SE525478C2 - Vridbart propellerdrev för en båt - Google Patents

Description

25 30 35 525 478m 21:2- -f SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ovan beskrivna problem löses genom att uppfinningen tillhandahåller ett vridbart propellerdrev för en båt, där nämnda propellerdrev innefattar: - en övre fästplatta inrättad för rotationsfast infästning i båtens skrovbotten; - ett nedre undervattenshus till vilket 'minst en propeller är anbringad, vilket undervattenshus är vridbart lagrat i fästplattan kring en huvudsakligen vertikal vridningsaxel, samt - en avgaskanal försedd med ett i undervattenshuset beläget avgasutlopp.

Uppfinningen utmärks särskilt av att avgaskanalen uppvisar: - en övre kanalsektion vilken sträcker sig genom fästplattan och uppvisar en utgångsöppning belägen i anslutning till en motstående ingångsöppning i en nedre kanalsektion vilken sträcker sig genom undervattenshuset, där den ena av nämnda utgångsöppning och ingångsöppning överlappar den andra åtminstone inom ett begränsat första vridningsvinkelintervall för propellerdrevet, samt - en glidtätningsanordning inrättad för tätning mellan nämnda övre- och nedre kanalsektion, där nämnda glidtätningsanordning innefattar ett tätningselement anbringat I ett säte kring den ena av nämnda utgångsöppning och ingångsöppning, vilket tätningselement uppvisar en anliggningsyta för glidande anliggning mot en motstående glidtätnlngsyta kring den andra av nämnda utgångsöppning och ingångsöppning.

I en fördelaktig utföringsform av uppfinningen är glidtätningsytan utformad på en separat slitplatta, vilken är fast infäst antingen kring utgångsöppningen i den övre kanalsektionen eller kring ingångsöppningen i den nedre kanalsektionen, samt är försedd med en öppning vilken väsentligen sammanfaller med den av nämnda utgångsöppning eller utgångsöppning kring vilken slitplattan är infäst.

I en väl fungerande utföringsform är tätningselementet åtminstone delvis elastiskt deformerbart och uppvisar en radiellt inåtvänd sidokant, vilken under påverkan av ett avgastryck i avgaskanalen är inrättad att helt eller delvis förskjutas radiellt utåt, medan en radiellt utåtvänd sidokant på tätningselementet är inrättad att anligga mot en fast radiellt inåtvänd mothållskant, varvid tätningselementet genom elastisk deformation är inrättat att expandera i vertikal riktning mot glidtätningsytan, varigenom ett ökat tätningstryck mot glidtätningsytan erhålles vid ökat avgastryck.

I en gynnsam utföringsform av uppfinningen är en inre tätningsläpp utformad i anslutning till nämnda radiellt inåtvända sidokant av tätningselementet, vilken tätningsläpp anligger mot sätet, på ett sådant sätt att en runtomgående hålkanal definieras radiellt utanför nämnda tätningsläpp mellan tätningselementets mot sätets vända kant och sätet. 10 15 20 25 30 35 f u c n 525 gza 'annan - ou oo .-ua a m -ua: M n -o onnaoø - nun...

I en utföringsform är tätningselementet indelat i en nedre elastiskt deformerbar del och en väsentligen stel övre del, där tätningselementets anliggningsyta är belägen på den stela delen.

Lämpligen är den elastiskt deformerbara delen helt eller delvis tillverkad av ett gummimaterial eller ett material med gummiliknande egenskaper, medan den stela delen är helt eller delvis tillverkad av rostfritt stål eller plast.

Företrädesvis är den stela delen av tätningselementet utformad som en formstabil ram med U-format tvärsnitt, vilken ram delvis inrymmer den elastiskt deformerbara delen av tätningselementet.

I en utföringsform utgörs den ovan nämnda radiellt inåtvända mothållskanten av ett yttre skänkelparti av ramen, medan den radiellt utåtvända sidokanten på tätningselementet är definierad på den elastiskt deformerbara delen.

