SE525977C2 - Urininkontinensanordning samt förfarande för framställning av detsamma - Google Patents

Description

30 35 m r _: LW v; sa 2 icke kirurgiskt förfarande att reducera den ofrivilliga urinförlusten som vanligen uppkommer i samband med ”an- strängningsurininkontinens”. Det finns idag ett antal produkter som är tillgängliga för detta ändamål. I huvud- sak kan alla dessa produkter enbart köpas med ett recept och de behöver fysiskt införas och/eller justeras av en läkare eller en sjuksköterska för att fungera korrekt.

Med anledning av den generella bristen på kommersi- ellt tillgängliga, icke receptbelagda urininkontinensan- ordningar inses det att det finns ett behov av en effek- tiv urininkontinensanordning som kan köpas utan ett re- cept. Det finns också ett behov av en urininkontinensan- ordning som är mer användarvänlig och kan hanteras av konsumenten utan ingripandet av en läkare. Det finns dessutom ett behov av en urininkontinensanordning som är lätt för kvinnor att införa in i och borttaga från sina kroppar, mer bekväm att använda och som ger psykologisk och realistisk försäkran att den kan fungera ordentligt under en förlängd tidsperiod.

SAMMANFATTNING I en aspekt av uppfinningen innefattar en urininkon- tinensanordning ett fjädrande element med en väsentligen trapetsformig profil och en långsträckt, ickeabsorberande kärnstruktur med ett första ändparti och ett andra änd- parti. Kärnstrukturen är hopvikt så att de första och andra ändpartierna är inriktade väsentligen parallellt med varandra och kärnstrukturen innefattar minst tvâ vik- ningar däremellan för bildande av en väsentligen M-formig profil. De minst två vikningarna innefattar en första vikning som är anordnad intill det första ändpartiet och en andra vikning som är anordnad intill det andra ändpar- tiet. Det fjädrande elementet är i kontakt med kärnstruk- turen och positionerat mellan den första vikningen och den andra vikningen.

I en annan aspekt av uppfinningen innefattar en urininkontinensanordning ett fjädrande element med en profil på två i allmänhet parallella sidor som är för- 10 15 20 25 30 35 r o f' dra) 3 bundna medelst två i allmänhet icke-parallella sidor, vid vilken en kortare sida hos de två i allmänhet parallella sidorna bildar en trubbig vinkel med vardera av de två i allmänhet icke-parallella sidorna. Anordningen innefattar också en långsträckt, ickeabsorberande kärnstruktur med ett första ändparti, ett andra ändparti och ett förbind- ningsparti mellan det första ändpartiet och det andra ändpartiet. Kärnstrukturen är vikt så att de första och andra ändpartierna är inriktade väsentligen parallellt.

Det fjädrande elementets kortare sida är i kontakt med förbindningspartiet och förbindningspartiet är vikt så att ett första och andra segment hos förbindningspartiet är väsentligen inriktat med och anordnat intill vardera av de två respektive, i allmänhet icke-parallella sidorna hos det fjädrande elementet.

Enligt ytterligare en annan aspekt av föreliggande uppfinning åstadkoms ett förfarande för framställning av en urininkontinensanordning. Förfarandet omfattar utform- ning av ett ickeabsorberande medel till en kärnstruktur och sedan inriktning av ett i allmänhet trapetsformigt, fjädrande element intill det ickeabsorberande medlet. Det làngsträckta elementet hopviks sedan så att dess första och andra ändar är inriktade intill varandra och det täckta, làngsträckta elementet innefattar minst två vik- ningar däremellan. Det fjädrande elementet sträcker sig mellan de minst två vikningarna. Det làngsträckta elemen- tet hoptrycks sedan till en långsträckt tampong med en införingsände och en bakre ände med det fjädrande elemen- tet beläget åtminstone i införingsänden. Det fjädrande elementet kan expandera åtminstone ett parti hos tam- pongen för att åstadkomma ett bakre stöd för en kvinnas uretra när tampongen är införd i en vagina.

Andra aspekter av uppfinningen kommer att framgå tydligt för fackmän på området i beaktande av de bifogade patentkraven. 10 15 20 25 30 35 fä f' oro 977 4 KORT BESKRIVNING Av RITNINGARNA Fig l är en perspektivvy av en ovikt, ickeabsorbe- rande kärnstruktur, fig 2 är en perspektivvy av det ickeabsorberande medlet i fig 1 efter att den har vikts utmed sin längsgå- ende mittaxel för bildande av en en gång vikt, berande kärnstruktur, fig 3 är en perspektivvy av det ickeabsorberande medlet i fig 2 efter att den har vikts utmed sin längsgå- ende mittaxel för bildande av en två gånger vikt, ickeab- sorberande kärnstruktur, fig 4 är en perspektivvy av det fjädrande elementet med en väsentligen trapetsformig profil, fig 5A är en längsgående tvärsnittsvy av den tra- petsformiga profilen hos det fjädrande elementet i fig 4 utmed linje 5-5, fig SB är en längsgående tvärsnittsvy av den tra- petsformiga profilen hos en alternativ utföringsform av det fjädrande elementet, fig SC är en längsgående tvärsnittsvy av den tra- petsformiga profilen hos en alternativ utföringsform av det fjädrande elementet, fig 6A är en transversell tvärsnittsvy av det fjäd- rande elementet i fig 4 utmed linjen 6-6, fig 6B är en transversell tvärsnittsvy av en alter- nativ utföringsform av det fjädrande elementet, fig 7 är en perspektivvy av det fjädrande elementet i fig 4 vilket är fäst vid den ickeabsorberande kärn- strukturen i fig 2 för bildande av ett sammansatt, lång- sträckt element, fig 8 är en perspektivvy av ett täckt, làngsträckt element som är utformat av det làngsträckta elementet i fig 7, fig 9 är en sidovy av det täckta, långsträckta ele- mentet som är vikt så att de första och andra ändarna är inriktade intill varandra, ickeabsor- 10 15 20 25 30 35 fas 9?w 5 fig 10 är en sidovy av det täckta, làngsträckta ele- mentet som är vikt till en väsentligen M-formig profil, fig 11 är en sidovy av det làngsträckta elementet i fig 10 efter att det har hoptryckts till en tampong och har ett avlägsningselement fäst vid de första och andra ändarna, fig 12-14 illustrerar användandet av urininkonti- nensanordningen med en första föredragen applikator, fig 15-17 illustrerar användandet av urininkonti- nensanordningen med en andra föredragen applikator, fig 18 är ett sagittalsnitt av en kvinnlig människo- bål vilket visar urininkontinensanordningen positionerad i vaginan och expanderad för att åstadkomma stöd till muskulaturen och vävnaden nära det uretrovaginala, myofa- sciella området och uretran, fig 19 är ett flödesschema av ett förfarande för framställning av en urininkontinensanordning.

