SE520736C2 - Kopplingsanordning för att sammankoppla två element - Google Patents

Description

25 30 520736 Om denna lösning används i en verktygsmaskin kan maskinen göras enklare och billigare än tidigare kända verktygsmaskiner eftersom kopplingsanordningen består endast av mekaniska komponenter. Tiden för att rigga en verktygsmaskin med denna koppling blir även kortare än för en maskin med en pneumatisk koppling eftersom kopplingen ej behöver demonteras.

Genom att vid en aspekt av uppfinningen utforma kopplingen så att den innefattar en första och en andra kopplingsdel, där den första kopplingsdelen är glidbart formanpassad till den andra delen så att den första delens inre yta samverkar med den andra delens yttre vid rörelse mellan öppet och låst läge, uppnås att kopplingen tar liten plats vid rörelse mellan öppet och låst läge.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är att kopplingsanordningen kan ges en förhållandevis begränsad utsträckning i radiell led i sin nedre del. Icke desto mindre förmår den utöva en stor låsande kraft. Detta gör det möjligt att bearbeta arbetsstycken med mindre centrumhål än tidigare.

I en fördelaktig utföringsform innefattar kopplingsanordningen en låsdel som är glidbart rörlig mellan två lägen i vilket andra läge låsdelen formlåser kopplingen. Genom formlåsningen krävs inga tillförda yttre krafter för att hålla kopplingen i låsläge och därmed låsa fast två maskinelement vid varandra. Därigenom fås en stark koppling med stor kraftupptagningsförrnåga.

Genom att utforma kopplingsanordningen så att den innefattar en fästanordning som är glidbart formanpassad till den första kopplingsdelens yttre yta, varvid fästanordningen fungerar som styrorgan för den första delens rörelse, fås en säker koppling som alltid styrs till rätt öppet respektive låst läge.

Genom att utforma den andra kopplingsdelen som ett delvis kulformat element och den första kopplingsdelen som minst två klyftliknande delar av ett väsentligen sfäriskt skal och att klyftoma kan glida på kulan, så är kopplingen rörlig,vilket underlättar i många applikationer. Exempelvis som dragkoppling mellan fordon eller vid bearbetning av 10 l5 20 25 520736 arbetsstycken i en verktygsmaskin, varvid arbetsstycket ej behöver vara exakt parallellt vid bearbetning.

Genom att utforma det kulforrnade elementet med en väsentligen plan övre yta som är anpassad att samverka med låsdelen samt en väsentligen plan undre yta som är anpassad att samverka med det maskinelement som ska fastlåsas vid ett annat maskinelement förenklas konstruktionen ytterligare.

Genom att fasa av klyftdelama på sina gavelytor ovanför det sfäriska skalet horisontella mittplan kan klyftdelama röra sig mellan ett öppet och ett låst läge, vilket ger en ändamålsenlig öppnings- och låsfunktion hos kopplingen.

Figurförteckning Figur l Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 visar schematiskt ett längdtvärsnitt av en föredragen utföringsform av en uppfinningsenlig kopplingsanordning i öppet läge visar schematiskt ett längdsnitt av en föredragen utföringsform av en uppfinningsenlig kopplingsanordning i stängt läge visar en sidovy av den i kopplingsanordningen ingående första kopplingsdelen visar en klyftdel av den i figur 3 visade kopplingsdelen visar en vy uppifrån av den första kopplingsdelen vi;:- 10 15 20 25 30 520736 Beskrivning av utföringsexempel Figur 1 visar en verktygsmaskin (1) utrustad med en kopplingsanordning (2) enligt uppfinningen. Kopplingsanordningen (2) är anordnad att sammankoppla två i verktygsmaskinen ingående maskinelement (3, 4) för att i sammankopplat läge överföra i första hand drag- och tryckkrafter. I utföringsexemplet utgörs verktygsmaskinen ( 1) av en kuggfräsmaskin innefattande en övre maskindel (3) och en undre maskindel (4). Vid den övre maskindelen (3), som är rörligt infást i en ej visad slid, är kopplingsanordningen (2) anordnad. Den undre maskindelen (4) innefattar en fixturdel (5) som kan uppbära ett arbetsstycke (6), exempelvis ett kugghjul. Fixturdelen (5), som är anordnat vid ett ej visat maskinbord, har en styrning där en centreringsdorn (7) är anordnad.

