SE525992C2 - Metod att tillverka korkar - Google Patents

Description

25 30 35 En annan begränsning hänför sig till korkarnas form. Dä korkarna, vid öppning av verktyget, skall avlägsnas från verktygets hálrum, måste sidoväggarna hos korkens hylsparti hållas huvudsakligen raka, så att den kan lossas från verktyget. Därför är det t.ex. vanligen inte möjligt att ha välvda sidoväggar.

En annan begränsning är möjligheten till kundanpassning. Logotyper, varumärkesnamn etc., kan antingen tryckas på korkarna eller också kan de präglas in i korkarna, dvs. logotyper eller varumärkesnamn bildas pà korkarna genom formsprutning med insatser i hålrummen. Ibland ger dock inte idag kända tryckmetoder tillfredsställande tryckkvalitet och nötningsbeständighet. Beträffande prägling av logotyper och varumärkesnamn i korkarna, finns det en färgbegränsning, dvs. präglingarna är begränsade till korkens färg. Vidare höjer hàlrumsinsatserna kostnaden för formsprutningsverktyget och den för byte av insats erfordrade tiden kan resultera l en sänkning av produktionseffektiviteten. I det hela begränsas flexibiliteten för kundanpassning.

KORT REDOGÖRELSE AV UPPFINNINGEN Det har därför varit ett syfte med uppfinningen att erbjuda ett mer kostnadseffektivt sätt att tillverka korkar för användning pá förpackningar. Ett ytterligare syfte med uppfinningen har varit att förbättra möjligheten till kundanpassning, dvs. att erbjuda ett sätt att tillverka korkar, som ökar möjligheten att lägga till logotyper och varumärkesnamn på korkarna pà ett enkelt, flexibelt och tillförlitligt sätt. Syftena har uppnåtts genom en metod att tillverka korkar för förpackningar, innefattande stegen att: forma ett rör av på varandra följande hylspartier, kapa röret transversellt mellan två närliggande hylspartier, varigenom det bildas ett hylsparti med en genomgående öppning, och bilda en kork genom att stänga till öppningen i hylspartiet med en skiva. Genom att forma ett rör av efter varandra följande hylspartier istället för att formspruta varje kork för sig, kan antalet korkar som produceras per tidsenhet ökas avsevärt, vilket i sin tur resulterar i billigare korkar. Vidare kan användandet av separata skivor erbjuda fördelen att man kan trycka logotyper, varumärkesnamn etc., med högkvalitativ grafik. De separata skivorna erbjuder också flexibilitet vid ändring av logotyper etc., dvs. att skivorna kan tryckas i förväg varigenom man eliminerar eventuella störningar i korkmontaget vid ändring från en logotyp till en annan.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen sker nämnda formning genom strängsprutningsformblásning (eng.: extrusion blow moulding). Dä strängsprutningsformblâsning inte begränsas av ett fast antal formningshálrum i formningsverktyget, erbjuder den ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att forma ett 10 15 20 25 30 35 (n t* J (f: u) v31 i* J 3 stort antal enheter på kort tid. Vidare är verktygen billigare. En ytterligare fördel är det faktum att hylspartiet t.ex. kan ha en välvd form, eftersom det inte behövs något inre verktyg under formningen, frán vilket korken skulle behöva tas loss efter formningen. l en annan föredragen utföringsform utförs tillstängningen av hylspartlet genom mekanisk fästning av nämnda skiva vid hylspartlet. Mekaniskt montage av skivan och hylspartlet är snabbt och enkelt och då energiförbrukningen är låg och den utrustning som behövs är ganska okomplicerad, så är kostnaden relativt låg.

Metoden enligt uppfinningen innefattar företrädesvis steget att snäppa fast skivan mellan ett första och ett andra medel för skivfasthällning, vilka är utformade i hylspartiet, varvid åtminstone ett av medlen för skivfasthällning avgränsar en öppning genom vilken skivan kan tvingas, varvid öppningen är mindre i storlek än skivans omkrets. Medlen för skivfasthàllning kan enkelt tillverkas i strängsprutningssteget och applicering av skivorna vid hylspartierna erfordrar minimalt med tid och verktyg, och därför är det är en billig monteringsmetod.

I en annan föredragen utföringsform utförs tillstängning av hylspartlet genom att skivan fästs vid hylspartlet genom induktionsförsegling. Genom användning av induktionsförsegling kan skivan fästas tätt och tillförlitligt vid hylspartlet.

