SE524784C2 - Sätt och anordning för styrning av kross samt visarinstrument för indikering av belastning av kross - Google Patents

Description

l0 15 20 25 30 35 524 7s4 2 förutbestämd tid, varpå larm ges om nämnda antal överstiger en förutbestämd summa.

Det i WO 87/05828 beskrivna sättet kan i viss utsträckning reducera risken för att krossen havererar i förtid, men ökar inte krossens effektivitet vad gäller mängden krossat material per tidsenhet.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt att styra en gyratorisk kross, vilket sätt ökar krossens effektivitet med avseende på genomfört krossningsarbete, vilket exempelvis kan resultera i ökad storleksreducering av viss mängd material eller ökad i förhållande till den kända tekniken. Detta ändamål uppnås med ett sätt att styra en mängd krossat material, gyratorisk kross, som är av ovan nämnda slag, vilket sätt kännetecknas av följande steg a) att den momentana belastningen pà krossen mäts för erhållande av ett antal mätvärden, b) att ett representationsvärde, som är represen- tativt för de högsta uppmätta momentana belastningarna, beräknas, och c) att belastningen på krossen regleras i beroende av detta representationsvärde.

En fördel med detta sätt är att styrningen baseras på ett värde som är representativt för de högsta momen- tana belastningarna, även kallade belastningstopparna, på krossen, dvs de belastningar som medför störst risk för mekaniska skador på krossen. Tack vare detta kan en operatör vara säker på att krossens funktion inte riske- ras oavsett hur krossen matas med material. Operatören kan, genom att tillse att matningen av material till krossen blir jämn vad gäller bland annat materialmängd, fukthalt, högsta momentana belastningarna. Därmed kan krossen storleksfördelning och hårdhet, minska de arbeta vid en hög genomsnittlig belastning utan att risken för haveri ökar. Vid krossar som har en jämn mat- ning och ett material som inte orsakar höga belastnings- 10 15 20 25 30 35 1 ø ~ | 4. a toppar kommer sättet enligt uppfinningen att medföra att krossen arbetar vid en högre genomsnittlig belastning, vilket innebär en högre effektivitet, än vad som tidigare varit möjligt. Vid krossar som har en ojämn matning kommer sättet enligt uppfinningen att möjliggöra incita- ment för att ändra matningen så att den blir jämnare i syfte att åstadkomma en effektivare krossning.

Företrädesvis jämförs nämnda representationsvärde med ett förutbestämt börvärde varvid belastningen pà krossen i steg c) regleras i beroende av denna jäm- förelse. En börvärdesreglering är normalt en stabil och säker typ av reglering. Börvärdet väljs således lämpligen till att vara den högsta belastning som krossen kan Således kan krossen utnyttjas optimalt utan att risken för haveri arbeta vid utan ökad risk för mekaniskt haveri. ökas vid fall med ojämn matning eller ovanligt hårt mate- rial. Börvärdet làses lämpligen av den som levererar krossen, varvid operatören, som ej kan påverka börvärdet, kan göra ändringar i matningen av material i syfte att öka krossens effektivitet utan att för den skull riskera mekaniska skador. I vissa fall kan det dock vara aktuellt att låta operatören öka börvärdet och medvetet acceptera en kalkylerad ökning av antalet mekaniska haverier för att öka krossens effektivitet ytterligare.

Enligt en föredragen utföringsform innefattar steg a) även att mätvärdena behandlas för erhållande av åt- minstone en sekvens av data, som utgöres av bestämningar av den högsta belastningen pà krossen i var och en av ett Bildandet där varje data är den högsta be- flertal efter varandra följande tidsperioder. av en sekvens av data, lastningen under en i sekvensen ingående tidsperiod, ger en reglering som på ett fördelaktigt sätt representerar de högsta belastningarna. Indelningen i tidsperioder gör bland annat att enstaka mycket höga belastningstoppar får ett begränsat inflytande på nämnda representationsvärde.

Enligt en än mer föredragen utföringsform beräknas nämnda representationsvärde i steg b) som ett medelvärde av i lO 15 20 25 30 35 » - o - .- . v . . ,, v 524 784 se-q; .u .. nämnda sekvens ingående data. Ett medelvärde ger en för regleringen relevant bild av belastningstopparna.

Företrädesvis följer nämnda tidsperioder omedelbart efter varandra. En fördel med detta är att även snabba förlopp snabbt registreras och kan hanteras av reglering- en, exempelvis kan snabbt kompenseras för en hastigt och kraftigt ökande belastning, varvid risken för mekaniska skador minskar.

Lämpligen behandlas mätvärden fortlöpande under drift av krossen för bildande av ett flertal sekvenser av data. En fördel med detta är att regleringen kan baseras på ett nästintill kontinuerligt inflöde av sekvenser och därur beräknade representationsvärden. Regleringen kan därmed snabbt reagera på ändringar i krossens drift. Än mer föredraget är att vid beräkning av nämnda representa- tionsvärde för en aktuell sekvens utnyttjas åtminstone ett data avseende högsta belastning som redan utnyttjats i en närmast föregående sekvens. På detta sätt kommer sekvenserna att gripa in i varandra. En fördel med detta är att nämnda representationsvärde kommer att beräknas fler gånger per tidsenhet. Detta medför att regleringen oftare får nya indata och gör att regleringen bättre kan följa det verkliga förloppet i krossen.

Företrädesvis omfattar alla sekvenser lika många data avseende högsta belastning. Företrädesvis uppgår dessa data till åtminstone fem för varje sekvens. Åt- minstone fem data för varje sekvens gör att enstaka mycket höga eller mycket låga belastningstoppar får ett begränsat inflytande på nämnda värde, varvid en önskvärd dämpning av regleringen àstadkommes.

Enligt en föredragen utföringsform utelämnas åt- minstone det högsta och/eller det lägsta av de i sekven- sen ingående data avseende högsta belastning vid beräk- ning av nämnda representationsvärde för denna sekvens. På detta sätt undvikes att enstaka mycket höga och/eller låga värden, som exempelvis kan bero av felaktiga mät- ningar eller enstaka hårda objekt, får ett oönskat stort 10 15 20 25 30 35 o u n . n. 524 784 ' ' ° ' 0 P - ; v .- inflytande på det representationsvärde som sedan beräknas för den aktuella sekvensen.

Enligt en än mer föredragen utföringsform utelämnas såväl åtminstone det högsta som åtminstone de två lägsta värdena av de i sekvensen ingående data avseende högsta belastning vid beräkning av nämnda värde för denna sek- vens, varvid fler av de lägsta än av de högsta värdena utelämnas. En fördel med detta är att man undviker att styrsystemet ”luras” att öka belastningen på grund av ett en sekvens slumpmässigt råkar innehålla ett flertal tids- perioder med förhållandevis låga högsta belastningar. Om dessa tidsperioder med låga högsta belastningar plötsligt följs av en mycket hög högsta belastning samtidigt som styrsystemet redan beordrat ökning av belastningen finns en risk för mekaniska skador. Tack vare att fler av de lägsta värdena i sekvensen räknas bort får de högsta topparna en större inverkan och systemet blir känsligare för de höga topparna och kan lättare undvika att belast- ningen stiger mycket över börvärdet. En konsekvens av detta blir att börvärdet kan höjas något, med ökad krossningskapacitet som följd, utan ökad risk för meka- niska haverier.

