SE524225C2 - En anordning för behandling av ett gasflöde - Google Patents

Description

524 225 1j=¿'j. nu»-o 2 temperaturen; både vid normal drift för att uppnå en bra omvandling och under regenereringsprocesser.

En annan viktig faktor är tryckfallet över reningsanordningen eftersom energi behövs för att överkomma gasflödesmotståndet hos anordningen. Exempelvis kan ett ökat reningsanordning för en bilmotor resultera i en ökad tryckfall över en bränslekonsumtion.

En konventionell fysisk uppbyggnad av en katalytisk omvandlare, såsom beskriven t.ex. i US 3 885 977, är den keramiska monoliten med bikakestruktur som har parallella, öppna kanaler. Det katalytiska materialet deponeras på väggarna hos bikakestrukturens kanaler. Då gasen flödar från en ände till den andra sker den katalytiska omvandlingen.

Denna typ av konstruktioner fungerar i allmänhet bra förutsatt att temperaturen hos anordningen är över tändtemperaturen. Vid kallstartssituationer flödar emellertid de skadliga föreningarna genom kanalerna utan att omvandling sker.

I syfte att reducera mängden av skadliga föreningar som släpps ut under kallstart är det en väl känd teknik att använda adsorptionsfällor, d.v.s. att deponera ett material utöver katalysatorerna som adsorberar och kvarhåller kalla kolväten och/eller kväveoxider tills det att katalysatorn når tändtemperaturen. Detta är visat t.ex. i WO 95/18292. Ett problem med denna teknik då den appliceras på den konventionella konstruktionen beskriven ovan är att desorptionstemperaturen för de flesta föreningar i allmänhet är lägre än den temperatur som krävs för omvandling. En betydande del av de skadliga föreningarna kommer således att fortfarande flöda genom kanalerna utan att omvandlas.

Ett annat sätt att lösa problemet med kalla omvandlare är att introducera elektrisk uppvärmning, såsom beskrivet t.ex. i WO 92/14912. Det är emellertid svårt att genomföra uppvärmningen tillräckligt snabbt och kostnaderna för komponenter och energi är höga. Denna typ av elektrisk uppvärmning kan också vara en säkerhetsrisk (elektricitet, brand).

Från det ovan beskrivna framgår det att det föreligger ett behov av förbättrade gasbehandlingsanordningar.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Syftet med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en anordning för behandling av ett gasflöde som gör det möjligt att uppnå en högre effektivitet i omvandlingen av gasen jämfört med tidigare känd teknik. Detta syfte uppnås genom de 1.-a.. 10 15 20 25 30 35 524 3 tekniska särdrag som återfinns i patentkrav 1. De efterföljande patentkraven innehåller fördelaktiga utföranden, ytterligare utvecklingar och varianter av uppfinningen.

En fundamental idé med uppfinningen är modulkonstruktionen, d.v.s. konceptet att förbinda ett flertal olika sektioner med varandra till en enhet, och genom detta erhålla fördelaktiga effekter, både i tillverkningsprocessen genom en effektiv produktion av de individuella sektionerna och andra delar som utgör kroppen, såväl som i prestanda hos den monterade konstruktionen.

Uppfinningen avser en anordning för behandling av ett gasflöde, innefattande åtminstone en kropp, som är anpassad att åstadkomma en omvandling i gassammansättningen. Uppfinningen kännetecknas av att kroppen har en modulkonstruktion innefattande ett flertal sektioner med olika invändig uppbyggnad som medger att gasen flödar genom sektionen, och att nämnda sektioner är anordnade så att åtminstone en del av gasen flödar genom åtminstone två sektioner med olika invändig uppbyggnad under drift av anordningen. Med andra ord, kroppen är anordnad så att gasen flödar genom olika typer av sektioner på sin väg genom kroppen. I motsats till konventionella konstruktioner som består av endast en typ av invändig uppbyggnad, gör modulkonstuktionen i enlighet med uppfinningen det möjligt att kombinera fördelaktiga egenskaper hos flera olika typer av uppbyggnader och att bygga kroppen på många olika sätt. Vidare gör uppfinningen det möjligt att sätta ihop en kropp på ett sådant sätt att vissa tekniska huvudfunktioner tilldelas vissa sektioner som har utformats för detta ändamål, d.v.s. en individuell sektion är utformad på ett sådant sätt att dess tekniska egenskaper är särskilt väl anpassade för en viss funktion. Exempelvis kan en viss typ av sektion vara utmärkt för omvandlingsändamål, men kan uppvisa en låg mekanisk stabilitet eller ett högt flödesmotstånd, eller den kan kräva en viss gasflödesdistribution för att fungera på rätt sätt. Genom att kombinera en sådan sektionstyp med en eller flera andra typer av sektioner i en kropp, är det möjligt att överkomma de nackdelar som är förknippade med de individuella sektionstyperna.

Vidare kan en typ av sektionsuppbyggnad vara mer gynnsam för omvandling nära kroppens inlopp, medan en annan typ av sektionsuppbyggnad kan vara mer gynnsam för omvandling nära kroppens utlopp där sammansättningen och i vissa fall temperaturen hos gasen är annorlunda. En kropp konstruerad i enlighet med uppfinningen att öka gasbehandlingsanordning. Modulkonstruktionen i enlighet med uppfinningen är också kan således användas för omvandlingsgraden i en fördelaktig i hanteringen av avfall från en använd gasbehandlingsanordning, eftersom sektionerna kan tas om hand individuellt efter separering. Exempelvis kan en sektion innehålla kemiska element såsom katalytiskt material som skall återvinnas, medan en annan sektion kan slängas eller återanvändas i en annan konstruktion. šEÉ-.E-.ïf :nš-.q-.E IE. :nu .. 10 15 20 25 30 35 524 225 4 I ett första fördelaktigt utförande av uppfinningen uppvisar åtminstone en av nämnda sektioner ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i åtminstone en viss riktning, företrädesvis uppvisar ett flertal av nämnda sektioner i ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i åtminstone en viss riktning. En fördelaktig effekt med detta särdrag är att sektionen/sektionerna kan produceras genom extrudering vilket är en kostnadseffektiv produktionsmetod som är väl lämpad för både metall och keramiska material.

I ett andra fördelaktigt utförande av uppfinningen är nämnda sektioner tillverkade väsentligen av ett keramiskt material, företrädesvis förbinds sektionerna med varandra genom sintring, företrädesvis är kroppen tillverkad väsentligen av ett keramiskt material. Detta ger en gynnsam konstruktion eftersom ett rätt valt keramiskt material har i förhållande till metall en lägre materialkostnad, en lägre produktionskostnad, en lägre termisk expansion, en bättre vidhäftning av wash-coat och har en lägre termisk massa per väggvolym. En konstruktion gjord av ett keramiskt material är också mindre benägen att degenerera i den hårda miljö som ett avgasflöde utgör.

