SE521767C2 - Metod och anordning för att alstra en vätskedimma - Google Patents

Description

25 30 35 lr 521 767 2 sökare är ett dåligt skydd mot en radarsökare och vice versa. Ofta används därför minst två olika typer av förstoftningsmunstycken, ett som alstrar en lR-dimma och ett som alstrar en radardimma. En metod som kräver stort utrymme och fördyrar anordningen. Vidare behöver anordningen ett vattentryck på 250-300 bar för att åstadkomma önskad droppstorlek. Vilket inte enbart betyder en hög vatten- och energiförbrukning, utan även ställer stora krav på rör, kopplingar och dylikt. Vid kyla är det dessutom risk att förstoftningsmunstyckena sätts igen av is och att det skyddade objektet utsätts för nedisning. Det finns också en risk att förstoftningsmunstyckena sätts igen av smutspartiklar. Speciellt i de fall då vattnet tas direkt från sjö eller hav. Detta leder till att fördyrande anordningar för filtrering av vattnet måste ingå i dimbildningsanordningen. Dessutom är förstoftnings- munstycken dåliga på att sprida den alstrade dimman varför det krävs ett flertal för att åstadkomma ett tillräckligt stort dimmoln även för ett mindre objekt.

Sammantaget resulterat detta i en dimbildningsanordning med hög vatten- och energiförbrukning och många stora och tunga komponenter.

Syftet med föreliggande uppfinning är att alstra och sprida en vätskedimma på ett effektivare sätt och att utforma en enklare anordning än tidigare. Ett ytterligare syfte är att åstadkomma små droppar utan att använda utrymmeskrävande och tunga anläggningar för att skapa höga vattentryck.

Ovanstående syften uppnås genom en metod och anordning enligt patentkraven 1 och 8.

Uppfinningen kommeri det följande att närmare beskrivas genom utföringsexempel med hänvisning till bifogade ritningsfigurer, där Fig. 1 visar ovanifrán ett fartyg utrustat med uppfinningen.

Fig. 2 visar ett fartyg utrustat med uppfinningen.

Fig. 3 visar uppfinningen på en luftfarkost.

Fig. 4 visar uppfinningen vid ett stationärt föremål.

Fig. 5 visar en första utföringsform av uppfinningen.

Fig. 6 visar en andra utföringsform av uppfinningen.

Fig. 7 visar en tredje utföringsform av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 521 767 3 Figur 1 visar ett fartyg (5) utrustat med en anordning (4) för att alstra och sprida en vätskedimma enligt uppfinningen. Anordningen (4) sprider en vätskedimma (3) runt fartyget (5). Lämpligtvis används vattnet runt fartyget som vätska för att alstra dimman (3).

Figur 2 visar framifrån hur ett fartyg (5) utrustat med dimbildningsanordning (4) sprider en vätskedimma (3). Figur 3 visar en luftfarkost, i detta fall en aerostat (6), utrustad med en dimbildningsanordning (4). Även helikoptrar, långsam flygande flygplan och markfordon, såsom strids- och transportfordon kan utrustas med dimbildningsanordningar. l dessa fall finns ingen obegränsad tillgång till vätska som vid användandet på ett fartyg. Samtidigt är utrymmes- och viktbegränsningarna snäva. En liten och lätt dimbildningsanordning med låg vätskeförbrukning, ett fåtal liter per minut, är därför viktig. Figur 4 visar en dimbildningsanordning (4) vid ett stationärt föremål, t.ex. artilleri (7), broar, depåer och lager.

Enligt uppfinningen injiceras en varm eller kall vätska i en luftström (varm eller kall).

Luftströmmen skall vara kraftig, minst 30 m/s men gärna betydligt kraftigare (upp till 277 m/s). När vätskan kommer in i luftströmmen fås en finfördelning av vätskedropparna. Vätskedroppama fortsätter sedan med luftströmmen och bildar en dimma. Genom att variera hastigheten i luftströmmen kan vätskedropparnas storlek påverkas. En indikation på att ett hot med radarsökare närmar sig gör att dimmans vätskedroppar avpassas för att kamouflera föremålet förjust de aktuella radarfrekvenserna. Ett lR-hot gör på motsvarande sätt att en speciell IR-dimma som kamouflerar våglängder inom det infrarödaområdet kan alstras. Dropparnas storlek och absorptionsförmåga och därmed dimmans spektrala egenskaper kan även påverkas genom luftkanalens utformning, vätsketrycket, tillsatsämnen och munstyckenas utformning. Till exempel kan vatten, eventuellt med tillsats av en alkalimetall, tex. natrium, användas för att höja temperaturen ytterligare på dimman, eller elektromagnetiskt reflekterande ämnen, t.ex. metallpulver, för att skapa ett skenmål.

Figur 5-7 visar olika utföringsformer av uppfinningen. Figur 5 visar en luftkanal (10) bestående av ett rör (11) genom vilken en kraftig luftström (1) passerar. Strax efter det att luftströmmen (8) lämnar röret (11) sprutas vätska (2) från ett munstycke (21) in i luftströmmen (1). Luftströmmen (1) som har en hög hastighet, över 30 m/s, 10 15 20 25 30 35 _. m. . ; ~ f - -v S21 767 4 finfördelar den insprutade vätskan i små droppar och sprider dropparna som bildar en vätskedimma (3).