DETALJERAD BESKRIVNING En urininkontinensanordning 100, se fig ll, visas som är utformad för att införas i en vagina och expandera för att mildra eller eliminera den ofrivilliga passagen av urin genom uretran från urinblàsan. Expansionen av den ickeabsorberande urininkontinensanordningen 100 åstadkom- mer ett stabilt, bakre stöd till muskulaturen och kropps- vävnaden vilka är belägna vid det uretrovaginala, myofas- ciella området som är hoptryckt på sig självt. Expansio- nen av urininkontinensanordningen 100 i vaginan hjälper dessutom urinsfinktermuskeln att bibehålla en cirkelfor- mig tvärsnittskonfiguration. När denna cirkelformiga tvärsnittskonfiguration bibehålls kan sfinktermuskeln tillslutas ordentligt och minska tendensen för det ofri- villiga läckaget av urin på grund av ansträngningsurinin- kontinens.

Med hänvisning till fig 1-3 innefattar urininkonti- nensanordningen 100 ett ickeabsorberande medel 20. Det ickeabsorberande medlet 20 har en längd L1 och en bredd W1. L1 är föredragsvis ca 130 mm (5,1 tum) till ca 190 mm 10 15 20 25 30 35 l 9:17 6 (7,5 tum). I mer föredragna utföringsformer är längden L1 (5,7 tum) till ca 175 mm (6,9 tum). föredragna utföringsformerna är det ickeabsorberande med- lets 20 längd L1 ca 162 mm (6,4 tum).

Det ickeabsorberande medlet 20 avgränsar urininkon- ca 145 mm I de mest tinensanordningens 100 kärnstruktur. Genom att tjäna som kärnstruktur kan det ickeabsorberande medlet 20 vikas ut till en kärnstruktur 22 kärnstruktur 24 (fig 1), en gång vikt till en (fig 2), två gånger vikt till en kärn- struktur 26 (fig 3) eller flera gånger vikt och/eller rullad beror på om det ickeabsorberande medlet kommer att använ- (icke visat). De ickeabsorberande medlens bredd W1 das ovikt, en gång vikt, två gånger vikt osv. Det spelar ingen roll vilken konfiguration som används men bredden som den kommer att användas i kärn- till ca 40 mm (1,6 tum). I mer föredragna utföringsformer är bredden hos den övre ytan 21, strukturen, är föredragsvis ca 15 mm (0,6 tum) som den kommer att användas i kärn- till ca 32 som den kommer att användas hos den övre ytan 21, strukturen, föredragsvis ca 22 mm (0,87 tum) mm (1,3 hos den övre ytan 21, i kärnstrukturen, föredragsvis ca 27,5 mm (1,1 tum). Med andra ord är, det ovikta, en, Wl = för den mest föredragna utföringsformen av ickeabsorberande medlet 20 som kärnstruktur- 27,5 mm. Där den mest föredragna utföringsformen av det två gånger vikta, ickeabsorberande medlet kommer att användas som kärnstrukturen är emellertid W1 = 110 mm (4,3 tum), W2 = 55 mm (2,2 tum) och W3 = 27,5 mm (1,1 tum).

Det skall noteras att diskussionen ovan är riktad mot hopvikning av det ickeabsorberande medlet 20 för bil- dande av kärnstrukturerna. Kärnstrukturerna skulle emel- lertid kunna formas genom rullning, lindning, böjning och/eller manipulering av ett eller flera skikt hos det ickeabsorberande medlet 20 på känt sätt för att erhålla en cylinderformig eller lângsträckt kärnstruktur.

Det ickeabsorberande medlet 20 är konstruerat av ma- terial som uppvisar ringa, och företrädesvis inga ab- 10 15 20 25 30 35 en r 3 G1 o ~ :. s: 7 sorberande egenskaper. Det ickeabsorberande medlet 20 skiljer sig från en menstruationstampong i det att det inte har som funktion att absorbera kroppsvätska. Det ickeabsorberande medlet 20 är i stället utformat för att sträcka sig över vaginan och att uppbära muskulaturen och kroppsvävnaden vilka är belägna i det uretrovaginala, myofasciella området. Genom att göra så kan uretran hop- tryckas tillräckligt för att hindra flödet av urin och stöd kan åstadkommas till urinsfinktermuskeln så att den kan fungera ordentligt.

Enligt uppfinningen definieras ett ickeabsorberande medel som ett material i vilket fibrerna inte absorberar signifikanta mängder fukt inuti fibern själv. Det skall inses att nästan alla material kommer att absorbera en viss liten mängd fukt. En fiber anses vara ickeabsorbe- rande för gällande ändamål om den i sig själv inte ökar mer än ca 6% i vikt när en helt torr fiber bibehålls vid 21°C och 65% relativ fuktighet i 24 timmar. rande material innefattar, men är inte begränsad till, spunnen cellulosa, LYCRA®, KEVLAR®, kolfi- ber och liknande. ”LYCRA” och ”KEVLAR” är varumärken hos E.I. DuPont de Nemours & Company som har ett kontor vid 1007 Market Street, Wilmington, De 19801. Ett sådant ickeabsorberande medel är ett nät som är gjort av tvåkom- Ickeabsorbe- nylon, rayon, ponentfibrer vilka är kommersiellt tillgängliga från Chisso Corporation med ett kontor vid 1411 Broadway, 35:e våningen, New York, NY. Sådana fibrer säljs under namnet ”Chisso ESC Bicomponent Fiber” och består av en polypro- pylenkärna som är omgiven av ett polyetylenhölje. Fibrer som fungerar väl har en denier på 3 och är 38 mm långa.

Andra tvàkomponentfibrer som är gjorda av polypropylen, polyetylen o s v är kommersiellt tillgängliga från leve- rantörer, såsom Exxon och Dow Chemical, såväl som från andra säljare.

Det ickeabsorberande medlet 20 skulle alternativt såsom en bomulls- /rayonblandning som har behandlats kemiskt med ett ytak- kunna vara ett absorberande material, 10 15 20 25 30 35 tivt ämne för att göra den ickeabsorberande. Material som utgörs av verkligt ickeabsorberande fibrer fungerar emel- lertid bäst.

Med hänvisning till fig 4 innefattar urininkonti- nensanordningen 100 också ett fjädrande element 30. Det fjädrande elementet 30 är långsträckt och har en väsen- tligen trapetsformig profil, vid vilken ett par av de vä- sentligen parallella sidorna 31, 32 hos trapetsoiden sträcker sig väsentligen parallellt med det fjädrande elementets 30 längsgående axel 102. Det fjädrande ele- mentet är långsträckt parallellt med den trapetsformiga profilens två i par anordnade, parallella sidor 31, 32.

Fig 5A visar ett längsgående tvärsnitt av det fjädrande elementet 30 i fig 4. Den trapetsformiga profilen inne- fattar två i par anordnade, väsentligen parallella sidor 31 och 32, nade, vilka är förbundna medelst två i par anord- väsentligen icke-parallella sidor 33 och 34. Den korta sidan 32 hos de två i par anordnade, väsentligen parallella sidorna är förbunden med de icke-parallella sidorna 33, 34 genom trubbiga vinklar A3 respektive A4.