I ett tredje fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar kroppen åtminstone en första sektion som är försedd med ett flertal gasflödespassager som sträcker sig väsentligen parallellt i förhållande till varandra. En sådan uppbyggnad gör det möjligt att bringa gasen i kontakt med en större kroppsyta vilket är fördelaktigt i de flesta typer av gasbehandling.

I ett fjärde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar kroppen åtminstone en andra sektion som också är försedd med ett flertal gasflödespassager som sträcker sig väsentligen parallellt i förhållandet till varandra, och antalet gasflödespassager per tvärsnittsytenhet skiljer sig mellan den första sektionen och den andra sektionen.

Därigenom är det möjligt att utnyttja fördelarna hos sektionen med ett stort antal passager per ytenhet, d.v.s. högre värme- och massöverföringshastigheter beroende på ett kortare avstånd mellan gasen och kroppsytan (d.v.s. väggen som separerar passagerna), med fördelarna hos sektioner med ett förhållandevis litet antal passager per ytenhet, d.v.s. ett lägre flödesmotstånd och, vanligen en högre mekanisk stabilitet.

Företrädesvis är nämnda sektioner anordnade på ett sådant sätt att åtminstone ett parti hos väggarna som definierar gasflödespassagerna i den första sektionen bildar förlängningar av åtminstone ett parti hos väggarna som definierar gasflödespassagerna i den andra sektionen. Ett sådant anordnade ökar den mekaniska stabiliteten hos konstruktionen och minskar abrasionen på väggarna under drift, särskilt i det fallet där väggarna är sintrade till varandra. 10 15 20 25 30 35 524 225 5 I ett femte fördelaktigt utförande av uppfinningen är kroppen anordnad att tillåta värmeväxling mellan gasflödena i närliggande gasflödespassager. Detta särdrag gör det möjligt att utnyttja värmen i gasen på ett mer effektivt sätt vilket är en fördel under de flesta driftförhållanden hos en gasbehandlingsanordning. En god värmeekonomi är särskilt viktig om det inkommande gasflödet är förhållandevis kallt så att temperaturen kanske faller under den katalytiska tändtemperaturen såsom beskrivet tidigare.

Företrädesvis är anordningen anordnad så att huvudriktningen hos gasflödet i en gasflödespassage är väsentligen det motsatta till huvudriktningen hos gasflödet i en närliggande gasflödespassage under drift av anordningen. Därigenom är det möjligt att uppnå en motströmsvärmarväxlarprocess för högsta möjliga verkningsgrad.

I ett sjätte fördelaktigt utförande av uppfinningen bildar gasflödespassagerna inloppspassager som är avsedda för ett inkommande gasflöde och utloppspassager som är avsedda för ett utgående gasflöde, och en reverseringszon är anordnad i anslutning till den första sektionen så att gas som träder in i reverseringszonen från inloppspassagerna tillåts ändra riktning och flöda tillbaka genom utloppspassagerna. Ett sådant anordnade är enkelt och gör det möjligt att uppnå en motströmsvärmeväxlingsprocess. Vidare gör detta arrangemang det möjligt att under kallstartssituationer adsorbera föreningar i eller nära reverseringszonen tills resten av kroppen nått den katalytiska tändtemperaturen.

I ett sjunde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar kroppen åtminstone en andra sektion som är försedd med åtminstone en första öppning för inträde av ett inkommande gasflöde, och den andra sektionen är anordnad i anslutning till åtminstone en första sektion, och den andra sektionen är anpassad att distribuera det inkommande gasflödet till de nämnda inloppspassagerna. Företrädesvis är den andra sektionen försedd med åtminstone en andra öppning för utträde av ett utgående gasflöde, och den andra sektionen är anpassad att leda det utgående gasflödet ut från nämnda utloppspassager. Ett sådant arrangemang ger en lämplig distribution av gasflödet och gör det möjligt att ge anordningen en kompakt utformning. Dessutom gör detta det möjligt att genomföra värmeväxling också i den andra sektionen.

I ett åttonde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar den andra sektionen en väggkonstruktion som bildar åtminstone en första kanal till vilken det inkommande gasflödet matas, och ett flertal andra kanaler som sträcker sig från nämnda första kanal och vilka andra kanaler är öppna mot inloppspassagerna. Detta möjliggör en enkel konstruktion och en god distribution av det inkommande gasflödet. Företrädesvis är Därigenom tvingas den nämnda första kanal stängd mot gasflödespassagerna. inkommande gasen att flöda via de andra kanalerna vilket leder till en likformig 10 15 20 25 30 35 5 2 4 2 2 5 -æ Q »nu n. 6 fördelning av gasflödet inom de individuella inloppspassagerna. I en ytterligare utveckling bildar väggkonstruktionen ett flertal tredje kanaler som är öppna mot utloppspassagerna, företrädesvis är nämnda tredje kanaler bildade mellan nämnda andra kanaler (30) med användning av gemensamma väggar. Detta är ett fördelaktigt sätt att leda ut gasen eftersom värmeväxling kan ske också i den andra sektionen, och eftersom inga ytterligare väggar behövs.

I ett nionde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar den andra sektionen en sicksackformad väggkonstruktion bildande en första och en andra uppsättning kanaler, en uppsättning på vardera sidan om den sicksackformade konstruktionen, varvid nämnda första uppsättning kanaler är öppna mot inloppspassagerna och nämnda andra uppsättning kanaler är öppna mot utloppspassagerna, och varvid det inkommande gasflödet matas till den första uppsättningen kanaler. Också denna utformning möjliggör en enkel konstruktion och en god fördelning av det inkommande gasflödet och gör det möjligt att genomföra värmeväxling också i den andra sektionen.