I en annan föredragen utföringsform utförs tillstängning av hylspartiet genom att skivan fästs vid hylspartlet genom ultraljudsförsegling. På liknande sätt som vid induktionsförsegling, erbjuder ultraljudsförsegling en tät och tillförlitlig infästning av skivan vid hylspartlet.

Fördelaktigt involverar strängsprutningsformblåsningen att rörets yttre omkretsyta tvingas mot formblock, vilka formblock har en ytprofil, och att man häller en huvudsakligen jämn tjocklek hos röret, så att medel för att fästa korken vid ett halsparti på en förpackning, bildas i hylspartlet. Genom att man håller en huvudsakligen jämn tjocklek pà röret överförs formblockens ytprofil från utsidan av röret till insidan av röret. Således elimineras behovet av kärna i formen, vilket möjliggör användning av strängsprutningsformblåsning vid tillverkning av korkar.

Fästmedlet är företrädesvis utformat som en gängsektion på den inre omkretsytan av hylspartlet. På detta sätt kommer korken att bli en skruvkork vars funktion är välkänd för konsumenter, och som, tillsammans med en hals med motsvarande gängor, ger en förslutning som är enkel att öppna och återförsluta, och som, beroende på gängornas kvalitet, kan ge tillräckligt tät förslutning efter stängande.

Metoden enligt uppfinningen framställer en kork för förpackningar, innefattande ett hylsparti och en skiva, varvid korken är utformad av ett format rör 10 15 20 25 30 35 av pä varandra följande hylspartier, vilket rör är transversellt kapat mellan tvà närliggande hylspartier, varvid nämnda hylsparti är utformat med en genomgående öppning, och korken är tillstängd genom att skivan anordnats i hylspartiets öppning. Såsom nämnts ovan kan antalet korkar som produceras per tidsenhet ökas avsevärt genom formning av ett rör av efter varandra följande hylspartier istället för att formspruta varje kork för sig, vilket i sin tur resulterar i billigare korkar. Vidare kan användandet av separata skivor erbjuda fördelen att man kan trycka logotyper, varumärkesnamn etc., med högkvalitativ grafik. De separata skivorna erbjuder också flexibilitet vid ändring av logotyper etc., dvs. att skivorna kan tryckas i förväg varigenom man eliminerar eventuella störningar i korkmontaget vid ändring fràn en logotyp till en annan.

Korken är företrädesvis försedd med fästmedel för dess fästning vid halspartiet hos en förpackning. Därigenom är det möjligt att öppna och àterförsluta förpackningen, vilket underlättar hanteringen av densamma.

Fördelaktigt är fästmedlet en gängsektion pà den inre omkretsytan av hylspartiet. Därigenom kommer korken, såsom nämnts ovan, att utgöra en skruvkork vars funktion är välkänd för konsumenter, och som, tillsammans med en hals med motsvarande gängor, ger en förslutning som är enkel att öppna och áterförsluta, och som, beroende på gängornas kvalitet, kan ge tillräckligt tät förslutning efter stängande.

Skivan är företrädesvis mekaniskt fäst vid hylspartiet. Mekaniskt montage av skivan och hylspartiet är snabbt och enkelt och då energiförbrukningen är låg och den utrustning som behövs är ganska okomplicerad, sä är kostnaden lág.

Företrädesvis är skivan fastsnäppt mellan ett första och ett andra medel för skivfasthàllning, vilka är utformade i hylspartiet, varvid åtminstone ett av medlen för skivfasthàllning avgränsar en öppning genom vilken skivan kan tvingas, varvid öppningen är mindre i storlek än skivans omkrets. Såsom redan nämnts kan medlen för skivfasthàllning enkelt tillverkas i strängsprutningssteget genom att ge formblocken en lämplig ytprofil, och eftersom applicering av skivorna vid hylspartierna erfordrar minimalt med tid och verktyg, så är det är en billig monteringsmetod.