Den långa sidan 31 hos de två i par anordnade, väsentli- gen parallella sidorna är förbunden med de icke-parall- ella sidorna 33, 34 genom trubbiga vinklar A1 respektive A2. I de föredragna utföringsformerna är den längre, vä- sentligen parallella sidan 31 föredragsvis ca 15 mm (0,6 tum) till ca 35 mm (1,4 tum), mer föredraget ca 20 mm (0,79 tum) till ca 30 mm (1,2 tum) 25 mm (0,98 tum). Den kortare, väsentligen parallella si- till ca 20 mm till ca 18 och mest föredraget ca 15 mm (0,59 tum). I och mest föredraget ca dan 32 är föredragsvis ca 10 mm (0,39 tum) (0,79 tum), mer föredraget ca 12 mm (0,47 tum) mm (0,71 tum) de föredragna utföringsformerna är de icke-parallella si- (0,2 tum) till ca 15 mm (0,59 tum), mer föredraget ca 8 mm (0,31 tum) till ca 12 mm (0,47 och mest föredraget ca 10 mm (0,39 tum). dorna 33, 34 ca 5 mm tum) Såsom används häri innefattar uttrycket ”väsentligen trapetsformig” inte enbart exakta, fyrsidiga, trapetsfor- 10 15 20 25 30 35 L-"I f* 7* (Ii 'xø 4 1 9 miga former (såsom i fig 5A) men innefattar också former som är nästan trapetsformiga, såsom former med en eller flera rundade sidor. I fig 5B är de icke parallella si- 36 exempelvis krökta inåt. I fig 5C är de icke 38 krökta utåt. Båda dessa former dorna 35, parallella sidorna 37, är inom ramen för uttrycket ”väsentligen trapetsformiga”.

Fig 6A illustrerar ett tvärsnitt i fig 4 utmed linje 6-6 i en riktning vinkelrät mot den längsgående axeln 102. 41, 42, 43 och 44. I den föredragna utföringsformen är sidorna 41 och 42 ca 0,25 tum (6,4 mm) till ca 2 tum (51 mm), mer föredraget ca 0,5 tum (l2,7 mm) till ca 1,25 tum (3l,8 mm) I den föredragna utföringsformen är sidorna 43 och 44 ca 0,25 Tvärsnittet är väsentligen en rektangel med sidor och mest föredraget ca 0,75 tum (19 mm). tum (6,4 mm) till ca 2 tum (51 mm), mer föredraget ca 0,5 (12,7 mm) till ca 1,25 tum (3l,8 mm) draget ca 0,75 tum (19 mm). tum och mest före- Även om ett rektangulärt eller fyrkantigt transver-' sellt tvärsnitt är föredraget har det fjädrande elementet 30 i alternativa utföringsformer transversella tvärsnitt med profiler av andra fyrsidingar. Fig 6B visar exempel- vis ett alternativt, transversellt tvärsnitt i form av en trapetsoid med icke-parallella sidor 45, 46.

Det fjädrande elementet 30 kan vara ickeabsor- berande eller åtminstone partiellt absorbera kroppsvät- skor. Det finns emellertid ingen funktionell fördel av att göra det fjädrande elementet 30 absorberande eftersom urininkontinensanordningen 100 inte fungerar på samma sätt som en menstruationstampong. Urininkontinensanord- ningen 100 fungerar i själva verket helt annorlunda än en absorberande menstruationstampong.

Det fjädrande elementet 30 kan vara ett naturligt eller syntetiskt material som har förmågan att snabbt återta eller återgå till ungefärligen sin ursprungliga form och/eller dimension. Sådan ändring hos det fjädrande elementet 30 kan skapas av ändringar i det intraabdomi- nella trycket. Ett fjädrande material är ett material som 10 15 20 25 30 35 525 9133' 10 kan återgå till eller återfå sin ursprungliga form eller läge efter att ha böjts, Det fjädrande elementet 30 skall också uppvisa elasticitet sträckts eller hoptryckts. och flexibilitet så att det kan sträckas eller hoptryckas och fortfarande bibehålla egenskapen att återgå till un- gefärligen sin ursprungliga form.

Två naturliga material från vilka det fjädrande ele- mentet 30 kan utformas innefattar naturligt gummi och ull. Antalet syntetiska material från vilka det fjädrande elementet 30 kan utformas är mycket större. Syntetiska material som kan användas innefattar polyolefiner, poly- (PEO), polyvinylalkohol (PVA) såväl som blandningar därav. Det fjädrande elementet 30 uretaner, polyetylenoxid kan också utformas av fjädrande fibrer som är konstrue- rade av polyolefinbaserade fibrer, polyetylenoxidfibrer, hydrofoba rayonfibrer och liknande, som företrädesvis kommer att ha egenskaper som liknar de hos ett fjädrande skum. De fjädrande fibrerna kan utformas av vridna, ta eller kemiskt tvärbundna cellulosafibrer eller en blandning därav. Det fjädrande elementet 30 kan dessutom utformas av ett skum med antingen öppna eller slutna cel- ler.

Det fjädrande elementet 30 kan också utformas av ett vätbart skum. Ett skum med öppna celler som fungerar väl och har goda fjädrande egenskaper är kommersiellt till- ”ACQUELL” säljs av Sentinel Products Corporation med ett kontor som är belä- get på 70 Airport Road, Hyannis, Massachusetts 02601. Ett polyetylenskum med slutna celler med goda flexibilitets- gängligt under varumärket ACQUELL®. egenskaper fungerar också väl. Detta skum säljs kommersi- ellt under varumärket VOLARA®. ”VOLARA” är tillgängligt från Voltex, en avdelning i Sekisui America Corporation med ett kontor som är beläget vid 100 Shepard Street, MA 01843.

Det fjädrande elementet 30 skall också kunna ha vad Lawrence, som är känt som "torra och våta” expansionsegenskaper.

Med andra ord skall det fjädrande elementet 30 göras av krök- 10 15 20 25 30 35 (w \O F] f] I en Vi LH ll ett material som kan expandera eller sammandragas till- baka till eller mot sin ursprungliga konfiguration i ett torrt tillstånd, ett vått tillstånd eller i ett semi- torrt-vått tillstànd. Torr expansion av urinikontinensor- ganet 100 är fördelaktig i det att anordningen inte behö- ver vätas av kroppsvätska innan det fjädrande elementet 30 kan expandera inuti vaginan.