I det visade utföringsexemplet innefattar den övre maskindelen (3) en stöddel (25) som uppbär kopplingsanordningen (2). Stöddelen (25) är fäst på konventionellt sätt (ej visat) vid den övre maskindelen medelst exempelvis skruvar. Man kan även tänka sig att kopplingsanordningen (2) fästs direkt på den övre maskindelen (3) utan stöddel.

Kopplingsanordningen (2) innefattar en koppling (8), ett kopplingsfáste (23, 24) samt en låsdel (18). Låsdelen (18) påverkar kopplingen att röra sig mellan ett första öppet och ett andra läsande läge. Kopplingsfästet (23, 24) uppbär kopplingen (8) och styr rörelsen hos dess ingående delar mellan nämnda lägen. I det andra läget fonnlåses kopplingen (8) medelst låsdelen (18) varvid maskindelama (3, 4) är fast sammankopplade med hjälp av kopplingen (8).

Kopplingsfästet (23, 24) är löstagbart fastsatt vid stöddelen (25) medelst distansskmvar (26) (varav endast en visas i figuren) eller något likvärdigt fästelement. Vid Stöddelen (25) och kopplingsfästet (23, 24) är en skyddsbälg (30) anordnad med konventionella fästelement såsom skruvar (31, 32). Skyddsbälgen (30) bildar ett hölje över området mellan Stöddelen (25) och kopplingsfastet (23, 24) och förhindrar smuts och damm att komma in i detta område. I nämnda område är åtminstone ett första rörelseöverförande element (37) anordnat mellan stöddelen (25) och kopplingsfästet (23, 24). Detta första rörelseöverförande element (37) utgörs lämpligen av en cirkulär tryckfj äder som trycker 10 15 20 25 30 520736 stöddelen (25) och kopplingsfästet (23, 24) ifrån varandra. Nämnda element (37) kan även utgöras av exempelvis en pneumatisk eller hydraulisk kolv.

Icentrum av kopplingsfästet (23, 24) finns en genomgående urtagning (28) som sträcker sig axiellt längs kopplingsfästets vertikalplan. I nämnda urtagning (28) är låsdelen (18) rörligt anordnad. I utföringsexemplet är låsdelen (18) fastgängad i stöddelen (25), men den kan även exempelvis fästas med en skruv eller nit. Låsdelen (18) kan även fästas direkt på den övre maskindelen (3). Kopplingsfästet (23, 24) är anordnad att uppbära kopplingen (8), varvid ytor (21, 33, 34) hos låsdelen ( 18) och kopplingsfästet (23, 24) samverkar med ytor (22, 35) hos kopplingen så att kopplingen kan styras mellan ett första öppet och ett andra låst läge. Kopplingsfästets styrytor (33, 34) är formanpassade efter kopplingens yttre form på så vis att kopplingen kan glida på dessa ytor. 1 kopplingsfästet (23, 24) är ett eller flera rörelseöverförande element (12) anordnade.

Dessa har till uppgift att föra kopplingen (8) från det låsta läget till det öppna läget.

Kopplingsfästet (23, 24) enligt utföringsexemplet innefattar ett yttre (23) och ett inre (24) styrelement som medelst skruvar (27) är förbundna till en enhet. I figuren visas endast en skruv (27), men lämpligen finns ett antal skruvar jämnt fördelade längs en väsentligen cirkulär bana runt kopplingsfästet på lämpligt avstånd från kopplingstästets centrum.

Kopplingsfästet (23, 24) är tvådelat för att möjliggöra montering av kopplingen. Det inre styrelementet (24) har åtminstone en urtagningar där nämnda rörelseöverförande element ( 12) är anordnat. Vid det yttre styrelementets (23) yttre yta är ett spännorgan (36) anordnat, medelst ett fastelement (39), för att spänna fast arbetsstycket (6) i verktygsmaskinen.

Kopplingen (8) innefattar en första kopplingsdel (9) och en andra kopplingsdel (10). Den första kopplingsdelen (9) är utformad som ett väsentligen sfäriskt skal delat i dess axiella riktning i ett antal, företrädesvis tre, väsentligen lika stora klyftliknande skaldelar (11).

Skaldelama (1 l) kan även tänkas vara bågforrnade. Vardera skaldelen (1 1) är ihopkopplad med ovan nämnda rörelseöverförande element (12). I exemplet enligt figur 1 utgörs det rörelseöverförande elementet av dragfiädrar (12), en per skaldel, som är fasta med skruvar (13) i respektive skaldel (l 1) och fästa medelst skruvförband (29) i det inre styrelementet 10 15 20 25 30 520736 6 (24). Även andra rörelseöverförande element är tänkbara, såsom tryckluft, hydraulik, men dragfjädrar ger en enkel mekanisk lösning. Den första kopplingsdelen (9) beskrivs mer i detalj i figur 3-5.