I ett tionde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar den första sektionen en invändig kavitet som sträcker sig väsentligen parallellt med nämnda gasflödespassager, och gasflödespassagerna är distribuerade kring den invändiga kaviteten. Företrädesvis innefattar den andra sektionen en invändig kavitet, och åtminstone en första eller andra öppning är riktad mot kaviteten så att gas flödar via kaviteten under drift av anordningen. Företrädesvis har kroppen en väsentligen cylindrisk form, företrädesvis har kroppen en allmän form av en cirkulär cylinder och kroppen innefattar en invändig kavitet som sträcker sig i den längsgående riktningen hos kroppen, och anordningen är anordnad på ett sådant sätt att endera inkommande gas träder in i eller utgående gas lämnar kroppen via den invändiga kaviteten under drift av anordningen. En sådan kropp kan enkelt sättas samman med användning av sektioner av den typ som har beskrivits tidigare i detta stycke. En fördelaktig effekt med denna utformning är att anordningen kräver mindre utrymme. En ytterligare fördel, särskilt i en fordonsavgasreningsapplikation, är att anordningen kan utformas med en lång och smal fysisk form som kan anordnas med sin längdaxel i linje med avgasröret. Genom att fördela avgaspassagerna kring den invändiga kaviteten och/eller längs med den längsgående axeln hos kroppen, möjliggör denna utformning ett litet tryckfall och fördelaktiga packningsegenskaper.

I ett elfte fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar kroppen åtminstone en tredje sektion försedd med väggar som är permeabla för gasflödet, varvid nämnda tredje sektion primärt är anpassad för att avlägsna partikulära ämnen från gasen.

Därigenom är det möjligt att använda anordningen för filtreringsändamål, vilket är 10 15 20 25 30 35 524 225 s'=a"==._.-' E--L 7 viktigt i t.ex. vid rening av avgaser härrörande från en dieselmotor. Företrädesvis är den tredje sektionen anordnad mellan den första sektionen och reverseringskammaren, och nämnda permeabla väggar definierar väsentligen en förlängning av gasflödespassagerna i den första sektionen, och utloppspassagerna är stängda mot reverseringskammaren så att gasen tvingas flöda genom de permeabla väggarna under drift av anordningen. En sådan utformning har ett flertal fördelaktiga effekter: konstruktionen är förhållandevis enkel; aska och sot kan ackumulera i reverseringskammaren istället för att uppta användbar filtreringsvolym; i kombination med värmeväxlaregenskaperna hos uppfinningen kan regenerering av filtret utföras mycket effektivt eftersom den värme som utvecklas i denna process kan användas för förvärmningsändamål. Vidare kan den tredje sektionen produceras genom extrudering i likhet med de första och andra sektionerna.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj med hänvisning till de efterföljande ritningarna, på vilka: Figur 1 visar, i en schematisk perspektivvy, ett första fördelaktigt utförande av uppfinningen, Figur 2 visar, i en sprängskiss i perspektiv, ett andra fördelaktigt utförande av uppfinningen, Figur 3 visar en schematisk skuren vy av en variant av det andra fördelaktiga utförandet av uppfinningen i enlighet med figur 2, Figur 4 visar en tvärsnittsvy A-A i enlighet med figur 3, Figur 5 visar en tvärsnittsvy B-B i enlighet med figur 3, Figur 6 visar en tvärsnittsvy C-C i enlighet med figur 3, Figur 7 visar en tvärsnittsvy D-D i enlighet med figur 3, Figur 8 visar en tvärsnittsvy A-A i enlighet med figur 3 av en alternativ variant av det andra fördelaktiga utförandet av uppfinningen, Figur 9 visar en tvärsnittsvy B-B i enlighet med figur 3 motsvarande varianten visad i figur 8, och Figur 10 visar en ytterligare utveckling av det andra utförandet av uppfinningen i enlighet med figurer 2 och 3.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Figur 1 visar i en schematisk vy ett första fördelaktigt utförande av uppfinningen. Två första sektioner 27 och två andra sektioner 26 har förbundits med varandra för att bilda en kropp 3. Både de första sektionerna 27 och de andra sektionerna 26 är försedda med ett flertal gasflödespassager 11 som sträcker sig väsentligen parallellt i förhållande till varandra. Antalet gasflödespassager 11 per tvärsnittsytenhet är fyra gånger högre i den 10 15 20 25 30 35 8 andra sektionen 26 jämfört med den första sektionen 27. Ett parti hos väggarna definierande gasflödespassagerna 11 i den andra sektionen 26 bildar således en förlängning av alla väggarna definierande gasflödespassagerna 11 i den första sektionen. En del av kroppen 3 har avlägsnats i figuren för att visa den invändiga uppbyggnaden tydligare. Under drift av anordningen kommer gasen att flöda genom kroppen 3 såsom indikerat med pilarna i den förstorade delen av figuren; således kommer gas som träder in i kroppen 3 att omväxlande träffa på låga och höga antal gasflödespassager 11 per tvärsnittsytenhet. Företrädesvis är ytorna hos kroppen 3 som kommer i kontakt med gasen belagda med ett katalytiskt material. Beroende på tillämpningen kan också ett adsorptions-/desorptionsämne vara applicerat på nämnda ytor.

Antalet flödespassager (eller kanaler) per tvärsnittsytenhet omnämnes normalt kanaltätheten, som vanligen är uttryckt i cpsi (kanaler per kvadrattum). I applikationer som rör rening av fordonsavgaser, är ett typiskt värde hos kanaltätheten 400 cpsi, men kanaltätheter på 600 och 900 cpsi har också använts i senare tillämpningar.

Sektionerna i figur 1, vilken figur endast visar en schematisk vy av det första utförandet av uppfinningen, kan således t.ex. motsvara 200 cpsi (den första sektionen 27) och 800 cpsi (den andra sektionen 26).

Den generella fördelen vid användning av en högre kanaltäthet är att avståndet mellan gasen och kroppsytorna (d.v.s. väggarna som separerar kanalerna/passagerna 11) blir kortare vilket leder till högre värme- och massöverföringshastigheter. En hög massöverföringshastighet är särskilt viktig i situationer med höga flödeshastigheter där det är viktigt att en effektiv omvandling kan uppnås i en liten kroppsvolym. En hög värmeöverföringshastighet är särskilt viktig för att snabbt nå tändtemperaturen, särskilt i fallen där den ökade kanaltätheten leder till en sänkning av den totala termiska massan hos kroppen 3. En ökad kanaltäthet gör det möjligt att göra kanalväggarna tunnare, men detta leder inte nödvändigtvis till en minskande termisk massa hos kroppen 3 eftersom antalet väggar samtidigt ökar.