Med hänvisning nu till fig 7 är det fjädrande ele- mentet 30 centrerat pà en ickeabsorberande kärnstruktur 24 och bildar ett sammansatt, långsträckt element 48 som kan användas för att utforma urininkontinensanordningen 100. Det fjädrande elementet 30 är företrädesvis fäst vid den ickeabsorberande kärnstrukturen 24 medelst ett binde- medel 47, eller genom en bindningsteknik som är känd inom teknikomrádet, såsom termobindning eller ultraljudsbind- ning. I alternativa utföringsformer är det fjädrande ele- mentet 30 inte fäst vid kärnstrukturen 24 utan snarare endast placerat upp på kärnstrukturen. Även om den icke- absorberande kärnstrukturen 24 visas i fig 7 och 8 inses det av fackmän på området att andra ickeabsorberande såsom en ickeabsorberande kärnstruktur 22 (fig 3) kärnstrukturer, (fig 1) kan användas precis lika väl. eller ickeabsorberande kärnstruktur 26 Med hänvisning återigen till fig 7 visas det ickeab- sorberande medlet 20 som positionerat på ett vätskegenom- släppligt eller vätskeogenomsläppligt skydd 50. Skyddet 50 är ett valfritt element och behöver inte finnas för att bilda urininkontinensanordningen 100. Skyddet 50 kan emellertid åstadkomma en jämn, yttre yta som kan eller inte kan vara kemiskt behandlad för att underlätta inför- ande och/eller borttagande in i och ut ur en vagina. När det finns är den ickeabsorberande kärnstrukturen 24 in- riktad på skyddet så att en kant 52 hos skyddet 50 är pa- rallell med en yta hos den ickeabsorberande kärnstruktu- ren 24 motsatt det fjädrande elementet 30. Skyddet 50 viks sedan kring den ickeabsorberande kärnstrukturen 24 och det fjädrande elementet 30 och bildar ett täckt, sam- 10 15 20 25 30 35 LW 12 mansatt, làngsträckt element 49. Ett upphöjt parti 56 på skyddet 50 bildas kring området hos skyddet 50 intill det fjädrande elementet 30. Såsom visas i fig 8 överlappar skyddets 50 distala kant 54 kanten 52 på ytan hos den ickeabsorberande kärnstrukturen 24 motsatt det fjädrande elementet 30 och skyddet 50 binds till sig självt genom värme, tryck, en kombination av värme och tryck eller ge- nom något annat konventionellt sätt som är känt för fack- män på omrâdet. Om skyddet 50 är utformat av ett material som inte med lätthet binds till sig självt kan ett binde- medel, lim eller något annat bindnings- eller fästmedel användas. Om så önskas kan skyddet 50 helt enkelt vikas upp över sig självt.

Skyddet 50 kan antingen vara vätskegenomläppligt el- ler vätskeogenomsläppligt. När skyddet 50 är vätskeoge- nomsläppligt hindrar det kroppsvätskor från att komma i kontakt med det ickeabsorberande medlet 20. Eftersom det ickeabsorberande medlet 20 inte är utformat för att ab- sorbera någon kroppsvätska kan det vara Vätskegenomsläpp- ligt. Vätskegenomsläppliga material innefattar vävda och ovävda material med ett poröst substrat. Vävda material innefattar textilvaror som kan vara av rayon, bomull el- ler polyolefiner. Polyolefinerna kan antingen vara sta- pelfilament eller kontinuerliga filament. De ovävda mate- kardade nät och kardade nät säljs rialen kan innefatta spunbond, bundna, hydrotvinnade nät. Spunbond och bundna, kommersiellt av Kimberley-Clark Corporation med ett kon- tor vid 401 N. Lake Street, Neenah, WI 54956. Ett annat ovävt material som kan användas som skydd 50 är utformat av 100% polyesterfiber som hålls samman medelst ett bin- demedel. Detta material är känt som ett genom luft bun- det, kardat nät (TABCW). Ett speciellt föredraget TABCW framställs av Kimberley-Clark Corporation i Neenah, WI.

Skyddet 50 kan också konstrueras av ett vätskeogen- omsläppligt material. Ett bra, vätskeogenomsläppligt mat- erial är en mikropräglad, polymerisk film, såsom polyety- len eller polypropylen. Tvàkomponentfilmer kan också an- 10 15 20 25 30 35 13 vändas. Ett föredraget vätskeogenomsläppligt material är polyetylenfilm. Tjockleken på skyddet 50 kan variera från (0,004 tum) (0,20 tum), fö- redragsvis mindre än ca 0,5 mm (0,02 tum) och mest före- mellan ca 0,1 mm till ca 5 mm draget mindre än ca 0,2 mm (0,008 tum).

Med hänvisning till fig 9 och 10 hopviks det samman- satta, làngsträckta elementet 49 eller hopböjs så att de första och andra ändarna, 60 respektive 62, är inriktade intill varandra och det täckta, làngsträckta elementet 49 innehåller minst två vikningar 64 och 66 belägna däremel- lan. Genom att vara inriktade ”intill varandra” menas att de första och andra ändarna, 60 respektive 62, är posi- tionerade sida vid sida, parallellt med varandra eller axiellt förskjutna eller belägna på radiellt avstånd från varandra eller är positionerade i någon annan typ av ar- rangemang, varigenom de första och andra ändarna, 60 re- Skyddets 50 förbundna el- ler öppna kanter skall företrädesvis positioneras pà in- spektive 62, är nära varandra. sidan när de första och andra ändarna, 60 respektive 62, är inriktade intill varandra.

Arean hos det täckta, làngsträckta elementet 49 som är intill det upphöjda partiet 56 och det fjädrande ele- mentet 30 pressas sedan nedåt mot de första och andra än- darna, 60 respektive 62. Det làngsträckta elementet kom- mer sedan att innehålla minst tre vikningar 64, 66, 67, vilka är belägna mellan de första och andra ändarna, 60 respektive 62, för att ge det làngsträckta elementet 49 en väsentligen M-formig profil. I den väsentligen M-for- miga profilen viks det làngsträckta elementet 49 vid 64 för bildande av ett första parti 61 och viks en andra gång vid 66 för bildande av ett andra parti 63 och ett 61 re- spektive 63, har företrädesvis ungefär samma längd, även tredje parti 65. De första och andra partierna, om deras längder kan skilja sig åt om så önskas. Det är också möjligt att utforma de första, andra och tredje partierna 61, 63, 65 till att ha ungefär samma längd. Om det làngsträckta elementet 49 exempelvis har en längd på 10 15 20 25 30 35 14 ca 6 tum (ca 152 mm) 63 och 65 ha en längd på ca 2 tum (ca 51 mm). kan vardera parti 61, Med hänvisning till fig 11 hoptrycks det samman- satta, lángsträckta elementet 49 till en tampong 80 med en införingsände 68 och en bakre ände 74. Tampongen 80 kan ha vilken önskad form som helst men företrädesvis kommer den att ha en huvudsakligen cylinderformig utform- ning med en cirkelformig tvärsnittskonfiguration. En al- ternativ profil skulle vara en rektangelformig tvär- snittskonfiguration. Tampongen 80 är ett långsträckt ele- ment med en längd L4 och en bredd W4. När tampongen har ett runt tvärsnitt kommer dess diameter att vara lika med breddimensionen W4. Längden L4 kan variera från ca 0,4 tum till ca 4,7 tum (ca 120 mm), rierar längden L4 från mellan ca 1,5 tum (ca 38 mm) till ca 2,5 tum (ca 10 mm) föredragsvis va- (ca 64 mm). Längden L4 är mest föredraget ca 2 tum (ca 51 mm). Bredden W4 kan variera från mellan ca 0,2 tum (ca 5 mm) till ca 2,5 tum (ca 64 mm), föredragsvis varierar bredden W4 från mellan ca 0,5 tum (ca 12,7 mm) till ca 2,3 tum (ca 60 mm). mindre än ca 1,6 tum (ca 40 mm). Tampongen 80 har också Bredden W4 är mest föredraget en dimension R4 som är avståndet mellan den nedre kanten 42 hos det fjädrande elementet 30 och spetsen 79 på vik- ning 67. Dimensionen R4 är föredragsvis ca 0,5 tum (12,7 mm) till ca 1,5 tum (38,l mm), mer föredraget ca 0,75 tum (ca 19,1 mm) till ca 1,25 tum draget ca 1,0 tum (25,4 mm). Dimensionen R4 kommer föred- (ca 31,8 mm) och mest före- ragsvis att ha en längd på ca 1 tum (ca 25,4 mm). Ett an- nat sätt att framställa längden på dimensionen R4 är att säga att den skall ha en längd som är lika med åtminstone ca 25% av tampongens 80 längd L4. Denna längd kommer att vara tillräcklig för att säkerställa att tampongen 80 kan expandera lateralt utåt och åstadkomma tryck mot vaginans inre väggar.