I en alternativ utföringsform utgörs den radiellt inåtvända mothållskanten av en yttre begränsningskant för sätet.

I en utföringsform utgör den stela delen en separat del i förhållande till den elastiskt deformerbara delen.

I en alternativ utföringsform är den stela delen är infäst l den elastiskt deformerbara delen, exempelvis genom vulkning.

I en fördelaktig utföringsform är slitplattan åtminstone vid glidtätningsytan tillverkad av ett slitstarkt lågfriktionsmaterial, såsom exempelvis Polytetrafluoreten (PTFE).

Företrädesvis motsvarar nämnda begränsade första vridningsvinkelintervall en vridning av propellerdrevet mellan 10-15 grader åt styrbord respektive babord.

Propellerdrevet är i en föredragen utföringsform anpassat för minst en dragande propeller.

Särskilt fördelaktigt är en dubbelpropellerkombination av en förpropeller och en akterpropeller.

Företrädesvis är avgaskanalens övre och nedre kanalsektion belägen akter om propellerdrevets vridningsaxel. 10 15 20 25 30 35 n , 2525 4%g s = nn n n nu n» I r o n 1.: n n u e u »uno e.. ., v n n KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande kommer uppfinningen att detaljerat beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, i vilka: fig. 1 visar en längsgående tvärsnittsvy av ett vridbart propelledrev enligt en exemplifierande utföringsform av uppfinningen; fig. 2 visar ett förstorat delsnitt av glidtätningsanordningen enligt den utföringsform som visas i fig. 1; fig. 3 visar en explosionsvy i perspektiv snett underifrån, av ett propellerdrev enligt utföringsformen i fig. 1, där emellertid propellern ej visas; fig. 4 visar en explosionsvy l perspektiv snett ovanifrån, av ett propellerdrev enligt utföringsformen i fig. 1 (propellern visas dock ej); fig. 5 visar en perspektivvy snett underifrån av det sammansatta propellerdrevet (propellern visas dock ej), och fig. 6 visar slutligen en schematisk illustration av relativa lägen för en nedre kanalsektlonens ingångsöppning respektive den övre kanalsektlonens utgångsöppning, vid olika vridningsvinklar för undervattenshuset.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL I fig. 1 betecknar hänvisningssiffran 1 allmänt ett vridbart propellerdrev enligt en exemplifierande utföringsform av uppfinningen. Propellerdrevet 1 är infäst i skrovbotten 2 på en båt (ej visad), och innefattar en övre fästplatta 4 inrättad för rotationsfast infästning i båtens skrovbotten 2. Ett nedre undervattenshus 6 är vridbart lagrat i fästplattan 4 kring en huvudsakligen vertikal vridningsaxel 8.

En dragande propeller 10 är anordnad på undervattenshuset 6. Propellern består här närmare bestämt av en dubbelpropellerkombination av en förpropeller 10a och en i motsatt riktning roterande akterpropeller 10b, vilka båda är schematiskt illustrerade i fig. 1 och belägna på undervattenshusets 6 förliga sida 12. En fördel med dragande istället för skjutande propellrar på ett propellerdrev 1 av den här typen är att propellrarna 10a, 10b arbetari ostört vatten, eftersom undervattenshuset 6 ligger bakom propellrarna 10a, 10b.

Detta skapar även utrymme för ett avgasutlopp 14 i den akterliga sidan 16 av 10 15 20 25 30 35 525 493. none-u» n ooccou undervattenshuset 6, vilket medför att man kan utnyttja den ejektorverkan som det förbiströmmande vattnet utövar på de utströmmande avgaserna, med reducerat avgasmottryck som följd. Vidare, när avgaserna leds ut vid den akterliga sidan 16 av undervattenshuset 6 istället för genom naven (ej visade) kan navdiametern reduceras, vilket är fördelaktigt i flera avseenden. Dels minskas massan och masskrafterna och dels minskar utrymmesbehovet under skrovbotten 2, vilket innebär att undervattenshuset 6 kan utformas kortare i vertikalled och följaktligen lättare än om skjutande propellrar med avgasutlopp i naven skulle användas. Propellerdrevet 1 är med fördel placerat i nära anslutning till båtens akterspegel 3.

