så stort flöde som möjligt och därigenom avlägsna så mycket organiskt material som möjligt vid backspolningen.

Det är även tänkbart att utnyttja en pump som gör att kloreringssteget, dvs. då den klorhaltiga lösningen blandas in i ledningsvattnet och förs in i filtret, kan ske vid ett förhöjt tryck. Därigenom säkerställer man att kloren törs in i sandfiltret på ett etïektivt sätt. 526 517 u,

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 526 517 P1727 , /I PATENTKRAV l. Sätt att behandla ett reningsfilter (30a, 30b, 30c) för badvatten i en badanläg- gning, vilket reningsfilter uppvisar en vattentilltörselledning (31a, 3 lb, 31c) for vatten som skall renas samt en vattenutloppsledning (3 Sa, 35b, 35c) som leder renat vatten till en simbassäng i badanläggningen, i vilket sätt en desinficerande lösning tillfores nämnda reningsfilter, k ä n n e t e c k n a t av att sagda desinficerande lösning tilltöres (93 a, 93b, 93 c) sagda vattentilltörselledning, under det att både vattentilltörselledningen och vattenutloppsledningen är öppna för vattengenomströmning genom reningsfiltret, till dess att sagda desinficerande lösning trängt väsentligen helt igenom reningsfiltret, varefier tillfiârseln av desinficerande lösning stoppas och vattentillforselledningen samt vattenutloppsledníngen stängs avseende vattengenomströmning och den desinficerande lösningen tillåts att verka på reningsfiltret. Sätt enligt patentlcrav 1, k ä. n n e t e c k n a t av att väteperoxid (HzOg) utnyttjas for rening av badvattnet i simbassängen. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n et e c k n at av att den desinñcerande lösningen är en klorinnehållande lösning. Sätt enligt patentkrav 3, k å n n e t e c k n at av att den kloiinnehållande föreningen- är en hypokloritlösning (Cl0'). Sätt enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t av att hypokloritlösningen har en koncentration på mellan 145%, företrädesvis mellan 244%. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä. n n e t e c k n at av att den desinficerande lösningen tillåts verka på reningsfiltret under 2-25 min, företrädesvis mellan 10-20 min. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att en gas, som bildas då den desinficerande, företrädesvis klorinnehållande lösningen verkar på reningsfiltret, tillåts avgå genom en andra utloppsledning (3 4a) hos reningsfiltret, vilken andra utloppsledning inte leder till sagda simbassäng. 10 15 20 25 30 35 Pl727 10. ll. 12. 526 517 få. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at av att den desinficerande lösningen, efter dess verkningstid, bortíöres ur reningsfiltret genom backspolning av reningsfiltret. Sätt enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t av att det utnyttjas ett backspolningsflöde av minst 40 ms/h/mz filteryta. Sätt enligt patentkrav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a t av att den desinficerande, företrädesvis klorinnehållande, lösningen borttöres ur reningsfiltret genom en andra utloppsledning (34a), vilken andra utloppsledning inte leder till sagda simbassäng. Sätt enligt något av patentkraven 8-10, k ä n n e t e c k n a t av att den desinñcerande lösningen bortföres ur reningsfiltret på sådant sätt att väsentligen ingen desinficerande lösning kommer ut i simbassângen. Stynnetod för sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att - sagda desinficerande lösning tillföras vattentilltörselledningen (3 la, 31b, 31c) till reningsfiltret (30a, 30b, 30c), varvid en vatteninloppsventil (la) och en vattenutloppsventil (2a) hålls öppna, under ett första tidsintervall, - tillförseln av den desinficerande lösningen stoppas och vatteninloppsventilen (la) samt vattenutloppsventilen (2a) stängs då det första tidsintervallet är till ända och sagda desinñcerande lösning trängt väsentligen helt igenom reningsfiltret, - en andra utloppsventil (4a) öppnas och hålls öppen för gasavgång under ett andra tidsintervall, då den desinficerande lösningen tillåts verka i reningsfiltret, - varefier, då sagda andra tidsintervall är till ända, en backspolningsventil (3 a) öppnas för genomspolning av reningsfiltret med en spolningsvätska under ett tredje tidsintervall, samtidigt som sagda andra utloppsventil (4a) är öppen för utlopp av sagda spolningsvätska, och att - sagda backspolningsventil (3 a) och sagda andra utloppsventil (4a) stängs då det tredje tidsintervallet är till ända, - varefier vatteninloppsventilen (la) och vattenutloppsventilen (2a) åter öppnas. S 10 526 517 Pl727 / "3 13. Styrmetod enligt patentkrav 11, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda forsta och tredje tidsintervall bestäms utgående fiån vätskeflöden genom vatteninloppsventilen (la) respektive backspolningsventilen (3 a). 14. Stytmetod enligt patentkrav ll, k ä. n n et e c k n a d av att nämnda första tidsintervall bestäms genom koncentrationsmätning av sagda desinficerande lösning i vattenutloppsledningen (3 Sa, 35b, 35c). 15. Styrmetod enligt något av patentkraven 11-13, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda andra tidsintervall bestäms empiriskt.