Det långsträckta elementet 49 viks företrädesvis vid den tredje vikningen 67 så att ett övre parti hos det fjädrande elementet 30 sträcker sig ett avstånd D ut ur 10 15 20 25 30 35 15 ett plan 59 som är format av de första och andra vikning- arna, 64 och 66. D är föredragsvis ca 0,05 tum (l,27 mm) till ca 0,5 tum (l2,7 mm), mer föredraget ca 0,125 tum (3,2 mm) till ca 0,375 tum (9,5 mm), mest föredraget ca 0,25 tum (6,4 mm). Denna positionering av det fjädrande elementet 30 avgränsar en ”mjuk spets” för urininkonti- nensanordningen 100 vilken gör införandet mer bekvämt, såsom kommer att beskrivas mer utförligt nedan. I alter- nativa utföringsformer viks det långsträckta elementet 49 mer skarpt vid den tredje vikningen 67 så att hela det fjädrande elementet är under planet 59, såsom ses i fig 10, och utformat av den första och tredje vikningen, 64 och 66.

Fortfarande med hänvisning till fig ll är tampongens 80 införingsände 68 utformad att vara det första partiet hos tampongen 80 som införs i den vaginala kaviteten. Det skall noteras att tampongen 80, vid användning, kommer att helt positioneras inuti vaginan. Införingsänden 68 har företrädesvis en mjuk spets 69 som är utformad av förlängningen hos det fjädrande elementet 30 förbi planet 59. Eftersom det långsträckta elementet 49 har en väsent- ligen M-formig profil kan införingsänden 68 innehålla en lika stor mängd, och företrädesvis en större mängd, icke- absorberande material än den bakre änden 74. Även om en större mängd ickeabsorberande material 20 kan finnas vid införingsänden 68 skall införingsändens 68 yttre diameter vara lika med den bakre ändens 74 yttre diameter. Mängden ickeabsorberande material i införingsänden 68 måste den- sifieras i större utsträckning än det ickeabsorberande materialet som utgör den bakre änden 74. Genom att ha en större mängd ickeabsorberande material 20 vid införings- änden 68 kan urininkontinensanordningen 100 bättre expan- dera och uppbära muskulaturen och kroppsvävnaden, vilka är belägna intill uretran, och orsaka den att hoptryckas.

Detta kommer att eliminera det ofrivilliga läckaget av urin genom uretran. 10 15 20 25 30 35 16 När tampongen 80 utformas hoptrycks det fjädrande elementet 30, det ickeabsorberande medlet 20 och det ev- entuella skyddet 5O allihop. Tampongen 80 kan hoptryckas radiellt och på längden eller så kan den hoptryckas en- bart i den radiella riktningen. Hoptryckningssteget ska inte på skadligt sätt påverka det fjädrande elementets 30 funktion. Med andra ord måste det fjädrande elementet 30 kunna expandera utåt mot eller till sin ursprungliga kon- figuration när urininkontinensanordningen 100 väl är in- förd i en vagina. Det fjädrande elementet 30 måste kunna expandera åtminstone ett parti av tampongen 80 för att ge stöd till en uretra när tampongen är ordentligt införd i en vagina.

Fortfarande med hänvisning till fig ll är den hop- tryckta tampongen 80 genomborrad vid sin bakre ände 74 för bildande av ett hål eller en öppning 70 som sträcker sig helt genom de första och andra partierna, 61 respek- tive 63. Hålet 70 kan utformas vinkelrät mot den cen- trala, längsgående axeln Y-Y eller vid en vinkel därtill.

Hålet 70 är företrädesvis beläget på ett kort avstånd från de första och andra ändarna, 60 respektive 62. Hålet 70 kan vara beläget på ett avstånd från mellan ca 0,1 tum till ca 0,5 tum och andra ändarna, 60 respektive 62. Hålet är mest före- (ca 2,5 mm) (ca 12,7 mm) från de första draget beläget ca 0,25 tum (ca 6,4 mm) från vardera för- sta och andra ände, 60 respektive 62. Hålet är utformat för att medge ett avlägsningselement 71 att bilda en ögla därigenom och att fästas vid tampongen 80. Avlägsnings- elementet 71 kommer att hjälpa till att borttaga urinin- kontinensanordningen 100 från en vagina. Avlägsningsele- mentet 71 är fäst vid det ickeabsorberande medlet 20 och företrädesvis vid de första och andra ändarna, tive 62, hos det långsträckta elementet 49. Hålet 70 kan utformas med en nål, en syl eller någon annan typ av 62 respek- genomborrningsorgan, vilket är känt för fackmän på områ- det. Avlägsningselementet 71 träs genom hålet 70 och bil- dar en ögla för att på fast sätt säkra den till det icke- 10 15 20 25 30 35 17 absorberande medlet 20. Avlägsningselementets 71 fria än- dar knyts sedan i en knut 72 för att säkerställa att av- lägsningselementet 71 inte kommer att separeras från tam- pongen 80. Knuten 52 tjänar också till att förhindra fransning av avlägsningselementet 71 och att åstadkomma en plats eller punkt där en kvinna kan gripa tag i av- lägsningselementet 71 när hon är redo att borttaga urin- inkontinensanordningen 100 från sin vagina.

Det skall noteras att avlägsningselementet 71 håller de första och andra ändarna, 60 respektive 62, i direkt kontakt med varandra och kommer att begränsa mängden som de kan expandera medan de är positionerade inuti vaginan.

Det skall också noteras att avlägsningselementet 71 kan fästas vid och/eller förbindas med olika områden hos tam- pongen 80 och kan passera genom ett eller flera av det fjädrande elementet 30, det ickeabsorberande medlet 20, det eventuella skyddet 50, eller genom alla tre element om så önskas. Hålet 70 kan alternativt utformas i det täckta, långsträckta elementet 49 innan det hoptrycks och avlägsningselementet 71 kan fästas antingen innan det täckta, långsträckta elementet 49 hoptrycks eller efter att det långsträckta elementet 49 hoptrycks en 80.