I en exemplifierande utföringsform är förpropellern 10a trebladig (visas ej i fig. 1), medan akterpropellern 10b är fyrbladig. Akterpropellern 10b har således ett blad mer än förpropellern 10a, vilket är i och för sig känt hos vridbara propellerdrev. I ett föredraget utförande är dessutom propellrarnas 10a, 10b bladareor (ej visade) så anpassade till varandra, att akterpropellern 10b arbetar kaviterande inom ett förutbestämt övre fartområde, medan förpropellern 10a arbetar icke-kaviterande.

Den ej visade båten kan vara utrustad med ett enkelt propellerdrev 1, eller alternativt med flera propellerdrev 1, normalt i dubbelmontage (ej visat), där två propellerdrev 1 monteras vid sidan om varandra, varvid ökad manövrerbarhet erhålles.

Såsom vidare framgår av fig. 1 är skrovbotten 2 utformad med en öppning 18, vilken är omgiven av ett vertikalt schakt 20, vilket skjuter upp i skrovbotten 2. Schaktet 20 är företrädesvis gjutet i ett stycke med skrovbotten 2 och är utformat med en inåtriktad periferiell fläns 22, vilken i det visade utföringsexemplet har ett huvudsakligen triangulärt tvärsnitt. Schaktet 20 med flänsen 22 bildar upphängningsanordnlng för propellerdrevets 1 fästplatta 4, vilken via mellanlägg av ett par vibrationsdämpande och tätande elastiska ringar 24 och 26 griper om flänsen 22. En övre låsring 28 är inrättad att vid montering av propellerdrevet 1 fästes på fästplattan 4 medelst exempelvis bultar 30 (av vilka endast bultskallarna delvis visas i fig. 1).

En ej visad förbränningsmotor driver - via en ingående axel 32 i en backslagsmekanism 34 - en vertikal drivaxel 36, vilken i det visade utföringsexemplet sammanfaller med den inledningsvis omnämnda geometriska vridningsaxeln 8 (illustrerad med punktstreckad linje) för propellerdrevet 1. Den vertikala drivaxeln 36 är via en vinkelväxel 38 kopplad till två horisontella och koncentriska propelleraxlar 40, 42, av vilka propelleraxeln 42 är en hålaxel genom vilken propelleraxeln 40 sträcker sig. Propelleraxeln 41 driver härvid förpropellern 10a, medan propelleraxeln 42 driver akterpropellern 10b. 10 15 20 25 30 35 i Efff: :: Vridningen av propellerdrevets 1 undervattenshus 6 åstadkommes med en servomotor 44, via en kuggkrans 46 förbunden med undervattenshuset 6.

Ett avgasrör 48 sträcker sig från den ej visade förbränningsmotorn och vidare, genom en avgaskanai 50 i propeilerdrevet 1 till nämnda avgasutiopp 14 i undervattenshusets 6 akteriiga sida 16. Avgasfiödet illustreras i fig. 1 med hjälp av pilarna 52. Avgaskanalen 50 uppvisar en övre kanalsektion 54 vilken sträcker sig genom fästplattan 4, samt en nedre kanalsektion S6 vilken sträcker sig genom undervattenshuset 6 och vilken nedtill, i nivå med propelleraxlarna 40 och 42, utmynnar i avgasutloppet 14.

Avgaskanalens övre- 54 och nedre 56 kanalsektion äri den visade utföringsformen belägen akter om propellerdrevets 1 vridningsaxel 8.

En glidtätningsanordning 58 är enligt uppfinningen inrättad för tätning mellan nämnda övre 54 och nedre 56 kanalsektion. För tydlighetens skull visas ett förstorat delsnitt genom glidtätningsanordningen 58 i fig. 2, vilket med fördel kan beskådas under den följande genomgången av glidtätningsanordningens 58 uppbyggnad.