Den andra kopplingsdelen (10) är anordnad innanför den första kopplingsdelen (9), vars skaldelar väsentligen omsluter nämnda andra kopplingsdel (10). De två kopplingsdelama (9, 10) har formanpassade mot varandra angränsande ytor så att de kan röra sig glidbart relativt varandra. Den andra kopplingsdelen (10) är anordnad att samverka med den undre maskindelen (4) vid låsning av kopplingen (8). Nämnda kopplingsdel (10) är utformad som en väsentligen sfärisk kula med en stympad övre (14) respektive nedre (15) del. I figuren visas den sfariska kulan delvis uppbruten för tydlighets skull. Man kan även tänka sig att kopplingsdelen (10) är utformad som ett element med bågfonnad yta. Kulans nedre del (15) har en väsentligen plan yta som är anordnad att samverka med centreringsdomen (7), företrädesvis en vid dess övre del utformad knopp (38), vid låsning av kopplingen (8).

Kulan har en yttre yta (20) som är glidbart forinanpassad till skaldelarnas inre yta (19), så att skaldelarna (l l) kan glida längs kulan mellan ett första och ett andra läge. Vid kulans övre del (14) är ett styrelement (16), i exemplet en platta försedd med ett cylindriskt skaft, anordnat. Styrelementet (16) kan vara en integrerad del av den andra kopplingsdelen (10), men kan även vara en separat komponent som fästs med hjälp av ett lämpligt fástförband, vid nämnda kopplingsdel (10). Styrelementet (16) är anordnat i ett urtag (17) i låsdelen (18), som i sin tur är fast eller löstagbart anordnad vid stöddelen (3). Det finns ett litet spel mellan låsdelen (18) och Styrelementet ( 16), varför Styrelementet kan röra sig något radiellt i urtagningen (17). Styrelementet (16) gör att kulans vridrörelse begränsas och att kulan (10) ej kan rotera kring sin horisontella centrumlinje, men röra sig begränsat tack vara nämnda spel.

Låsdelen (18) utgörs i exemplet av en cylindrisk kolv som är fastgängad i stöddelen (25) och kan förskjutas i vertikal led mellan ett första och ett andra läge. En delyta (21) av låsdelen, i exemplet en avfasning på nederdelen av nämnda kolv, är anordnad att påverka en delyta (22) av den första kopplingsdelen (9) så att även närrmda kopplingsdel (9) rör sig mellan ett första och andra läge när låsdelen (18) förskjuts mellan sina lägen. Mellan låsdelen (18) och kopplingsfastet (23, 24) finns ett litet spel och även mellan de två 10 15 20 25 30 520736 kopplingsdelama (9, 10). Spelet är i storleksordningen en tiondels millimeter. Detta gör att kopplingen kan pendla något, vilket medför att spärmdelen (3 6) kan ställa in sig efter arbetsstyckets plan i och med att den undre maskindelen som arbetsstycket vilar på är stationär. Ett arbetsstycke som är fastspänt och ska bearbetas behöver därför ej vara fastspänt exakt parallellt med verktygsmaskinens horisontalplan för att uppnå optimalt resultat vid bearbetning. Kopplingen tillåter alltså en viss avvikelse vid linjeringen, dvs inställningen mellan den övre maskindelens (3) och den undre maskindelens (4) horisontella plan.

Figur 3 visar en sidovy av den första kopplingsdelen (9) med dess inre struktur och den inneslutna andra kopplingsdelen (10) ritade med streckade linjer. Varje skaldel (1 1) är avfasad på sina mot varandra stående gavelytor (40) på ett område motsvarande väsentligen halva gavelytans utsträckning i vertikalled med utgångspunkt från ett horisontellt symmetriplan (60) för den fiktiva sfären som kopplingsdelen (9) utgör en del av. I utföringsexemplet är tårtbitsforrnade segment bortfasade, linjärt från området kring sfärens horisontella symmetriplan till dess ena ände (i figuren den övre änden). Därmed är respektive skaldels periferiella båglängd (a) på ett godtyckligt avstånd (X) från sfärens ena fiktiva pol (41) mindre än Omkretsen (b) på samma avstånd (x) från sfárens andra fiktiva pol (42), förutsatt att nämnda avstånd (x) är högst lika med avståndet mellan en fiktiv pol (41 , 42) och sfärens horisontella symmetriplan (d.v.s. x S sfarens radie). I utföringsexemplet är avfasningen gjord på skaldelarnas övre halva, men skaldelarnas kan naturligtvis vara avfasade på sin nedre halva istället. Nämnda avfasning möjliggör en vridrörelse av skaldelama (1 1) utmed den andra kopplingsdelen (10) mellan ett första och ett andra läge. Avfasningarnas storlek dimensioneras efter den öppning som krävs för fri passage av den maskindel som ska omslutas, i utföringsexemplet centreringsdomens knopp (3 8). I utföringsexemplet är en avfasning på ca 10° från skaldelens vertikala gavelyta föreslagen. Skaldelarnas undre halvor utgör sammanslagna en halv sfar med stympad botten. Detta gör att den första kopplingsdelen (9) kan hålla en maskindel (4) fastlåst mot det andra kopplingsdelen (10) i sitt andra låsta läge. Respektive skaldel (l 1) har en godstj ocklek (t) som är dimensionerad efter kopplingens användningsområde och är tillverkad av exempelvis seghärdat stål, brons, plast järn. Kopplingen i utföringsexemplet är tillverkad i seghärdat stål och godstj ockleken är mellan 5 och 10 10 15 20 25 30 . ' . i i . 520736 mm, företrädesvis 8 mm. I ena änden (50) av den första kopplingsdelen finns urtagningar (51) i skaldelama som tillsammans väsentligen motsvarar formen av den maskindel (38) som hålls fast av kopplingen. Iden andra änden (52) finns på motsvarande sätt uitagningar (53) som tillsammans är anordnade att motta låsdelen (18).

Fig. 4 visar en i den första kopplingsdelen ingående skaldel (1 1). Där framgår tydligare gavelytans uppdelning i en avfasad del (43) och en ofasad del (44). Den ofasade delen (44) motsvarar snittytan för en vertikalt itusågad sfär. I figuren framgår även tydligare den första kopplingsdelens inre yta ( 19) som är anpassad att glida på den andra kopplingsdelens yttre yta (20), samt dess yttre yta (35) som är anpassad att glida längs kopplingsfästets styrytor (33, 34). I figuren visas även den första kopplingsdelens delyta (22), som i exemplet utgörs av en snedställd urtagning i skaldelens inre vägg och som är formanpassad att samverka med låsdelens delyta (21). Den i figuren visade skaldelen (1 1) är försedd med ett fästelement (13) för tidigare nämnda rörelseöverförande element (12). l fig. 5 visas den första kopplingsdelen (9) sedd uppifrån, tänkt att omsluta den ej visade andra kopplingsdelen. Kopplingsdelen (9) i figuren innefattar tre skaldelar, vilket ger en stark koppling med god funktion. Minimum är två skaldelar för att kunna öppna kopplingen, men fler skaldelar är dock tänkbart. Figuren visar hur skaldelarnas gavelytor (40) är anordnade mitt för varandra samt att den nedre delen av dess gavelytor (44) är utformade så att avståndet mellan skaldelarna i detta nedre område är väsentligen konstant. Detta avstånd bör vara så litet som möjligt, ett typiskt avstånd är ca 1 millimeter. De övre delen av gavelytoma (43) har ett inbördes avstånd som växer linjärt från den nedre delen (44) upp till kopplingsdelens övre ände. I figuren visas skaldelen (9) i sitt andra låsta läge. När skaldelen (9) har vridits till sitt första öppna läge, som bestäms av utformningen på låsdelens fasning (21), är den övre delen av gavelytoma (43) belägna med ett relativt litet avstånd emellan sig. De nedre delarna av gavelytoma (44) uppvisar samtidigt en tårtbitsliknande öppning mellan sig.

Tillverkning av ovan beskrivna första kopplingsdel går till så att ur ett ämne svarvas en sfärisk kula. Därefter svarvas den ena änden av, i utföringsexemplet den övre änden (52).

Kulans inre fräses sedan ur så att önskad inre form uppnås, vilket i exemplet innebär att 10 15 20 25 30 U :in 520736 utrymme för den andra kopplingsdelen (10) samt urtag (51, 53) för centreringsdomens knopp och låsdelen bildas. Slutligen delas kulan i önskat antal skaldelar och varje skaldels övre gavelyta avfasas. lordningställande av en verktygsmaskin, innefattande ett dess operationer styrande elektrohydrauliskt styrsystem, för utförande av bearbetningsoperation går till på följande sätt: Arbetsstycket (6) träs över centreringsdomen (7) så att den vilar på fixturdelen (5).