Avlägsningselementet 71 kan konstrueras av olika till tampong- typer av snören, trådar eller band. En tråd eller ett band som är gjort av 100% bomullsfibrer fungerar väl.

Avlägsningselementet 71 skall ha en längd som sträcker sig förbi änden hos urininkontinensanordningen 100 från mellan ca 2 tum (ca 51 mm) till ca 8 tum (ca 203 mm), föredragsvis från mellan ca 4 tum (ca 102 mm) till ca 6 tum (ca 152 mm) och mest föredraget ca 5 tum (ca 127 mm). Avlägsningselementet 71 kan färgas och/eller behand- las med ett antiuppsugningsmedel, såsom vax, innan det fästs vid tampongen 80. Antiuppsugningsmedlet kommer att reducera och förhoppningsvis hindra kroppsvätskor från att uppsugas utmed avlägsningselementet 71 och komma i kontakt med den inre ytan hos ett underplagg. Ett torrt, 10 15 20 25 30 35 LH ~s 18 rent avlägsningselementet 71 föredras av användaren, spe- ciellt när hon skall ta bort urininkontinensanordningen 100 från sin vagina.

Införandet av urininkontinensanordningen 100 in i den mänskliga kroppen kan åstadkommas genom införing me- delst ett finger eller medelst en applikator. Speciellt föredragna applikatorer beskrivs i motsvarande US-659 694, med samma sökande, med titeln ”Inkontinensinläggs- applikatorer samt förfarande för framställning av de- samma", vilken inlämnades den 28 september 2000, beskriv- ningen av vilken häri i sin helhet är införlivad genom hänvisning. Såsom visas i fig 12-14 har en föredragen ap- plikator 200 ett yttre element 210 som är anpassat att inrymma urininkontinensanordningen 100 och ett inre ele- ment 250 som är anpassat att bortföra urininkontinensan- ordningen l00 från det yttre elementet. Det yttre elemen- tet 210 har företrädesvis ett elliptiskt tvärsnitt åtmin- stone i dess främre, vaginala införingsände och har en eller flera riktningsindikatorer 232 för att hjälpa an- vändaren att orientera urininkontinensanordningen 100 in- uti vaginan. Det yttre elementet 210 innefattar också blad 222 för att hjälpa till att mjukgöra införingspro- cessen.

Såsom visas i fig 12-14 innefattar urininkontinens- anordningen 100 en mjuk spets 69 som leder urininkonti- nensanordningen 100 när anordningen införs i vaginan. Den mjuka spetsen 69 underlättar införandet genom att göra den mer bekväm för användaren genom att minska skadan till det vaginala epitelet vid införandet. Den huvudsak- ligen, trapetsformiga profilen hos det fjädrande element- et 30 möjliggör det dessutom, vid borttagande av anord- ningen, att kollapsa inåt på sig självt när inlägget se- dan dras nedåt vaginan. Båda dessa funktioner är speci- ellt viktiga eftersom inkontinensinlägget huvudsakligen används mellan menstruationerna när enbart en minimal mängd kroppsvätska finns tillgänglig för att verka som ett naturligt smörjmedel. 10 15 20 25 30 35 19 Den mjuka spetsen 69 är speciellt användbar med ap- plikatorn 300 i fig 15-17. Applikatorn 300 innefattar ett yttre element 310, som är anpassat att inrymma urin- inkontinensanordningen 100, och ett inre element 350, som är anpassat att bortföra urininkontinensanordningen 100 från det yttre elementet 310. Det yttre elementet 310 har ett ellipsformigt tvärsnitt och riktningsindikatorer 332.

Till skillnad från applikatorn i fig 12-14 har applikat- orn 300 inga blad. Det yttre elementet 310 är emellertid konformigt och är utformat så att urininkontinensanord- ningen 100 sträcker sig ut ur ett utgångsparti 322 hos det yttre elementet 310. Den mjuka spetsen 69 åstadkommer således inte enbart en mjuk, främre ände för urininkonti- nensanordningen 100 utan också för applikatorn 300.

Med hänvisning till fig 18 framställs den hoptryckta tampongen 80 efter att ha införts i en vagina 82 och vis- as i ett expanderat tillstànd 80'. Den expanderade tam- pongen 80' har en längd L5 och en diameter eller bredd W5.

Den expanderade tampongen 80' har också en huvudsakligen triangelformig utformning som är tillsluten vid den nedre eller bakre änden 74 genom fästandet av avlägsningsele- mentet 71. Det fjädrande elementet 30 kommer, medan det är inuti den vaginala kaviteten 82, att expandera och därigenom orsaka de första och tredje partierna, 61 resp- ektive 63, att fjädras eller att expandera utåt och breda ut sig tvärs över den vaginala öppningen. Urininkonti- nensanordningen 100 skall positioneras under livmoder- halsen. De fjädrande, elastiska och flexibla egenskaperna hos det fjädrande elementet 30 möjliggör för tampongen 80 att snabbt återhämtas från sin hoptryckta och deformerade form. Detta medger urininkontinensanordningen 100 att nära kontakta och anpassas mer idealiskt till utrymmet inom de vaginala väggarna och pressas mot de inre vägg- arna och buktigheterna hos en vagina 82.

Uretran 84 är belägen intill och framför vaginan 82.

Anuset 85 är beläget på den bakre sidan av vaginan 82.

Uretran 84 är ett rör för att borttaga urin som har ack- 10 15 20 25 30 35 n|~ (;~f~ i/ 20 umulerats inuti urinblåsan 86 till en yttre öppning som är belägen vid den nedre änden av uretran 84. En urin- sfinktermuskel 88 är belägen vid det övre partiet av ure- tran 84 intill urinblàsans 86 nedre yta. Sfinktermuskeln 88 verkar för att förhindra det ofrivilliga läckaget av urin. Med ålder börjar emellertid bäckenbottenmuskulatur- en att ge efter och sfinktermuskelns tvärsnittskonfigu- ration kan ändras från en cirkelformig profil till en icke-cirkelformig profil. En sådan ändring ökar sannolik- heten att en kvinna kommer att uppleva ofrivilligt urin- läckage. Mellan vaginan 82 och uretran 84 är det uretro- vaginala, myofasciella området 90. Detta område 90 utgörs av muskulatur och kroppsvävnad och kroppsvävnaden är ex- tremt böjlig. Vaginan 82 innefattar ett flertal ojämnhe- ter (icke visade) som kantar dess inre väggar 92. Ojämn- heterna utgörs av rynkbildningar eller veck i kroppsväv- naden som medger expansion och kontraktion av vaginans 82 sidoväggar 92.

Genom att jämföra den hoptryckta tampongen 80, som visas i fig 11, med den expanderade tampongen 80', som visas i fig 18, kommer man snabbt att inse att den expan- derade tampongens 80' bredd W5 är mycket större än den hoptryckta tampongens 80 bredd W4. Den expanderade tam- pongens 80' längd L5 är emellertid ungefärligen lika med den hoptryckta tampongens 80 längd L4. Den expanderade tampongens 80' längd L5 kommer företrädesvis att vara nå- got större än den hoptryckta tampongens 80 längd L4. Av- ståndet kommer inte att ändras väsentligen när väl urin- inkontinensanordningen 100 är införd inuti vaginan 82.