Glidtätningsanordningen 58 innefattar en ingångsöppning 60 utformad i den nedre kanalsektionen 56, vilken ingångsöppning 60 åtminstone inom ett begränsat första vridningsvinkelintervall för propeilerdrevet 1 överlappar en motstående utgångsöppning 62 i den övre kanalsektionen 60. Ett runtomgående tätningselement 64 är anbringat i ett säte 66 kring ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56. Tätningselementet 64 har en övre anliggningsyta 68 för anliggning mot en motstående, nedåtriktad glidtätningsyta 70 kring utgångsöppningen 62 i den övre kanalsektionen 54. Såsom tydligt framgår av fig. 2 är den nedåtriktade glidtätningsytan 70 i den visade utföringsformen utformad på en separat slitplatta 72, vilken är fast infäst mot fästplattan 4 kring utgångsöppningen 62 i den övre kanalsektionen 54 medelst skruvar (ej visade) eller andra lämpliga fästelement.

Slitplattan 72 är utbytbart anordnad, i syfte att vid behov kunna ersätta en försliten slitplatta med en ny slitplatta. Slitplattan 72 är vidare försedd med en öppning 74 vilken väsentligen sammanfaller med utgångsöppningen 62. Slitplattan 72 är åtminstone vid den nedåtriktade glidtätningsytan 70 tillverkad av ett slitstarkt lågfriktionsmaterial, såsom exempelvis Polytetrafluoreten (PTFE).

Tätningselementet 64 är åtminstone delvis elastiskt deformerbart utformat och uppvisar en radiellt inåtvänd sidokant 76. Under påverkan av ett avgastryck i avgaskanalen 50 förskjuts den inåtvända sidokanten 76 radiellt utåt - d.v.s. åt höger i fig. 2 - medan en radiellt utåtvänd sidokant 78 på tätningselementet 64 anligger mot en fast, radiellt inåtvänd mothållskant 80. Det elastiskt deformerbara tätningselementet 64 komprimeras således i radiellt utåtgående riktning under påverkan av avgastrycket, vilket resulterar i att .en 10 15 20 25 30 35 ... . . 7. s... .e m.. . n. a n o u I v n v. n u I v v a 525 478,, onan- .av u~o det expanderar i vertikal riktning mot den nedåtriktade glidtätningsytan 70 på slitplattan 72, varigenom ett ökat tätningstryck mot glidtätningsytan 70 erhålles vid ökat avgastryck.

Den fasta mothåilskanten 80 är i det visade utföringsexemplet utformad i ett yttre skänkelparti 82 av en formstabil ram 84 med nedåtriktat, väsentligen rektangulärt U- format tvärsnitt. Ramen 84 och dess funktion kommer närmare att beskrivas senare i denna beskrivning.

Tätningselementet 64 kan definitionsmässigt sägas vara indelat i en nedre elastiskt deformerbar del och en stel övre del. Den nedre elastiskt deformerbara delen är här helt eller delvis tillverkad av ett gummimaterial eller ett material med gummiliknande egenskaper, medan den stela övre delen i den visade utföríngsformen utgörs av den tidigare beskrivna U-formade ramen 84. Ramen 84 kan lämpligen vara helt eller delvis tillverkad av rostfritt stål eller plast, men även andra, för ändamålet lämpliga material kan användas.

Tätningselementets 64 övre anliggningsyta 68 mot den nedåtriktade glidtätningsytan 70 på slitplattan 72 är med en sådan definition belägen på den stela övre delen, d.v.s. på ramen 84. Såsom vidare framgår av fig. 2, är ramen 84 genom sin U-form utformad på ett sådant sätt att den delvis inrymmer den nedre, elastiskt deformerbara delen av tätningselementet 64. Härvid är den radiellt utåtvända sidokanten 76 på tätningselementet 64 är definierad på den nedre, elastiskt deformerbara delen, och är således inrättad för anliggning mot den fasta mothåilskanten 80 i det yttre skänkelpartiet 82 av ramen 84.