Därefter sänks, medelst exempelvis en hydraulcylinder, maskinens övre del (3) och den vid denna del anordnade kopplingsanordningen (2) axiellt nedåt tills den andra kopplingsdelens nedre del (15) kommer i kontakt med centrerdomens knopp (38). Detta gör att den andra kopplingsdelens (10) axiella rörelse upphör samtidigt som maskinens övre del (3) fortsätter att röra sig nedåt vilket är möjligt tack vare mellanrummet mellan dess stöddel (25) och kopplingsfastet (23, 24). I och med den andra kopplingsdelens (10) kontakt med centrerdornens knopp (38) avstannar även kopplingsfastets (23, 24) axiella rörelse.

Eftersom låsdelen (18) är direkt eller indirekt fastsatt vid den övre maskindelen (3) så förskjuts även denna axiellt genom urtagningen i kopplingsfästet (23, 24). Kopplingsfästet (23, 24) är som nämnts ovan stationärt under denna förflyttning, vilket medför att tryckfjädern (37), som är anordnade mellan stöddelen (25) och kopplingsfastet (23, 24), trycks ihop. Låsdelen (18) påverkar i sin tur via sina delytor (21) den första kopplingsdelens delytor (22) så att skaldelarna (11) vrids, mot verkan av dragfjädramas (12) kraft, varvid skaldelamas inre ytor (19) glider på den andra kopplingsdelens yttre yta (20) från sitt första öppna läge (visas i fig. 1) till sitt andra stängda läge (visas i fig. 2).

Kopplingsfästets styrytor (33, 34) styr skaldelamas rörelse genom glidkontakt med skaldelamas yttre ytor (35). l och med att låsdelen (18) därmed tränger undan skaldelama (1 1) glider den ner i kopplingen (8) innanför skaldelarna (1 1) tills den vilar mot styrelementet (16) vid den andra kopplingsdelens övre del (14). Därigenom sluts skaldelarna kring centrerdornens fästknopp (38). Låsdelen (18) kommer med sitt läge inne i kopplingen (8) utgöra en säker låsning som hindrar skaldelarna att öppna sig. I och med 10 15 20 25 30 520756 ï3ïäßf«¿~ 10 att det är låsdelen (18) håller kopplingen låst så behöver kopplingsfästet (23, 24) ej utöva någon sammanpressande kraft på kopplingen (8). Därmed kan kopplingsfastet (23, 24) ha en relativ liten radiell utbredning. Tack vare detta och att nämnda fäste (23, 24) ej vidgas radiellt vid öppning av kopplingen (8) kan arbetsstyckets centrumhål vara mindre än tidigare.

När låsdelen (18) har låst kopplingen (8) och verktygsmaskinens spännorgan (36) är belägna på ett förutbestämt avstånd från arbetsstycket (6) så signalerar en givare till verktygsmaskinen att stoppa den övre maskindelens rörelse. Arbetsstycket (6) centreras därefter på känt sätt. Se exempelvis SE 500 166. När centreringen är klar avges en signal från centreringsdomet (7) till styrsystemet. Vid signalering dras domet (7) axiellt nedåt, exempelvis med hjälp av en ej visad hydraulcylinder, så att spännorganet (36) spänner an mot arbetsstycket (6). Därefter bearbetas arbetsstycket.

Efter avslutad bearbetning förs domet (7) axiellt uppåt till sitt utgångsläge, den nedåtdragande kraften på centreringsdornet (7) släpps och en signal går då till maskinens övre del (3) att återvända till sitt utgångsläge. Samtidigt går en signal till centreringsdornet (7) som intar sitt ocentrerade läge. När maskinens övre del (3) förs axiellt uppåt så pressas kopplingsfästet (23, 24) och stöddelen (25) isär av tryckfjädern (37), men kopplingen (8) hålls stängd. När den övre maskindelen (3) rör sig uppåt rör sig även låsdelen (18) uppåt eftersom den är anordnad vid den övre maskindelen (3).

Förskjutningen uppåt begränsas av distansskruven (26) och avstannar när distansskruvens huvud går emot en yta i stöddelen (25). Därmed dras låsdelen (18) ur sitt forrnlåsande ingrepp med kopplingen (8), varvid dragfjädrarna (12) automatiskt återför skaldelama (1 1) till sina första öppna lägen. Kopplingen (8) är därmed öppen och centreringsdomens knopp (38) kan föras ur kopplingsanordningen och det bearbetade arbetsstycket avlägsnas.