Skivan är alternativt fäst vid hylspartiet genom försegling. Genom användning av försegling kan skivan fästas tätt och tillförlitligt vid hylspartiet.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING I det följande kommer en för närvarande föredragen utföringsform av uppfinningen att beskrivas i större detalj, med hänvisning till de bilagda figurerna, av vilka: 10 15 20 25 30 35 1"! -. 4 'I vi* -q J r '\ v Fig. 1a visar en schematisk vy fràn ovan av strängsprutningen av röret, Fig. 1b visar en schematisk vy i perspektiv av ett par formblock, Fig. 2 visar en schematisk vy framifrån av ett parti av röret som innefattar fyra på varandra följande hylspartier, Fig. 3 visar schematiskt rörpartiet i Fig. 2, men delad i två tvärsnittsvyer, varvid den vänstra vyn visar ett "bakre" rörparti och den högra vyn visar ett motsvarande "främre" rörparti, Fig. 4 visar en schematisk tvärsnittsvy av en monterad kork, Fig. 5 visar en schematisk vy framifrån av en monterad kork, och Fig. 6 visar en schematisk vy i perspektiv av en monterad kork. sesknivNiNc Av EN FÖREDRAGEN uTFöRiNGsFoRM Uppfinningen avser en metod att tillverka korkar. Varje kork, som helhet angiven med hänvisningsnumret 10, innefattar ett hylsparti 12 och en skiva 14, vilka är sammanmonterade, se t.ex. Fig. 6. Först kommer tillverkningen av hylspartiet 12 att beskrivas. Sagda tillverkning innefattar steget att forma ett rör 16 av pà varandra följande hylspartier 12, se Fig. 2. Röret 16 är ihåligt, har en huvudsakligen jämn materialtjocklek och ett huvudsakligen cirkulärt tvärsnitt.

Vidare är rörets 16 hylspartier 12 orienterade i par i vilka hylspartierna 12 vetter mot varandra, dvs. varatannat hylsparti hos röret är orienterat i en riktning motsatt de andra.

Sagda formning utförs företrädesvis genom strängsprutningsformblåsning (eng.: extrusion blow moulding). Med strängsprutningsformbIåsningsteknik kan röret 16 antingen formas kontinuerligt eller halvkontinuerligt. I det följande kommer formning av ett kontinuerligt rör att beskrivas, vilken formning t.ex. kan göras medelst en konventionell korrugeringsmaskin, dvs. en strängsprutningsformblåsningsmaskin för tillverkning av korrugerade plaströr.

Principen för en sådan maskin visas i Fig. 1a. Maskinen innefattar en strängsprutningsdel 18 till vilken den valda, smälta polymeren matas (se pil).

Valet av material kommer att diskuteras nedan. Strängsprutningsdelen 18 är försedd med ett munstyckshuvud 19 med en kyldorn (ej visat) som sträcker sig in i det ihåliga röret 16 för att stödja och kyla det kontinuerligt strängsprutade röret, omedelbart efter formning. Rörets form, dvs. rörprofilen, skapas dock, såsom kommer att beskrivas i det följande, medelst formblock 20 och en trycksatt fluid.

Formblocken 20 är successivt anordnade längs två motsvarande, motsatta, ändlösa kedjor 22, 24, eller drivbälten, och två motsatta formblock 20a, 20b, en från varje kedja, samverkar till att bilda en form. Därigenom bildar varje formblock 20 halva formen och i ytan som vetter mot det motsatta formblocket är 10 15 20 25 30 35 « . , i . n det anordnat ett urtag 26, dvs. ett formningshàlrum, som motsvarar en halv cylinder med ett huvudsakligen halvcirkulärt tvärsnitt, se Fig. 1b. Varje par av motsatta formblock 20a, 20b bildar således en genomgående öppning med huvudsakligen cirkulärt tvärsnitt.

Varje par av formblock 20a, 20b är anordnade att förskjutas horisontellt i I strängsprutningsriktningen med en hastighet som motsvarar utmatningen av material från strängsprutningsdelen 18. De två kedjorna 22, 24 utmed vilka formblocken 20 är anordnade, förskjuts i motsatt riktning mot varandra, dvs. en kedja 22 drivs medurs och den andra 24 moturs, på så sätt att båda kedjorna 22, 24 förskjuts i strängsprutningsriktningen vid strängsprutningsdelen 18. De på varandra följande formarna som bildas av formblocken 20 längs kedjorna 22, 24, kommer således var och en att stödja en viss del av röret 16. Ett par formblock 20a, 20b kommer således att bringas att omge rörpartiet vid munstyckshuvudet för att forma och stödja detta rörparti genom att följa densamma genom kylningsfasen i korrugeringsmaskinen. Formblocken 20 förskjuts således inledningsvis i strängsprutningsriktningen, men efter en förutbestämd sträcka som ger tillräcklig kylning av röret 16, viker blocken 20 åt sidan, dvs. blocken i varje par av formblock 20 förskjuts från varandra, varigenom formen öppnas. Den kylningstid som erfordras innan formen kan öppnas beror på typen av material, formningstemperaturen och materialtjockleken. I princip är det möjligt att öppna formen då röret 16 har kylts tillräckligt för att inte ändra form.

Då formblocken 20 har vikit åt sidan, återvänder de via kedjorna 22, 24 till munstyckshuvudet för att forma och stödja nytt strängsprutat material.

Företrädesvis drivs var och en av de två kedjorna 22, 24 av åtminstone en drivenhet (inte visad).

Såsom nämnts förut formas röret 16 av formblocken 20. Detta åstadkoms genom att den yttre omkretsytan 28 av röret 16 tvingas mot formblocken 20.

Detta görs medelst ovan nämnda trycksatta fluid. I denna utföringsform är den trycksatta fluiden luft. Dock kan vilken som helst annan lämplig fluid användas.

Luften tillförs från en källa för trycksatt luft (ej visat), till dysor (ej visade) i eller nära munstyckshuvudet och kyldornen, och fördelas mot rörets 16 insidesyta 30.

Då röret 16 är öppet i den ände som är motsatt mot änden som formas vid munstyckshuvudet, så kan den trycksatta luften endast ha effekt på det strängsprutade materialet nära munstyckshuvudet.

Det huvudsakligen halvcirkulära formningshålrummet 26 iformblocket 20, ger röret 16 dess profil, dvs. formar profilen för ett eller flera hylspartier 12. Både profilen hos rörets 16 yttre omkretsyta 28 och inre omkretsyta 30 kontrolleras medelst ytprofilen i formblockets 20 hålrum 26. l en föredragen utföringsform är 10 15 20 25 30 35 . . . , ., 01 i* (f: \~ .I x; l* 3 7 medel 32 för att fästa korken 10 vid en förpackningshals utformade i hylspartiet 12. I detta fall innefattar fästmedlet 32 en gängsektion på den inre omkretsytan 30 av hylspartiet 12. Enligt det sätt som beskrivs ovan, utformas således dessa gängor 32 genom att förse formblocken 20 med en lämplig ytprofil, och genom att hålla en huvudsakligen jämn tjocklek på röret 16 under formningen. Hur ytprofilen skall utformas bestäms från fall till fall, eftersom det beror på några olika faktorer, bland annat valet av material, valet av materialtjocklek etc. Grundprincipen är dock att den inre omkretsytan 30 formas huvudsakligen lika som ytprofilen i formblocken 20, genom att man håller en huvudsakligen jämn materialtjocklek.

Ett utsprång i formningshàlrummet 26 kommer således att skapa ett urtag 34, se Fig. 3, i rörets 16 yttre omkretsyta 28, vilket urtag 34 har en form som huvudsakligen motsvarar utsprànget i formningshàlrummet 26. l sin tur kommer detta urtag 34 i röret 16 att leda till bildandet av ett utspràng 36 i rörets 16 inre omkretsyta 30, varvid utsprånget 36 huvudsakligen motsvarar urtaget 34 i rörets 16 yttre omkretsyta 28. En faktor som påverkar materialtjockleken och dess jämnhet är det radiella avståndet från munstyckshuvudet 19 till hàlrummet 26 i formblocken 20 och en annan faktor är det strängsprutade materialets initiala materialtjocklek. Materialet strängsprutas som ett rör, en så kallad formningsslang, som har en viss vald materialtjocklek och normalt en yttre diameter som är en aning mindre än formningshålrummets 26 diameter, och blåses sedan utåt mot formningshàlrummet 26 av Iufttrycket, tills dess att det kommer i kontakt med sagda hålrum. Materialtjockleken och dess jämnhet är således beroende av kombinationen av den initiala materialtjockleken och skillnaden i diameter mellan formningshàlrummet 26 och den strängsprutade formningsslangen, som i sin tur beror på munstyckshuvudet 19. En stor sådan skillnad kan leda till en tunn materialtjocklek. Normalt är en tunn materialtjocklek att föredra eftersom den är enklare att forma än en tjock materialtjocklek. Om man har en tjock materialtjocklek kan små särdrag i formningshålrummets profil eventuellt inte ge upphov till liknande särdrag på insidesytan av röret. Därigenom kan det vara så att materialtjockleken inte kan hållas jämn. För att hålla en jämn materialtjocklek bör materialtjockleken dock vara av huvudsakligen samma storleksordning som formningshàlrummet 26 profil, dvs. som höjden, bredden etc. av profilens särdrag. En materialtjocklek av en storleksordning som är mindre än formningshålrummets 26 profil kan sörja för en god formning av röret 16.

Gängsektionen 32, som visas itvärsnitten i Fig. 3, är bara ett exempel. Det skall förstås att gängsektionen 32 kan ha ett annat djup, profil, gängstigning och antal ingångar än det som visas. 10 15 20 25 30 35 . . . . . , En kylfluid kan användas för att snabbare kyla röret 16, varigenom längden av sträckan som formblocken 20 behöver stödja röret 16 minimeras, vilken kylfluid t.ex. kan tillföras till kyikanaler (ej visade) iformblocken 20. Kylfluiden kan t.ex. vara vatten, luft eller annan konventionell, pá marknaden tillgänglig, kylfluid.

Röret 16, och därigenom hylspartierna 12, är gjorda av ett polymert material. Företrädesvis är röret 16 gjort av polypropen.

Såsom nämnts ovan strängsprutas röret 16 kontinuerligt och för att man skall kunna tillverka korkar 10 behöver det kapas till individuella hylspartier 12.

Detta görs genom att röret 16 kapas transversellt mellan två närliggande hylspartier 12, varigenom det bildas ett hylsparti 12 med en genomgående öppning 38. De snitt i vilka kapandet utförs, indikeras i Fig. 2 av streckade linjer.

Kapandet kan göras antingen i en enda operation, i vilken röret 16 kapas direkt till individuella hylspartier 12 efter formblockens 20 släppande, såsom indikeras i Fig. 1a, eller t.ex. i en stegoperation av två eller flera kapningssteg, dvs. varvid röret 16 först kapas vid strängsprutningsmaskinen i förutbestämda längder av på varandra följande hylspartier 12 och sedan kapas till individuella hylspartier 12 då det förs till korkmonteringsmaskinen.

Vidare kan kapandet utföras med konventionella kapningsverktyg, såsom t.ex. verktyg som innefattar konventionella knivar som kan göra ett tydligt och precist snitt genom ett rör 16 av den tillverkade typen, dvs. ett rör med en relativt liten materialtjocklek och som på grund av det valda materialet är något flexibelt.

Då det finns flera konventionella kapningsverktyg tillgängliga pà marknaden, kommer kapningsverktyget inte att beskrivas närmare.

Tillverkningen av skivan 14 beror på det valda skivmaterialet. l en föredragen utföringsform är skivan 14 gjord av ett polymert material. Fördelaktigt år skivan 14 utformad med ett kärnskikt av strängsprutad, expanderad polyeten och yttre skikt av polyeten. För att förenkla kundanpassning kan skivan 14 t.ex. också innefatta ett materialskikt som är enkelt att trycka pá, såsom t.ex. ett tunt skikt av papper eller kartong. Detta skikt är företrädesvis anordnat mellan det expanderade skiktet och ett av de skyddande yttre skikten av polyeten.

Det slutliga steget är att forma en kork 10 genom att med skivan 14 stänga till öppningen 38 i hylspartiet. Med tillstängande menas att skivan 14 anbringas transversellt, dvs. att skivans 14 normal är parallell med hylspartiets 12 centrumaxel, se Fig. 4, eller att skivan 14 åtminstone har en transversell projektion. I vilket fall kommer skivan 14 att sträcka sig tvärs över eller täcka öppningen 38 i hylspartiet 12. lnfästandet av skivan 14 kan göras på flera olika sätt. I den beskrivna utföringsformen 14 fästs skivan 14 mekaniskt till hylspartiet 12. l Fig. 4 bildas, i 10 15 20 25 30 35 hylspartiet 12, första och andra medel 40, 42 för skivfasthållning i närheten av en av de öppna ändarna av hylspartiet 12. l denna utföringsform är det första medlet 40 för skivfasthállning utformat som en ring som radiellt skjuter ut ett avstånd fràn hylspartiets 12 inre omkretsyta 30 och mot dess centrumaxel. Avståndet väljs företrädesvis så att den återstående öppningen i hylspartiet 12 är mindre i storlek än skivans 14 omkrets, dvs. skivans radie är större än radien av den återstående öppningen. Därigenom kommer medlet 40 för skivfasthållning att avgränsa en öppning genom vilken skivan 14, tack vare att den är något flexibel, kan tvingas genom snäppverkan. Skivan 14 kan således snäppas och hållas fast mellan sagda första 40 och andra 42 medel för skivfasthállning. l figuren visas det att det andra medlet 42 för skivfasthållning är beläget ända ut i änden av hylspartiet 12, där det bildar en fläns 42 som sträcker sig ett avstånd mot hylspartiets centrumaxel. l den visade utföringsformen avgränsar flänsen 42 en mindre öppning än vad den första skivfasthållande ringen 40 gör.

Alternativt kan skivas fästas vid hylspartiet 12 genom konventionell induktion eller ultraljudsförsegling. I dessa förseglingsmetoder kommer materialet i skivan 14 och hylspartiet 12 att svetsas samman vid varandra. Genom användning av någon av dessa förseglingsmetoder kan skivan 14 till exempel placeras ända ut i änden av hylspartiet 12. Hylspartiet 12 och skivan 14 bör dock ha ytor som vetter mot varandra, dvs. kontaktytor, där svetsningen kan äga rum.

Dylika kan åstadkommas antingen genom att förse hylspartiet 12 med en fläns, såsom ovan nämnda andra medel 42 för skivfasthållning, eller genom att öka skivans 14 diameter, så att den huvudsakligen motsvarar hylspartiets 12 yttre diameter. Eftersom båda förseglingsteknikerna är kända per se, kommer de inte att beskrivas ytterligare.

Med metoden enligt uppfinningen kan en kork 10, som visas i Fig. 4-6, tillverkas. Eftersom korken 10 redan har beskrivits med hänvisning till tillverkningsmetoden, kommer den i det följande endast att beskrivas kort. Korken 10 innefattar ett hylsparti 12 och en skiva 14 och är utformad av ett format rör 16 av successiva hylspartier 12. Röret 16 är transversellt kapat mellan två närliggande hylspartier 12, varvid sagda hylsparti 12 är utformat med en genomgående öppning 38. Korken 10 är tillstängd genom att skivan 14 är anordnad i öppningen 38 i hylspartiet 12. Såsom har beskrivits med hänvisning till metoden, är korken 10 försedd med fästmedel 32 för fästande av densamma vid halspartiet hos en förpackning. I denna utföringsform innefattar fästmedlet 32 en gängsektion på den inre omkretsytan 30 av hylspartiet 12.

Skivan 14 är mekaniskt fäst vid hylspartiet 12, genom att skivan är fastsnäppt mellan ett första 40 och ett andra 42 medel för skivfasthållning, som är 10 15 20 25 30 35 "v i* n t: f LL J a' (Ti =-» ~.» 10 utformade i hylspartiet 12, varvid åtminstone ett av medlen 40 för skivfasthållning avgränsar en öppning genom vilken skivan 14 kan tvingas, varvid öppningen är mindre i storlek än skivans 14 omkrets. Alternativt är skivan 14 fäst vid hylspartiet 12 genom försegling. Även om föreliggande uppfinning har beskrivits med avseende på en för närvarande föredragen utföringsform, så skall det förstås att olika modifieringar och ändringar kan göras utan att awika från syftet och ramen för uppfinningen, såsom den definieras i de bilagda patentkraven.

Det skall förstås att den beskrivna strängsprutningstekniken, strängsprutningsformblåsning i en korrugeringsmaskin, inte är den enda tillämpliga strängsprutningstekniken. Röret 16 kan, såsom nämnts ovan, tillverkas genom halvkontinuerlig formning i en konventionell strängsprutningsformblàsningsmaskin. I en sådan maskin strängsprutar en strängsprutare ett rörparti av förutbestämd längd. Normalt görs strängsprutningen vertikalt. Efter strängsprutning omges rörpartiet av formhalvor, vilka är stängda.

Efter stängning tvingas rörpartiet mot formen medelst en trycksatt fluid, såsom t.ex. luft. Därefter kyles formen ned och formhalvorna öppnas så att rörpartiet kan lämna formningsmaskinen.

Den beskrivna skivan 14 är cirkulär. Skivan 14 kan dock ha en alternativ form. Till exempel kan skivan vara oval. För att stänga öppningen 38 i hylspartiet 12, skulle den då behöva positioneras med en lutning. Skivan 14 skulle således fortfarande ha en transversell projektion.

Det har beskrivits tre sätt att fästa skivan 14 vid hylspartiet 12. Det skall dock förstås att det finns alternativa sätt, varvid skivan till exempel kan fästas med hjälp av förseglingstekniker som inbegriper värme eller het luft etc., varigenom skivan 14 och hylspartiet 12 smälts eller svetsas samman, eller med hjälp av en adhesiv.

Ett antal för närvarande föredragna tillverkningsmaterial har nämnts. Dock kan naturligtvis också andra material användas. Till exempel kan skivan 14 vara gjord av papper eller kartong istället för polymer. För att göra pappers- eller kartongskivan mera motståndskraftig mot t.ex. fukt, kan den kompletteras med tunna polymerfilmer. Vidare kan röret 16 vara gjort av t.ex. polypropen, polyetentereftalat eller polykarbonat. l den beskrivna utföringsformen är det första medlet 40 för skivfasthållning en ring som sträcker sig radiellt en sträcka mot hylspartiets 12 centrumaxel och det andra medlet 42 för skivfasthållning är en radiellt sig sträckande fläns i en av själva ändarna av hylspartiet 12. Det skall dock förstås att medlen 40, 42 för skivfasthållning ha alternativa konstruktioner. Så till exempel kan det andra 10 11 medlet 42 för skivfasthàllning likna det första medlet 40 för skivfasthàllning.

Vidare kan skivan 14 vara belägen varsomhelst mellan de tvá ändarna av hylspartiet 12. Vidare behöver inte medlen 40, 42 för skivfasthàllning innefatta hela ringar, men kan istället innefatta ett antal fasthållande delar eller utsprång som sträcker sig radiellt en sträcka mot hylspartiets 12 centrumaxel.

De för den föredragna utföringsformen beskrivna fästmedlen 32 är en gängsektion. Dock kan fästmedlen 32 istället innefatta till exempel en snäppanslutning eller något annat medel som kan ge tätning då korken 10 har anbringats på en förpacknings halsparti.

Slutligen har korken 10 beskrivits utan att den innefattar ett säkerhetsmedel för att påvisa öppnande, såsom t.ex. ett band. Det skall icke desto mindre förstås att en dylik detalj kan läggas till till korken 10, om så önskas.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Metod att tillverka korkar (10) för förpackningar, innefattande stegen att: forma ett rör ( 16) av på varandra följande hylspartier (12), kapa röret (16) transversellt mellan två närliggande hylspartier (12), varigenom det bildas ett hylsparti (12) med en genomgående öppning (38), och bilda en kork (10) genom att stänga till öppningen (38) i hylspartiet (12) med en skiva (14).

2. Metod enligt krav 1, k ä n n e te c k n a d a v att nämnda formning utförs genom strängsprutningsformblåsning.

3. Metod enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att tillstängande av hylspartiet (12) sker genom att nämnda skiva (14) fästs mekaniskt vid hylspartiet (12).

4. Metod enligt krav 3, k ä n n ete c k n a d a v att den innefattar steget att snäppa fast skivan (14) mellan ett första och ett andra medel (40, 42) för skivfasthållning, vilka är utformade i hylspartiet (12), varvid åtminstone ett av medlen (40) för skivfasthàllning avgränsar en öppning genom vilken skivan (14) kan tvingas, varvid öppningen är mindre i storlek än skivans omkrets (14).

5. Metod enligt krav 1, k ä n n et e c k n a d a v att tillstängande av hylspartiet (12) sker genom att skivan ( 14) fästs vid hylspartiet (12) genom induktionsförsegling.

6. Metod enligt krav 1, k ä n n ete c k n a d a v att tillstängande av hylspartiet (12) sker genom att skivan (14) fästs vid hylspartiet (12) genom ultraljudsförsegling.

7. Metod enligt krav 2, k ä n n et e c k n a d a v att strångsprutningsformblåsningen involverar att rörets (16) yttre omkretsyta (28) tvingas mot formblock (20), vilka formblock (20) har en ytprofil, och att en huvudsakligen jämn tjocklek bibehålls hos röret (16), så att medel (32) för att fästa korken (10) vid ett halsparti pá en förpackning, bildas i hylspartiet (12).

8. Metod enligt krav 7, k ä n n et e c k n a d a v att nämnda fästmedel (32) är utformat som en gängsektion på den inre omkretsytan (30) hos hylspartiet (12).