Ramen 84 kan enligt uppfinningen antingen utgöra en separat stel del i förhållande till den nedre elastiskt deformerbara delen av tätningselementet 64, eller så kan ramen 84 vara infäst i den nedre elastiskt deformerbara delen, exempelvis genom vulkning. I det sistnämnda fallet utgörs mothåilskanten 80 istället av en yttre begränsningskant 86 för sätet 66 kring ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56. Den yttre begränsningskanten 80 tjänar även som positioneringshjälp då tätningselementet 64 placeras i sätet 66 i samband med montering av propellerdrevet 1.

Såsom vidare framgår av fig. 2, är en inre tätningsläpp 88 utformad i anslutning till den radiellt inåtvända sidokanten 76 av tätningselementet 64. Tätningsläppen 88 anligger nedåt mot sätet 66, på ett sådant sätt att en runtomgående hålkanal 90 definieras radiellt utanför tätningsläppen 88 mellan tätningselementets 64 mot sätet 66 vända kant 92 och sätet 66. I figuren framgår även att tätningselementets 64 mot sätet 66 vända kant, inåtvända sidokant 76 samt dess utåtvända sidokant 78 samtliga är tydligt konkavt utformade i den visade utföringsformen. Den konkava utformningen resulterar i nämnda 10 15 20 25 30 35 .vu :sv-o »enn-nu rv- n A o inre tätningsläpp 88, samt en motsvarande yttre tätningsläpp 94 - som även den anligger mot sätet 66.

I fig. 3 och 4 visas explosionsvyer av propellerdrevet 1 i perspektiv. I det visade utföringsexemplet utgör ramen 84 en separat stel del (överst i fig. 3 och 4) i förhållande till den nedre elastiskt deformerbara delen av tätningselementet 64. Av figurerna framgår även formen av tätningselementet 64, slitplattan 72 samt öppningen 74 i slitplattan. Dessa former kommer nedan att närmare beskrivas under hänvisning till fig. 6. Fig. 5 visar propellerdrevet snett underifrån i sammansatt tillstånd.

I fig. 6 visas en schematisk illustration av relativa lägen för en nedre kanalsektionens 56 ingångsöppning 60 respektive den övre kanalsektionens 54 utgångsöppning 62 vid olika vrídningsvinklar för undervattenshuset 6. Propellrarna 10a, 10b visas ej i denna schematiserade vy, men de utskjuter såsom tidigare beskrivet längre ned på undervattenshusets 6 förliga sida 12, på figurens vänstra sida. Enligt den visade utföringsformen är ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56 inrättad att helt överlappa den motstående utgångsöppningen 62 i den övre kanalsektionen 54 endast inom ett begränsat första vridningsvinkelintervall kring ett midskeppsläge för propellerdrevet 1 - närmare bestämt undervattenshuset 6. Midskeppsläget illustreras i figuren med den horisontella punktstreckade linjen 96. Detta illustreras i figuren genom att undervattenshuset 6 i den heldragna avbildningen visas vridet med en första vinkel oi på ca. 10 grader åt styrbord (uppåt i fig. 6). Vid denna vridning överlappar således ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56 helt den motstående utgångsöppningen 62 i den övre kanalsektionen 54.

I en lämplig utföringsform motsvarar det begränsade första vridningsvinkelintervallet en vridning av propellerdrevet 1 - närmare bestämt av undervattenshuset 6 - mellan 10-15 grader åt styrbord respektive babord. Den fullständiga överlappningen sker alltså endast inom detta begränsade första vridningsintervall kring midskeppsläget 96, vilket intervall väl täcker in typiska manövrer vid normal marschfart eller farter därutöver.

Vid vridning utöver det begränsade första vridningsvinkelintervallet utblåses dock avgaserna helt eller delvis direkt ur den övre kanalsektionens 54 utgångsöppning 62, såsom visas med den streckade avbildningen av undervattenshuset 6. Här visas undervattenshuset 6 vridet åt babord (nedåt i figuren) med en vinkel ß motsvarande ca. 30 grader, vilket medför att ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56 vrids delvis förbi den motstående utgångsöppningen 62 i den övre kanalsektionen 54.

Avgaserna släpps då ut delvis vid sidan av ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56 l nivå med tätningsanordningen 64 omedelbart under skrovbotten 2. va: 10 15 20 25 30 35 a oo u a :a x :nu a r525 473:: äfïfçä Detta är acceptabelt i lägre farter - upp till ca. 5 knop - t.ex. vid manövrering i en hamn, där stora vridningsvinklar kan krävas. Under dessa låga farter uppnås nämligen inte samma fördelar med att avgaserna släpps ut i höjd med propelleraxlarna 40, 42, vilket alltså sker vid högre farter och med mindre vridningsvinkel.

I fig. 6 framgår även att slitplattans 72 är utformad som en del av en cirkelsektor kring vridningsaxeln 8 och därigenom har en väsentligen solfjäderliknande form. Slitplattan 72 sträcker sig åt sidorna i en utsträckning sådan att slitplattans 72 nedåtvända glidtätningsyta 70 möjliggör anliggning av hela den övre anliggningsytan 68 på tätningselementet 64 under propellerdrevets 1 totala vridningsvinkelintervall, vilket i den visade utföringsformen är 30 grader åt vardera sidan.

Utgångsöppningen 62 i den övre kanalsektionen 54, liksom öppningen 74 i slitplattan 72, har en väsentligen avlång triangulär form med basen vänd mot vridningsaxeln 8 och spetsen vänd akterut. Såsom vidare framgår av fig. 6, är ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56 väsentligen avrundat rektangulärt utformad och är betydligt större än Utgångsöppningen 62 i den övre kanalsektionen 54, för att kunna överlappa densamma under vridning inom nämnda begränsade första vridningsvinkelintervall.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan visade och i ritningama illustrerade utföringsexempel, utan kan fritt varieras inom ramen för efterföljande patentkrav.

Exempelvis kan glidtätningsanordningen 58 vara omvänt utformad jämfört med den i figurerna visade utföringsformen. I en sådan omvänd eller inverterad glidtätningsanordning 58 gäller följaktligen ej längre somliga av de ovanstående hänvisningarna till ”övre” och "nedre", då slitplattan 72 här istället är fast infäst kring ingångsöppningen 60 i den nedre kanalsektionen 56, medan sätet 66 är anordnat kring utgångsöppnlngen 62 i den övre kanalsektionen 54. Även tätningselementet 64 blir då omvänt orienterat så att ramen 84 istället är vänd nedåt för anliggning mot slitplattan 72. Öppningen 74 i slitplattan 72 sammanfaller här istället med ingångsöppningen 62 i den nedre kanalsektionen 56. För underlättande vid montering i en dylik omvänd utföringsform kan hållarorgan (ej visade) vara utformade vid sätet 66 eller i tätningselementet 64, för kvarhållning av tätningselementet 64 under monteringen av undervattenshuset 6. vidare kan ramen 84 vara utformad med en annan tvärsnittsform, såsom en L-form. Även om den visade utföringsformen av propellerdrevet 1 är avsedd för dragande propellrar, är glidtätningsanordningen även applicerbar på ett motsvarande utformat propelierdrev för skjutande propellrar (ej visat). Det är vidare tänkbart, inom ramen för uppfinningen, att den stela delen respektive den elastiskt deformerbara delen av tätningselementet 64 åstadkommes genom en process där ett gemensamt, ursprungligen homogent utgångsmaterial ges lokalt olika mekaniska egenskaper. 10 15 20 25 30 35 525 473ïx?§: LISTA ÖVER HÄNVISNINGSBETECKNINGAR 9°9“PP°!°!'^ 10. 10a. 10b. 12. 14. 16. 18. 20. 22. 24. 26. 28. 30. 32. 34. 36. 38. 40. 42. 44. 46. 48. 50. 52. 54. 56. 58. 60. 62. 64. 66.

Propellerdrev Skrovbotten Akterspegel Fästplatta Undervattenshus Vridningsaxel Propeller, generellt Förpropeller Akterpropeller Förlig sida av undervattenshus Avgasutlopp Akterlig sida av undervattenshus Öppning i skrovbotten Vertikalt schakt i skrovbotten Periferiell fläns Elastisk ring Elastisk ring Låsring för fästplatta Bultar för Iåsring Ingående axel i backslagsmekanism Backslagsmekanism Vertikal drivaxel Vinkelväxel i undervattenshus Propelleraxel för föl-propeller Propelleraxel för akterpropeller Servomotor Kuggkrans Avgasrör Avgaskanal Pilar, illustrerande avgasflöde Övre kanalsektion Nedre kanalsektion Glidtätningsanordning Ingångsöppnlng i nedre kanalsektion Utgångsöppning i övre kanalsektion Tätningselement Säte 1.o_ 10 15 20 68. 70. 72. 74. 76. 78. 80. 82. 84. 86. 88. 90. 92. 94. 96. anlíggningsyta Glidtätningsyta Slitplatta Öppning i slitplatta Inåtvänd sidokant på tätningselementet Utåtvänd sidokant på tätningselementet Mothållskant Skänkelparti av ram Ram Yttre begränsníngskant för säte Inre tätningsläpp HåIkanal Mot sätet vänd kant på tätningselementet Yttre tätningsläpp Midskeppsläge Vridningsvinkei från midskeppsläge i ett första förutbestämt vrídningsvinkelintervall Vridningsvinkel från midskeppsläge utöver första vridningsvinkelintervallet

Claims (16)

:nano 10 15 20 25 30 35 i 525 478:::=:t=: C14709 2003-07-08 PATENTKRAV

1. Vridbart propellerdrev (1) för en båt, där nämnda propellerdrev (1) innefattar: - en övre fästplatta (4) inrättad för rotationsfast lnfästning i båtens skrovbotten (2); - ett nedre undervattenshus (6) till vilket minst en propeller (10, 10a, 10b) är anbringad, vilket undervattenshus (6) är vridbart lagrat i fästplattan (4) kring en huvudsakligen vertikal vridningsaxel (8), samt - en avgaskanal (50) försedd med ett i undervattenshuset (6) beläget avgasutlopp (14), kännetecknat av att avgaskanalen (50) uppvisar: - en övre kanalsektion (54) vilken sträcker sig genom fästplattan (4) och uppvisar en utgångsöppning (62) belägen i anslutning till en motstående ingångsöppning (60) i en nedre kanalsektion (56) vilken sträcker sig genom undervattenshuset (6), där den ena av nämnda utgångsöppning (62) och ingångsöppning (60) överlappar den andra åtminstone inom ett begränsat första vridningsvinkelintervall för propellerdrevet (1), samt - en glidtätningsanordning (58) inrättad för tätning mellan nämnda övre- (54) och nedre (56) kanalsektion, där nämnda glidtätningsanordning (58) innefattar ett tätningselement (64) anbringat i ett säte (66) kring den ena av nämnda utgångsöppning (62) och ingångsöppning (60), vilket tätningselement (64) uppvisar en anliggningsyta (68) för glidande anliggning mot en motstående glidtätningsyta (70) kring den andra av nämnda utgångsöppning (62) och ingångsöppning (60).

2. Vridbart propellerdrev (1) enligt patentkrav 1, kännetecknat av att nämnda glidtätningsyta (70) är utformad på en separat slitplatta (72), vilken är fast infäst antingen kring utgångsöppningen (62) i den övre kanalsektionen (54) eller kring ingångsöppningen (60) i den nedre kanalsektionen (56), samt är försedd med en öppning (74) vilken väsentligen sammanfaller med den av nämnda utgångsöppning (60) eller utgångsöppning (62) kring vilken slitplattan (72) är infäst.

3. Vridbart propellerdrev (1) enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknat av att tätningselementet (64) är åtminstone delvis elastiskt deformerbart och uppvisar en radiellt inåtvänd sidokant (76), vilken under påverkan av ett avgastryck i avgaskanalen (50) är inrättad att helt eller delvis förskjutas radiellt utåt, medan en radiellt utåtvänd sidokant (78) på tätningselementet (64) är inrättad att anligga mot en fast radiellt inåtvänd mothållskant (80), varvid tätningselementet (64) genom elastisk deformation är inrättat -vuuc 10 15 20 25 30 35 525 478 :fí*fi.;;.-- att expandera i vertikal riktning mot giidtätningsytan (70), varigenom ett ökat tätningstryck mot giidtätningsytan (70) erhålles vid ökat avgastryck.

4. Vridbart propellerdrev (1) enligt patentkrav 3, kännetecknat av att en inre tätningsläpp (88) är utformad i anslutning till nämnda radiellt inåtvända sidokant (76) av tätningselementet (64), vilken tätningsläpp (64) anligger mot sätet (66), på ett sådant sätt att en runtomgående hålkanal (90) definieras radiellt utanför nämnda tätningsläpp (88) mellan tätningselementets (64) mot sätet (66) vända kant (92) och sätet (66).

5. Vridbart propellerdrev (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknat av att tätningselementet (64) är indelat i en elastiskt deformerbar del och en väsentligen stel del, där tätningselementets (64) anliggningsyta (68) är belägen på den stela delen.

6. Vridbart propellerdrev (1) enligt patentkrav 5, kännetecknat av att den elastiskt deformerbara delen är helt eller delvis tillverkad av ett gummimaterial eller ett material med gummiliknande egenskaper, medan den stela delen är helt eller delvis tillverkad av rostfritt stål eller plast.

7. Vridbart propellerdrev (1) enligt patentkrav 5 eller 6, kännetecknat av att den stela delen av tätningselementet (64) är utformad som en formstabil ram (84) med U-format tvärsnitt, vilken ram (64) delvis inrymmer den elastiskt deformerbara delen av tätningselementet (64).

8. Vridbart propellerdrev (1) enligt patentkrav 3 och 7, kännetecknat av att nämnda radiellt inåtvända mothållskant (80) utgörs av ett yttre skänkelparti (82) av ramen (84), medan den radiellt utåtvända sidokanten (76) på tätningselementet (64) är definierad på den elastiskt deformerbara delen.

9. Vridbart propellerdrev (1) enligt något eller några av patentkrav 1-5, kännetecknat av att nämnda radiellt inåtvända mothållskant (80) utgörs av en yttre begränsningskant (86) för sätet (66).

10. Vridbart propellerdrev ( 1) enligt något eller några av patentkrav 5-9, kännetecknat av att den stela delen utgör en separat del i förhållande till den elastiskt deformerbara delen. unnar 10 15 20 25 30 _ :“.;'*.ï :MSW . . .

11. Vridbart propellerdrev (1) enligt något eller några av patentkrav 5-9, kännetecknat av att den stela delen är infäst i den elastiskt deformerbara delen, exempelvis genom vulkning.

12. Vridbart propellerdrev (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknat av att slitplattan (72) åtminstone vid glldtätnlngsytan (70) är tillverkad av ett slitstarkt lågfriktionsmaterial, såsom exempelvis Polytetrafluoreten (PTFE).

13. Vridbart propellerdrev (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknat av att nämnda första förutbestämda vridningsvinkelintervall motsvarar en vridning av propellerdrevet (1) mellan 10-15 grader åt styrbord respektive babord.

14. Vridbart propellerdrev (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknat av att propellerdrevet (1) är anpassat för minst en dragande propeller (10, ma, 1ob).

15. Vridbart propellerdrev (1) enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknat av att propellerdrevet (1) är anpassat för dubbelpropellerkombination av en förpropeller (lOa) och en akterpropeller (10b).

16. Vridbart propellerdrev (1) enligt patentkrav 14, kännetecknat av att avgaskanalens (50) övre- (54) och nedre (56) kanalsektion är belägen akter om propellerdrevets (1) vridningsaxel (8).