En generell nackdel med användning av en hög kanaltäthet är att flödesmotståndet ökar, vilket endast delvis kan kompenseras för genom minskning av den totala kroppsvolymen. Det höga flödesmotståndet gör det nödvändigt att ge kroppen en bredare och kortare form, d.v.s. om kanaltätheten ökar, behöver kroppens diameter (vinkelrätt mot gasflödesriktningen) ökas och längden hos kroppen (parallellt med riktningen för gasflödet) behöver kortas. En sådan kroppsform har nackdelen av en låg mekanisk stabilitet, särskilt om väggarna görs tunnare. 10 15 20 25 30 35 524 225 9 Genom att sätta samman en kropp 3 såsom schematisk visad i figur 1 är det möjligt att kombinera de fördelaktiga egenskaperna med låg och hög celltäthet. De andra sektionerna 26 är försedda med ett stort antal gasflödespassager 11 är tvärsnittsytenhet och de bidrar därför med en hög mass- och värmeöverföring för effektiv omvandling och snabb tändning. De första sektionerna 27 är försedda med ett förhållandevis litet antal gasflödespassager 11 per tvärsnittsytenhet och bidrar till gasomvandlingen, men bidrar till mekanisk stabilitet. Genom att kombinera nämnda första 27 och andra 26 sektioner på ett alternerande sätt är det möjligt att utnyttja fördelen med en hög celltäthet och samtidigt hålla flödesmotståndet vid en rimligt låg nivå och ge kroppen 3 en förhållandevis lång och smal form för hög mekanisk stabilitet.

Såsom visat i figur 1 är väggarna som definierar gasflödespassagerna 11 i den andra sektionen 26 gjorda tunnare än väggarna hos den första sektionen 27, i syfte att ytterligare minska tiden för att nå tändtemperaturen. Genom att förbinda sektionerna med varandra kan väggarna i de andra sektionerna 26 göras mycket tunna medan de första sektionerna 27 stabiliserar sektionerna. Detta gäller särskilt om sektionerna inkluderande väggarna, är gjorda i ett keramiskt material och förbundna genom sintring. De relativt tjocka väggarna i den första sektionen 27 är användbara för värmelagring. De fördelaktiga effekterna med uppfinningen kan emellertid utnyttjas även om väggarna i de olika sektionerna är av samma tjocklek.

Såsom framgår av figur 1 uppvisar sektionerna ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i riktningen motsvarande huvudriktningen för gasflödet (nedåt genom pappret). Det är således möjligt att producera de individuella sektionerna genom extrudering vilket är lämpligt för både metall och keramiska material, och att förbinda dem med varandra efter extruderingsprocessen. Metallsektioner förbinds med varandra företrädesvis med lödning, medan keramiska sektioner företrädesvis sintras samman. Fördelarna vid användning av ett keramiskt material är tidigare beskrivna.

Ett andra fördelaktigt utförande av uppfinningen är visat i figurer 2-9. I detta utförande är kroppen anordnad att genomföra värmeväxling mellan gasflöden i närliggande gasflödespassager. Figur 2 visar i en sprängskiss i perspektiv uppbyggnaden hos en kropp 3 innefattande en sektion 26, två första sektioner 27 och två reverseringssektioner som innefattar reverseringszoner i form av reverseringskammare 13. vardera första sektion 27 är försedd med ett flertal gasflödespassager 11 och, jämfört med de tunna väggarna definierande gasflödespassagerna 11, förhållandevis tjocka stödväggar (33) som delar in den första sektionen 27 i ett antal sektorer.

Kroppen 3 har formen av en cirkulär cylinder och innefattar en invändig kavitet 20 som sträcker sig i kroppens längdriktning. Det inkommande gasflödet matas in i kroppen 3 10 15 20 25 30 35 524 225 ¿",_ 10 via den invändiga kaviteten 20 och det utgående gasflödet lämnar kroppen 3 via dess periferi. Dessa flödesprocesser är beskrivna närmare nedan. Den invändiga uppbyggnaden, och därigenom de tekniska egenskaperna, skiljer sig mellan de olika sektionerna på så sätt att (i) den första sektionen är primärt anpassad att åstadkomma en omvandling i gassammansättningen och att tillåta en värmeväxlingsprocess, (ii) den andra sektionen 26 är primärt anpassad att distribuera gasen in till och ut från den första sektionen 27, (iii) reverseringssektionen är primärt anpassad att bilda ett motströmsflödessystem genom att tillåta gasen att ändra riktning och att flyga tillbaka via en annan flödespassage.

Figur 3 visar en schematisk, skuren vy av en variant av det andra utförandet varvid kroppen 3 består av två underkroppar som har förbundits med varandra, och varvid vardera underkropp har en uppbyggnad i enlighet med figur 2. Kroppen 3 har också försetts med omgivande kringutrustning för att leda gasen till och från kroppen 3.

Figurer 4, 5, 6 och 7 visar tvärsnittsvyer A-A, B-B, C-C respektive D-D, i enlighet med figur 3. Uppbyggnaden hos den andra sektionen 26 är inte visad i figur 3, men i figur 4.

Det inkommande gasflödet matas in i kroppen 3 genom den inträdesöppningen 4 in i den invändiga kaviteten 20. Den andra änden 23 hos nämnda kavitet 20, motsatt till inträdesöppningen 4, är stängd vilket har effekten att det inkommande gasflödet tvingas genom de första öppningarna 4' hos vardera andra sektion 26. Såsom kan ses i figur 4 består den andra sektionen 26 av en väggkonstruktion bildande (som ett exempel) fyra första kanaler 29 som står i förbindelse med den invändiga kaviteten 20 via de första öppningarna 4' och till vilka första kanaler 29 det inkommande gasflödet matas. Väggkonstruktionen bildar vidare ett flertal andra kanaler 30 (i figuren är det som ett exempel fem i vardera riktningen) som sträcker sig från vardera av nämnda första kanaler 29. Såsom kan ses i figur 5 är den första sektionen 27 försedd med ett flertal inloppspassage 11a, avsedd för ett inkommande gasflöde, och varje andra passage gasflödespasasger 11a, 11b. Varje andra av dessa passager bildar en bildar en utloppspassage 11b, avsedd för ett utgående gasflöde. Nämnda andra kanaler 30 (figur 4) är öppna mot gasflödesinloppspassagerna 11a, medan nämnda första kanaler 29 är stängda mot alla gasflödespassager 11a, llb genom ändarna hos stöclväggarna 33. I syfte att göra det möjligt att använda tunnare stödväggar 33 och därigenom minska mängden konstruktionsmaterial i kroppen kan direktpassagen från de första kanalerna 29 till gasflödespassagerna 11a, 11b vara stängd medelst blockeringsmedel, t.ex. tunna plattor, eller genom pluggning av lämpliga delar hos passagerna. Eftersom det inkommande gasflödet matas genom de första öppningarna 4' in i de första kanalerna 29 tvingas gasen att fördelas in i de andra kanalerna 30. Från de andra kanalerna 30 matas gasflödet till inioppspassagerna 11a. Vidare flödar gasen 10 15 20 25 30 35 524 225 11 genom inloppspassagerna 11a och når reverseringskammaren 13 som tillåter gasflödet att ändra riktning och flöda tillbaka till den andra sektionen 26 via utloppspassagerna 11b. Väggkonstruktionen bildande de första kanalerna 29 och de andra kanalerna 30 i den andra sektionen 26 bildar också ett flertal tredje kanaler 32 (i figuren är det som ett exempel fem i vardera riktningen) mellan nämnda andra kanaler 30 med användning av gemensamma väggar. Nämnda tredje kanaler 32 är öppna mot gasflödesutloppspassagerna 11b. Två uppsättningar av de tredje kanalerna 32 mynnar i en gemensam fjärde kanal 34. I figur 4 kan det ses att den andra sektionen 26, som ett exempel är försedd med fyra fjärde kanaler 34. Det utgående gasflödet träder in i nämnda tredje kanaler 32 från utloppspassagerna 11b och lämnar den andra sektionen 26 via nämnda fjärde kanaler 34 och en andra öppning 5' i en utloppskanal 35 i periferin hos kroppen 3. I änden hos kroppen 3, motsatt till inträdesöppningen 4, är utloppskanalerna 35 kombinerade till en gemensam utträdesöppnlng 5 för utträdet av det utgående gasflödet från kroppen 3.