Figur 6 visar en utföringsform där vätskan (2) sprutas in i luftströmmen (1) innan luftströmmen (1) har lämnat röret (11). Figur 7 visar en tredje utföringsform där ett antal munstycken (21) är placerade i röret (11). Munstyckena behöver inte vara placerade i rörväggen utan kan även vara placerade inuti röret, t.ex. ett munstycke placerat i mitten av röret och luftströmmen eller ett flertal munstycken placerade koncentriskt i luftströmmen.

Uppfinningen visar på en rad fördelar jämfört med känd teknik. Bland annat så finfördelas vätskan i två steg, först genom munstycket (21) och sedan genom ytterligare finfördelning i luftströmmen (1), istället för i ett, förstoftningsmunstycke, som i kända lösningar. Något förstoftningsmunstycke behövs därför inte, men kan användas, vilket betyder att vätsketrycket kan vara betydligt lägre samt att risken för stopp i munstycket på grund av smutspartiklari vätskan minskar. Dessutom så används luftströmmen för att sprida dimman på ett effektivt sätt. Luftströmmen (1) leds i en luftkanal (10) som har ett stort utblås och klarar av en betydligt större luftgenomströmning än ett munstycke. Anordningen enligt uppfinningen kan sprida vätskedimma på ett effektivare sätt och med användande av betydligt färre komponenterjämfört med den kända tekniken. Detta gör att anordningens vikt blir relativt låg i förhållande till genererad mängd dimma, endast ett eller ett fåtal utblås krävs. Det blir också möjligt att använda ett lägre tryck på vattnet, vilket medför att effektbehovet är mindre.

Som visats i figurerna 1-4 kan uppfinningen användas på en mängd olika farkoster och föremål. Speciellt sådana som redan är utrustade med utblås, t.ex. avgasrör eller ventilation, kan utan större ingrepp och på ett billigt sätt utrustas med ett skydd som förut bara varit förbehållet stora farkoster och installationer. Fördelarna med att använda uppfinningen vid avgasrör o.d. är att förutom en kamouflerande dimma så kyls avgaserna och minskar därigenom farkostens IR-signatur ytterligare. Det låga trycket på vätskan gör även att vatten från befintlig sprinkleranläggning e.d. kan användas. Dessutom så innebär anordningens låga Vattenförbrukning att även mindre farkoster, t.ex. strids- och transportfordon, kan medföra tillräckligt med vätska för att kunna åstadkomma en effektiv kamouflerande dimma.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 521 767 s. PATENTKRAV

1. Metod att alstra en vätskedimma (3) för att åstadkomma kamouflering eller skenmål genom att en vätska (2) injiceras i en luftström (1), k ä n n e t e c k n a d a v - att luftströmmen (1) alstras i en luftkanal (10); - att luftströmmen ( 1) finfördelar vätskan (2) till vätskedroppar av bestämd storlek och sprider vätskedropparna som en dimma (3). a v att luftströmmen

2. Metod enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n at (1 ) har en hastighet av minst 30 m/s där vätskan injiceras_ a v att vätskan

3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n at (2) har ett tryck mindre än 100 bar, företrädesvis 0-50 bar. a v att

4. Metod enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t vätskan (2) injiceras genom ett eller flera munstycken (21) i luftkanalen (10).

5. Metod enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t a v att vätskedropparnas storlek styrs av luftströmmens hastighet.

6. Metod enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t a v att vätskan (2) huvudsakligen består av vatten med eller utan ämnen som t.ex. påverkar vätskedimmans absorbtionsegenskaper, vätskans sammanhållnings förmåga eller vätskans fryspunkt.

7. Metod enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t a v att luftströmmen (1) har en hastighet av minst 30 m/s, företrädesvis 30-150 m/s samt att vätskan har ett tryck mindre än 20 bar, företrädesvis 3-10 bar.

8. Anordning för att alstra en vätskedimma (3) för att åstadkomma kamouflering k ä n n e t e c k n a d a v att anordningen innefattar en luftkanal (10) som leder en luftström (1), samt ett munstycke (21) riktat mot luftströmmen (1) för att spruta in en vätskan (2) i luftströmmen (1) för finfördelning av vätskan till vätskedroppar av önskad storlek och spridning av vätskedropparna. 10 15 20 t 521 767 6

9. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att munstycket (21) sprutar in vätskan (2) i luftströmmen (1) efter det att luftströmmen lämnat luftkanalen (10).

10. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att munstycket (21) sprutar in vätskan i Iuftströmmen (1) innan luftströmmen (1) lämnar Iuftkanalen (10).

11. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d a v att munstycket (21) är anordnat i luftkanalens vägg (11).

12. Anordning enligt något av patentkraven 8-11, k ä n n e t e c k n at a v att vätskan (2) har ett tryck mindre än 20 bar, företrädesvis 3-10 bar

13. Anordning enligt något av patentkraven 8-12, k ä n n e t e c k n at a v att luftströmmen (1) har en hastighet av minst 30 m/s, företrädesvis 30-150 m/s.

14. Anordning enligt något av patentkraven 8-13, k ä n n e t e c k n at a v att vätskan (2) injiceras genom ett eller flera munstycken (21).

15. Anordning enligt något av patentkraven 8-14, k ä n n e t e c k n at a v att luftströmmens hastighet bestämmer dimmans spektrala egenskaper.