När tampongen 80 expanderar genom verkan av det fjädrande elementet 30, till det expanderade tillståndet 80', kom- mer den expanderade tampongens 80' att anbringa tryck mot kroppsvävnaden i det uretrovaginala, myofasciella området 90. Denna verkan kommer att åstadkomma ett stabilt, bakre stöd för att medge uretran 84 att bli hoptryckt när det intraabdominella trycket ökar. Med andra ord kommer ett parti av uretran 84, som är ca 1,5 tum (ca 38 mm) långt 10 15 20 25 30 35 r'(\{'_ din QÛ7 21 och genom vilket urin flödar, att hoptryckas eller kläm- mas mot sig självt och därigenom hindra urin från att passera därigenom. Stöd kommer dessutom att ges till om- rådet nära sfinktermuskeln 88 så att den har en högre tendens att bibehålla en cirkelformig tvärsnittskonfigu- ration och att fungera ordentligt. En eller båda av dessa funktioner kommer att reducera och/eller förhindra ofri- villigt urinläckage på grund av ansträngningsurininkonti- nens.

FÖRFARAN DE: Förfarandet för utformning av urininkontinensanord- ningen 100 kommer nu att förklaras med hänvisning till de flödesscheman som visas i fig 19. Förfarandet omfattar stegen av utformning eller tillskärning av ett ickeabsor- berande medel 20 till en önskad geometrisk form. En före- dragen form för det ickeabsorberande medlet 20 är en rek- tangel även om många andra former kommer att fungera. Det ickeabsorberande medlet 20 kommer att ha en önskad längd, bredd och tjocklek. Det ickeabsorberande medlet 20 kan användas ovikt som en kärnstruktur 22 eller kan vikas en eller två gånger för att bilda kärnstrukturer 24 respek- tive 26. Ett fjädrande element 30 med en huvudsakligen trapetsformig profil är positionerat och centrerat på el- ler intill en yta hos den ickeabsorberande kärnstrukturen för att bilda ett långsträckt element.

Det ickeabsorberande medlet 20 kan positioneras på ett skyddsmaterial 50 så att skyddet 50 är beläget intill en yta hos det ickeabsorberande medlet 20 och det fjäd- rande elementet 30 är beläget intill en motsatt anordnad Skyddet 50 är ett valfritt särdrag och behöver inte finnas för att till- yta hos det ickeabsorberande medlet 20. verka en användbar urininkontinensanordning 100. Det ickeabsorberande medlet 20 tillsammans med skyddet 50 viks sedan kring det fjädrande elementet 30. Skyddsele- mentet 50, såsom visas i fig 8, överlappar sig självt på en yta hos den ickeabsorberande kärnstrukturen motsatt det fjädrande elementet. 10 15 20 25 30 35 ryw 91/ Cm hå L- 22 Det skall noteras att de olika materialen som bildar det fjädrande elementet 30, det ickeabsorberande medlet 20 och skyddet 50 kan vikas en eller flera gånger för att erhålla en förbestämd diameter eller tvärsnittskonfigura- tion. Materialen kan dessutom rullas, lindas, böjas eller på annat sätt manipuleras för att anordna dem i ett täckt, làngsträckt element 49.

När väl ett täckt, mat viks det eller böjs vid två eller flera placeringar utmed längden hos det långsträckta elementet 49 för att làngsträckt element 49 är utfor- erhålla en huvudsakligen triangelformig profil när det betraktas vinkelrät mot vikningarna. Det långsträckta elementet 49 viks företrädesvis så att det innehåller tre vikningar och uppnår en väsentligen M-formig profil. Ett parti hos det fjädrande elementet 30 sträcker sig före- trädesvis förbi ett plan 59 som är utformat av de första och andra vikningarna, 64 respektive 66. Ett exempel på den väsentligen M-formiga profilen visas i fig 10. Pla- ceringen eller positionen av vikningarna 64, 66 och 67 kan variera men en föredragen utföringsform visas i fig 10.

Efter att det täckta, långsträckta elementet 49 har vikts till en väsentligen triangelformig eller M-formig profil hoptrycks det radiellt till en tampong 80, såsom visas i fig ll. Det långsträckta elementet 49 kan hop- tryckas enbart i den radiella riktningen eller kan hop- tryckas både axiellt och radiellt. Eftersom tampongen 80 innefattar mer material vid införingsänden 68 än vid den bakre änden 74 kommer införingsänden 68 att ha en högre densitet eftersom tampongen 80 har samma diameter eller tvärsnittsarea genom hela sin längd. Detta tillförda ma- terial vid införingsänden 68 kommer att säkerställa att när tampongen 80 öppnas och expanderas, när den väl är införd i en vagina, kommer den att åstadkomma ett sta- bilt, bakre stöd för uretran och kunna åstadkomma det önskade trycket mot den intilliggande kroppsvävnaden som är belägen i det uretrovaginala, myofasciella området för 10 15 20 25 (TI 23 att begränsa det ofrivilliga flödet av urin genom uret- ran.

Den hoptryckta tampongen 80 kan sedan ha ett hål el- ler öppning 70 utformat genom sin bakre ände 74 för att mottaga ett avlägsningselement 71. Hålet 70 kan utformas medelst en nål, en syl eller något annat mekaniskt, elek- triskt, kemiskt, hydrauliskt eller pneumatiskt organ. Hå- let 70 skall inriktas parallellt med de första och andra ändarna, 60 respektive 62, hos det långsträckta elementet 49 och placeras på tillräckligt avstånd från ändarna 60 och 62 för att säkerställa att det inte kommer att rivas genom materialet och separeras från tampongen 80 när man drar i avlägsningselementet 71. Avlägsningselementet 71 kan införas genom öppningen 70 och bilda en ögla för att fästa det tätt mot tampongen 80. Avlägsningselementets 71 två i par anordnade fria ändar kan sedan knytas i en knut 72 för ökad försäkran att avlägsningselementet 71 inte kommer att separeras från tampongen 80.

Medan uppfinningen har beskrivits i anslutning till olika, specifika utföringsformer skall det inses att många alternativ, modifikationer och variationer kommer att vara uppenbara för fackmän på området mot bakgrund av beskrivningen ovan. Föreliggande uppfinning avser således att innefatta alla sådana alternativ, modifikationer och variationer som faller inom ramen och omfånget för de bi- fogade patentkraven.

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 24 PATENTKRAV

1. Urininkontinensanordning innefattande: ett fjädrande element (30); och en ickeabsorberande kärnstruktur (24) med ett första ändparti (61) och ett andra ändparti (63), varvid nämnda kärnstruktur hopviks så att nämnda första och andra änd- partier (61, 63) är inriktade väsentligen parallellt med varandra och nämnda kärnstruktur innefattar minst två vikningar (64, 66) däremellan för bildande av en huvud- sakligen M-formig profil, varvid nämnda minst två vik- (64, 66) intill nämnda första ändparti (66) ningar innefattar en första vikning (64) (61) till nämnda andra ändparti (63), och en andra vikning in- varvid nämnda fjädrande element är i kontakt (24), k ä n n e t e c k n a d (30) med nämnda kärnstruktur a v att det fjädrande ele- mentet (30) har en huvudsakligen trapetsformig utformning och är positionerat mellan nämnda första vikning (64) och nämnda andra vikning (66).