Utföringsexemplet visar endast användning av kopplingsanordningen i en verktygsmaskin, men kopplingsanordningen enligt uppfinningen skulle även kunna användas vid applikationer där en stark och enkel sammankoppling av två element krävs.

Exempelvis vid koppling mellan ett fordon och ett släp, i dragdriftmaskiner eller i lyftverktyg.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 1. 520736 11 Patentkrav Kopplingsanordning (2) för att sammankoppla två element (3, 4), vilken kopplingsanordning innefattar en koppling (8) som är anordnad vid ett av elementen (3) och som innefattar en första kopplingsdel (9) som är rörlig mellan ett första och ett andra läge, i vilket andra läge kopplingen samverkar med det andra elementet och dänned låser fast det ena elementet (3) med det andra elementet (4) kännetecknad av att kopplingen innefattar en andra kopplingsdel (10) som är formanpassad till den första kopplingsdelen (9), varvid den första kopplingsdelen (9) väsentligen omsluter den andra kopplingsdelen (10) både i det första öppna läget och det andra stängda läget, varvid den forsta kopplingsdelen (9) är glidbart rörlig mellan nämnda lägen längs en bågforrnig yta. Kopplingsanordning enligt patentkravet 1 kännetecknad av att den forsta kopplingsdelen har en inre yta (19) som glidbart samverkar med den andra kopplingsdelens yttre yta (20) vid rörelse mellan nämnda forsta och det andra läge. Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 1-2 kännetecknad av att nämnda anordning (2) innefattar en fästanordning (23, 24) som uppbär kopplingen (8) och är glidbart forrnanpassad till den första kopplingsdelen (9), varvid fästanordningen (23, 24) fungerar som styrorgan för den första kopplingsdelens rörelse mellan nämnda två lägen. Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 1-3 kännetecknad av att nämnda anordning (2) innefattar en, mellan ett första och ett andra läge glidbart rörlig, låsdel (18) som är direkt eller indirekt förbunden med det första elementet (3) och står i ytkontakt (21 , 22) med kopplingen, varigenom låsdelen (18) när den rör sig mellan sina två lägen påverkar den första kopplingsdelen (9) att röra sig mellan sitt första och andra läge. Kopplingsanordning enligt patentkravet 4 kännetecknad av att låsdelen (18) i sitt andra läge fonnlåser kopplingen (8). 10 15 20 25 30 10. 520736 12 Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 2-5 känneteckad av att den andra kopplingsdelen ( 10) innefattar ett delvis kulformat element, företrädesvis en sfärisk kula med en väsentligen sfärisk yttre yta (20) samt en stympad övre (14)och nedre del (15). Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 2-6 kännetecknad av att den första kopplingsdelen (9) är utformad som en del av ett väsentligen sfäriskt skal som är axiellt indelat i minst två, företrädesvis tre, klyftliknande skaldelar(11), varvid varje skaldel (1 1) har en invändig yta (19) som anpassad att glida på den andra kopplingsdelens yttre yta (20). Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 6-7 kännetecknad av att det kulformade elementet (10) dels innefattar en övre väsentligen plan yta (14) där ett styrelement (16) är anordnat att samverka med låsdelen (18) så att det kulfonnade elementet (10) ej kan rotera kring sin horisontella symmetriaxel, dels innefattar en undre väsentligen plan yta (15) som är anordnad att samverka med den andra elementet (4) vid ihopkoppling med det första elementet (3). Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 7-8 kännetecknad av att skaldelarna (11) har gavelytor (40) som är avfasade på ett område motsvarande väsentligen halva gavelytans utbredning i vertikalled med utgångspunkt från ett horisontellt symmetriplan för en fiktiv sfär som den första kopplingsdelen (9) utgör en del av, varvid respektive skals yttre omkrets (a) i ena änden är mindre än den yttre Omkretsen (b) i den andra änden för att möjliggöra skaldelamas rörelse mellan det första och det andra läget, i vilket andra läge skaldelama (1 l) håller det andra elementet (4) fastlåst mot kulelementet (10). Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 1-9 kännetecknad av att kopplingsanordning (2) är anordnad i en verktygsmaskin och att elementen (3,4) utgörs av verktygsmaskinens övre (3) respektive nedre (4) delar, van/id den nedre delen (4) innefattar en centreringsdom (7), vars knopp (38) är anordnad att fastlåsas av kopplingen (8).