Figur 6 visar en tvärsnittsvy av sektionen innefattande reverseringskammaren 13. Som en variant skulle reverseringskammaren 13 kunna vara uppdelad i ett antal sektorer.

Figur 6 visar också den invändiga kaviteten 20 och utloppskanalerna 35. Figur 7 visar en tvärsnittsvy av en avgränsningsplatta 24 belägen mellan de två underkropparna.

Sådana plattor 24 kan användas för att stabilisera konstruktionen. Som ett alternativ till vad som är visat i figur 3 kan avgränsningsplattan 24 bilda änddelen av reverseringskamrarna 13 hos två närliggande underkroppar.

I syfte att leda gasen till kroppen 3 införes företrädesvis ett rör (t.ex. ett avgasrör) genom inträdesöppningen 4 hela vägen till den andra änden 23 hos den invändiga kaviteten 20. Genom tillhandahållande av röret med öppningar utmed dess periferi vid en position motsvarande positionen för den/de andra sektionen/sektionerna 26 tillåts gasen att flöda in i den andra sektionen/sektionerna via de första öppningarna 4'. Ett rör försett med öppningar kan också föras in genom utträdesöppningen 5 i syfte att leda gasen iväg från kroppen 3. Sådana införda rör kan användas för att stabilisera konstruktionen.

Figurer B och 9 visar en alternativ variant av det andra utförandet av uppfinningen.

Principen med denna variant är liknande, men den första och den andra sektionen har olika invändig form. Figur 8 visar en tvärsnittsvy A-A i enlighet med figur 3 av den alternativa andra sektionen 26', och figur 9 visar en tvärsnittsvy B-B i enlighet med figur 3 av den alternativa första sektionen 27'. Med hänvisning till figur 8 innefattar den andra sektionen 26' en sicksackformad väggkonstruktion bildande en första uppsättning kanaler 40 och en andra uppsättning kanaler 41, en uppsättning på vardera sidan om n :vn 10 15 20 25 30 35 .o 'o n o 524 225 --Q-e . ~ u n -s..- « u a" n.. .apa - n 12 nämnda sicksackformade konstruktion. Den första uppsättningen kanaler 40 är via de första 20 och mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett inkommande gasflöde; inloppspassagerna öppningarna 4' öppna mot den invändiga kaviteten 11a. Den andra uppsättningen kanaler 41 är öppna mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett utgående gasflöde; utloppspassagerna 11b, och mot utloppskanalerna 35. Närvaron av gasflödespassagerna 11a, llb är visad i figur 9, varvid varje andra passage bildar en inloppspassage 11a och varje andra passage bildar en utloppspassage llb på ett sätt liknande det som är beskrivet tidigare. I denna variant av uppfinningen flödar gasen på ett liknande sätt såsom beskrivet ovan; den träder in i den invändiga kaviteten 20 via inträdesöppningen 4, når den första uppsättningen av kanaler 40 via de första öppningarna 4', flödar genom inloppskanalerna 11a till reverseringskammaren 13 där den byter riktning och flödar genom utloppskanalerna llb till den andra uppsättningen kanaler 41, och passerar de andra öppningarna 5' in i utloppskanalerna 35.

En fördel med användning av mer än en underkropp, såsom exemplifierat i figur 3, är att det inkommande gasflödet kan delas upp i flera mindre gasflöden som ökar effektiviteten hos anordningen och sänker tryckfallet över konstruktionen. Självklart kan fler än två underkroppar anordnas tillsammans. Andra arrangemang är också möjliga, ett exempel är att anordna endast en första sektion 27 närliggande till den andra sektionen 26, och således blockera den andra sidan hos den andra sektionen 26. Detta anordnande kan användas för att uppnå en högre mekanisk stabilitet hos konstruktionen. Ett annat alternativ är att reversera riktningen hos gasflödet så att gasen träder in i kroppen 3 via utloppskanalerna 35 och lämnar kroppen 3 genom öppningen 4.

Såsom framgår av figurer 2 till 9 uppvisar både den första sektionen 27, 27' och andra sektionen 26, 26' ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i den längsgående riktningen hos kroppen. Det innebär att dessa sektioner kan produceras genom extrudering vilket är en kostnadseffektiv produktionsmetod som är lämplig både för metall och keramiska material. Företrädesvis är alla sektioner/delar hos konstruktionen gjorda av ett keramiskt material och förbundna till varandra genom sintring. Det ger en hållbar att utloppspassagerna måste väggarna som separerar passagerna vara rimligt tunna. För konstruktion. För uppnå en värmeväxlingseffekt mellan inlopps- och ett keramiskt material skulle en väggtjocklek av ungefär 0,1 mm ge en snabb värmeöverföring genom väggen jämfört med värmeöverföringen från gasen till väggen.

Ett exempel på ett lämpligt keramiskt material är cordierit. 1 susen u e 4. nu «~ mus-oo n 10 15 25 30 35 524 225 -' 13 En ytterligare utveckling av det andra utförandet av uppfinningen (figurer 2 och 3), är anpassningen av anordningen för att avlägsna partíkulära ämnen i gasen. Figur 10 visar schematiskt principen hos en tredje sektion 36 anordnad mellan en första sektion 27 och sektionen som bildar reverseringskammaren 13. Fastän utformningen av reverseringskammaren 13 kan vara liknande de ovan nämnda beskrivningarna, har den i detta fall en annorlunda funktion som kommer att beskrivas nedan. Både den första sektionen 27 och den tredje sektionen 36 är försedd med gasflödesinlopps- och gasflödesutloppspassager 11a, 11b såsom är beskrivet ovan. Pluggar 37 stänger utloppspassagerna 11b mot reverseringskammaren 13. Väggarna 39 mellan passagerna 11a, 11b i den tredje sektionen 36 är permeabla med avseende på gasflödet och uppvisar företrädesvis en porös struktur genom vilken gas kan passera men inte partiklar (större än en viss storlek), vilka partiklar åtminstone delvis kommer att deponeras i reverseringskammaren 13. Dessa gasflödespermeabla väggar 39 fungerar filter. Till 37 byggs ett tryck upp i reverseringskammaren 13. Gasflödet i inloppspassagerna 11a tvingas således genom således som följd av pluggarna väggarna 39 i den tredje sektionen 36 in i utloppspassagerna 11b tillbaka till den första sektionen 27, såsom indikerat med pilar i figur 10. Principiellt skulle filtreringsprocessen kunna genomföras i den första sektionen 27, men permeabla väggar i denna sektion skulle försämra värmeväxlaregenskaperna. Efter viss tid behöver filtreringsväggarna 39 och reverseringskammaren 13 regenereras genom förbränning av soten. Beroende på värmeväxlaregenskaperna hos det andra utförandet av uppfinningen, kan värmen som utvecklas i denna process utnyttjas effektivt genom att den utgående gasen förvärmer den inkommande gasen i den första sektionen 27. Som en hjälp i denna process kan en värmeslinga placeras i reverseringskammaren 13. Hos konventionella keramiska partikelfilter filtreringskanalerna och tar upp användbar filtervolym. I enlighet med figur 10 kan ackumuleras askan producerad i sotförbränningsprocessen i askan 38 istället åtminstone delvis ackumuleras i reverseringskammaren 13. I vissa applikationer är volymen hos reverseringskammaren 13 tillräcklig för ackumulering av aska 38 under livslängden för gasbehandlingsanordningen. I andra fall är det möjligt att tillhandahålla reverseringskammaren 13 med tömningsmedel, såsom en öppning som är stängd under normal drift.

Den tredje sektionen 36 visad i figur 10 anpassas enkelt för att passa mellan den första sektionen 27 och sektionen bildande reverseringskammaren 13 visad i figurer 2 och 3.

Vidare är den principiella utformningen av den tredje sektionen 36 densamma som för den första sektionen 27; de invändiga uppbyggnaderna skiljer sig från varandra väsentligen genom att väggarna 39 i den tredje sektionen är permeabla för gasflödet.

Således uppvisar också den tredje sektionen 36 ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i en viss riktning och kan därför produceras genom extrudering, vara tillverkat av ett .ocean 10 15 20 25 30 35 14 keramiskt material, och förbindas med andra keramiska sektioner genom sintring.

Pluggarna 37 kan efter extruderingsprocessen. Självklart kan den tredje sektionen 36 anpassas för att användas tillsammans med den alternativa första sektionen 27' visad i figur 9. anordnas med konventionella medel under eller Fastän användningen av den askackumulerande reverseringskammaren 13 är fördelaktig är det också möjligt att använda den tredje sektionen 36 utan reverseringskammaren 13, t.ex. genom pluggning också av inloppspassagerna 11a eller genom att byta ut reverseringskammaren 13 mot en avgränsningsplatta 24.

En fördel med användningen av en motströmsvärmeväxlare vid behandlingen av ett gasflöde i enlighet med det andra utförandet av uppfinningen är att värmen kan utnyttjas mycket effektivt. Förutom mängden värme innehållen i den inkommande gasen kan värme tillföras gasen från exoterma reaktioner i kroppen, företrädesvis genom användning av ett katalytiskt material som har belagts på åtminstone en del av ytorna i kroppen som är i kontakt med gasflödet. Värme kan också levereras av en extern källa såsom en värmealstrare företrädesvis anordnad i reverseringszonen.

Eftersom det utgående gasflödet under sin transport från reverseringskammaren 13 till den andra öppningen 5' kan överföra en stor del av sitt värme till det inkommande gasflödet från den första öppningen 4' till reverseringskammaren 13 kommer endast en liten del av den tillförda värmen att lämna kroppen 3 med det utgående gasflödet och således gå förlorad. En god värmeekonomi är särskilt viktig om det inkommande gasflödet är förhållandevis kallt så att temperaturen kanske faller under den tidigare beskrivna tändtemperaturen för katalysatorn. Ett exempel på detta är då anordningen tillämpas för att rena avgaserna hos en dieselmotor.

Värmeväxlingsprocessen i enlighet med det andra utförandet av uppfinningen är också mycket användbar i temperaturövergångssituationer, såsom vid rening av avgaser under en kallstartssituation. I en sådan tillämpning av uppfinningen är kroppen 3 företrädesvis försedd med både ett katalytiskt material och ett adsorptions- /desorptionsämne applicerat till åtminstone en del av ytorna i kroppen 3 som är i kontakt med gasflödet. Nämnda ämne adsorberar företrädesvis kolväten och/eller kväveoxider vid eller under en första temperatur och frigör dem vid eller över en andra temperatur som är högre än den första temperaturen. Eftersom avgaserna träder in i den kalla kroppen 3 kommer värme att överföras från gasen till materialet som ingår i kroppen 3. Den första delen av värmeväxlarytorna, d.v.s. materialet i eller nära den andra sektionen 26 belägen närmast den första öppningen 4', värms upp snabbt medan delen nära reverseringskammaren 13 värms upp sakta. Eftersom kroppen är anordnad att medge värmeväxling mellan närliggande passager kommer också värmeväxlarytorna n a 110.nu 1 oounno 10 15 20 25 30 35 unna nu .on- .-v 524 225 " -' 15 närmast den andra öppningen 5' att värmas upp snabbt. Ett gasflöde som passerar anordningen kort efter start kommer således att undergå en första het zon vid inträdet till kroppen 3, en zon med successivt sjunkande temperatur (inloppspassagerna lla), en zon med successivt ökande temperatur (utloppspassagerna 11b) och en andra het zon före utträdet ut ur kroppen 3. Föreningar adsorberade på adsorptions- /desorptionsämnen appiicerade på ytor i den första heta zonen kommer relativt snabbt att desorbera, men kommer att adsorberas igen på ämnen appiicerade på kallare ytor nära reverseringskammaren 13. Eftersom temperaturen också ökar med tiden nära reverseringskammaren 13 kommer föreningarna att desorbera igen. Denna gång kommer emellertid föreningarna att transporteras mot zoner med högre temperaturer.

Genom lämplig utformning av kroppen och val av katalytiskt material och adsorptions- /desorptionsämnen kommer temperaturen i åtminstone den hetaste zonen att vara över den katalytiska tändtemperaturen så att föreningarna omvandlas effektivt. och reducera mängden adsorptions- förbättra värmeekonomin och katalysatorer I syfte att /desorptionsämnen katalysatorer och nämnda ämnen bör appliceras väljas omsorgsfullt. T.ex. kan katalysatorer för oxidering av HC och CO och reducering av NOX huvudsakligen appliceras i de hetare zonerna hos kroppen (i eller nära den andra sektionen 26) och adsorptions-/desorptionsämnen kan huvudsakligen appliceras i de kallare zonerna (i som krävs, kan kroppsytorna till vilka eller nära reverseringskammaren 13).

I syfte att styra temperaturen hos gasflödet i kroppen innefattar anordningen företrädesvis en eller flera av de följande: en värmealstrare anordnad i kroppen (företrädesvis anordnad i reverseringskammaren), kylflänsar anordnade i kroppen, inrättningar för införande av kylluft in i kroppen, och/eller ett system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet. Nämnda system innefattar företrädesvis en inrättning för införande av oxiderande ämnen, såsom luft, in i det inkommande gasflödet, och/eller en inrättning för införande av oxiderbara ämnen, såsom kolväten, in i det inkommande gasflödet. Beroende på värmeväxlaregenskaperna hos anordningen kan värmen genererad i de inducerade kemiska reaktionerna tas om hand effektivt.

Om anordningen är anordnad i anslutning till en motor innefattar nämnda system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet företrädesvis en inrättning för att styra driften av motorn, vilken drift i sin tur kan påverka sammansättningen hos det inkommande gasflödet. T.ex. genom inblandning av ytterligare mängder bränsle i en eller flera av cylindrarna kan bränsle, d.v.s. kolväten, introduceras i avgasen som ska renas i gasbehandlingsanordningen. w . uucvoc 0 .o~n4c 10 15 20 25 30 35 524 225 16 Det andra utförandet av uppfinningen är inte begränsat tiil ovan nämnda beskrivning.

T.ex. kan reverseringszonen vara utformad på olika sätt. Ett exempel är att ersätta reverseringskammaren 13 med överföringspassager, t.ex. hål, mellan gasflödesinlopps- passagerna och gasflödesutloppspassagerna. I fallet med den ytterligare utvecklingen av det andra utförandet av uppfinningen visad i figur 10 är reverseringszonen anordnad genom användning av permeabla väggar 39. Vidare är det möjligt att använda en konventionell monolit med ett stort antal smala flödespassager (och försedd med den invändiga kaviteten 20) som ett alternativ till de första sektionerna 27, 27' visade i figurer 5 och 9. vardera av gasflödespassagerna i figurer 5 och 9 skulle sådant fall vara utbytta mot ett antal smalare passager sida vid sida. Med en lämplig utformning skulle detta arrangemang kunna ge en stabilare konstruktion och endast ha en marginell effekt på värmeväxlingen (beroende på det extra materialinnehållet i kroppen som krävs för de extra väggarna). Det skulle emellertid öka tryckfallet och kräva mer material.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna utförandena utan ett antal modifieringar är möjliga inom ramen för patentkraven.

T.ex. kan kroppen 3 vara sammansatt av många fler första 27 och andra sektioner 26 och kroppen kan också innefatta andra typer av sektioner med andra uppbyggnader.

Det är inte nödvändigt att sektionerna förbinds direkt med varandra, de kan också förbindas indirekt med varandra via en del belägen mellan sektionerna. v n -naavo n

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 524 225 17 PATE NTK RAV En anordning för katalytisk behandling av ett gasflöde, innefattande åtminstone en kropp (3) som är anpassad för att åstadkomma en omvandling i sammansättningen av gasen, varvid kroppen har en modulkonstruktion innefattande ett flertal sektioner (26, 26', 27, 27', 36) med olika invändig uppbyggnad som medger gas att flöda genom sektionen, och att sektionerna (26, 26', 27, 27', 36) är anordnade så att åtminstone en del av gasen flödar genom åtminstone två sektioner med olika invändig uppbyggnad under drift av anordningen, och kroppen (3) innefattar åtminstone en första sektion (27) som är försedd med ett flertal gasflödespassager (11) som sträcker sig väsentligen parallellt i förhållande till varandra, och kroppen (3) är anordnad att tillåta värmeväxlíng mellan gasflöden i närliggande gasflödespassager (11), varvid gasflödespassagerna (11) bildar inloppspassager (11a) som är avsedda för ett inkommande gasflöde och utloppspassager (llb) som är avsedda för ett utgående gasflöde, och en reverseringszon (13) är anordnad i anslutning till nämnda första sektion (27) så att gas som träder in i reverseringszonen (13) från inloppspassagerna (11a) tillåts växla riktning och flöda tillbaka genom utloppspassagerna (11b), kännetecknad därav, att kroppen (3) innefattar åtminstone en andra sektion (26, 26') som är försedd med åtminstone en första öppning (4') för inträde av ett inkommande gasflöde, och att nämnda andra sektion (26, 26') är anordnad i anslutning till åtminstone en första sektion (27, 27'), och att den andra sektionen (26, 26') är anpassad att distribuera det inkommande gasflödet till inloppspassagerna (11a). Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att åtminstone en av nämnda sektioner (26, 26', 27, 27', 36) uppvisar ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i åtminstone en viss riktning, företrädesvis uppvisar ett flertal av nämnda sektioner (26, 26', 27, 27', 36) ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i åtminstone en viss riktning. Anordning enligt krav 1 eller 2, kännetecknad därav, att nämnda sektioner (26, 26', 27, 27', 36) är tillverkade väsentligen av ett keramiskt material, företrädesvis är nämnda sektioner (26, 26', 27, 27', 36) förbundna med varandra genom sintring, och företrädesvis är kroppen (3) tillverkad väsentligen av ett keramiskt material. 10 15 20 25 30 35 10. 11. 524 225 18 Anordning enligt krav 1,. k n n e tec k n a d d ä ra v , att kroppen (3) innefattar åtminstone en andra sektion (26) som också är försedd med ett flertal gasflödespassager (11) som sträcker väsentligen parallellt i förhållande till varandra, och att antalet gasflödespassager (11) per tvärsnittsytenhet skiljer sig mellan den första sektionen (27) och den andra sektionen (26). Anordning enligt krav 4, kä n n etec k n a d dä ra v , att nämnda första och andra sektioner (26, 27) är anordnade på ett sådant sätt att åtminstone ett parti hos väggarna som definierar gasflödespassagerna (11) l den första sektionen (27) bildar förlängningar från åtminstone ett parti hos väggarna som definierar gasflödespassagerna (11) i den andra sektionen (26). Anordning enligt krav 1, kännetecknad därav, att anordningen är anordnad så att huvudriktningen för gasflödet i en gasflödespassage (11) är väsentligen det motsatta till huvudriktningen för gasflödet i en närliggande gasflödespassage (11) under drift av anordningen. Anordning enligt krav 1, kä n n e te c k n a d d ä r a v , att reverseringszonen (13) innefattar en reverseringskammare (13). Anordning enligt krav 1, kän neteckna d dä rav, att den andra sektionen (26, 26') är försedd med åtminstone en andra öppning (5') för utträde av ett utgående gasflöde, och att den andra sektionen (26, 26') är anpassad att leda det utgående gasflödet ut från utloppspassagerna (11b), Anordning enligt krav 1 eller 8, kännetecknad därav, att den andra sektionen (26) innefattar en väggkonstruktion bildande: åtminstone en första kanal (29) till vilken det inkommande gasflödet matas; och ett flertal andra kanaler (30) som sträcker sig från nämnda första kanal (29) och vilka andra kanaler (30) är öppna mot inloppspassagerna (11a). Anordning enligt krav 9, kä n n etec k n a d d ä ra v , att nämnda första kanal (29) är stängd mot gasflödespassagerna (11a, llb). Anordning enligt krav 8 och enligt 9 eller 10, kä n netecknad dä rav, att väggkonstruktionen bildar ett flertal tredje kanaler (32) som är öppna mot utloppspassagerna (11b), företrädesvis är nämnda tredje kanaler (32) bildade mellan nämnda andra kanaler (30) med användning av gemensamma väggar. 10 15 20 25 30 35 12. 13. 14. 15. 16. 17. 524 225 19 Anordning enligt krav 8, kä n netecknad dä. rav, att den andra sektionen (26') innefattar en sicksackformad väggkonstruktíon bildande en första och en andra uppsättning kanaler (40, 41), en uppsättning på vardera sidan om den sicksackformade konstruktionen, varvid nämnda första uppsättning kanaler (40) är öppna mot inloppspassagerna (lla) och nämnda andra uppsättning kanaler (41) är öppna mot utloppspassagerna (llb), och varvid det inkommande gasflödet matas till den första uppsättning kanaler (40). Anordning enligt något av kraven 1-12, kä n n etec k n a d d ä ra v, att den första sektionen (27, 27') innefattar en invändig kavitet (20) som sträcker sig väsentligen parallellt i förhållande till nämnda gasflödespassager (11a, 11b), och att gasflödespassagerna (11a, llb) är distribuerade kring den invändiga kaviteten (20). Anordning enligt något av kraven 1-13, kännetecknad därav, att den andra sektionen (26, 26') innefattar en invändig kavitet (20), och att åtminstone en första eller andra öppning (4', 5') är riktad mot kaviteten (20) så att gas flödar via kaviteten (20) under drift av anordningen. Anordning enligt något av kraven 1-14, kännetecknad därav, att kroppen (3) har en väsentligen cylindrisk form, företrädesvis har kroppen (3) en allmän form av en cirkulär cylinder, och att kroppen (3) innefattar en invändig kavitet (20) som sträcker sig i kroppens (20) längsgående riktning, och att anordningen är anordnad på ett sådant sätt att endera inkommande gas träder in i eller utgående gas lämnar kroppen (3) via den invändiga kaviteten (20) under drift av anordningen. Anordning enligt något av kraven 1-15, kännetecknad därav, att kroppen (3) innefattar åtminstone en tredje sektion (36) försedd med väggar (39) som är permeabla för gasflödet, varvid nämnda tredje sektion (36) är primärt anpassad för att avlägsna partikelformiga ämnen från gasen. Anordning enligt krav 16, kännetecknad därav, att den tredje sektionen (36) är anordnad mellan den första sektionen (27, 27') och reverseringskammaren (13), och att nämnda permeabla väggar (39) väsentligen definierar en förlängning av gasflödespassagerna (11a, 11b) i den första sektionen, och att utloppspassagerna (llb) är stängda mot reverseringskammaren (13) så att gasen tvingas flöda genom nämnda permeabla väggar (39) under drift av anordningen. 10 15 20 25 30 35 18. 19. 20. 21. 22. 23. 524 225 20 Anordning enligt något föregående krav, kännetecknad därav, att åtminstone en del av ytorna i kroppen (3) som är i kontakt med gasflödet är belagda med ett katalytiskt material. Anordning enligt något föregående krav, kännetecknad därav, att åtminstone en del av ytorna i kroppen (3) som är i kontakt med gasflödet är belagda med ett adsorptions-/desorptionsämne. Anordning enligt något föregående krav, kä n netecknad dä rav, att anordningen innefattar medel för att styra temperaturen hos gasflödet i kroppen (3), varvid nämnda medel innefattar en eller flera av följande: - en värmealstrare anordnad i eller i anslutning till kroppen (3), - kylflänsar anordnade i eller i anslutning till kroppen (3), - inrättningar för införande av kylluft in i kroppen (3), - ett system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet. Anordning enligt krav 20, kä n netecknad dä rav, att nämnda system för styrning av sammansättningen hos det inkommande gasflödet innefattar en eller båda av de följande; - en inrättning för införande av oxiderande ämnen, såsom luft, in i det inkommande gasflödet, - en inrättning för införande av oxiderbara ämnen, såsom kolväten, in i det inkommande gasflödet. Anordning enligt krav 20, kännetecknad därav, att anordningen är anordnad i anslutning till en förbränningsmotor, och att nämnda system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet innefattar en inrättning för att styra driften av förbränningsmotorn, vilken drift i sin tur påverkar sammansättningen hos det inkommande gasflödet. Anordning enligt något föregående krav, kännetecknad därav, att anordningen är anpassad att rena avgaserna från en förbränningsmotor, företrädesvis i en mobil applikation.