Enligt en föredragen utföringsform är inställnings- anordningen en hydraulisk inställningsanordning, varvid i steg a) belastningen mäts som ett hydraulvätsketryck i denna anordning. Hydraulvätsketrycket ger ofta en mycket snabb och relevant indikation på tillståndet i krossen.

Således minskar risken att eventuella fördröjningar eller felindikationer orsakar mekaniska haverier.

Enligt en annan föredragen utföringsform mäts i steg a) belastningen som drivanordningens effekt. Drivanord- ningens effekt ger ofta en snabb och relevant återkopp- ling på belastningen på krossen. Reglering baserad på drivanordningens effekt är särskilt lämpligt då driv- anordningens kapacitet är det som begränsar den möjliga belastningen på krossen samt även vid fall då inställ- ningsanordningen inte är av hydraulisk typ. Drivanord- 10 15 20 25 30 35 e - - . n u ningens effekt kan exempelvis mätas direkt som en elektrisk effekt, om drivanordningen är en elmotor, be- räknas ur ett hydraultryck, om drivanordningen är en hydraulmotor, eller, om drivanordningen är en diesel- motor, ur en utvecklad motoreffekt.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsform mäts i steg a) belastningen som en mekanisk pàkänning pà krossen. En fördel med detta är att man kan välja den komponent som är den mest kritiska för krossens mekaniska hàllfasthet och mäta en pàkänning, såsom en spänning eller en töjning, som är representativ för påkänningen pà denna komponent. Därmed erhålles en direkt styrning av belastningen i förhållande till den belastning som kros- sen tàl mekaniskt. Det är, som ovan nämnts, inte nödvän- digt att mäta på just den kritiska komponenten. Tvärtom kan det ofta vara lämpligt att mäta en mekanisk pàkänning på ett ställe vars pàkänning väl korrelerar mot pàkän- ningen på den mest kritiska komponenten. En annan fördel är att den mekaniska pàkänningen kan utnyttjas som mått på belastning även vid fall då inställningsanordningen inte är hydraulisk och vid fall då drivanordningen inte är begränsande för den belastning som krossen tål.

Vid en kross där det är möjligt att mäta belastning- en både som hydraulvätsketryck, som effekt utvecklad av drivanordningen och som en mekanisk pàkänning, eller som åtminstone två av dessa parametrar, kan sättet utformas med reglering pà den belastningsparameter av dessa som för tillfället ligger högst i förhållande till sitt bör- värde. Således kan belastningen på krossen under en period regleras i beroende av uppmätta högsta hydraul- tryck för att under en annan period regleras i beroende av uppmätta högsta effekter. På detta sätt kan krossen alltid arbeta effektivt utan att riskera skador pà den komponent, exempelvis hydraulsystem, drivanordning eller krosstativ, som för tillfället utsätts för den relativt sett högsta belastningen. lO 15 20 25 30 35 ~ I n | r. 524 784 7 Enligt en föredragen utföringsform regleras i steg c) belastningen genom att åtminstone något av följande steg genomföres; att vidden på spalten ändras, att mat- ningen av material till spalten ändras, att axelns varv- tal justeras, och att axelns slag i sidled justeras. Reg- leringen av belastningen kan således ske på olika sätt och vilket sätt som väljs kan anpassas till den aktuella driftsituationen och vilken belastning man reglerar på.

En ändring av spaltens vidd ger ofta en mycket snabb änd- ring av belastningen på krossen. Vid exempelvis fall när man vill hålla vidden konstant kan det istället vara intressant att ändra matningen av material till spalten.

Om drivanordningen är utsatt för en mycket hög belastning kan det vara lämpligt att ändra varvtalet. Det är även möjligt att kombinera flera ändringar och att exempelvis samtidigt ändra vidden på spalten och justera axelns slag i sidled.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett visarinstrument för indikering av belastning på en gyratorisk kross, vilket instrument gör det enklare att förbättra krossens effektivitet med avse- ende på genomfört krossningsarbete, vilket exempelvis kan resultera i ökad storleksreducering av viss mängd mate- rial eller ökad mängd krossat material, i förhållande till den kända tekniken.

Detta ändamål uppnås med ett visarinstrument, som är av ovan nämnda slag och kännetecknas av att visarinstru- mentet har en första visare, som visar ett av belastningen på krossen beroende jämförelsevärde, och en andra visare, som visar ett representationsvärde, som har bestämts efter det att den momentana belastningen på krossen i ett steg a) har mätts för erhållande av ett antal mätvärden, varvid nämnda representationsvärde i ett steg b) har beräknats som representativt för de högsta uppmätta momentana belastningarna. lO 15 20 25 30 35 524 784 šïïfif{ﶿfif,¿¿¿;- « Q s | . Q a - u ..

En fördel med detta visarinstrument är att det blir mycket tydligt för en operatör som arbetar med krossen om driften är effektiv eller inte. Om den första visaren visar nästan lika högt tryck som den andra visaren, som visar representationsvärdet som är representativt för de högsta belastningarna, betyder det att driften av krossen är effektiv. Om å andra sidan den första visaren visar en betydligt lägre belastning än den andra visaren får ope- ratören en indikation på att exempelvis matningen av material till krossen inte fungerar tillfredställande utan behöver åtgärdas. Operatören får således en lätt- fattlig indikation på störningar i processen. Visar- instrumentet ger även en tydlig och snabb återkoppling på åtgärder som genomförs för att få krossen att arbeta effektivare, exempelvis åtgärder för att ändra det in- matade materialets fukthalt eller storleksfördelning eller för att åstadkomma ett jämnare inflöde av material.

Den andra visaren ger även en återkoppling på att styr- systemet fungerar och att belastningen inte överstiger tillåtna nivåer, vilket skulle kunna orsaka mekaniska haverier.

Enligt en föredragen utföringsform bildar den första och den andra visaren sidor i en sektor, vars utbredning indikerar krossens driftsförhållanden. Sektorn, som lämp- ligen har en annan färg än visarinstrumentets tavla, ger en mycket tydlig visuell indikation på skillnaden mellan det värde som visas av den första visaren och det repre- sentationsvärde som representerar de högsta belastning- arna. För operatören blir det ett tydligt mål att hålla sektorn så liten som möjligt eftersom detta innebär en effektivt arbetande kross.

Enligt en föredragen utföringsform visar den första visaren ett jämförelsevärde som representerar den genom- snittliga belastningen pà krossen. Den genomsnittliga be- lastningen är ett bra mått på det krossarbete som krossen presterar. Om den genomsnittliga belastningen ligger nära representationsvärdet, som är representativt för de -.« lO l5 20 25 30 35 9 högsta belastningarna, är det en tydlig indikation på att krossningsarbetet är effektivt.

Enligt en annan föredragen utföringsform visar den första visaren ett jämförelsevärde, som har bestämts efter det att den momentana belastningen på krossen i ett första steg har mätts för erhållande av ett antal mät- värden, varvid nämnda jämförelsevärde i ett andra steg har beräknats som representativt för de lägsta uppmätta momentana belastningarna. De lägsta uppmätta momentana belastningarna ger tillsammans med de högsta uppmätta momentana belastningarna, som visas av den andra visaren, en bra bild av hur mycket belastningen i krossen varie- rar, ”slår” upp och ner, och ger indikation på om något bör förändras för att minska variationen. Såsom ovan nämnts är de högsta belastningarna allvarligast vad gäller mekaniska skador. Det är dock även relevant att ta hänsyn till de lägsta belastningarna eftersom en stor skillnad mellan de högsta och de lägsta belastningarna innebär kraftiga belastningsväxlingar på krossen vilket ökar risken för mekaniska skador.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett styrsystem för reglering av belast- ningen i en gyratorisk kross, vilket styrsystem förbätt- rar krossens effektivitet med avseende på genomfört krossningsarbete, vilket exempelvis kan resultera i ökad storleksreducering av viss mängd material eller ökad mängd krossat material, i förhållande till den kända tekniken.

Detta ändamål uppnås med ett styrsystem, som är av ovan nämnda slag och kännetecknas av att styrsystemet innefattar en mätanordning, som är anordnad att mäta den momentana belastningen på krossen för erhållande av ett antal mätvärden, en beräkningsanordning, som är anordnad att beräkna ett representationsvärde som är representativt för de högsta uppmätta momentana belastningarna, och 10 15 20 25 30 524 784 šfffiffff¿Wfi - u v » « u | | - ', 10 en regleranordning, som är anordnad att jämföra detta representationsvärde med ett förutbestämt börvärde och att reglera belastningen pà krossen i beroende av denna jämförelse.

En fördel med detta styrsystem är att det ökar den belastning vid vilken en kross kan arbeta utan att risken för haveri ökar.

Ytterligare fördelar och kännetecken hos uppfinning- en framgår av nedanstående beskrivning och de efterföl- jande patentkraven.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas med hjälp av utföringsexempel och under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. l visar schematiskt en gyratorisk kross med därtill hörande drivnings-, justerings- och regler- anordningar.

Fig. 2 visar ett flödesschema för styrning av en gyratorisk kross.

Fig. 3 visar schematiskt en första utföringsform av sekvenser av mätningar av högsta hydraulvätsketryck under pà varandra följande tidsperioder.

Fig. 4 visar schematiskt en andra utföringsform av en sekvens av mätningar av högsta hydraulvätsketryck under pà varandra följande tidsperioder.

Fig. 5 visar ett typiskt utseende för en hydraul- vätsketryckskurva i en effektivt arbetande kross.

Fig. 6 visar ett typiskt utseende för en hydraul- vätsketryckskurva i en kross, som inte arbetar effektivt.

Fig. 7 visar en första utföringsform av ett visar- instrument som visuellt visar hur effektiv driften av krossen är.

Fig. 8a visar en andra utföringsform av ett visar- instrument som visar driften i en effektivt arbetande kross. lO lS 20 25 30 35 524 784 i E05 _¿ 2,, e ø v . -n ll Fig. 8b visar ett visarinstrument som är av samma typ som det i Fig. 8a visade, men som visar driften i en icke effektivt arbetande kross.

Fig. 9 visar en gyratorisk kross med mekanisk in- ställning av spaltens vidd.

Beskrivning av föredragna utföringsformer I Fig 1 visas schematiskt en gyratorisk kross som har en axel 1. Vid sin nedre ände 2 är axeln 1 excent- riskt monterad. Vid sin övre ände uppbär axeln 1 ett krosshuvud 3. En första, inre, krossmantel 4 är monterad på utsidan av krosshuvudet 3. I ett maskinstativ 16 har monterats en andra, yttre, krossmantel 5 pà sådant sätt att den omger den inre krossmanteln 4. Mellan den inre krossmanteln 4 och den yttre krossmanteln 5 bildas en krosspalt 6, vilken i axialsektion, sàsom visas i Fig. 1, har i riktning nedàt minskande vidd. Axeln 1, och därmed krosshuvudet 3 och den inre krossmanteln 4, är höj- och sänkbar medelst en hydraulisk inställningsanordning, vil- ken innefattar en tank 7 för hydraulvätska, en hydraul- pump 8, en gasfylld behållare 9 och en hydraulkolv 15.

Till krossen är vidare kopplad en motor 10, vilken är anordnad att under driften bringa axeln 1 och därmed krosshuvudet 3 att utföra en gyratorisk rörelse, dvs en rörelse under vilken de bàda krossmantlarna 4, 5 närmar sig varandra längs en roterande generatris och fjärmar sig fràn varandra vid en diametralt motstàende gene- ratris.

Vid drift styrs krossen av en styranordning 11, vilken via en ingàng 12' mottar insignaler fràn en vid motorn 10 anordnad givare 12, som mäter belastningen pà motorn, via en ingång 13' mottar insignaler fràn en tryckgivare 13, som mäter trycket i hydraulvätskan i inställningsanordningen 7, 8, 9, 15 och via en ingàng 14' mottar signaler från en nivágivare 14, som mäter axelns 1 läge i vertikal led i förhållande till maskinstativet 16.

Styranordningen 11 innefattar bland annat en data- lO 15 20 25 30 35 524 784 fïffijfT¶¿¶W 12 processor och styr på basis av mottagna insignaler bland annat hydraulvätsketrycket i inställningsanordningen.

Dä krossen skall startas genomförs först en kalibre- ring utan inmatning av material. Motorn 10 startas och bringar krosshuvudet 3 att utföra en gyratorisk pendel- rörelse. Pumpen 8 höjer sedan hydraulvätsketrycket sä att axeln 1 och därmed den inre manteln 4 höjs tills den inre krossmanteln 4 kommer till anliggning mot den yttre krossmanteln 5. Dà den inre manteln 4 kommer i kontakt med den yttre manteln 5 uppstår en tryckökning i hydraul- vätskan vilken registreras av tryckgivaren 13. Den inre manteln 4 sänks något för att undvika att den ”nyper fast” mot den yttre manteln 5, varefter motorn 10 stoppas och ett så kallat A-mått, som är det vertikala avståndet fràn en fast punkt pà axeln 1 till en fast punkt pà maskinstativet 16, mäts upp manuellt och matas in i styr- anordningen ll för att representera den motsvarande sig- nalen från nivàgivaren 14. Motorn 10 startas sedan äter varefter pumpen 8 pumpar hydraulvätska till tanken 7 tills axeln 1 när sitt nedersta läge. Den motsvarande signalen frán nivàgivaren 14 för detta nedre läge avläses sedan av styranordningen 11. Med kunskap om spaltvinkeln mellan den inre krossmanteln 4 och den yttre krossmanteln 5 kan vidden pà spalten 6 beräknas vid vilket som helst av nivàgivaren 14 uppmätt läge för axeln 1.

Dä kalibreringen är avslutad ställs en lämplig vidd pà spalten 6 in och inmatning av material till krossens krosspalt 6 påbörjas. Det inmatade materialet krossas i spalten 6 och kan sedan uppsamlas vertikalt under denna.

Enligt föreliggande uppfinningen beräknas ett repre- sentationsvärde, som är representativt för de högsta uppmätta momentana belastningarna på krossen. Såsom det används i föreliggande ansökan avser ”belastning” den pàkänning som krossen utsätts för vid ett visst till- fälle. Belastningen kan, i enlighet med föreliggande uppfinning, exempelvis uttryckas i form av ett medel- topptryck som beräknas ur av tryckgivaren 13 uppmätta 10 15 20 25 30 35 ä' - . f.. . , I ll Û' ÛIII CI I' ' °° :',.' ' ' I . -» v .Ä " ' ' , . . I g . 9 i ll II 1 ,, ' v» u | , ' a . . _ u - . _ . . . 13 hydraulvätsketryck. Belastningen kan även uttryckas som en medeltoppmotoreffekt som beräknas ur av givaren 12 uppmätta motoreffekter eller som en medeltoppspänning som beräknas ur av en spånningssensor, exempelvis en trådtöj- ningsgivare, uppmätta mekaniska spänningar i krossen.

Fig 2 visar schematiskt ett sätt att styra driften av krossen i beroende av hydraulvätsketrycket. Kross- ningsförloppet leder till att ett varierande tryck upp- står i hydraulvätskan. Vid en viss mängd inmatat material av viss hårdhet och storlek kommer en smal spalt 6 att innebära ett högt hydraulvätsketryck och en bred spalt 6 kommer att innebära ett lågt hydraulvätsketryck. Ett högt genomsnittligt hydraulvätsketryck innebär att krossen ut- nyttjas effektivt för att krossa det inmatade materialet.

Det är således önskvärt att för en viss mängd inmatat material hålla ett så högt genomsnittligt tryck som möj- ligt utan att krossen riskerar att skadas mekaniskt. I det i Fig. 2 visade steg 20 påbörjas mätning av det momentana hydraulvätsketrycket i inställningsanordningen 7, 8, 9, startade mätningen av det momentana hydraulvätsketrycket 15 med hjälp av tryckgivaren 13. Den i steg 20 pågår så länge krossen är i drift. Signalen från tryck- I steg 22 på- I steg 24 givaren 13 mottas av styranordningen ll. börjas inmatningen av material till krossen. lagras i styranordningen ll det högsta hydraulvätsketryck som registrerats under en tidsperiod av 0,2 s. Det i steg 24 uppmätta högsta hydraulvätsketrycket bildar tillsam- mans med motsvarande värden för de fyra närmast föregåen- de tidsperioderna en sekvens av upprepade mätningar av högsta hydraulvätsketryck. I steg 26 beräknas ett repre- sentationsvärde i form av ett medeltopptryck som ett medelvärde av de i nämnda sekvens ingående högsta hyd- raulvätsketrycken, som alltså uppmätts under var och en av de fem tidsperioder som ryms inom den senaste 1,0 s.

Detta medeltopptryck är därmed ett värde som är repre- sentativt för de högsta uppmätta momentana hydraul- vätsketrycken. Det beräknade medeltopptrycket jämförs med lO 15 20 25 30 35 524 7s4å o u o u n' n c ø f o ø . . ~ u ø u; 14 ett börvärde i steg 28, varvid skillnaden mellan medeltopptrycket och börvärdet beräknas. Den skillnad mellan börvärdet och det beräknade medeltopptrycket som erhålles i steg 28 utnyttjas i steg 30 för att i avgöra om pumpen 8 skall sänka eller höja hydraulvätsketrycket i inställningsanordningen, under hur lång tid pumpen skall vara i drift och om någon tid skall förlöpa innan en tryckförändring skall startas. I steg 32 avger styranord- ningen ll en styrsignal till pumpen 8, om villkoren för en sådan styrsignal är uppfyllda, och en ny sekvens av mätningar initieras genom att steg 24 åter påbörjas. När hydraulvätsketrycket höjs eller sänks kommer axeln 1 och därmed den inre manteln 4 att höjas eller sänkas, varvid spalten 6 blir smalare respektive vidare. Hydraultrycks- ändringen kommer således att påverka vidden på spalten 6 och därmed belastningen på krossen.

Vid vilka tillfällen pumpen 8 ska tas i drift, ”pumpa”, och hur länge den skall pumpa hydraulvätska till eller från kolven 15 styrs således av styranordningen ll.

Pumpningen sker under en viss tidsrymd, vars längd är stegvis proportionell mot skillnaden mellan det aktuella medeltopptrycket och börvärdet, dvs om det aktuella medeltopptrycket befinner sig inom ett visst intervall på ett visst avstånd från börvärdet utförs pumpning under en viss tid, medan om det aktuella medeltopptrycket befinner sig i ett intervall som ligger närmare börvärdet utförs pumpningen under en kortare tidsrymd.

Fig. 3 visar schematiskt en kurva P över uppmätt hydraulvätsketryck under en period av 2 sekunder. Inom varje tidsperiod av 0,2 s registreras det högsta hyd- raulvätsketrycket under den tidsperioden. I Fig 3 har tidsperioderna numrerats från l till 10 och det högsta hydraulvätsketrycket i varje tidsperiod, vilket hydraul- vätsketryck lagras i styranordningen ll i steg 24, har för tidsperiod l till 5 markerats med en pil. Det i steg 26 nämnda medeltopptrycket beräknas som ett medelvärde av de högsta hydraulvätsketrycken ur respektive tidsperiod 1 lO l5 20 25 30 35 5 :"*°' '- : -- ~--- -- ..

' . I l I II q :..' :..' 1 ; ; - . : : ' ; -; ¿ ; .. .z . 1 g n.. :_ '- v»- .'C o. , ,. I: , . 15 till 5, vilka ingår i en första sekvens Sl av upprepade mätningar av högsta hydraulvätsketryck. I nästföljande iteration, dvs då steg 24 åter påbörjats, kommer det högsta hydraulvätsketrycket i tidsperiod nr. 6 att lagras i styranordningen ll, varvid ett nytt medeltopptryck be- räknas ur de högsta hydraulvätsketrycken ur respektive tidsperiod 2 till 6, vilka ingår i en andra sekvens S2 och så vidare. Således kommer ett nytt medeltopptryck att beräknas fem gånger per sekund och detta medeltopptryck kommer att vara baserat på de respektive högsta hydraul- vätsketryck som uppmätts under de fem senaste tids- perioderna.

Fig. 4 visar schematiskt en än mer föredragen ut- föringsform vid vilken en sållning av de respektive högsta hydraulvätsketrycken görs innan ett medeltopptryck beräknas. Vid detta än mer föredragna sätt har steg 26 konfigurerats enligt följande. De respektive högsta hydraulvätsketrycken från de senaste 10 tidsperioderna jämförs, varvid de tvà högsta värdena och de fem lägsta värdena sållas bort. Ett medeltopptryck beräknas sedan som ett medelvärde för de återstående 3 tidsperioderna och utnyttjas i steg 28. Fig 4 visar en schematisk illustration av hur sållningen har skett i en sekvens S3 av upprepade mätningar av högsta hydraulvätsketryck. De tidsperioder som uppvisar de två högsta respektive de fem lägsta värdena på högsta hydraulvätsketryck har sållats bort, vilket 4. Tack vare att fler av de lägsta än av de högsta värde- symboliseras med att de kryssats över i Fig. na på högsta hydraulvätsketryck utelämnas kommer medel- topptrycket, som senare korreleras mot börvärdet, att vara mer känsligt för de högsta trycken. Således kommer styrsystemet att reagera snabbare på tryckhöjningar än på trycksänkningar, vilket minskar risken för mekaniska haverier orsakade av alltför höga tryck. Medeltopptrycket beräknas således som ett medelvärde av de högsta hydraul- vätsketrycken under de tidsperioder av tidsperioderna 1 10 l5 20 25 4 o ø ' .- 16 till 10 som inte sållats bort. Tabell l nedan indikerar hur analysen, som sker i styranordningen ll, kan se ut: Åtgärd Värden efter åtgärd Mät momentana hydraulvätsketryck 2,5 2,8 4,3 4,1 4,5 4,4 osv.

Bilda sekvens av högsta tryck i 4,5 3,4 6,5 5,4, var och en av tio tidsperioder 5,6 3,3 5,7 6,2 4,9 5,8 Välj bort fem lägsta trycken i 6,5 5,6 5,7 6,2 sekvensen 5,8 Välj bort två högsta trycken i 5,6 5,7 5,8 sekvensen Beräkna medelvärde för de tre 5,70 återstående trycken i sekvensen Tabell 1. Exempel på beräkning av medeltopptryck Styranordningen ll mäter lämpligen även det genomsnittliga hydraulvätsketrycket. Det genomsnittliga hydraulvätsketrycket är ett mått på krossens belastning och bör vara så högt som möjligt. I Fig. 3 och Fig. 4 har det genomsnittliga hydraulvätsketrycket markerats med en streckad kurva A. Det genomsnittliga hydraulvätsketrycket är således ett genomsnitt av samtliga uppmätta momentana hydraulvätsketryck under de föregående 2,0 s. Vid effek- tiv drift av krossen ska det genomsnittliga hydraul- vätsketrycket, dvs kurva A, ligga nära det beräknade medeltopptrycket, dvs medelvärdet av de under respektive tidsperiod uppmätta högsta hydraulvätsketrycken. Det är alltså önskvärt att hålla hydraulvätsketrycket på en jämn och hög nivå. Vid sådan drift kommer krossen att utnytt- jas maximalt för krossning utan att risken för mekaniska haverier ökar.

Fig. 5 visar ett typiskt utseende för en hydraul- tryckskurva P i en effektivt arbetande kross. Börvärdet för medeltopptryck var i detta fall 5,0 MPa. Medeltopp- trycket M varierar mellan ca 4,5 och 5,5 MPa. Såsom lO 15 20 25 30 35 . . . . .. . ~ - | .a .- - | « Q ~ u a | o en 17 framgår av Fig. 5 ligger det genomsnittliga hydraul- vätsketrycket A på ca 4 MPa, dvs endast något under det beräknade medeltopptrycket M. Detta åstadkommes genom att matningen av material till krossen sköts på sådant sätt att materialflödet är jämnt och innehåller material med fukthalt och hårdhet. 6 visar ett typiskt utseende för en hydraul- ungefär samma storleksfördelning, Fig. vätsketryckskurva P för en kross av samma typ som ovan men vid kraftigt varierande belastning, vilket exempelvis kan bero på att mängden material och/eller materialets storleksfördelning varierar relativt mycket. Börvärdet för medeltopptryck var även i detta fall 5,0 MPa. Medel- topptrycket M varierar mellan ca 4,5 och 5,5 MPa. Således förmår styranordningen ll att även vid kraftigt varieran- de belastning hålla medeltopptrycket M inom snäva margi- naler, varvid mekaniska haverier kan undvikas även vid exempelvis ojämn matning och driftstörningar. Såsom fram- går av Fig. 6 ligger det genomsnittliga hydraulvätske- trycket A på ca 3,2 MPa, vilket är betydligt under medel- topptrycket M och krossen arbetar därför med relativt låg effektivitet.

Fig. 7 visar ett visarinstrument 40 som visuellt visar hur effektiv driften av krossen är. Visarinstrumen- tet 40 har en visartavla 42 och två visare i form av nålar 44, i form av det genomsnittliga hydraulvätsketrycket i 46. En första nål 44 visar ett jämförelsevärde krossen. En andra nål 46 visar ett representationsvärde i form av medeltopptrycket, dvs medelvärdet av de högsta hydraulvätsketryck som uppmätts under ett antal tids- perioder, vilket således är ett värde som är representa- tivt för de högsta uppmätta momentana hydraulvätske- trycken och vilket har beräknats enligt ovan. Avståndet mellan den första nålen 44 och den andra nålen 46 är en indikation på hur effektivt krossen arbetar. Börvärdet för medeltopptrycket har markeras med ett streck 48 på visarinstrumentets tavla 42. I det läge som visas i Fig. 7 är medeltopptrycket, som visas av den andra nålen 46, 10 l5 20 25 30 35 n n . . n» n n nnn n n n n n n nn nn nn n nn n n n nn n n n n ø n n nn n nn n n nn nn n nn n n n n n . , . . . . . . . , n. n . n.. v n n n n n n n nu n nn n n n n n n n n n n nn nn nn enn nnn nn n n 18 tillfälligtvis lägre än börvärdet. Således kommer styr- anordningen ll att beordra pumpen 8 att pumpa in mer hydraulvätska så att krosshuvudet 3 höjs och hydraul- vätsketrycket åter ökar.

I Fig. 7 visas även en tredje visare i form av en streckad tredje nål 50, som ingår i en alternativ ut- formning av visarinstrumentet 40. Nålen 50 utnyttjas för att visa en av styranordningen ll beräknad skillnad mellan det genomsnittliga hydraulvätsketrycket och medel- topptrycket i syfte att än tydligare illustrera hur effektivt krossen arbetar.

I Fig. 7 visas även en fjärde visare i form av en punktstreckad fjärde nål 52, som ingår i ytterligare en alternativ utformning av visarinstrumentet 40. Nålen 52 utnyttjas för att visa ett av styranordningen ll beräknat jämförelsevärde i form av ett medelbottentryck. Medel- bottentrycket beräknas enligt samma princip som ovan be- skrivits för medeltopptrycket, men baseras istället på de lägsta uppmätta hydraulvätsketrycken. Medelbottentrycket beräknas således som ett medelvärde av de lägsta hydraul- vätsketryck som uppmätts under ett antal efter varandra följande tidsperioder och representerar därmed de lägsta belastningarna pà krossen. Avståndet mellan den fjärde nålen 52, som visar medelbottentrycket, och den andra nålen 46, som visar medeltopptrycket, illustrerar således hur stor variationen i belastning på krossen är. Den fjärde nålen 52 kan användas tillsammans med den första nålen 44, som visar det genomsnittliga trycket, eller ersätta denna, varvid nålen 52 kommer att fungera som en första visare som då tillsammans med den andra nålen 46, som visar medeltopptrycket, illustrerar driftstillståndet i krossen. Det är även möjligt att beräkna skillnaden mellan medeltopptrycket och medelbottentrycket och låta en femte visare, ej visad i Fig. 7, visa denna skillnad.

Fig. 8a visar en annan utföringsform i form av ett visarinstrument 140. Detta visarinstrument 140 är utfor- mat som ett virtuellt fönster som visas på en bildskärm, _ nnnn n n lO 15 20 25 30 35 n n nnn n n n n n n nn nn nn n nn n n n n n n n n n n n n nn n nn n n nn nn n n n n n n n n n n n n n n n n v n nnn nnn nn n n nn n n n n n n n n n n n nn n n n n n n n n n n n n n nn n n 19 exempelvis en i styranordningen 11 ingående bildskärm.

Visarinstrumentet har en visartavla 142, en första visare 144, som visar det genomsnittliga hydraulvätsketrycket, och en andra visare 146 som visar medeltopptrycket, dvs medelvärdet av de högsta hydraulvätsketryck som uppmätts under ett antal tidsperioder. Den första och den andra visaren 144 respektive 146 bildar mellan sig en sektor 150 som har annan färg, exempelvis svart, än visartavlan 142 och därför framgår tydligt. Sektorns 150 utbredning på visartavlan 142 blir således ett visuellt lättavläst mått pà hur effektivt krossen arbetar. Den första visa- rens 144 läge uppdateras varje gång ett nytt genomsnitt- ligt hydraulvätsketryck har beräknats och den andra visa- rens 146 läge uppdateras varje gång ett nytt medeltopp- tryck har beräknats. Det i Fig. 8a visade visarinstrumen- tet 140 illustrerar tillstàndet i den kross vars hydraul- vätsketryckskurva P visas i Fig. 5, dvs en effektivt arbetande kross.

Visarinstrumentet 140 har även en virtuell display 152 som exempelvis kan visa aktuellt medeltopptryck, genomsnittligt hydraulvätsketryck eller skillnaden mellan dessa tryck.

I Fig. 8b visas ett visarinstrument 140 av samma typ som det i Fig. 8a visade. Det i Fig. 8b visade visar- instrumentet 140 illustrerar dock tillståndet i den kross vars hydraulvätsketryckskurva P visas i Fig. 6, dvs en kross som inte arbetar effektivt pà grund av kraftigt varierande belastning. Såsom framgår av Fig. 8b har sektorn 150 en stor utbredning på visartavlan 142 efter- som det genomsnittliga hydraulvätsketrycket, som visas av visaren 144, är betydligt lägre än medeltopptrycket, som visas av visaren 146, vilket tydligt indikerar för opera- tören att åtgärder behöver vidtas för att öka krossens effektivitet.

Fig. 9 visar schematiskt en gyratorisk kross som är av en annan typ än den i Fig. 1 visade krossen. Den i Fig. 9 visade krossen har en axel 201, som uppbär ett 10 15 20 25 30 35 - . - . .y 524 784 « ø » , .- uu' .c 20 krosshuvud 203 med en därpå monterad inre krossmantel 204. Mellan den inre manteln 204 och en yttre krossmantel 205 bildas en krosspalt 206. Den yttre krossmanteln 205 är fäst i en hylsa 207 som har en trappstegsgänga 208.

Gängan 208 passar i en motsvarande gänga 209 i ett krosstativ 216. Till krossen är vidare kopplad en motor 210, vilken är anordnad att under driften bringa axeln 201 och därmed krosshuvudet 203 att utföra en gyratorisk rörelse. Då hylsan 207 av en justermotor 215 vrids kring sin symmetriaxel kommer den yttre krossmanteln 205 att förflyttas i höjdled varvid vidden för spalten 206 änd- ras. Vid denna typ av gyratorisk kross utgör alltså hylsan 207, gängorna 208, 209 samt justermotorn 215 en inställningsanordning för inställning av spaltens 206 vidd. Vid styrning av belastningen på en kross av denna typ med hjälp av en styranordning 211 är det enligt upp- finningen möjligt att utnyttja en givare 212 som mäter den momentana effekt som utvecklas av motorn 210. Ur de högsta uppmätta effekterna under ett antal tidsperioder kan sedan en medeltoppeffekt beräknas och jämföras med ett börvärde. I beroende av denna jämförelse regleras belastningen på krossen. Denna reglering kan exempelvis bestå i att justermotorn 215 beordras att vrida hylsan 207 för att ändra vidden på spalten 206. Det är även möjligt att ändra matningen av material, motorns 210 varvtal och/eller axelns 201 slag i horisontell led.

Ett alternativt sätt att mäta belastningen, vilket sätt fungerar både vid krossar med hydrauliska inställ- ningsanordningar och krossar av den typ som visas i Fig. 9, är att mäta en mekanisk pàkänning eller spänning i själva krossen. Såsom framgår av Fig. 9 har en tràdtöj- ningsgivare 213 placerats på krosstativet 216. Tràdtöj- ningsgivaren 213, som mäter den momentana töjningen i den del av stativet 216 på vilken den är fäst, placeras lämp- ligen på en plats pà stativet 216 som ger en representa- tiv bild av den mekaniska belastningen på krossen. Ur de högsta uppmätta töjningarna, eventuellt omräknade till 10 15 20 25 30 35 . . . | u 524 784 az -s f; .nu n: 21 motsvarande spänningar, under ett antal tidsperioder kan sedan en medeltopptöjning eller -spänning beräknas och utnyttjas för att reglera belastningen pà krossen.

Det inses att en mängd modifieringar av de ovan beskrivna utföringsformerna är möjliga inom uppfinningens ram, såsom den definieras av de efterföljande patent- kraven.

Det representationsvärde som är representativt för de högsta uppmätta momentana belastningarna kan exem- pelvis beräknas som ett medeltopptryck enligt vad som beskrivits ovan. Det finns dock flera andra sätt att beräkna nämnda representationsvärde. Exempelvis kan en standardavvikelse från den genomsnittliga belastningen beräknas och utnyttjas som nämnda värde. En liten standardavvikelse är då en indikation på att krossen arbetar effektivt. Ett ytterligare alternativ är att ta hänsyn till både höjd och varaktighet för respektive belastningstopp. Exempelvis kan topparnas utsträckning i tid och höjd beräknas genom integration, varvid nämnda värde beräknas som ett medelvärde ett antal integrerade toppar.

Två pà varandra följande sekvenser av data kan an- tingen delvis gripa in i varandra, såsom ovan beskrivits, eller följa omedelbart efter varandra istället för att utnyttja delvis samma data.

Det inses att fackmannen genom försök kan komma fram till för vissa specifika driftsförhållanden lämpliga längder för tidsperioderna, hur många tidsperioder som skall ingå i en sekvens, hur många data i en sekvens som skall hämtas från en föregående sekvens och om några data skall sållas bort före beräkning av medelvärden och att ovan beskrivna uppgifter utgör ett föredraget exempel.

Exempelvis har en lämplig längd på varje tidsperiod visat sig vara 0,05 till l sekund.

Ovan beskrivs hur styranordningen ll reglerar hyd- raulvätsketrycket i beroende av en jämförelse av nämnda representationsvärde, som exempelvis kan vara ett medel- v-v-.a v 10 15 20 25 30 35 . « - . .u - ~ ~ a oo 22 topptryck, med ett börvärde för trycket. Styranordningen 11 kan dock även anordnas att ta hänsyn till motorns 10 belastning. Om signalen fràn givaren 12, som mäter motorns 10 belastning, indikerar att belastningen pà motorn 10 överstiger ett tillåtet belastningsvärde kommer styranordningen 11 att beordra pumpen 8 att minska hyd- raulvätsketrycket, även om medeltopptrycket ej överstiger börvärdet för tryck, för att undvika överbelastning av motorn 10.

Ovan beskrivs ett sätt att styra krossen där det är önskvärt att hälla högsta möjliga belastning och stor- leksreducera materialet sà mycket som möjligt. Styranord- ningen 11 strävar därvid efter att hålla ett högt hyd- raulvätsketryck och gör detta genom att hela tiden hålla spalten 6 så smal som möjligt, varvid det inmatade mate- rialet utsätts för en maximal storleksreduktion. I vissa fall är det istället intressant att hälla en fast vidd pà spalten 6 för att àstadkomma en viss storlek pà den kros- sade produkten. I ett sådant fall kan styranordningen 11 istället utnyttjas som en säkerhetsfunktion som till- fälligtvis ökar spalten något för att sänka hydraul- vätsketrycket då det beräknade medeltopptrycket under någon kortare period överstiger börvärdet för tryck. På detta vis kan därför en större mängd inmatat material krossas till viss önskad storlek utan risk för mekaniskt haveri. Det blir även betydligt enklare att maximera den mängd material som kan krossas till den önskade stor- leken. En ytterligare möjlighet är att làta krossen om- växlande arbeta vid styrning mot maximal belastning och vid styrning mot en fast spalt. Det är också möjligt att hålla vidden pà spalten 6 konstant och istället reglera belastningen pà krossen med hjälp av någon annan para- meter, exempelvis mängden inmatat material.

De ovan beskrivna visarinstrumenten 40; 140 är för- sedda med nàlar 44, 46 resp visare 144, 146 som kan vara mekaniska eller visas pä en bildskärm. Det är dock även möjligt att istället utnyttja digital visning av de 10 15 20 25 524 784 flfißæâ 23 faktiska tal avseende genomsnittligt hydraulvätsketryck och medeltopptryck som beräknats. I detta fall kommer således visarinstrumentets visare att utgöras av displayer som, lämpligen digitalt, visar beräknade tal.

Det är, såsom nämnts ovan, även möjligt att beräkna skillnaden mellan det genomsnittliga hydraulvätsketrycket och medeltopptrycket och att låta en tredje visare, som kan vara en nàl 50 eller en display som visar det aktuel- la talet, visa denna skillnad. Skillnaden mellan genom- snittligt hydraulvätsketryck och medeltopptryck kan där- med användas för uppföljning av krossens drift, varvid, såsom ovan nämnts, en liten skillnad innebär att krossen arbetar effektivt. Det är även möjligt att kombinera vis- ning med nälar och visning av aktuella tal och att därvid utnyttja nålar för att Visa genomsnittligt hydraulvätske- tryck och medeltopptryck och en display för att visa den beräknade skillnaden mellan dessa.

Det är även möjligt att utforma ett visarinstrument som har en sektor som bildas mellan en andra visare, som visar medeltopptrycket, och en fjärde visare, som visar medelbottentrycket. En första visare, som visar det genomsnittliga trycket, kan ges annan färg än sektorn och placeras ovanpà denna för att även Visa det genomsnittli- ga trycket i inställningsanordningen.

Claims (23)

10 15 20 25 30 (10 (Il i a a no u u H o v . u I n. .- : II I n nu u s o , y U '__ ' v u o n »v o u n a , . a» u: u. u .nu-v u o.. q ' I I vn I c n n .o u n n ' 0 0 o u o u u. n 24 PATENTKRAV

1. Sätt att styra en gyratorisk kross, vilken innefattar ett med en första krossmantel (4: 204) försett krosshuvud (3; 203), som är fäst på en axel (1; 201), och 205), 204) vars vidd är inställbar genom ändring av den första 204) relativa läge i axiell led medelst en inställnings- 207, 208, 209, 215), material som skall krossas införes i spalten (6; (l0; 210) att utföra en gyratorisk pendelrörelse, en andra krossmantel (5: vilken tillsammans med den första krossmanteln (4; 206), krossmantelns <4; 205) anordning (7, 8, 9, 15; avgränsar en krosspalt (6; och den andra krossmantelns (5; varvid 206) 203) och en drivanordning bringar krosshuvudet (3; k ä n n e t e c k n a t av följande steg a) att den momentana belastningen på krossen mäts i åtminstone en tidsperiod för erhållande av ett antal mätvärden, b) att ett representationsvärde, som är representa- tivt för den högsta uppmätta momentana belastningen i varje sådan tidsperiod, beräknas, och c) att representationsvärdet jämförs med ett börvärde och att belastningen på krossen regleras i beroende av denna jämförelse.

2. Sätt enligt krav 1, vid vilket steg a) även innefattar ätten sekvens av data bildas, vilka data utgöres av bestämningar av den högsta belastningen på krossen i var och en av nämnda tidsperioder, vilka utgörs av ett flertal efter varandra följande tidsperioder.

3. Sätt enligt krav 2, vid vilket nämnda representa- tionsvärde beräknas i steg b) som ett medelvärde av i nämnda sekvens ingående data.

4. Sätt enligt krav 2 eller 3, vid vilket nämnda tidsperioder följer omedelbart efter varandra.

5. Sätt enligt något av krav 2-4, vid vilket nämnda mätvärden fortlöpande under drift av krossen utnyttjas för bildande av ett flertal sekvenser av data. 10 15 20 25 30 524 784 f1@»- ---- ~ | . n o ~ . t. u n c ø nu u u 25

6. Sätt enligt krav 5, nämnda representationsvärde för en aktuell sekvens ut- vid vilket vid beräkning av nyttjas åtminstone ett data avseende högsta belastning som redan utnyttjats i en närmast föregående sekvens.

7. Sätt enligt något av krav 4-6, vid vilket samt- liga sekvenser omfattar lika många data avseende högsta belastning och att dessa data uppgår till åtminstone fem för varje sekvens.

8. Sätt enligt något av krav 2-7, vid vilket åtmins- tone det högsta värdet av de i sekvensen ingående data avseende högsta belastning utelämnas vid beräkning av nämnda representationsvärde för denna sekvens.

9. Sätt enligt något av krav 2-8, vid vilket åt- minstone det lägsta värdet av de i sekvensen ingående data avseende högsta belastning utelämnas vid beräkning av nämnda representationsvärde för denna sekvens.

10. Sätt enligt något av krav 2-9, vid vilket såväl åtminstone det högsta som åtminstone de två lägsta värde- na av de i sekvensen ingående data avseende högsta be- lastning utelämnas vid beräkning av nämnda representa- tionsvärde för denna sekvens, varvid fler av de lägsta än av de högsta värdena utelämnas.

11. Sätt enligt något av föregående krav, vid vilket (7, 8 ,9, 15) inställningsanordning, varvid i steg a) belastningen mäts inställningsanordningen är en hydraulisk som ett hydraulvätsketryck i denna anordning. vid vilket i (10; 210)

12. Sätt enligt något av krav 1-10, steg a) effekt.

13. Sätt enligt något av krav 1-10, belastningen mäts som drivanordningens vid vilket i steg a) belastningen mäts som en mekanisk påkänning på krossen.

14. Sätt enligt något av krav 1-13, vid vilket i steg a) belastningen mäts som åtminstone två av para- metrarna hydraulvätsketryck i en hydraulisk inställ- 15), (l0; 210) effekt och en mekanisk påkänning i krossen, varvid i steg ningsanordning (7, 8, 9, drivanordningens 10 15 20 25 30 35 524 784 I ; n n | . - , . _- v o a , , , , . . u 26 c) utnyttjas den av ovannämnda parametrar som är högst i förhållande till sitt börvärde.

15. Sätt enligt något av krav 1-14, vid vilket i steg c) belastningen regleras genom att åtminstone något av följande steg genomföres; (6; 206) att vidden på spalten ändras, att mätningen av material till spalten (6; 206) ändras, att axelns (l; 201) varvtal justeras, och att axelns (l; 201) slag i sidled justeras.

16. Visarinstrument för indikering av belastning av som innefattar ett med en första (3; 203), och en andra krossmantel en gyratorisk kross, <4; 204) försett krosshuvud fäst på en axel (l; 201), 205), som tillsammans med den första krossmanteln 204) (6; 206), inställbar genom ändring av den första krossmantelns 204) (5; 205) axiell led medelst en inställningsanordning 207, 208, 209, 215), (6; 206) att mottaga material som skall krossas och en drivanord- (10: 210) (3; att utföra en gyratorisk pendelrörelse, k ä n n e- (40; 140) som visar ett som är (5; (4: krossmantel avgränsar en krosspalt vars vidd är (4: relativa läge i (7, 8, 9, 15; är anordnad och den andra krossmantelns varvid spalten ning är anordnad att bringa krosshuvudet 203) t e c k n a t av att visarinstrumentet har en första visare (44, 52; 144), jämförelsevärde, och (46; 146), som har bestämts efter det att den momentana en andra visare som visar ett representa- tionsvärde, belastningen på krossen i ett steg a) har mätts i åtminstone en tidsperiod för erhållande av ett antal mätvärden, varvid nämnda representationsvärde i ett steg b) har beräknats som representativt för den högsta uppmätta momentana belastningen i varje sådan tidsperiod, varvid jämförelsevärdet har bestämts så i beroende av belastningen på krossen, att en jämförelse mellan den (44, 52; 144) (46; första visarens och den andra visarens -.on- 10 15 20 25 30 u u uuu u u uu o ,. 0 II v: u u uu u o u u u u. u uu u u u u uu u u u u u u u . . u u uu u. u uuuuuu u uu; u u u u .u u u u u u. , , , u u u . uu u vu uu .u u. 27 146) effektiv. läge ger en indikation på om driften av krossen är

17. Visarinstrument enligt krav 16, vid vilket steg a) även innefattar att en sekvens av data har bildats, vilka data utgöres av bestämningar av den högsta belastningen på krossen i var och en av nämnda tidsperioder, vilka utgöres av ett flertal efter varandra följande tidsperioder, varvid nämnda representationsvärde i steg b) har beräknats som ett medelvärde av i nämnda sekvens ingående data.

18. Visarinstrument enligt något av krav 16-17, (144, 146) bildar vars utbredning indikerar kros- varvid den första och den andra visaren (150), sens driftsförhållanden. sidor i en sektor

19. Visarinstrument enligt något av krav 16-18, (50) räknad skillnad mellan jämförelsevärdet och nämnda vilket har en tredje visare för visning av en be- representationsvärde.

20. Visarinstrument enligt något av krav 16-19, vid (44; 144) värde som representerar den genomsnittliga belastningen vilket den första visaren visar ett jämförelse- på krossen.

21. Visarinstrument enligt något av krav 16-19, vid (52) som har bestämts efter det att den momentana belastningen vilket den första visaren visar ett jämförelsevärde, på krossen i ett första steg har mätts för erhållande av ett antal mätvärden, varvid nämnda jämförelsevärde i ett andra steg har beräknats som representativt för de lägsta uppmätta momentana belastningarna.

22. Styrsystem för reglering av belastningen i en som innefattar ett med en första kross- (3; 203), och en andra krossmantel gyratorisk kross, (4; 204) försett krosshuvud på en axel (1; 201), vilken tillsammans med den första krossmanteln (6: 206), genom ändring av den första krossmantelns (5: 205) som är fäst (5: 205), (4; 204) vars vidd är inställbar (4: 204) relativa läge i axiell mantel avgränsar en krosspalt och den andra krossmantelns 10 15 20 25 524 7 84 o 0 Q nu o -au -.oo n.~< - ovan 0 n cou- u . 0 » 1 Q a c . . .annan c 28 led medelst en inställningsanordning (7, 8, 9, 208, 209, 215), (6; 206) mottaga material som skall krossas och en drivanordning (10: 210) (3; 203) att utföra en gyratorisk pendelrörelse, k ä n n e - 15; 207, varvid spalten är anordnad att är anordnad att bringa krosshuvudet t e c k n a t av att styrsystemet innefattar (l2; 212; 13; 213), att mäta den momentana belastningen på krossen i en mätanordning som är anordnad åtminstone en tidsperiod för erhållande av ett antal mätvärden, som är anordnad en beräkningsanordning (11; 211), att beräkna ett representationsvärde, som är representativt för den högsta uppmätta momentana belastningen i varje sådan tidsperiod, och (11; 211), jämföra detta representationsvärde med är anordnad att ett förutbestämt en regleranordning som börvärde och att reglera belastningen på krossen i beroende av denna jämförelse.

23. Styrsystem enligt krav 22, vid vilket beräk- (11; 211) mätvärdena för erhållande av åtminstone en sekvens av data, belastningen på krossen i var och en av ett flertal efter ningsanordningen är anordnad att först behandla som utgöres av bestämningar av den högsta varandra följande tidsperioder, (11; 211) nämnda representationsvärde som ett medelvärde av i varvid beräknings- anordningen är anordnad att därefter beräkna nämnda sekvens ingående data. 0 vv v coouoo