2. Urininkontinensanordning enligt krav 1, vid vil- ken nämnda fjädrande element (30) kärnstruktur (24) mellan nämnda första och andra vikning (64, 66) för bildande av ett sammansatt, lángsträckt ele- (48).

3. Urininkontinensanordning enligt krav 2, vid vil- är fäst vid nämnda ment ken nämnda sammansatta, långsträckta element (48) är vikt för bildande av en flerskiktskärnstruktur före fästande (30).

4. Urininkontinensanordning enligt krav 2, vid vil- av nämnda fjädrande element ken nämnda sammansatta, långsträckta element (48) är hop- tryckt för bildande av en tampong (80) som kan expandera för att åstadkomma ett bakre stöd för en uretra när den är införd i en vagina.

5. Urininkontinensanordning enligt krav 2, vilken vidare innefattar ett skydd (50) för nämnda långsträckta (48). element 10 15 20 25 30 35 5 7 : z g n' ' u. : .øa- .øo- 0:a no I I 25

6. Urininkontinensanordning enligt krav 4, vid vil- ken nämnda fjädrande element (30) bildar en främre spets (69) för införing av tampongen (80).

7. Urininkontinensanordning enligt krav 1, vilken vidare innefattar ett avlägsningselement (71) som är an- passat att borttaga nämnda urininkontinensanordning (100) från vaginan.

8. Urininkontinensanordning innefattande: ett fjädrande element (30), en långsträckt, ickeabsorberande kärnstruktur (24) med ett första ändparti (61), ett andra ändparti (63) och ett förbindningsparti (65) mellan första ändparti (61) och nämnda andra ändparti (63), varvid nämnda kärnstruk- tur (24) är vikt så att nämnda första och andra ändparti (61, 63) är inriktade väsentligen parallellt k ä n n e t e c k n a d a v att det fjädrande ele- mentet (30) har en profil med två huvudsakligen parallel- la sidor (31, 32), vilka är förbundna medelst två huvud- sakligen icke parallella sidor (33, 34), vid vilken en kortare sida (32) hos nämnda två huvudsakligen parallella sidor bildar en trubbig vinkel (A3) med vardera av nämnda två huvudsakligen icke parallella sidor (33, 34), varvid nämnda kortare sida (32) hos nämnda fjädrande element (30) är i kontakt med nämnda förbindningsparti (65), var- vid nämnda förbindningsparti (65) är vikt så att ett för- sta och andra segment hos nämnda förbindningsparti (65) är väsentligen inriktat med och intill vardera nämnda två huvudsakligen icke parallella, respektive sidor (33, 34) hos nämnda fjädrande element (30). '

9. Urininkontinensanordning enligt krav 8, vid vil- ken nämnda fjädrande element (30) är fäst vid nämnda kärnstruktur (24) mellan nämnda första och andra vikning (64, 66) för bildande av ett sammansatt, långsträckt ele- ment (48).

10. Urininkontinensanordning enligt krav 9, vid vil- ken nämnda icke-sammansatta, långsträckta element (48) är ÜCå-OB-lö 14:45 V:\__N<;OrganisationïbiBšfiRS ßRítšKrë HOFER GILSCufi* i T\PA'I'EI1T"'~\_b}oE'aJ1:ilyXSEWlOUQBTàKZIQ._3'74 Applis.ationtextToInstru-:tor BEN ZGCB-GE-O? Arnirade kravzdof: 10 15 20 25 30 35 26 vikt för bildande av en flerskiktskärnstruktur före fäs- tande av nämnda fjädrande element (30).

11. ll. Urininkontinensanordning enligt krav 9, vid vil- (48) som kan expandera ken nämnda sammansatta, lângsträckta element tryckt för bildande av en tampong (80) är hop- för att åstadkomma ett bakre stöd för en uretra när den är införd i en vagina.

12. Urininkontinensanordning enligt krav 9, vilken vidare innefattar ett skydd (50) för nämnda lângsträckta (48).

13. Urininkontinensanordning enligt krav 8, vid vil- (30) bildar en ledande spets (80).

14. Urininkontinensanordning enligt krav 8, vilken vidare innefattar ett avlägsningselement (71) som är element ken nämnda fjädrande element (69) för införing av tampongen anpassat att borttaga nämnda urininkontinensanordning (100) från vaginan.

15. l5. Förfarande för framställning av en urininkonti- (100), vilket förfarande omfattar: a) formning av ett ickeabsorberande medel till en (24) b) inriktning av ett fjädrande element (24) av ett sammansatt, långsträckt element (60, 62), c) hopvikning av nämnda lângsträckta element (60, 62) riktade intill varandra och nämnda lângsträckta (48) 66) däremellan, nensanordning kärnstruktur (30) intill för bildande (48) nämnda ickeabsorberande medel med första och andra ändar (48) så att nämnda första och andra ändar är in- element innefattar minst två vikningar (64, och d) hoptryckning av nämnda lângsträckta element (48) till en långsträckt tampong (80) med en infö- (68) (74) fjädrande element (30) beläget åtminstone i nämn- ringsände och en bakre ände med nämnda da införingsände (30) av nämnda tampong (80) (68), varigenom nämnda fjädrande element kan expandera åtminstone ett parti för att åstadkomma ett 2004-08-10 14:45 '\/:'=._No='.> LIC . .L "“-\_)-}oí'a_rai_ly \ än; .de kr-ï-rwdof: 10 oc! Uno I I oc o on al; s: ...g :I 0 z :u ::0 Eš:".. : az. 5 F? 5 f? ä.. ä .: ..o'. g u: .'E. . .II- .I0. 0:' .°'. z l.. f I 27 bakre stöd för en kvinnas uretra när nämnda tam- pong (80) är införd i en vagina k ä n n e t e c k n a t a v att det fjädrande ele- mentet (30) är huvudsakligen trapetsformigt och sträcker sig mellan nämnda minst två vikningar (64, 66).

16. Förfarande enligt krav 15, vid vilket ett av- lägsningselement (71) är fäst vid nämnda bakre ände (74) hos nämnda tampong (80).

17. Förfarande enligt krav 15, vilket vidare omfat- tar, före hopvikning av det långsträckta elementet (48), vikning av ett skydd (50) kring nämnda sammansatta, lángsträckta element (48) och nämnda fjädrande element (30) för bildande av ett täckt, làngsträckt element (49). ZGfHê-êâ-lü l4z~áT> Vzï rioOrganisationfiiïšßfššàå ER? _”. GILS-Grà' L: 2§rsuT:_nosam:ïyxsa\zionsavaxzianzavz . nrexrra:na:rur:ar man :saa-ss«@v Ärmirade Kr._=.=f.dof: