SE520610C2 - Friktionskoppling med tryckplatta - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 520 610 2 problemfri funktion av den förslitningen hos friktionsbeläggen kompenserande efterin- ställningsanordningen ges. Vidare ska aggregatet vara framställbart på särskilt enkelt och kostnadsgynrisamt sätt.

Enligt uppfinningen uppnås detta genom att en den axiella spridningen av läget för manövreringsmedlet eller den axiella spridningen av läget för de genom urkopplaren påverkade avsnitten av manövreringsmedlet i förhållande till urkopplaren eller urkopp- lingsmedlet utjäninande anordning är anordnad. En sådan anordning är särskilt av fördel vid kopplingsaggregat, vid vilka enligt en utformning av uppfinningen i beroende av åtminstone friktionsbeläggens förslitning manövreringsmedlen förskjutes i den axiella riktningen av urkopplingsrörelsen, då därigenom en praktiskt taget spelfri kraftöverföring kan säkerställas mellan urkopplaren eller urkopplingsmedlet och manövreringsmedlen. Därigenom garanteras även att manövreringsmedlet alltid kan förflyttas med samma belopp. I kraftflödet mellan urkopplaren och/eller urkopplingsmedlet och manövreringsmedlen kan praktiskt taget inget spel förekomma.

Särskilt fördelaktigt kan det vara om utjärnningsanordningen är anordnad eller verksam axiellt mellan utkopplaren och manövreringsmedlen. Utjämningsanordningen kan emellertid även anordnas på ett annat ställe, t.ex. verkningsmässigt mellan urkopplare och urkopplingsmedel. I förbindelse med föreliggande uppfinning är det fördelaktigt om urkopplaren är upptagen på en företrädesvis växelsidigt anordnat axiell styrning, såsom t.ex. ett en växelingángsaxel omgivande styrrör.

Speciellt vid kopplingsaggregat med en friktionskoppling, som uppvisar ett på mottryckplattan fastsättbart lock, såsom t.ex. plåtlock, med en mot urkopplaren vänd botten, kan det vara lärnpligt om urkopplingsanordningen är anordnad eller verksam axiellt mellan manövreringsmedlen och bottnen. Vidare kan det vara av fördel om anpressningsfiädern är bildad genom en mellan ett kopplingslock och tryckplattan axiellt förspännbar tallrikstjäder, som uppvisar en fjädrande ringforrnig grundkropp och från denna radiellt inåt förlöpande, manövreringsmedlet bildande tungor.

För att garantera en problemfri efterinställning genom utjämningsanordningen kan det vara speciellt fördelaktigt, om denna i inkopplat tillstånd för kopplingsaggregatet eller för friktionskopplingen automatiskt eller självgående garanterar den önskade efterinställningen, under det att manövreringen av friktionskopplingen emellertid självgående eller automatiskt blockeras.

Utjämningsanordningen kan uppvisa en ringforrnig konstruktionsdel, som även i P32724SE0l/ LK 10 15 20 25 30 520 610 3 inkopplat tillstånd för friktionskopplingen axiellt ligger an mot manövreringsmedlen. Genom denna ringformiga konstruktionsdel kan det sig eventuellt förändrande avståndet mellan påverkningspartiema hos manövreringsmedlet och urkopplaren utjämnas. För funktionen hos utjämningsanordningen kan det vara fördelaktigt om denna har i axiell riktning stigande efterinställningsramper eller upplöpningsramper, varvid dessa kan vara anordnade på den ringformiga konstruktionsdelen.

Upplöpningsrampema kan samverka med cylinderformiga eller kulliknande avrullningskroppar för efterinställningen. Speciellt fördelaktigt kan det emellertid vara om upplöpsningramperna samarbetar med motupplöpningsramper, då genom motsvarande val av upplöpningsvinkel för dessa ramper ett självhämmande vid axiell förspänning av ramperna kan ske. Motupplöpningsramperna kan likaså vara uppburna av en ringforrnig konstruktions- del.

För att garantera en prisgynnsam framställning av friktionskopplingen kan det vidare vara av fördel om åtminstone en del av utjämningsanordningen är framställd av plastmaterial.

Sådana plastmaterialdelar kan framställas genom formsprutning. Som plastmaterial lämpar sig pâ särskilt fördelaktigt sätt termoplaster, såsom t.ex. polyamid.

På särskilt fördelaktigt sätt kan de efterinställningsramperna uppvisande konstruk- tionsdelama vara förskjutbara i axiell riktning vid manövreringen av kopplingsaggregatet eller friktionskopplingen. Vidare kan det vara lämpligt om de upplöpningsrampema och motupplöpningsramperna bärande konstruktionsdelarna är inbördes vridbara, varvid en av dessa konstruktionsdelar kan vara vridfast i förhållande till friktionskopplingen, speciellt i förhållande till kopplingslocket.

Enligt en ytterligare uppfinningstanke kan utjämningsanordningen vara utformad pá så sätt, att den - betraktat i kopplingsaggregatets urkopplingsriktning - verkar frihjulsliknande eller efteririställes, men ändå i den urkopplingsriktningen motsatta riktningen är själv- hämmande. För detta kan upplöpningsrampema och/eller motupplöpningsramperna vara utformade på så sätt, att de i axiell riktning har en stigningsvinkel, som ligger mellan 5 och 20°, företrädesvis i storleksordningen av 7 till l1°. På fördelaktigt sätt bildas efterinställnings- ramperna på så sätt att en självhämning sker genom friktionsingrepp. Det ska således i varje fall vara garanterat, att efteririställningsramperria har ett självhämrnande ingrepp, så att inga ytterligare medel är erforderliga, för att undvika en oönskad återställning. Vid behov kan emellertid sådana medel vara anordnade.

För att garantera en problemfri funktion hos den självverkande utjämningsanordning- P32724SEO l/LK 10 15 20 25 30 520 61@,,.,,__, 4 en kan det vara lämpligt om åtminstone en upplöpningsramperna och/eller en motupplöpnings- ramperna bärande konstruktionsdel är fiäderpåverkad i efterinställningsriktning. Fjäderpåver- kan kan därvid på fördelaktigt sätt ske på så sätt, att funktionen, hos de övriga fjädrarna, såsom speciellt anpressnings- eller tallrikstjädern och den det axiellt eftergivliga motlagret påverkande fjädern, inte alls eller praktiskt taget inte påverkas. En särskilt fördelaktig utformning kan garanteras genom att de upplöpningsrarnperna och motupplöpriingsramperna uppvisande konstruktionsdelama påverkas eller förspânnes genom åtminstone ett mellan dessa anordnat kraftmagasin, såsom en skruvfjäder, i efterinställningsriktning. Genom en sådan inspänning pressas dessa båda konstruktionsdelar, betraktat i axiell riktning, i motsatta riktningar, alltså medelst kraftmagasinet och efterinställningsrarnpema axiellt bort från varandra. Vid inkopplad koppling kan därigenom utjämningsanordningen vara spelfritt inspänd mellan påverknirigspartier hos manövreringsmedlet och kopplingslocket och/eller urkopplaren.

Enligt en särskilt fördelaktig utformning av uppfinningen kan kopplingsaggregatet uppvisa en anordning, för begränsning av urkopplingsförflyttningen av åtminstone manövreringsmedlet. För detta kan ett begränsningsanslag vara anordnat, som begränsar sträckan för urkopplaren och/eller urkopplingsmedlet i urkopplingsriktningen. Begränsnings- anslaget kan på fördelaktigt sätt vara bildat genom att en utjämningsanordningen bildande konstruktionsdel efter en bestämd urkopplingssträcka slår mot kopplingslocket. Begränsningen kan emellertid även ske genom att urkopplaren uppvisar partier, som efter en bestämd urkopplingssträcka kommer till anliggning mot en axiellt fast konstruktionsdel. Vidare kan det vara fördelaktigt om urkopplaren även i inkopplingsriktningen uppvisar en begränsning, som likaså kan vara bildad genom ett anslag. På fördelaktigt sätt är utjämningsanordningen utformad på så sätt, att medelst denna är urkopplaren i kopplingsaggregatets inkopplade tillstånd axiellt understödd. Den konstanta förflyttningssträckan för kopplingsaggregatet kan även garanteras genom att en utjämningsanordníngen bildande konstruktionsdel i urkopplings- riktning och inkopplingsriktning uppvisar verksamma vägbegränsningspartier, som samverkar med anslagspartier. På fördelaktigt sätt kan denna konstruktionsdel vara bildad genom den av urkopplaren påverkade konstruktionsdelen hos utjämningsanordningen, varvid be- gränsningsanslagen kan vara anordnade på kopplingslocket eller vara bildade genom detta lock. Begränsníngen av kopplingsaggregatets förflyttningssträcka kan emellertid även ske genom att motsvarande anslag anordnas pà den urkopplaren i axiell riktning styrande konstruktionsdelen. Företrädesvis samverkar dessa anslag med en konstruktionsdel, som är P32724SEO l/LK 10 15 20 25 30 520 610 5 förbunden med en icke roterande lagerring hos urkopplaren. Begräsningen av urkopplingssträckan i åtminstone en axiell riktning kan emellertid även ske genom den roterande lagerringen hos urkopplaren och en med denna roterande konstruktionsdel, såsom t.ex. kopplingslocket.

Enligt en ytterligare urformning av uppfinningen kan det, speciellt för minimering av urkopplingskraftförloppet eller av den maximalt erforderliga urkopplingskraften, vara särskilt fördelaktigt, om medel är anordnade, som under urkopplingsförloppet åtminstone över ett delparti av förflyttningssträckan för manövreringsmedlet åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen eller kopplingsskivan överförbara momentet. Dessa medel kan exempelvis vara bildade genom en s.k. beläggfjädring, som är anordnade mellan friktionsbe- läggen hos den mellan tryckplatta och mottryckplatta inklämbara kopplingsskivan.

En särskilt fördelaktig utformning av en friktionskoppling enligt uppfinningen kan uppnås genom att anpressningsfiädern, som företrädesvis kan vara bildad genom en tallriksfjäder, är svångbart stödd mot locket mellan två upplag, av vilka det mot tryckplattan vända är fiäderbelastat i riktning mot anpressningsfjädern varvid den av anpressningsfjädern vid urkopplingen av friktionskopplingen mot det fjäderbelastade stödet utövade maximala urkopplingskraften vid beläggförslitníng ökar och blir större än den på det fjäderbelastade stödet inverkande motkraften eller stödkraften. Vid användning av för vridmomentöverföring mellan tryckplattan och kopplingslocket anordnade bladfjäderelement och/eller av en s.k. beläggfjädring, såsom en exempelvis redan känd genom DE-OS 36 31 863, måste de av dessa fjädrar pá anpressningsfjädern utövade krafterna vid fastställandet av kraften, som inverkar på det fjäderbelastade stödet, tas hänsyn till, nämligen eftersom dessa krafter överlagras. Det betyder således att den vid förekomsten av en tillräcklig beläggförslitning kortfristigt sig inställande ökade urkopplingskraften måste vara större än den av de ovan nämnda krafterna uppstående och till tallriksfiäderns rotationsdiameter hänförda resulterande kraften, för att möjliggöra en efterinställning. Särskilt lämpligt kan det vara om det fläderbelastade stödet är axiellt förskjutbart. På fördelaktigt sätt kan anpressningstallriksfjädern uppvisa en sådan fiäderkaraktäristik att utgående från sitt konstruktivt definierade inmonteringsläge i friktionskopplingen, vid en genom friktionsbeläggförslitning beroende avlastning den av denna påförbara kraften och därmed även nivån på urkopplingskraftförloppet ökar och vid en i förhållande till det definierade inmonteringsläget mer deforrnerat eller förspänt läge den av demia påförbara maxirnalkraften avtar vid ett urkopplingsförlopp. Genom ett sådant arrangemang och utformning av anpressningstallriksf] ädem kan garanteras att vid uppträdande P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 520 610 6 beläggförslitning det alltid åter kan inställas en jämvikt, åtminstone mellan den maximala urkopplingskraften för friktionskopplingen och den på det fiäderbelastade stödet inverkande motkraften eller den i området av avrullningsdiarnetern på anpressningstallriksflädern inverkande resulterande motkraften.

Kopplingsaggregatet eller friktionskopplingen kan på fördelaktigt sätt vara uppbyggt på så sätt, att de axiellt förskjutbara, fjäderbelastade stöden medelst förslitningsreserverna hos friktionskopplingen gemensamt förflyttas med tryckplattan. Under den, betraktat under friktionskopplingens livslängd, gradvis eller i små steg skeende efterinställningen av efterinställningsanordningen kan det tjäderbelastade stödet vara något förskjutbart i riktning mot tryckplattan. Genom denna förskjutning kan garanteras att den då mot tryckplattan stödande tallriksfjädern genomgår en ytterligare deformation, så att den av denna utövade kraften, såsom redan omnämnts, avtar, till dess att den på det fjäderbelastade stödet inverkande motkraften eller den redan omnämnda resulterande motkraften är i jämvikt med urkopplingskraften. Vid förskjutning av det fiäderbelastade stödet avtar således den maximala urkopplingskraften hos kopplingen eller anpressningstallriksfjädern åter. Särskilt fördelaktigt kan det vara om anpressningstallriksfiädern är inbyggd i friktionskopplingen på så sätt, att den åtminstone över en del av urkopplingsorrirådet, företrädesvis praktiskt taget över hela urkopplingsområdet för kopplingen har en sjunkande kraft-väg-karaktäristik. Anpressnings- tjäderns inmonteringsläge kan därvid vara på så sätt att i urkopplat tillstånd för friktionskop- plingen anpressningsfjädem praktiskt taget uppnår minimum eller dalpunkten för sitt sinusforrniga kraft-väg-förlopp.

Den på det tjäderbelastade stödet utövade motkraften kan på fördelaktigt sätt alstras genom ett kraftmagasin, som huvudsakligen páför en konstant kraft, åtminstone över det avsedda efterinställningsområdet. På särskilt fördelaktigt sätt lämpar sig för detta en på motsvarande sätt utformad och i förspänt tillstånd i friktionskopplingen inbyggd tallriksfjäder.

Uppfinningen är inte bara begränsad till de ovan beskrivna friktionskopplingarna, utan är i allmänhet användbar vid friktionskopplingar eller kopplingsaggregat med en åtminstone förslitningen av kopplingsskivans friktionsbelägg kompenserande efteririställriings- anordning.

Uppñnningen avser vidare en friktionskoppling, speciellt för motorfordon, med en tryckplatta, som är vridfast men axiellt begränsat förskjutbart förbunden med ett lock, varvid mellan lock och tryckplatta en anpressningstallrilcsfjäder axiellt inspänd, vilken dels är svängbar kring en av locket buren svänglagring och dels påverkar tryckplattan i riktning mot P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 7 en mellan demia och en grundtryckplatta, såsom ett svänghjul, inklämbar kopplingsskiva, - varvid en förslitningen av friktionsbeläggen på kopplingsskivan kompenserande efterin- ställningsanordning är anordnad.

Automatiska efterinställningsanordningar, vilka ska åstadkomma en i praktiken konstant kraftpåverkan av tryckplattan genom anpressningstallriksfjädern är exempelvis kända genom DE-OS 29 16 755 och 35 18 781. De i beroende av åtminstone en sensor inställbara efterinställningsanordningarna är därvid anordnade eller verksamma mellan tryckskivan och anpressningstallriksfiädem. Till följd av tryckskivans fastlänkning vid locket medelst tangentiellt anordnade bladfiädrar - vilkas kraft, eftersom denna är motriktad mot tallriksfjäderns anpressningskraft bara behöver vara relativt låg, kan svänga den en för- hållandevis stor massa innehållande tryckskivan axiellt vid urkopplad friktionskoppling, därvid således lyfta upp den från tallriksfjädern, varigenom kopplingens funktion inte bara påverkas, utan kopplingen blir t.o.m. till en säkerhetsrisk, eftersom nämligen efterinställningsa- nordningen inställes i öppnat tillstånd, till dess att tryckplattan ligger an mot kopplingsskivan, och således kan kopplingen inte längre säras. Av detta skäl har sådana efteririställningsanord- ningar inte kunna genomföras i praktiken.

För föreliggande uppfinning låg till grund uppgiften att undanröja dessa nackdelar och åstadkomma efterinställningsanordningar av det inledningsvis nämnda slaget, vilka i praktiken är användbara på bred basis och även vid svår drift, som har en enkel uppbyggnad och en varaktig säker funktion, och som vidare behöver ett ringa inbyggnadsutrymme och är prisvärda i framställning. Dessutom ska den erforderliga urkopplingskraften vara låg, bibehållas låg under livslängden och dessutom öka livslängden på friktionskopplingar.

Enligt uppfinningen löses denna uppgift genom att vid en friktionskoppling med av en tallriksfjäder belastad tryckplatta, vid vilken anpressningskraften alstras genom en tallriksfjäder, vilken dels är stödd mot en konstruktionsdel, såsom ett lock och dels är svängbar kring en på locket i cirkelforrnigt arrangemang anordnad svänglagring, mellan lock och tallrikstjäder är en automatisk, det locksidiga stödet förslitningsberoende från locket förskjutande efterinställningsanordning verksam, vilken är vidaretransporterbar genom en förskjutningsanordning och tallriksfjädern står i riktning mot svänglagringen under verkan av en stödkraft. Demia stödkraft förekommer låmpligtvis permanent, så att tallriksfjädern mot urkopplingsfiädern enbart kraftbundet och detta genom en fiäderkraft och inte genom formbundet fastlänkade medel är stödbar. Tallrikstjädern är därvid inmonterad över sitt arbetsområde med degressiv kurvlinje, nämligen på så sätt, att stödkraften och tallriks- 1732724850 l/LK 10 15 20 25 30 520 610 8 fjäderkraften är anpassade på så sätt till varandra, att stödkraften vid tallriksfjäderns avsedda inmonteringsläge och utan förslitningsberoende konicitetsförändring och över tallrikstjäderns urkopplingsväg är större än den av tallriksfjädern päförda stödkraften motverkande kraften, vid förslitningsberoende ändring av koniciteten hos tallriksfjädern är stödkraften över delpartier av tallriksfiäderns urkopplingsväg mindre än den av tallriksfjädern mot stödkraften påförda kraften. Stödkraften kan därvid pâföras genom ett enda fjäderelement eller åtminstone huvudsakligen genom ett enda fjäderelement eller fiäderelementsystem. Med "stödkraft" ska förstås likaväl summan av alla mot tallriksfjådern verksamma fiäderkrafter, i den grad de uppträder märkbara, således t.ex. även eller bara de genom (vridmomentöverförings- eller lyft-) bladfjädrarna verksamma krafterna, (rest-) fjädringen hos beläggfiädring eller deras "ersättning" .

Som kraftrnagasin, som åtminstone huvudsakligen påför stödkraften, kan lämpligtvis användas en fjäder, som ändrar sin form genom efterinställningen, t.ex. en tallriksfjäder. De stödkraften pâförande kraftmagasinen kan emellertid även vara bildade genom bladfjädrar.

En stödkraften pâförande tallriksfiäder kan lagras direkt mot tallriksfjädern, t.ex. på den radiella höjden av det axiellt förskjutbara, locksidiga stödet.

Det är särskilt fördelaktigt om efterinställningsanordningen är anordnad axiellt mellan tallriksfiäder och lock. Efterinställningsanordningen kan på särskilt lämpligt sätt innehålla upplöpningsytor, såsom ramper.

Genom uppfinningen garanteras att tallrikstjädem betraktat över friktionskopplingens livslängd, praktiskt taget alltid har samma konicitet eller förspänning vid inkopplad friktionskoppling och en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan och därmed kopplingsskivan åstadkommes, oberoende av förslitningen av friktionsbeläggen, själva tryckplattan eller andra element, såsom lock- eller tryckplattesidiga stöd, tallriksfiädern eller svängskivans friktionsytor. Genom åtgärderna enligt uppfinningen garanteras dessutom att tryckplattans massa inte ökas genom den hos efterinställningsanordningen. Den är vidare anordnad i ett område, i vilket den är skyddad från inverkningar av skivavslitningen och i vilket den är på längre avstånd från källan till friktionsvärmet.

En särskilt fördelaktig utformning av en friktionskoppling enligt uppfinningen kan uppnås genom att anpressningstallriksfiädern är svängbart stödd mot locket mellan två stöd - av vilka det mot tryckplattan vända är fjäderbelastat i riktning mot anpressningstallriksfjädern - varvid den av anpressningstallriksfjädern vid urkopplingen av kopplingen på det tjäderbelastade stödet inverkande kraften vid beläggförslitning ökar och sedan blir större än P32724SEOl /LK 10 15 20 25 30 520 610 9 den på det fjäderbelastade stödet inverkande motkraften eller stödkraften. Anpressningstall- riksfjädern har därmed ett sådant kurvlinjeförlopp att utgående från dess konstruktivt definierade inmonteringsläge i friktionskopplingen, vid en genom friktionsbeläggförslitning beroende inspämiingsriktning den av denna då påförda kraften och därmed den erforderliga urkopplingskraften först ökar och vid en i förhållande till det definierade inmonteringsläget längre defonnerat eller förspänt läge den av denna pâförbara kraften avtar vid urkopp- lingsförloppet. Genom ett sådant arrangemang och utformning av anpressningstallriksfjädern garanteras att vid uppträdande beläggförslitning kan alltid äter inställas en jämvikt mellan den av anpressningstallrikstjädern pá stöden vid urkopplingen utövade kraften och den på det tjäderbelastade stödet inverkande kraften, eftersom vid överskridandet av stödkraften genom den av tallriksfjädern på stödet utövade kraften tallrikstjädern förskjuter sensortjädrarna bort från det locksidiga stödet och efterirtställningsanordningen kan vridas vidare genom kraften hos förskjutningsanordningen. Därmed förskjutes stödet axiellt, till dess att den av sensorn utövade kraften förhindrar ett vidarevridande och en vidare axiell förskjutning av stödet.

Särskilt fördelaktigt kan det, såsom redan nämnts, vara om anpressningstallriks- fjädem är inmonterad i friktionskopplingen på så sätt, att den åtminstone över en del av urkopplingsområdet, företrädesvis i praktiken över hela urkopplingsområdet för friktionskopp- lingen, har en sjunkande kraftkurvlinje. Inmonteringsläget för anpressningstallriksfiädern kan därvid vara på så sätt, att i det urkopplade tillståndet för friktionskopplingen når eller överskrider anpressningstallriksfjädern i praktiken minimum- eller dalpunkten för sitt sinusfonniga kraft-väg-förlopp.

Den på det tjäderbelastade stödet utövade motkraften kan på fördelaktigt sätt alstras genom ett kraftmagasin, som huvudsakligen påför en konstant kraft åtminstone över det avsedda efterinställningsområdet. På särskilt fördelaktigt sätt lämpar sig för detta en motsvarande utformad och i förspänt tillstånd i friktionskopplingen inmonterad tallrikstjäder.

Efterinställningsanordningen enligt uppfinningen kan på särskilt fördelaktigt sätt finna användning vid friktionskopplingar med en anpressningstallriksfjäder, som med radiellt yttre partier påverkar tryckplattan och över radiellt längre inåt liggande partier är lagrad mellan två svängstöd på locket. Vid denna konstruktionstyp kan tallriksfjädem verka som tvåarmad hävarm.

Uppfinningen är emellertid inte begränsad till friktionskopplingar med tallrikstjädrar, vilka samtidigt har urkopplingshävarmen utformad i form av tallrikstjädertungor, utan sträcker sig även till andra kopplingstyper, vid vilka t.ex. tallriksfiädern påverkas genom P32724SEOl /LK 10 15 20 25 30 520 610 10 ytterligare hävannar.

För att garantera en problemfri efterinställriing av förslitningen eller en optimal anpressningskraft för friktionskopplingen, kan det vidare vara fördelaktigt, om det på den mot det fiäderbelastade stödet vända sidan av anpressningstallriksfjädem anordnade motstödet är utformat på så sätt, att det axiellt i riktning mot tryckplattan är automatiskt förskjutbart, och i motriktningen genom en anordning är automatiskt lásbart. Efterinställningen av motstödet, alltså det locksidiga stödet, kan ske medelst ett kraftmagasin, som påverkar detta motstöd i riktning mot tryckplattan eller mot anpressningsfjädern. Motstödet kan således i enlighet med den genom beläggförslitxiingen beroende förskjutningen av det fiäderpåverkade stödet automatiskt efterinställas, varigenom en spelfri svänglagring av anpressningstallriksfjädern kan garanteras.

Motstödet kan medelst en mellan anpressriingstjäder och lock anordnad efterin- ställningsanordning vara axiellt förskjutbart. Efterinställningsanordningen kan därvid ha en ringforrnig, således i sig sammanhängande konstruktionsdel, som åtminstone i det inkopplade tillståndet för friktionskopplingen axiellt påverkas av anpressningstallrikstjädern. Genom vridning av den ringformiga konstruktionsdelen vid uppträdande försliming och under urkopplingsförloppet kan svänglagringen efterinställas i enlighet med beläggförslitningen. För detta kan på särskilt fördelaktigt sätt efterinställningsanordningen eller den ringfonniga konstruktionsdelen hos denna efterinställningsanordning ha i axiell riktning stigande efterinställningsrarnper. Vidare kan det vara av fördel, om den ringfonniga konstruktionsdelen bär motstödet, varvid det senare kan vara bildat genom en trådring. Denna trådring kan vara upptagen i ett runt om gående ringspår i konstruktionsdelen och vara förbunden med detta genom formbindning. Formbindningen kan därvid vara utformad som snäppförbindníng.

Upplöpningsramperna kan samverka med cylinderforrniga eller kulliknande rullkroppar för efterinställningen. Speciellt fördelaktigt kan det emellertid vara, om upplöpningsramperna samarbetar med motsvarande motupplöpningsramper, då därigenom genom motsvarande val av upplöpningsvinkeln på dessa ramper en självinställning kan ske vid axiell förspänning av ramperna. Motupplöpningsramperna kan vara burna av en ringartig konstruktionsdel, som kan vara anordnad mellan den upplöpningsrarnperna bärande konstruktionsdelen och locket. En särskilt enkel uppbyggnad kan emellertid garanteras genom införandet av motupplöpningsramperna i locket. Det senare kan pâ särskilt enkelt sätt ske vid plåtlock, då motupplöpningsrampema kan pressas in. Inpressningen kan därvid ske i radiellt förlöpande partier hos locket.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 11 För att garantera en prisgynnsam framställning av friktionskopplingen kan det vidare vara av fördel, om åtminstone en del av efterinställningsanordningen är framställd av plast- material. Sådana plastmaterialdelar kan framställas genom formsprutning. Som plastmaterial lämpar sig på särskilt fördelaktigt sätt tennoplaster, såsom t.ex. polyamid. Användningen av plastmaterial blir möjlig eftersom efterinställningsanordningen befinner sig i ett för värmeinverkningar bara föga utsatt område. Dessutom erhålles till följd av den ringa vikten även ett ringa masströghetsmoment.

Enligt en ytterligare uppñnningstanke kan efterinställningsanordningen vara utformad på så sätt, att den - betraktat i friktionskopplingens urkopplingsriktning - verkar frilöpsliknan- de, men är emellertid i den urkopplingsriktningen motsatta riktningen självhämmande. För detta kan upplöpningsrampema och/eller motupplöpningsrarnpema vara utfonnade på så sätt, att de i axiell riktning har en stigningsvinkel, som ligger mellan 4 och 20°, företrädesvis i storleksordningen av 5 till l2°. På fördelaktigt sätt utformas upplöpningsrampema och/eller motupplöpningsramperna på så sätt, att en självhämning sker genom friktionsingrepp.

Självhämningen kan emellertid även uppnås eller understödas genom en forrnbindning, genom att t.ex. en av ramperna är mjuk och den andra utformad med en profilering, eller genom att båda ramperna uppvisar profileringar. Genom dessa åtgärder garanteras att inga ytterligare medel erfordras, för att undvika en oönskad återställning.

Efterinställningsanordningen kan vara särskilt fördelaktig och enkel, om den i omkretsriktningen verksamma förskjutningsanordningen är utformad som förspänt inmonterade fjädrar, vilka fjädrande påverkar åtminstone en upplöpningsrampema bärande konstruktionsdel och/eller en motupplöpningsramperna eller motupplöpningspartiema bärande konstruktionsdel i efterinställningsriktning. Fjäderpåverkan kan därvid på fördelaktigt sätt ske på så sätt att funktionen hos de övriga fjädrarna, såsom speciellt manövreringstallriksfjädern och den det axiellt eftergivliga stödet påverkande fjädern inte alls eller praktiskt taget inte påverkas.

För många användningsfall kan det vara fördelaktigt om efterinställningsanordningen har flera förskjutbara efterinställningselement, såsom t.ex. i radiell och/eller omkretsriktning förskjutbara efterinställningskilar eller rullkroppar. Vidare kan det vara av fördel om efterinställningsanordningen är varvtalsberoende. Så kan t.ex. den på enskilda element hos efterinställningsanordningen inverkande centrifugalkraften utnyttjas för manövreringen och/eller läsningen av efterinställningsanordningen vid bestämda driftstillstånd för för- brämiingsmotorn. Speciellt kan efterinställningsanordningen blockeras genom centrifugalkraft- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 61o "f?f 12 beroende medel från ett bestämt varvtal, vilket t.ex. kan ske vid åtminstone ungefärligen tomgängsvarvtal eller varvtal under tomgångsvarvtalet, så att förslitningsefterinställningen bara sker vid låga varvtal. Detta har den fördelen att inga oönskade efterirlställningar uppträder, vilka kunde uppstå genom svängningar vid höga varvtal.

En särskilt enkel och funktionssäker uppbyggnad av efterinställrlingsanordningen kan garanteras genom att de relativt locket förskjutbara delarna, som har upplöpningsramper och/eller motupplöpningsrarnper eller motupplöpningspartier, är fjäderbelastade. Om bara en motsvarande konstruktionsdel är försedd med motsvarande ramper eller partier, och som är förskjutbar i förhållande till locket, påverkas denna. Särskilt fördelaktigt kan det därvid vara om fjäderbelastningen alstrar en kraft i omkretsriktningen.

För uppbyggnaden och funktionen hos friktionskopplingen kan det vidare vara av fördel om den som skivfjäder, såsom tallriksfjäder utformade sensorfjädern med sitt radiellt yttre parti stöder mot en axiellt fast konstruktionsdel, såsom locket, och med radiellt längre inåt liggande partier påverkar det från locket vända avrullningsstödet. Detta avrullningsrstöd kan vara utformat även i ett stycke med sensorfiädern, så att således sensortallriksfjädem även bildar stödet. För fasthållningen av sensorfjädern i inspänt läge kan locket bära stödpartier.

Dessa stödpartier kan vara bildade genom enskilda, på locket fastsatta stödelement. Det kan emellertid även vara fördelaktigt, om stödpartierna är utformade i ett stycke med locket, t.ex. kan på locket vara anordnat inpressningar eller urskurna och deforrnerade partier, som sensorfjädem griper under för axiellt stöd.

För funktionen hos friktionskopplingen, speciellt för minimering av urkopplingskraft- förloppet eller den maximalt erforderliga urkopplingskraften kan det vara särskilt fördelaktigt om den mellan tryckplatta och mottryckplatta inklänibara kopplingsskivan har friktionsbelägg, mellan vilka en s.k. beläggfjädring, såsom exempelvis har blivit känt genom DE-OS 36 31 863, är anordnad. Genom användningen av en sådan kopplings-skiva underlättas manövrering- en, speciellt urkopplingsförloppet för friktionskopplingen. Detta beror på att i det inkopplade tillståndet för friktionskopplingen utövar den inspända beläggfjädringen på tryckplattan en reaktionskraft, som är motriktad den av anpressningstallriksfiädern eller manövreringstallriks- fjädern pá denna tryckplatta utövade kraften. Vid urkopplingsförloppet pressas under den axiella förskjutningen av tryckplattan demia först tillbaka genom den fjädrande inspända beläggfjädringen, varvid samtidigt till följd av det i urkopplingspartiet förekommande förhållandevis brant fallande kurvlinjeavsnittet för anpressningstallriksfjädem avtar den av denna på tryckplattan utövade kraften. Med undantag för den av anpressningstallriksfjädern P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 13 på tryckplattan utövade kraften avtar även den av beläggfjädringen på denna tryckplatta utövade återställningskraften. Den effektivt för urkopplingen av friktionskopplingen erforderliga kraften erhålles ur skillnaden mellan âterställningskraften för beläggfiädringen och anpressningstallriksfjäderns anpressningskraft. Efter avlastning av beläggfiädringen, alltså vid upplyftning av tryckplattan från friktionsbeläggen eller frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan bestämrnes den erforderliga urkopplingskraften huvudsakligen av anpress- ningstallriksfjädern. Kraft-väg-karakteristiken för beläggfiädringen och kraft-väg-karakteristi- ken för anpressningstallriksfjädern kan på särskilt fördelaktigt sätt vara så anpassade till varandra, att vid frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan den för manövreringen av anpressningstallriksfjädern erforderliga kraften befinner sig på en låg nivå. Genom avsedd anpassning eller t.o.m. utjämning av beläggfjäderkaraktäristiken till anpressningstallriks- fjåderkaraktäristiken fram till frigivningen av kopplingsskivan kan således genom tryckplattan bara en mycket låg, i extremfallet praktiskt taget ingen, manövreringskraft vara erforderlig för anpressningstallriksfjädern för övervinnande av den resterande drivningen. Vidare kan karaktåristiken hos anpressningstallriksfjädern vara utformad på så sätt, att efter frigiven kopplingsskíva den då ännu av anpressningstallriksfjädern en svängning motriktad kraft eller den för svängningen av anpressningstallriksfjädern erforderliga kraften i förhållande till den av denna anpressníngstallriksfjäder i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen påförda anpressningskraften befinner sig på en mycket låg nivå. Utforrnningar är även möjliga vid vilka vid frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan bara en mycket låg eller praktiskt taget ingen alls kraft är erforderlig, för att manövrera anpressningstallriksfjädern för urkopplingen av kopplingen. Sådana friktionskopplingar kan utformas så att manövrerings- kraften ligger i storleksordningen mellan 0 och 200 N.

Enligt en ytterligare uppñnningstanke kan friktionskopplingen vara utformad på så sätt, att åtminstone ungefärligen vid frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan befinner sig den av anpressningstallriksfjädem påförda axialkraften i nollområdet, varvid vid fortsättning av urkopplingsförloppet den av anpressningstallriksfjädern påförda kraften kan bli negativ, således sker en omkastning av kraftverkan för anpressningstallriksfjädern. Detta betyder att vid fullständigt urkopplad friktionskoppling förblir denna praktiskt taget öppnad av sig självt och bara genom yttre kraftinverkan kan inkopplingsförloppet åter inledas.

Uppfmningen avser vidare en friktionskoppling, speciellt för motorfordon, med en tryckplatta, som är vridfast, men axiellt begränsat förskjutbart, förbunden med ett lock, varvid mellan lock och tryckplatta åtminstone en inspännbar anpressningsfjäder är verksam, P32724SFßl /LK 10 15 20 25 30 520 610 14 vilken påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och en mottryckplatta, såsom ett svänghjul, inkläinbar kopplingsskiva.

Sådana kopplingar är exempelvis kända genom DE-OS 24 60 963, DE-PS 24 41 141, DE-PS 898 531 och DE-AS 1 267 916.

För föreliggande uppfinning låg vidare till grund uppgiften att förbättra sådana friktionskopplingar vad avser funktionen och livslängden. Speciellt ska genom uppfinningen de för manövreringen av sådana friktionskopplingar erforderliga krafterna reduceras och över deras livslängd garanteras ett praktiskt taget konstant urkopplingskraftförlopp. Vidare ska friktionskopplingarna enligt uppfmningen vara framställbara på särskilt enkelt och ekonomiskt sätt. Enligt uppfinningen uppnås detta genom att en förslitningen av kopplingsskivans friktionsbelägg automatiskt kompenserande efteririställningsanordning är anordnad, vilken åstadkommer en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan via anpressnings- fjädern, och friktionskopplingen har manövreringsmedel för in- och urkopplingen och uppvisar en anordning, som under urkopplingsförloppet, åtminstone över ett delparti av manövreringssträckan för manövreringsmedlet och eller tryckplattans urkopplingsväg, åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen eller kopplingsskivan överförbara momentet. Genom en sådan anordning kan likaså uppnås att under friktionskop- plingens inkopplingsförlopp och vid början av inspänningen av friktionsbeläggen mellan tryck- och mottryckplatta det sker en gradvis eller progressiv uppbyggnad av det av friktionskopp- lingen överförbara momentet.

Genom utformningen av en friktionskoppling enligt uppfinningen garanteras att anpressningstallrikstjädem, betraktat över friktionskopplingens livslängd, praktiskt alltid har samma förspänning vid inkopplad friktionskoppling och därmed ges en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan. Vidare kan genom den ytterligare åtgärden, som åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen överförbara momentet under ett urkopplingsförlopp, uppnås en reducering eller minimering av urkopplingskraftförloppet eller den maximalt erforderliga urkopplingskraften. Detta kan återledas till att anordningen underlättar manövreringen, speciellt urkopplingsförloppet, av friktionskopplingen. För detta kan anordningen uppvisa axiellt fjädrande eftergivliga medel, som på manövreringsmedlet och/eller på anpressriingsfjädern och/eller på tryckplattan och/eller på mottryckplattan utövar en realctionskraft, som är motriktad den av anpressningsfjädem på tryckplattan utövade kraften och är kopplad i serie. i Särskilt fördelaktigt kan det vara om friktionskopplingens anordning är utformad på P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 15 så sätt,a tt den under urkopplingsförloppet över ett delavsnitt av den axiella förflyttnings- sträckan för det genom anpressningsfjädern påverkade tryckplattepartiet åstadkommer en gradvis sänkning av det av friktionskopplingen eller kopplingsskivan överförbara momentet.

För många användningsfall kan anordningen på fördelaktigt sätt vara anordnad i kraftflödet mellan svänglagringen för manövreringsmedlet eller mellan anpressningsfjädern och fastsättningsställena, såsom fastskruvningama, av locket vid mottryckplattan.

För andra användningsfall kan det emellertid även vara fördelaktigt om anordningen är anordnad i kraftflödet mellan manövreringsmedlets svänglagring eller mellan anpressnings- fjädern och tryckplattans friktionsyta. Ett sådant arrangemang är t.ex. föreslaget i DE-OS 37 32 354 och DE-OS 1 450 201.

För ytterligare användningsfall kan det vara särskilt fördelaktigt om anordningen anordnas mellan två rygg mot rygg anordnade friktionsbelägg hos kopplingsskivan, alltså är bildad genom en så kallad "beläggfjädring", t.ex. genom mellan beläggen anordnade beläggfjädersegment. Sådana arrangemang är exempelvis kända genom DE-OS 36 31 863.

En ytterligare möjlighet, till att uppnå en progressiv momentuppbyggnad eller -sänkning är föreslagen i DE-OS 21 64 297, vid vilken svänghjulet är utformat tvådelad och den mottryckplattan bildande konstruktionsdelen är stödd axiellt fjädrande mot den med förbränningsmotorns drivaxel förbundna konstruktionsdelen.

För funktionen och uppbyggnaden av en friktionskoppling enligt uppfinningen kan det vara särskilt lämpligt om anordningen möjliggör en axiell, fjädrande eftergivlighet mellan kopplingskonstruktionsdelama, varvid anordningen på så sätt, att vid öppnad koppling den på anordningen inverkande kraften är som minst och under kopplingens stängningsförlopp, alltså över kopplingens inkopplingsväg, den på anordningen inverkande kraften gradvis ökar till maximum, varvid denna ökning lärnpligtvis bara sker över ett delparti av stängningsvägen eller inkopplingsvägen för manövreringsmedlet eller tryckplattan. Särskilt fördelaktigt kan det vara, om anordningen är utformad på så sätt, att den gradvisa sänkningen eller den gradvisa ökningen av det av friktionskopplingen överförbara momentet sker över åtminstone ungefär 40 till 70% av manövreringsmedlets manövreringssträcka och/eller den maximalt axiella förflyttningssträckan för tryckplattan. Det resterande partier av den motsvarande sträckan behövs för den problemfria separeringen av kraftflödet och för utjämningen av eventuellt förekommande defonnationer på kopplingskonstruktionsdelarria, såsom speciellt kopp- lingsskivan, tryckplattan och mottryckplattan. i För att minimera de för manövreringen av friktionskopplingen enligt uppfmningen P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 16 erforderliga kraftema kan det vara särskilt fördelaktig, om anpressningsfjädern, åtminstone över en del av friktionskopplingens urkopplingssträcka, har ett degressivt kraft-väg-förlopp, det betyder således, att anpressningsfjädern, åtminstone över ett delparti av sin kompressions- eller deformationssträcka, har ett sjunkande kraftförlopp. Därigenom kan uppnås, att vid friktionskopplingens urkopplingsförlopp motverkar anordningens fjäderkraft anpressnings- tjäderns kraft, så att över ett delparti av urkopplingssträckan understödes förspånningen eller deforrnationen av anpressningsfjädern genom anordningens fjäderkraft, varvid samtidigt, till följd av det i urkopplingsförloppet förekommande degressiva eller sjunkande kraft-väg- förloppet för anpressningsfjädern, den av den senare på tryckplattan eller friktionsbeläggen utövade kraften avtar. Det effektivt för urkopplingen av friktionskopplingen erforderliga kraftförloppet erhålles, såvida inga ytterligare, överlagrande fjäderinverkningar förekommer, från skillnaden mellan det av anordningen påförda kraftförloppet och anpressningsfjäderns kraftförlopp. Vid tryckplattans sänkningsrörelse frán friktionsbeläggen eller frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan bestämmes det erforderliga kvarblivande urkopp- lingskraftförloppet eller den erforderliga urkopplingskraften huvudsakligen genom anpress ningsfjädern. Kraft-väg-karaktäristiken hos anordningen och kraft-våg-karaktäristiken hos anpressningsfjädern kan vara anpassade på så sätt till varandra, att vid frigivning av kopplingsskivan genom tryckplattan den för manövreringen av anpressningsfjädern erforderliga kraften befinner sig på en förhållandevis låg nivå. Således kan genom ett närmande eller till och med en utjämning av fjäderkaralctäristiken eller kraftkaraktäristiken hos anordningen till anpressningsf]åderkaraktäristiken för frigivningen av kopplingsskivan genom tryckplattan vara erforderligt med bara en mycket låg, i extremfallet praktiskt taget ingen manövreringskraft för anpressningsfjädem.

Som anpressningsfjäder lämpar sig på särskilt fördelaktigt sätt en tallriksfjäder, som dels kan vara svängbar kring en av locket uppburen ringartig svänglagring och dels påverkar tryckplattan. Därvid kan tallriksfjädem uppvisa en ringkropp, från vilken utgår radiellt inåt riktade tungor, som bildar manövreringsmedlen. Manövreringsmedlen kan emellertid även vara bildade genom hävarmar, som t.ex. är svängbart lagrade vid locket. Anpressningskraften för tryckplattan kan emellertid även pàföras genom andra fjädertyper, såsom t.ex. skruvfjädrar, vilka är anordnade på så sätt i friktionskopplingen, att den av dessa på tryckplattan utövade axialkraften är som störst i friktionskopplingens inkopplade tillstånd och denna kraft sänks under urkopplingsförloppet. Detta kan t.ex. ske genom snedställning av skruvfjädrar i förhållande till friktionskopplingens rotationsaxel.

P32724SEO 1/ LK 10 15 20 25 30 ., ut. 520 610 17 Särskilt lämpligt kan det vara om tallrikstjädern är svängbart stödd mot locket mellan två upplag, för bildande av en s.k. koppling av den pressade typen. Vid sådana kopplingar påverkas manövreringsmedlet för urkopplingen av friktionskopplingen vanligtvis i riktning mot tryckplattan. Uppñnningen är emellertid inte begränsad till kopplingar av den pressade typen, utan innefattar även kopplingar av den dragna typen, vid vilken manövreringsmedlet för urkopplingen av friktionskopplingen vanligtvis påverkas i riktning bort från tryckplattan.

På särskilt fördelaktigt sätt kan friktionskopplingen enligt uppfinningen uppvisa en tallriktfjäder, som är utformad på så sätt, att den uppvisar ett sinusartigt kraft-väg-förlopp och är inbygg på så sätt, att i friktionskopplingens inkopplade tillstånd dess driftspunkt är anordnad på det, följande det första kraftmaximum, degressiva karaktäristikområdet. Därvid kan det vara särskilt fördelaktigt om tallriksfjädern uppvisar ett kraftförhålladen av 1:0,4 till l:0,7 mellan det första kraftmaximum och det därpå följande -minimum Särskilt fördelaktigt kan det vidare vara om friktionskopplingen är manövrerbar medelst ett på manövreringsmedlen, såsom t.ex. på tallriksfjäderris tungspetsar, angripande urkopplingssystem, varvid urkopplingssystemet kan uppvisa en kopplingspedal, som är utforrnad på liknande sätt som en gaspedal och är anordnad i motorfordonets kupé. En sådan utformning av kopplingspedalen kan vara särskilt fördelaktig, då genom utformningen enligt uppfmningen den för urkopplingen av friktionskopplingen erforderliga kraften eller kraftförloppet kan bríngas till en mycket låg nivå så att medelst en gaspedalliknande utformad kopplingspedal är en bättre doserbarhet av manövreringskraften möjlig.

Genom utformningen enligt uppfinningen av friktionskopplingen och den därmed förbundna möjligheten att reducera de under friktionskopplingens livslängd maximalt uppträdande anpressningsfiäderkraftema kan konstruktionsdelama minskas på motsvarande sätt eller reduceras i deras hållfasthet, varigenom ett avsevärt förbilligande i framställningen kan ske. Genom reduceringen av urkopplingskrafterna sänks återigen friktions- och elasticitetsförlusterna i kopplingen och i urkopplingssystemet och därmed förbättras verkningsgraden hos systemet friktionskoppling/urkopplingssystem väsentligt. Därigenom kan således hela systemet utformas optimalt och därigenom förbättras kopplingskomforten avsevärt.

Utformningen enligt uppfmningen är allmänt användbar vid friktionskopplingar och speciellt vid sådana, som föreslagits genom DE-PS 29 16 755, DE-PS 29 20 932, DE-OS 35 18 781, DE-OS 40 92 382, FR-OS 2 605 692, FR-OS 2 606 477, FR-OS 2 599 44-4, FR-OS 2 599 446, GB-PS 1 567 019, US-PS 4 924 991, US-PS 4 191 285, US-PS 4 057 131, JP- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 18 GM 3-25026, IP-GM 3-123, JP-GM 2-124326, JP-GM 1-163218, JP-OS 51-126452, JP-GM 3-19131, och JP-GM 3-53628.

Användningen av en friktionskoppling med en självverkande eller automatisk utjämning av åtminstone beläggförslitningen - varigenom en åtminstone över friktionskopp- lingens livslängd ungefárligen konstant inspänningskraft av kopplingsskivan garanteras - är speciellt fördelaktig i samband med kopplingsaggregat, vid vilka friktionskopplingen, kopplingsskivan och mottryckplattan, såsom t.ex. ett svänghjul, bildar en monteringsenhet eller en modul. Vid en sådan monteringsenhet är det av kostnadsskäl fördelaktigt, om kopplingslocket med mottryckplatta är förbunden medelst en icke lösbar förbindning, såsom t.ex. svetsförbindning eller formförbindning, t.ex. genom en sådan förbindning kan det vanligtvis använda fastsättiiingsmedlet, såsom skruvar, bortfalla. Vid sådana monteringsen- heter är ett utbyte av kopplingsskivan eller av kopplingsbeläggen på grund av överskridande av förslitningsgränsema praktiskt taget inte möjlig utan förstörande konstruktionsdelar, såsom t.ex. av kopplingslocket. Genom användningen av en förslitningsefterinställande koppling kan monteringsenheten utformas på så sätt, att denna över hela fordonslivslängden garanterar en problemfri funktion. Således kan på grund av utformningen enligt uppfinningen för- slitningsreserverna hos kopplingsskivan och efterinställningsreserverna hos friktionskopplingen eller kopplingsmodulen dirnensioneras så stora, att kopplingslivslängden och därmed även monteringsenhetens livslängd med säkerhet uppnår den för fordonet.

Enligt en vidareutveckling av uppfinningen kan det vara fördelaktigt, om en en förslitningsefteriiiställningsanordning uppvisande friktionskoppling kombineras med ett s.k. tvåmassesvänghjul, varvid friktionskopplingen under mellarikoppling av en kopplingsskiva är monterbar på den ena med en växellåda förbindbara svängmassan och den andra svängmassan är förbindbar med drivaxeln hos en förbränningsmotor. Tvåmassesvänghjul, vid vilka friktionskopplingen enligt uppfinningen kan finna användning, är t.ex. kända genom DE-OS 37 21 712, 37 21 711, 41 17 571, 41 17 582 och 41 17 579. Hela innehållet i dessa ansökningar tillhör bakgrunden för föreliggande uppfinning, varför de i dessa ansökningar beskrivna särdragen på godtyckligt sätt kan kombineras med de i föreliggande uppfinning beskrivna särdragen. Speciellt kan kopplingslocket eller kopplingslocket medelst en icke utan förstöring lösbar förbindning vara förbundet med den denna bärande svängmassan, såsom detta t.ex. visats och beskrivits för olika utföringsformer i DE-OS 41 17 579.

Genom användningen av en friktionskoppling med en anordning, som åtminstone utjämnar beläggförslitningen, kan vidare en optimering ske i utforinningen av friktionskopp- P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 520 610 19 lingen, speciellt av det förspänningskraften för kopplingsskivan påförande kraftmagasinet.

Detta kraftmagasin kan således utformas på så sätt, att det praktiskt taget enbart påför den för överförandet av det önskade vridmomentet erforderliga inspänningskraften för kopp- lingsskivan. Kraftrnagasinet kan vara bildat genom åtminstone en tallriksfiäder eller genom ett flertal av skruvfiädrar. Vidare är användningen av en självefterinställande friktionskoppling fördelaktig i förbindelse med tvåmassesvänghjul, vid vilka den mellan de båda svängmassoma anordnade vridelastiska därnparen är anordnad radiellt utanför kopplingsskivan eller den yttersta friktionsdiametem pâ friktionsytan hos den med växeln förbindbara svängmassan. Vid sådana tvåmassesvänghjul måste friktionsdiarnetern hos kopplingsskivan vara mindre än vid konventionella kopplingar, varför anpressningskraften måste ökas i motsvarighet till förhållandet för den genomsnittliga friktionsradien, för att kunna överföra ett definierat motorvridmoment. Vid användning av en konventionell koppling skulle detta leda till en ökning av urkopplingskraften. Genom användningen av en förslimingsefterinställande koppling med en över urkopplingsvägen progressiv sänkning av det av kopplingsskivan överförbara vridmomentet enligt krav l kan emellertid uppnås en urkopplingskraftsänkning, varigenom en ökning av urkopplingskraften kan undvikas eller genom motsvarande utformning av friktionskopplingen kan till och med en urkopplingskraftsänkning i förhållande till en konventionell koppling uppnås.

Det kan således genom utformningen enligt uppfmningen av en friktionskoppling garanteras att trots reducerad friktionsbeläggytterdiarneter och den därigenom erforderliga högre anpressníngskraften urkopplingskraften kan hållas låg. Genom den låga urkopp- lingskraften reduceras även belastningen av rullagret, genom vilken de båda svängmassorna är inbördes vridbara. Vidare ökas genom förslitningsefterinställningen kopplingens livslängd, så att ett utbyte av delarna, speciellt av kopplingsskivan under motorfordonets livslängd, inte längre är erforderligt. På så sätt kan kopplingslocket förbindas fast med den med växellådan förbindbara svängmassan, t.ex. genom nitning eller svetsning. Detta är speciellt av fördel om ett begränsat inbyggnadsutrymme eller begränsade konturer för kopplingsklockan före- kommer, vilka inte längre möjliggör en förbindning av kopplingslocket med det växelsidiga svänghjulet på vanligt sätt genom skruvning.

Vid friktionskoppling med integrerad efterinställningsanordning för beläggför- slitningen överföres vid konventionell fastsättning av den av friktionskoppling och svänghjul bestående kopplingsenheten till drivaxeln hos en förbrånningsmotor axial-, vrid- och glidsvängningar till kopplingsenheten, vilka vidareledes genom förbränningsmotorns drivaxel, P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 20 såsom t.ex. vevaxeln. Genom att kopplingsenheten eller efterinställningsanordningen i sin funktion inte påverkas genom sådana svängningar och speciellt en oönskad efterinställning av förslitningsutjärrtrtingsanordningen undertryckes, måste vid utformningen av efterinställnings- anordningen tas hänsyn till tröghetskraftema hos sådana konstruktionsdelar, som inverkar på denna anordning. För att undvika dessa speciellt genom axial- och glidsvängningar förorsakade oönskade sidoeffekterna eller den därmed förbundna högre kostnaden för utformningen av efterinställningsanordningen för utjämningen av beläggförslitningen, frikopplas enligt en ytterligare uppfinningstanke, den efterinställningsanordningen uppvisande kopplingsenheten huvudsakligen i förhållande till de från förbränningsmotorns drivaxel alstrade axial- och böjsvängningarna. Detta kan ske genom att kopplingsenheten medelst en axiellt elastisk eller fjädrande eftergivlig konstruktionsdel är förbindbar med förbrän- ningsmotorns drivaxel. Styvheten hos denna konstruktionsdel är därvid anpassad på så sätt, att de genom förbränningsmotorns drivaxel på kopplingsenheten alstrade axial- och glid- eller böjsvängningarna genom demia elastiska konstruktionsdel åtminstone dämpas eller undertryckes till ett sådant mått, att en problemfri funktion för friktionskopplingen, speciellt av dess efterinställningsanordning garanteras. Sådana elastiska konstruktionsdelar är exempelvis kända genom EP-OS O 385 752 och O 464 997 liksom SAE Techical Paper 9 003 91. Innehållet i dessa publikationer ska likaså höra till bakgrunden för föreliggande uppfinning. Genom användningen av en elastisk konstruktionsdel är det möjligt att undan en oönskad förslitningsefterinställning, förorsakad genom axialsvängningar hos tryckplattan relativt kopplingslocket - speciellt vid urkopplad friktionskoppling - genom svänghjulssväng- ningar och/eller svängningar hos tallrikstjädern. Sådana svängningar kan vid kopplingsaggre- gat eller kopplingsenheter utan en dessa svängningar åtminstone huvudsakligen under- tryckande anordning, såsom speciellt en axiellt eftergivlig skiva, leda till en förändrad inställning oberoende av kopplingsskivans förslitningstillstånd, varvid friktionskopplingens tallriksfjäder i anpressningskraften kunde sänkas mot ett kraftminimum, varigenom överförandet av det önskade momentet inte längre kunde garanteras.

Enligt en ytterligare utformning enligt uppfinningen kan en friktionskoppling med en självgående eller automatisk utjämning, som speciellt kan vara utformad enligt föreliggande uppfinning, på fördelaktigt sätt finna användning i en drivenhet, speciellt för motorfordon, vilken består av en automatisk eller halvautomatisk växellåda och en mellan drivmotorn, såsom förbränningsmotorn och växellådan anordnad, åtminstone i beroende av manövreringen av växellådan styrd eller reglerat manövrerbar friktionskoppling. Friktionskopplingen är P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 21 lämpligtvis helautomatiskt manövrerbar. En automatiserad eller helautomatisk manövrering av en friktionskoppling är exempelvis föreslagen genom DE-OS 40 ll 850.9, varför vad avser funktionssättet och de erforderliga medlen hänvisas till derma skrift.

Vid de hittills kända drivenhetema med automatisk eller halvautomatisk växellåda och konventionell friktionskoppling har hittills funnits avsevärda problem för kopplingsmanövre- ringen och utformningen av de för denna erforderliga aktiveringsorganen, såsom t.ex. kolv- /cylinderenheter och/eller elmotorer. På grund av de vid konventionella kopplingar erforderliga förhållandevis höga urkopplingskrafterna är mycket kraftiga eller stort dirnensionerade påverkningsorgan erforderliga. Detta betyder stora konstruktionsvolymer, hög vikt och höga kostnader. Likaså är sådana stort utformade påverkningsorgan på grund av deras masströghet förhållandevis långsamrna i sin aktiveringstid. Vid användning av ställcylindrar är dessutom en större volymström av tryckrnedel erforderlig, varför även försörjningspumpen måste dirnensioneras förhållandevis stor, för att garantera den önskade manövreringstiden för den motsvarande friktionskopplingen. För att delvis undanröja de ovannämnda nackdelarna är exempelvis genom DE-OS 33 09 427 föreslaget att reducera manövreringskraften för urkopplingen av kopplingen genom motsvarande kompensations- fjädrar, för att därigenom kunna använda mindre dirnensionerade påverkningsorgan. Då urkopplingskraften vid konventionella kopplingar emellertid mycket kraftigt svänger under livslängden, dvs. urkopplingskraften är i nytillståndet relativt låg och ökar under livslängden med tilltagande beläggförslitning, kan medelst en kompensationsfjäder bara en del av den normalt erforderliga urkopplingskraften sänkas. Under hänsynstagande till samtliga toleranser blir trots användningen av kompensationsf] ädrar en urkopplingseffekt från påverkningsorganen erforderlig, som är större än den för en ny konventionell koppling. Genom användningen av en friktionskoppling enligt uppfinningen med beläggförslitningsutjämning i förbindelse med en drivenhet, bestående av en motor och en automatisk eller halvautomatisk växellåda, kan urkopplingskraften i förhållande till den ovan nämnda teknikens ståndpunkt sänkas mycket avsevärt, nämligen direkt i kopplingen, varvid detta urkopplingskraftvärde eller urkopp- lingskraftförlopp hos den nya kopplingen under hela livslängden hos densamma bibehålles praktiskt taget oförändrad. Härigenom erhålles väsentliga fördelar för utformningen av påverkningsorganen, då deras driveffekt eller manövreringseffekt kan hållas motsvarande låg, varvid även de i det totala urkopplingssystemet uppträdande krafterna eller trycken är motsvarande lägre. Därigenom undanröjes de i urkopplingssystemet uppträdande förlusterna till följd av friktion eller elasticitet hos konstruktionsdelarna och reduceras till ett minimum.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 22 Med hjälp av fig- 1-43 Ska uppfinningen nu förklaras närmare. Där visar fig. 1 ett snitt genom ett enligt uppfinningen utformat kopplingsaggregat, fig. 2 den i större skala och i snitt visade utjärririingsanordningen, fig. 3 en vy i riktning av pilen III-III i fig. 2, fig. 4 den mot urkopplingsmedlen hos friktionskopplingen anliggande efterinställningsringen i vy enligt pilen IV i fig. 2, fig. 5 ett snitt längs linjen V-V i fig. 4, fig. 6 den vid kopplingsaggregatet enligt fig. 1 använda motefterinställningsringen i vy enligt pilen III i fig. 2, fig. 7 ett snitt längs linjen VII-VII i fig. 6, fig. 8 en detalj hos en utforinningsvariant av den i fig. 2 visade utjämningsanordningen, fig. 9 en ytterligare detalj i snitt av ett kopplingsaggregat enligt uppfinningen, fig. 10 och 11 förslítningsefterinställningsringar, som kan användas vid kopplingsaggregat enligt uppfinningen, t.ex. enligt fig. 9, fig. 12 ett snitt genom ett kopplingsaggregat enligt uppfinningen, fig. l2a en cirkelsektor av den i ñg. 12 använda avkänningstjädern, fig. 13 en delvy i riktningen av pilen XIII-XIII i fig. 12, fig. 14 en ytterligare utformningsmöjlighet av en friktionskoppling enligt uppfinningen, fig. 15 ett schematiskt visat urkopplingssystem för ett kopplingsaggregat enligt uppfinningen, fig. 16 en ytterligare utformning enligt uppfinningen av en friktionskoppling, som uppvisar en broms för efterinställningsringen, fig. 17 en friktionskoppling enligt uppfimiingen i planvy, fig. 18 ett snitt längs linjen II-II i fig. 17, fig. 19 en vid friktionskopplingen enligt fig. 17 och 18 använd inställningsring, fig. 20 ett snitt efter linjen IV-IV i fig. 19, fig. 21 en vid friktionskopplingen enligt fig. 17 och 18 använd stödring, fig. 22 ett snitt längs linjen VI-VI i fig. 21, fig. 23 och 23a en fjäder, vilken utövar en vridkraft på iriställningsringen, fig. 24 - 27 diagram med olika kurvor, av vilka samverkan mellan de enskilda tjäder- och efterin- ställningselementen hos friktionskopplingen enligt uppfmningen framgår, fig. 28 och 29 en ytterligare utformningsmöjlighet för en friktionskoppling enligt uppfinningen, varvid fig. 29 visar ett snitt längs linjen XIII i fig. 28, fig. 30 den vid friktionskoppliiigen enligt fig. 28 och 29 använda inställningsringen i planvy, fig. 31 - 33 detaljer hos en ytterligare friktionskopp- ling med en utjämnings-anordning, fig. 34 och 35 diagram med olika kurvor, av vilka samverkan mellan anpressningstallrikstjädrarria och beläggijädringen liksom den därigenom uppstående inverkan på urkopplingskraftförloppet för friktionskopplingen framgår, fig. 36 en ytterligare friktionskoppling enligt uppfinningen i delvy, fig. 36a en delvy i riktning av pilen A i fig. 36, fig. 37 ett snitt längs linjen XXI i fig. 36, fig. 38 en delvy av en vid en friktionskoppling enligt fig. 36-37 användbar inställningsring, fig. 39 och 40 ytterligare utföringsvarianter av friktionskopplingar enligt uppfinningen, fig. 41 en inställningsring i planvy, vilken är användbar vid en friktionskoppling enligt ñg. 28 och 29 eller 36-37, fig.

P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 23 42 till 45 ytterligare utföringsvarianter av friktionskopplingar, och fig. 46 till 48 detaljer hos en ytterligare utföringsform av en friktionskoppling enligt uppfmningen, varvid ñg. 47 visar en delvy enligt pilen A i ñg. 46 och ñg. 48 ett snitt efter pilarna B-B i ñg. 47.

Det i ñg. 1 visade kopplingsaggregat har en friktionskoppling 1 med ett lock 2 och en med detta vridfast förbunden, men begränsat axiellt förskjutbar tryckskiva 3. Axiellt mellan tryckskivan 3 och locket 2 är en anpressningstallrikstjäder 4 inspänd, vilken är svängbar kring en av locket 2 buren ringartig svänglagring 5 och påverkar tryckskivan 3 i riktning mot en med locket 2 fastförbunden mottryckplatta 6, såsom t.ex. ett svänghjul, varigenom kopplingsskivans 8 friktionsbelägg 7 inspännes mellan friktionsytorna hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 6. Tryckskivan 3 är vridfast förbunden med locket 2 medelst i omkretsriktningen eller tangentiellt riktade bladfjädrar 9. Vid det visade utföríngsexemplet har kopplingsskivan 8 s.k. beläggtjädersegment 10, som garanterar en progressiv vridmornentuppbyggnad vid inkopplingen av friktionskopplingen 1, genom att den över en begränsad axiell förskjutning av de båda friktionsbeläggen 7 i riktning mot varandra möjliggör en progressiv ökning av de på friktionsbeläggen 7 inverkande axialkrafterria. Det kan emellertid även användas en kopplingsskiva, vid vilken friktionsbeläggen 7 praktiskt taget stelt påföres på en bärarskiva.

Vid det visade utföríngsexemplet har tallrikstjädern 4 en anpressningskraften påförande ringformig grundkropp 4a, från vilken utgår radiellt inåt förlöpande manövre- ringstungor 4b. Tallrikstjädern 4 är därvid inbyggd på så sätt, att den med radiellt längre utåt liggande partier påverkar tryckskivan 3 och med radiellt längre inåt liggande partier är vippbar kring svänglagringen 5.

Svänglagringen 5 innefattar två svängupplag 11, 12, mellan vilka tallrikstjädem 4 är axiellt fasthállen eller inspänd. Det på den mot tryckskivan 3 vända sidan av tallriksfjädern 4 anordnade svängupplaget 11 är axiellt kraftpåverkat i riktning mot locket 2. För detta är svängupplaget 11 en del av en tallriksfiäder eller av en tallrikstjäderliknande konstruktionsdel 13, som med sitt yttre kantparti 13a fjädrande stöder mot locket 2, varigenom det radiellt invändigt utformade svängupplaget 11 axiellt påverkas mot manövrcringstallriksfiädern 4 och därmed även i riktning mot locket 2. Den axiellt mellan tryckskivan 3 och manövreringstall- rikstjädern 4 anordnade tallriksfiädern 13 har ett ringforrnigt parti 13b, från vars innerkant utgår radiellt inåt förlöpande tungor 13c, vilka bildar svängupplaget 11.

För stödandet av den tallrikstjäderartiga konstruktionsdelen 13 är vid det visade utföríngsexemplet mellan locket 2 och de tungartiga armarna l3a på den tallriksfiäderartiga P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 24 konstruktionsdelen 13 anordnat en bajonettartig förbindning eller låsning.

Den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen eller tallrikstjädem 13 är utformad som sensorfjäder, som över en förbestämd arbetsväg alstrar en åtminstone ungefärligen konstant kraft. Medelst denna sensorfjäder 13 uppfångas åtminstone huvudsakligen den på tung- spetsarna 4c inverkande kopplingsurkopplingskraften, varvid det alltid råder en åtminstone ungefärligen jämvikt mellan den genom urkopplingskraften på svängupplaget ll alstrade kraften och den genom sensortallriksfjädern 13 på detta svängupplag ll utövade motkraften.

Med urkopplingskraft förstås den maximala kraft, som under manövreringen av friktionskop- plingen 1 utövas på tungspetsarna 4c eller på urkopplingspartierna på tallriksfiädertungorria.

Det locksidiga svängupplaget 12 är medelst en efterinställningsanordning 16 stött mot locket 2. Demia efterinställningsanordning 16 garanterar, att vid en axiell förskjutning av svängupplagen 11 och 12 i riktning mot tryckskivan 3 eller i riktning mot mottryckplattan 6 inget oönskat spel kan uppstå mellan svängupplaget 12 och locket 2 eller mellan svängupplaget 12 och tallriksfjädern 4. Därigenom garanteras att inga oönskade död- eller tomgångsvägar uppstår vid manövreringen av friktionskopplingen 1, varigenom en optimal verkningsgrad och därigenom en problemfri manövrering av friktionskopplingen 1 åstadkommes. Den axiella förskjutningen av svängupplagen 11 och 12 sker vid axiell förslitning på friktionsytoma hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 3 liksom hos friktionsbeläggen 7.

Efteririställningsanordningen 16 innfattar ett fjäderpåverkat efterinställningselement i form av en ringartig konstruktionsdel 17, som har i omkretsriktningen sig sträckande och axiellt stigande upplöpningsramper 18, som är fördelade över konstruktionsdelens 17 omkrets.

Efterinställningselementet 17 är inmonterat i kopplingen 1 på så sätt, att upplöpningsramperna 18 är vända mot lockbottnen 2a.

Efteririställningsririgen 17 är fiäderbelastad i omkretsriktningen, nämligen i efterinställningsvridriktning, således i den riktning, som genom upplöpníngen av ramperna 18 på de i lockbottnen 2a inpressade motramperna 19 åstadkommer en axiell förskjutning av efterinställningsringen 17 i riktning mot tryckskivan 3, det betyder således i axiell riktning bort från det radiella lockavsnittet 2a.

Funktionssättet hos den automatiska efteririställningen av svänglagringen 5 eller efterinställningsanordningen 16 liksom ytterligare utformningsmöjligheter av efterinställnings- anordningen 16 beskrives nännare i förbindelse med fig. 17-48.

Kopplingsaggregatet innefattar en utjämningsanordning 20, som garanterar, att det P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 520 610 25 genom tallriksfjädertungoma 4b bildade urkopplingsmedlet spelfritt manövrerar friktionskop- plingen 1 i axiell riktning och kan förskjutas med en konstant sträcka 21. Utjämningsanord- ningen 20 är anordnad mellan den ett urkopplingslager innefattande urkopplaren 22 och tungspetsarna 4c. Urkopplaren 22 är på ett schematiskt visat styrningsrör 23 axiellt förskjutbar för manövreringen av friktionskopplingen 1. Stymingsröret 23 är uppburet av ett icke närmare visat växellådshus och omger växellådsingångsaxeln, på vilken även kopplingsskivan 8 är vridfast upptagbar. Den för den axiella förskjutningen av urkopplaren 22 erforderliga kraften påföres av ett manövreringsmedel 24, som vid det visade utföringsex- emplet är bildat genom en schematiskt visad urkopplingsgaffel, som likaså kan vara lagrad på växellådsidan. Det kan emellertid även användas urkopplare, som är hydrauliskt eller pneumatiskt manövrerbara, alltså urkopplare, som uppvisar en genom ett tiyckmedel påverkbar kolv-/cylinderenhet Urkopplingsanordningen 20 är i fig. 2 och 3 visad i större skala och innefattar ett efterinställningselement i form av en ringartig konstruktionsdel 25, som är visad i fig. 4 och 5. Det ringformiga efterinställningselementet 25 har vid det visade utföringsexemplet två i radiell riktning förskjutna i omkretsriktningen sig sträckande och axiellt stigande satser av upplöpningsramper 26, 27, som är fördelade över konstruktionsdelens 25 omkrets. Såsom speciellt framgår av fig. 5, är de radiellt inre upplöpningsramperna 26 i förhållande till de radiellt utåt anordnade upplöpningsramperna 27 förskjutna i omkretsriktningen, nämligen med ungefär hälften av en ramplängd eller en rampdelning. Efterinställningselementet 25 stöder, såsom framgår av fig. 1 och 2, med sin gavelyta 25a direkt mot tungspetsarna 4c. Upplöp ningsramperna 26, 27 är axiellt vända bort från manövreringsmedlen 4b. Efterin- ställningselementet 25 är tjäderbelastat i omkretsriktningen, nämligen i efterinställnings- vridriktning, således i den riktning, som genom upplöpningen av ramperna 26, 27 på motramperna 28, 29 på den i fig. 6 och 7 närmare visade stödringen 30 åstadkommer en axiell förskjutning av efterinställningsringen 25 i riktning mot tryckskivan 3, dvs. således i axiell riktning bort från urkopplaren 22.

Såsom framgår av fig. 6 och 7 bildar motupplöpningsrampema 28, 29 likaså två såväl i radiell riktning som även i omkretsriktningen inbördes förskjutna satser av upplöpningsramper. Ramperna 26, 27 hos efterinställningselementet 25 och 28, 29 hos stödringen 30 är anpassade till varandra och griper axiellt in i varandra. Genom de i omkretsriktningen förskjutna ramperna garanteras att en problemfri centrerad styrning förekommer mellan efterinställningselementet 25 och stödringen 30. Såsom speciellt framgår P32724SEO l/ LK 10 15 20 25 30 520 610 26 av fig. 2 är de båda konstruktionsdelama 25 och 30 hos utjämningsanordningen 20 axiellt inkopplade i varandra. Upplöpningsvinkeln 31 (ñg. 7) hos motupplöpningsramperna 28, 29 på stödringen 30 motsvarar vinkeln 32 (fig. 5) hos upplöpningsramperna 26, 27 på efterinställningselementet 25. Stödringen 30 kan vara vridfast förbunden med locket 2, men i förhållande till detta i axiell riktning begränsat förskjutbar med kopplingsmanövrerings- sträckan 21. Den axiella begränsningen sker medelst radiella partier 33 på stödringen 30, som i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1 ligger an mot de radiellt inre partierna på lockbottnen 2a. Denna anliggning åstadkommes genom de fjädrande påverkade manövre- ringsmedlen 4b. Vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 garanteras vägbegränsningen genom en plåtforrndel 34, som är anordnad på den från manövreringsmedlen 4b vända sidan av stödringen 30 och är påverkbar av urkopplaren 22 i diameterpartiet 35. Denna plâtforrndel 34 har likaså radiella partier 36, som vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 kan komma till anliggning mot de radiellt inre partierna av plåtbottnen 2a.

Vid det visade utföringsexemplet är efterinställningsringen 25 liksom stödringen 30 framställda av ett värmebeständigt plastmaterial, såsom t.ex. av en termoplast, som dessutom kan vara ñberförstärkt. Därigenom kan dessa konstruktionsdelar framställas på enkelt sätt som formsprutdelar.

Upplöpningsrarnperna 26, 27 och motupplöpningsramperna 28, 29 är i omkrets- riktningen utformade på så sätt, att dessa åtminstone möjliggör en vridvinkel mellan de båda konstruktionsdelarna 25 och 30, som över hela friktionskopplingens 1 livslängd garanterar en efterinställning av den på friktionsytorna hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 6 liksom på friktionsbeläggen 7 uppträdande förslitningen. Denna efterinställningsvinkel kan beroende på utformningen av upplöpningsramperna ligga i storleksordningen mellan 30 och 90”. Vid det visade utföringsexemplet ligger denna i fig. 3 med hänvisningssiffran 37 angivna vridnings- vinkeln i storleksordningen av 75°. Upplöpningsvinkeln 31 resp. 32 hos rampema och motramperna kan ligga i storleksordningen av mellan 6 och 14°, företrädesvis i storleksord- ningen av 8°, varvid den verkliga vinkeln 31 resp. 32 hos ramperna och motramperna ändrar sig över den radiella utsträckningen av dessa ramper, då för en given vridningsvinkel samma höjdskillnad måste överbryggas. Detta betyder således att rampvinklarna 31 resp. 32 minskas med ökande diameter.

Den för efterinställningen av elementet 25 erforderliga kraftpåverkan i omkrets- riktningen garanteras medelst kraftmagasin, som vid det visade utföringsexemplet är bildade genom två bågforrnigt anordnade, mellan stödringen 30 och efterinställningselementet 25 P32724SE01 /LK 10 15 20 25 30 520 610 27 inspända skruvtjädrar 38, 39. Dessa skruvtjädrar 38, 39 stöder mot den med locket 2 vridfasta stödringen 30 och vrider efterinställningsringen 25, så snart manövreringsmedlen eller tallriksfiädertungoma 4b till följd av en beläggförslitning rör sig bort från lockbottnen 2a eller från urkopplaren 22. Såsom speciellt framgår av fig. 3 och 6 är skruvfjädrarna 38, 39 innehållna i en i omkretsriktningen sig kanal- eller torusliknande sig sträckande upptagning 40, 41 i ringen 30. Såsom framgår av flg. 2 sträcker sig en sådan i tvärsnitt till lindningarna hos krafunagasinet 38, 39 anpassad upptagning 40 över mer än halva omkresen på tvärsnittet hos en fjäder 38 resp. 39, varvid såsom framgår av fig. 3 och 6, en slitsforrnig öppning 42, 43 blir kvar på den mot manövreringsmedlen 4b vända sidan och likaså en slitsformig öppning 44, 45 på den från manövreringsmedlen 4b vända sidan av stödringen 30. Fjädrarna 38, 39 säkras genom de upptagningarna 40, 41 begränsande ytorna i axiell riktning i förhållande till stödringen 30. För inpassningen av skruvfiädrarna 38, 39 har de sektorformiga upptagningarna 40, 41 vardera ett inpassningsparti 46, 47, som uppvisar en radiell införingsbredd, som åtminstone motsvarar ytterdiametem på lindningarna hos skruvfiädrarna 38, 39. Via dessa inpassningspartier 46, 47 kan kraftmagasinen 38, 39 inskjutas snett i de sektorformiga upptagningarna 40, 41. Efter det att de ännu avlastade skruvfiädrama 38, 39 införts i de sektorformiga upptagningarna 40, 41 ihopmonteras efterinställningselementet 25 med stödringen 30. För detta införes de på efterinställningsringen 25 anordnade axiella klackarna 48, 49, som samtidigt bildar påverkningspartierna eller stödpartiema för skruvtjädrarna 38, 39, i ett sig till inpassningspartierna 46, 47 i omkretsriktningen anslutande axiellt slitsparti 50, 51, varigenom påverkningspartierna 48, 49 vid sina ändpartier kommer att ligga mot de avlastade skruvfjädrarna 38, 39. Det avlastade läget för ett kraftmagasin 38 eller 39 framgår av ñg. 3 och är betecknat med 39a. Det andra ändpartiet på skruvfjädrarna 38, 39 stöder mot den i omkretsriktningen förekommande bottnen 53, 53a hos de sektorfor- miga upptagningarna 40, 41. Genom en vridning mellan efterinställningsringen 25 och stödringen 30 kan fjädrarna 38, 39 förspännas. Efter en bestämd relativvridvinkel, som är större än den vinkelmässiga utsträckningen av inpassningspartierna 46, 47, kommer påverkningspartierna 48, 49 för efterinställningsringen 25 att ligga axiella över ett ändparti på en slits 44, 45, så att efterinställningsringen 25 och stödringen 30 kan förflyttas mot varandra, till dess att upplöpningsramperna 26, 27 och motupplöpningsrarnperna 28, 29 berör varandra. Siitsama 44, 45 och de axiella klackarna 48, 49 är anpassade på så sätt till varandra, att mellan de båda konstruktionsdelarria 25, 30 förekommer en i axiell riktning verksam snäppförbindning. För detta har de axiella klackarna 48, 49 vid sitt ändparti ett P32724SE01/LK 10 15 20 25 30 520 610 zs hakliknande avsnitt 48a, som kan ligga an mot radiellt förlöpande partier på stödringen 30.

Genom en ytterligare relativvridning mellan de båda delarna 25 och 30 motsvarande vinkeln 37 (fig. 3) brindas fjädrarna 38, 39 till sitt mot friktionskopplingens 1 nytillstånd svarande förspända vinkelläge 54. I detta läge kan de båda delarna 25, 30 säkras genom ett icke visat medel. Detta medel kan t.ex. innefatta en formbindning, som är verksam mellan de båda konstruktionsdelarna 25 och 30 och som efter monteringen av friktionskopplingen 1 på mottryckplattan 6 kan avlägsnas, varigenom utjämningsanordningen 20 aktiveras. Den möjliga efterinställningsvinkeln för utjärnningen speciellt av en beläggförslitning motsvarar den i fig. 3 med 37 angivna vridningsvínkeln. Efter demia vridningsvinkel 37 kommer de axiella klackarna 48, 49 till anliggning mot de i efterinställningsriktriingen för ringen 25 före- kommande ändpartiema hos slitsarna 44, 45. Ett mot denna position svarande förspänt läge för en skruvfjäder 38, 39 anges i fig. 3 med 38a.

I friktionskopplingens 1 nytillstånd griper de upplöpningsramperna och motupplöp- ningsramperna bildande axiella klackarna 26, 27 och 28, 29 in i varandra huvudsakligen axiellt. Det betyder att det mot varandra liggande ringarna 25 och 30 behöver minsta axiella byggnadsutrymme.

Vid det visade utföringsexemplet garanteras begränsningen av manövreringssträckan i friktionskopplingens l urkopplingsriktning genom plåtformdelen 34. Enligt en icke visad utföringsforrn kan de för detta erforderliga anslagspartiema, som t.ex. samverkar med locket 2, anordnas även på urkopplaren 22, nämligen på den med friktionskopplingen roterande lagerringen eller på en med denna förbunden konstruktionsdel. Den axiella begränsningen av friktionskopplingens 1 manövreringssträcka i åtminstone en av de axiella riktningarna kan även vara bildad genom åtminstone ett på stymingsröret 23 anordnat axiellt anslag för urkopplaren 22.

Vidare kan urkopplaren 22 inverka direkt på manövreringsmedlet 4b och en motsvarande utjämningsanordning anordnas mellan urkopplaren 22 och urkopplingsmedlen 24.

Det är lämpligt om urkopplaren 22 är påverkad med en funktionen hos friktionskopp- lingen 1 och utjämningsanordningen 20 icke påverkande förspänning i riktning mot manövreringsmedlet 4b.

Såsom framgår av ñg. 2 till 4 har efteririställningsringen 25 radiellt invändigt klackar 55, som bildar angreppspartier för ett vrid- eller tillbakahâllningsmedel, som vid behov dels mot locket 2 eller mot stödringen 30 kan läggas an för vridsäkring. Sådana tillbakahållnings- P32724SEO l/LK 10 15 20 25 30 . . « l l 1 520 610 29 medel kan anordnas vid framställningen eller vid ihopmonteringen av friktionskopplingen 1 eller utjämningsanordningen 20 och efter monteringen av friktionskopplingen 1 på svänghjulet 6 avlägsnas.

Den i fig. 8 visade detaljen utgör en utföringsvariant av den undre hälften av den i fig. 1 och 2 visade utjämningsanordningen 20. Vid varianten enligt fig. 8 sker den axiella begränsningen mellan urkopplingsanordningen 120 och locket 102 i inkopplat tillstànd för friktionskopplingen via hakartiga axiella armar 133, som är utformade i ett stycke med plåtforrndelen 134. Armarna 133 är utformade vid ytterkanten av den som tryckstycke tjänande plátforrndelen 134 och griper axiella genom locket 102. Vid sina mot tallriksfjädern 104 vända fria ändar har armarna 133 radiellt utåt förlöpande partier 133a, som radiellt griper in bakom locket 102 på sin mot tallriksfjädem 104 vända sida. Genom en sådan utformning garanteras att de av tallriksfjâdern 104 på utjämningsanordningen 120 utövade axialkrafterna kan stödas genom det av plåt bestående tryckstycket 134, så att större axiella krafter kan upptas genom utjämningsanordningen 120, än vid utjämningsanordningen 20 enligt tig. 2, vid vilken anslagen är bildade genom partierna 33 hos den av plastmaterial framställda stödringen 30. Sådana axialkrafter pâ utjämningsanordningen 20 resp. 120 kan uppträda bl.a. vid transport, alltså vid icke monterad friktionskoppling, då i detta tillstånd huvudtallriksfiädern 4 resp. 104 medelst fiädertungorna axiellt stöder mot stödringen resp. plastmaterialutjärn- ningselementet 30, 130. Det av plåt bestående tryckstycket 134 kan uppvisa åtmintone två, företrädesvis tre eller fler hakforrniga armar 133, som företrädesvis är symmetriskt eller likfonnigt fördelade över omkretsen. Plättjockleken på tryckstycket 134 kan utformas motsvarande de axialkrafter som ska stödas. Den av plastmaterial bestående ringen 130 är vridfast förbunden med tryckstycket 134. Liksom vid fig. 2 har tryckstycket eller plåtformdelen 134 radiellt utåt likaså partier 136, som betraktat i omkretsriktningen, sträcker sig mellan de hakforrniga armarna 133 och tjänar för begränsning av urkopplingsvägen eller för undvikande av en otillåtet stor sträcka genom anslag mot locket 102.

Den i fig. 9 visade detaljen hos en friktionskoppling 201 har huvudsakligen en liknande uppbyggnad som det högra undre partiet av friktionskopplingen 1 enligt fig. 1. I fig. 9 är kopplingslocket 202, svänglagringen 205 för tallriksfjädern 204, efteririställnings- anordningen 216 och utjämningsanordningen 220 delvis visade. Vad avser funktionen hos efterinställningsanordningen 216 och utjämningsanordningen 220 hänvisas till beskrivningen av fig. 1-8, eller till de tyska patentansökningarna P 43 06 505.8 och P 42 39 289.6, vilkas innehåll uttryckligen ska betraktas som integrerat i föreliggande ansökan.

P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 so Vid utformningsvarianten enligt fig. 9 är en vridsäkring 260 anordnad för efterin- ställningselementet i form av en efterinställningsring 217.

Inställnings- eller vridsäkringen 260 garanterar vid icke monterad friktionskoppling 201 ett definierat läge för efterinställningselementet 217 i förhållande till de övriga konstruktionsdelarna såsom speciellt locket 202. Speciellt kan genom inställningssäkringen 260 garanteras, att i friktionskopplingens 201 nytillstånd efterinställningselementet 217 kan fasthållas i sitt tillbakaskjutna läge, således praktiskt taget i nolläget, i vilket ingen efterinställning har skett, och detta fastän tallriksfjädern 204 inte påverkar efterinställnings- ringen 2l7 i området av sväng- eller stödupplaget 212. Det senare kan föras tillbaka till att vid icke monterad friktionskoppling 201 eller vid för försändningen anordnad friktionskopp- ling 201 huvudtallriksfiädern 204 axiellt stöder medelst sina fjädertungor mot utjämningsan- ordningen 220, såsom detta framgår även i samband med fig. 1 och 2. Till följd av detta stödande pressar huvudtallriksfiädern 204 kraftavkännaren i form av en tallriksfjäder 213 axiellt i riktning bort från locket 202 eller efterinställningsringen 217, varigenom en axiell förspänning av efterinställningsringen 217 inte längre garanteras i riktning mot locket 202.

Utan vridsäkringen 260 kunde således ringen 217 omställas. Vid monteringen av friktion- skopplingen 201 på drivaxeln hos en förbränningsmotor skulle ringen 217 därmed inte uppvisa det önskade, en efterinställning av den speciellt på friktionsbeläggen hos kopp- lingsskivan uppträdande förslitriingen garanterande, tillbakadragna läget. I fig. 9 är helt inritat läget för konstruktionsdelarna, som motsvarar den på ett svänghjul monterade friktionskopp- lingen. Streckat år antytt läget för tallriksfjädern 204 och sensorfjädern 213, vilken motsvarar en ny icke monterad friktionskoppling. Såsom framgår är i det icke monterade tillståndet för friktionskopplingen 201 mellan efterinställningselementet 217 eller det ringformiga stödet 212 och tallriksfjädern 204 anordnat ett axiellt avstånd eller en luftspalt. Den bl.a. för transporten av friktionskopplingen 201 anordnade efterinställningssäkringen 260 för efterinställningsa- nordningen 216 har åtminstone ett såkringselement 261, som åtminstone i det icke monterade tillståndet för friktionskopplingen 201 och eventuellt i inkopplat tillstånd för den monterade friktionskopplingen 201 är vridfast fasthållen i förhållande till locket 202 och för vridsäkring av efterinställningselementet 217 samverkar med detta. säkringselementet 261 kan t.ex., såsom visat i fig. 10, uppvisa enskilda i radiell riktning förlöpande armar 262, som radiellt utvändigt är fast förbundna med efterinställningsringen 217 och radiellt invändigt är inklämbara mellan det på den mot tallrikstjädem 204 vända sidan av locket 202 anordnade anslaget 233 och locket 202. Därigenom åtstadkommes en kraftbunden förbindning mellan P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 31 efterinställningselementet 217 och locket 202. Armama 262 kan vara utformade liknande bladfjädrar och radiellt invändigt medelst ett ringformigt parti 263 vara förbundna med varandra. Vid det visade utföringsexernplet är armarna 262 ihopskruvade med efterin- ställningselementet 217, men annarna 262 kan också vara ihopnitade med efterinställnings- elementet 217 eller t.o.m. uppvisa partier, som för den vridfasta förbindningen med efterinställningselementet 217 är inbäddade i det detta element bildande plastmaterialet.

Utjämningsanordningen 220 eller dess begränsningsanslag 233 bildar i förbindelse med locket 202 och de axiellt inklämbara partierna av säkringselementet 261 en broms eller koppling för efterinställningselementet 217, som är verksam vid icke manövrerad friktion- skoppling 201.

Vid urkopplingen av kopplingen upphävs bromsverkan eller fastklämningen av säkringselementet 261 eller flikarna 262, så att efterinställningselementet eller efterin- ställningsringen 217 vid behov kan efterinställas.

Av fördel är om säkringselementet 261 eller de detta bildande bladfjäderliknande flikarna i axiell riktning uppvisar en låg fjädergrad eller fjäderstyvhet, men i omkrets- riktningen är förhållandevis stela eller fjäderstyva.

Vid den i fig. ll visade utföringsformen av en efterinställningsring 317 är de i axiell riktning elastiska flikarna 362 direkt påsprutade på plastmaterialringen 317. Flikarna 362 kan på liknande sätt, såsom detta är visat i samband med fig. 10, radiellt invändigt vara förbundna medelst ett cirkelringformigt parti.

Den i fig. 12 och 13 visade kopplingsenheten eller friktionskopplingen 401 har ett genom ett plåtlock 402 bildat lock, en med detta vridfast förbunden, men axiellt begränsat förskjutbar tryckskiva 403 liksom en mellan denna och locket 402 inspänd anpressningstall- riksfjäder 404. Anpressningstallriksfiädern 404 är i förhållande till locket 402 lagrad som tvåarmig hävarm, genom att den är vippbart eller svängbart fasthållen i en svänglagring 405.

Med i förhållande till den ringforrniga svänglagringen 405 radiell längre utåt liggande partier påverkar tallriksfjädem 404 tryckplattan 403 i riktning mot friktionsbeläggen 407 på en mellan tryckplattan 403 och ett svänghjul inspännbar kopplingsskiva 408. Vrid- momentöverföringen mellan tryckskivan 403 och locket 402 sker via bladtjädrar 409, som i tryckskivans 403 nedsänkningsriktning kan vara förspända från friktionsbeläggen 407.

Tallriksfiädern 404 har en ringformig grundkropp 404a, liksom från denna utgående och radiellt inåt riktade tungor 404b. ' Svänglagringen 405 innefattar två svängupplag 411, 412, mellan vilka tallriks- P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 520 610 32 fjädern 404 är axiellt fasthållen eller inspänd. Svängupplagen 411 och 412 är anordnade på liknande sätt och utformade och har samma funktion som de i förbindelse med fig. 1 beskrivna svängupplagen ll och 12. I förhållande till de på svängupplagen 411, 412 inverkande konstruktionsdelarna liksomd en automatiska efterinställningsfunktionen hos svänglagringen 405 hänvisas till beskrivningen av fig. 1 liksom till fig. 17-48.

Det genom tallriksfj ädertungorna 404b bildade urkopplingsmedlet hos friktionskopp- lingen 401 är axiellt manövreringsbart genom en urkopplingsanordning 422, varigenom tallriksfjädenis 404 konisitet är förändringsbar. Urkopplingsanordningen 422 kan liksom, såsom detta beskrivits i samband med fig. 1-7, uppvisa en utjämningsanordning 20. Vid kopplingsurkopplingssystem med självefterinställande urkopplingslager är en sådan utjämningsanordning 420 emellertid inte erforderlig. Vid ett sådant urkopplingssystem kan urkopplingsanordningen 422 vara förbunden med den med kopplingen 401 åtminstone under urkopplingsförloppet roterande urkopplingslagerringen.

För att förhindra en otillåtet stor urkopplingssträcka för det genom tallriks- fjådertungorna 404b bildade kopplingsurkopplingsmedlet är på kopplingen 401 eller på locket 402 anordnat vägbegränsningsmedel 436 för tallriksfiädertungorria 404b. Vägbegränsnings- medlet 436 begränsar svängningsvägen eller svängningsvinkeln för tallriksfjädern 404 genom axiellt stödande av tallriksfiädertungorrla 404b och därmed genom axiellt uppfångande av den på urkopplingsanordningen 422 inverkande urkopplingskraften.

Vid det visade utföringsexemplet är vägbegränsníngsmedlet 436 bildat genom ett, genom det radiellt inre avsnittet av locket 402 bildade ringforrniga anslagspartiet 436, mot vilket tungspetsarna 404c kommer till anliggning efter en förbestämd axialsträcka 421. Det ringformiga anslagspartiet 436 är utformat på så sätt, att det åtminstone ungefarligen ligger på urkopplingsdiametern för tallriksfiädertungorna, alltså den diameter, på vilken urkopp- lingsanordningen 422 kommer till anliggning mot tallriksfjådertungorna 404b. Anslagspartiet 436 är anordnat axiellt mellan fiädertungorna 404b eller fjädertungspetsarna 404c och kopplingsskivan 408.

Det ringforrniga anslagspartiet 436 är genom radiellt förlöpande kammar eller liv 437 förbundet med lockkroppen 402a. Såsom framgår av fig. 13 är vid det visade utföringsexem- plet sex sådana liv anordnade. För många användningsfall kan emellertid även enbart tre sådana liv vara anordnade. Vid kopplingsutforrnningar, vid vilka särskilt stora urkopp- lingskrafter är erforderliga, kan även flera liv, t.ex. nio anordnas.

Liven 437 förlöper utgående från lockbottnen 402b eller från lockkroppen 402a P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 33 radiellt inåt och axiellt lutande i riktning mot tryckskivan 403 eller kopplingsskivan 408.

Anslagspartier 436 är förskjutet i förhållande till lockbottnen 402b axiellt in i lockutrymmet.

Fjädertungoma 404b griper genom de mellan det ringformiga anslagspartiet 436, den radiellt längre utåt liggande lockkroppen 402a och förbindningskammarna 437 bildade öppningarna 438. Vid det visade utföringsexemplet är för detta tallriksfjädertungorna 404b radiellt invändigt över ett delparti av deras längd i axelriktningen motriktat mot förloppen för liven 437 nedböjda eller uppåtlutande. Såsom framgår av fig. 13 bildar tallriksfjädertungorna 404b tre gruper, som är anordnade i en öppning eller urtagning 438. Mellan de enskilda tregrupperna är anordnat vardera en slits 439 för upptagandet av liven 437. Slitsarna 439 och liven 437 är därvid anpassade på så sätt till varandra, att en problemfri svängning av tallriksfiädern 404 är möjlig.

En inpassning av tallriksfiâdertungorria 404b i öppningarna 438 sker under monteringen av friktionskopplingen 401. För detta har tallrikstjädern 404 i det avlastade tillståndet, som i fig. 12 visas streckprickat, i området av tungspetsarna 404c en innerdiarneter 440, som är större än ytterdiametern 441 på det ringformiga anslagspartiet 436. Därigenom kan tallriksfiädern 404, åtminstone i fullständigt avlastat tillstånd, med sina tallriks- fjädertungor 404b inskjutas axiellt i lockets 402 öppningar 438. Under monteringen av friktionskopplingen 401 eller senast vid monteringen av friktionskopplingen 401, t.ex. på ett svänghjul, svängs tallriksfjädern 404, varigenom den genom tallriksfjädertungorna 404b begränsade innerdiametern 440 minskas. Vid på ett svånghjul monterad friktionskoppling uppvisar tallriksfjädern 404 sitt driftsläge, och tungspetsarna 404c begränsar en innerdiarneter 442, som är mindre än ytterdiametern 441 på anslagspartiet 436. Tallriksfjädern 404 är på så sätt svängbart fasthâllen vid locket och tungorna 404a utformade på så sätt, att även efter tillbakaförflyttning av svängvägen 421 den genom tungorna definierade innerdiametern är mindre än ytterdiametem på anslagspartiet 436.

Den axiellt begränsade, maximalt möjliga manövreririgssträckan 421 är dimensione- rad på sätt, att kopplingen 401 efter uppnåendet av den maximalt tillåtna förslitningen på sina belägg 407 åtminstone ännu uppvisar den fulla börurkopplingsvägen, som år erforderlig för den problemfria funktionen, alltså en problemfri separering av kopplingsaggregatet 401.

Kopplingen 401 eller den en automatisk beläggförslitningsutjänming i kopplingen garanterande sensorfjädern 413 och efterinställníngsanordningen 416 är utformade på så sätt, att i friktionskopplingens 401 nytillstånd uppträder inte någon felaktig axiell inställning av svånglagringen 405 ens vid fullständig passering av sträckan 421.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 34 I det följande ska med hjälp av ett räkneexempel verkningssättet eller samspelet mellan anslagspartiet 436 och tallriksfjädertungorna 404b förklaras och demonstreras: Den ovan beskrivna urkopplingssträckan för friktionskopplingen 401 uppgår under hånsynstagande till de förekommande toleransema till 8,4 - 10mm. Kopplingen 401 är så utformad, att i nytillståndet vore en felaktig axiell förskjutninga v svänglagringen 405 möjlig först vid urkopplingssträckor över 14 mm. Anslaget 436 är utformat eller positionerat på sätt, att i friktionskopplingens nytillstånd det till anliggning mot anslaget 436 kommande partiet, nämligen tungspetsarna 404c kan tillryggalägga en axiell sträcka 421 av 12,5 mm. Vid anliggning av tallrikstjädertungorria mot anslaget 436 och påförande av den maximala urkopplingskraften kan locket axiellt fjädra in med ungefär 0,5 mm, så att totalt sett en maximal axiell sträcka 421 av 13 mm är möjlig.

Under antagandet av att på beläggen 407 en maximal beläggförslitning av 3 mm är möjlig, förskjutes under friktionskopplingens 401 livslängd tallriksfjädern genom axiell förskjutning av dess svänglagring 405 med dessa 3 mm i riktning mot kopplingsskivan. Den maximalt möliga urkopplingssträckan 421 reduceras därmed frán cirka 13 mm till ungefär 10 mm, så att kopplingen vid slutet av sin livslängd ännu ligger inom den erforderliga urkopplingssträcktoleransen av 8,4-10 mm.

Vid det visade utföringsexemplet är anslaget 436 utformat i ett stycke med locket 402. Detta anslag kunde emellertid även vara bildat genom en separat konstruktionsdel, som är förbunden med locket 402. Även liven 437 kan vara bildade genom separata konstruktionsdelar eller vara utformade i ett stycke med det som egen konstruktionsdel utformade anslaget 436.

Den i fig. 12 och 13 visade kopplingsenheten 401 har vidare en anordning eller ett medel, som under kopplingsenhetens 401 drift åtminstone i delområden av varvtalsområdet, i vilket kopplingsenheten 401 roterar under utnyttjandet, åstadkommer en axiell stöd- kraftökning på tallriksfiädem 404. Genom denna stödkraftökning kan förhindras att till följd av åtminstone av inom ett bestämt varvtalsoniráde uppträdande störningsfaktorer vid manövreringen av kopplingsenheten 401 uppkomsten av en otillåten efterirlställning på grund av en oönskad, icke till en förslitning av friktionsbeläggen 407 tillbakaledande axiell utböjníng eller eftergivning som kan uppträda vid den med svängupplaget 411 samverkande sensoranordningen i form av sensorfjädern 413.

I ñg. 12 är för ökningen av den på avrullningsupplaget 411 inverkande axielkraften anordnat varvtals- eller centrifugalkraftberoende medel 450. Det centrifugalkraftberoende P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 . . » , _ f 520 610 35 medlet 450 är bildat genom på ytterperiferin av sensortallriksfjädern 413 utformade och axiellt i riktning mot locket 412 upphöjda tungor 450. Såsom framgår av fig. l2a har den tallriksfjäderartiga sensorfjädern 413 radiellt utåt förlöpande tungartiga armar 4l3a, som såsom framgår av fig. 12 och 13, axiellt stöder mot locket 402. Mellan armarna 4l3a och de dessa axiellt stödande partierna 451 på locket 402 är en bajonettartig förbindning eller låsning 452 anordnad. Den bajonettartiga förbindningen 452 är utformad på så sätt, att genom axiell sammanföring av sensorfiådern 413 och locket 402 och genom en därpå följande relativvrid- ning mellan dessa båda konstruktionsdelar kommer armen 4l3a att ligga axiella över lockets 402 stödpartier 451. Vid ihopsåttningen av sensortjäder 413 och lock 402 förspånnes före vridningen av dessa båda konstruktionsdelar sensortjädern 413 först axiellt elastiskt och avlastas efter vridningen, varigenom armen 4l3a med förspänning stöder mot locket 402.

Såsom framgår av fig. l2a är på båda sidor av en radiell arm 4l3a anordnat en tunga 450.

Vid roterande kopplingsenhet 401 alstras till följd av den på tungorna 450 inverkande centrifugalkraften en kraft som överlagras på den av sensorfjädern 413 till följd av sin påspänning påförda kraften, och således adderas, varigenom stödkraften för manövreringstall- riksfjädern 404 ökar i området av svängupplaget 411. Denna ytterligare på svångupplaget 411 genom tungorna 450 alstrade kraft blir större med ökande varvtal. Denna krafttillväxt kan emellertid begränsas genom att från en bestämd varvtalsnivå tungorna 450 på grund av den på dessa inverkande centrifugalkraften deformeras eller svängs på så sätt, att de radiellt utvändigt stöder mot locket 402, så att då ingen eller praktiskt taget ingen ytterligare ökning av det genom centrifugalkraften beroende medlet 450 alstrade tillsatsstödkraften förekommer i omrâdet av svängupplaget 411.

Vid betraktningssättet av de axiella kraftförhållandena eller kraftjämvikten mellan svängupplaget 411 och tallriksfiädern 404 måste återigen tas hänsyn till det bladfjäderartiga vridmomentöverföringsmedlet 409. Dessa bladfjäderartiga vridmomentöverföringsmedel 409 kan vara inspända mellan locket 402 och tryckskivan 403 på så sätt, att över kopplingsenhetens 401 hela livslängd är tryckskivan 403 genom vridmomentmedlen 409 kraftrnåssigt förspänd axiellt mot tallriksfiädern 404. Därmed verkar den genom vridmomentöverföringsmedlen 409 påförda axiella kraften mot den av tallriksfjädem 404 på tryckskivan 403 utövade kraften och adderas därmed med den av sensortjädem 413 på tallriksfjädern 404 påförda axialkraften, varvid dessa båda krafter axiellt sätts mot den på tungspetsama 404c inverkande urkopplingskraften. Den verkliga sensorkraften, som motsättes en axiell förskjutning av tallrikstjädern 404 vid icke roterande kopplingsenhet 401 bildas P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 36 därmed genom den av vridmomentöverföringsmedlen 409 och av sensorfiädern 413 alstrade resulterande och på tallriksfjädem 404 inverkande kraften. Vid rotation av kopplingsenheten 401 överlagras denna resulterande kraft även en varvtals- eller centrifugalkraftberoende kraft, som alstras genom tungorna 450.

Vid en kopplingsskiva 408 med en anordning, t.ex i form av en beläggfiädring 453, som vid manövreringen av friktionskopplingsenheten 401 garanteras över ett delparti av tryckskivans 403 lyftsträcka en gradvis sänkning eller en gradvis uppbyggnad av det av kopplingsskivan 408 överförbara momentet, understöder denna anordning 450, fram till frigivandet av friktionsbeläggen 407 eller av kopplingsskivan 408 genom tryckskivan 403, det axiella stödande av tallriksfjädern 404 mot efterinställningselementet i form av en efterinställningsring 417. Därigenom garanteras, att åtminstone ungefårligen fram till frigivandet av friktionsbeläggen 407 blir efterinställningsringen 417 förspänd axiellt mellan tallriksfjädern 404 och locket eller locket 402 och därigenom kan ingen efterinställning ske.

Lyfts vid urkopplingen av kopplingsenheten 401 tryckskivan 403 upp frán beläggen 407, så inverkar vid en kopplingsenhet utan tungorna 450 bara den genom de bladfjäderartiga vridmomentöverföringsmedlen 409 och sensortallriksfjädern 413 alstrade resulterande kraften som axiell förspänníngskraft på huvudtallriksfjädem 404. Denna resulterande sensorkraft motverkar den till tungspetsarna 404c inledda urkopplingskraften. I bestämda varvtalsom- råden, speciellt vid högre motorvarvtal, kan t.ex. genom motorn alstrade svängningar uppträda, vilka förorsakar en axiell svängning av tryckskivan 403. Svänger tryckskivan 403 axiellt, så kan kortvarigt denna tryckskiva 403 lyftas upp från huvud- eller tallriksfjädern 404, varigenom den resulterande sensorkraften kortvarigt faller, då den då av de bladfiäderartiga vridmomentöverföringsmedlen 409 alstrade axialkraften inte längre verkar på tallriksfjädern 404. Detta har till följd att det för en avsedd efterinställning av anordningen 416 erforderliga kraftförhållandet mellan tallriksfiädern 404 eller den på denna inverkande urkopplingskraften och den på denna tallriksfiäder 404 inverkande resulterande stödkraften störs, nämligen blir vid sådana driftstillstánd för kopplingsenheten 401 den på tallriksfjädern 404 inverkande axiella stödkraften för låg, varigenom kopplingen alltför tidigt eller oönskat efterinställes, och därmed förskjutes tallriksfjäderns 404 driftspunkt i riktning tallriksfjädermimimum. Vidare kan vid bestämda driftstillstånd för motorn, speciellt vid högre motorvarvtal uppträda särskilt höga vevaxelperiferiaccelerationer, som på grund av efterinställningsringens 417 tröghet alstrar periferikrafter, som till följd av de mellan efterinställningsririgen 417 och locket 402 verksamma efteririställningsramperria 418, 419 kan alstra en axielkomponent på tallriksfiädern P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 37 404, som är motriktad den resulterande sensorkraften, varigenom likaså en oönskad efterinställning kan ske. Pâ grund av de uppträdande svängningarna kan vidare det mellan upplöpningsramperna 418, 419 förekommande friktionsingreppet reduceras, så att den av den på efterinställningsringen 417 i omkretsriktningen inverkande efterinställningsfjädern 417a alstrade och på tallriksfjädern 404 inverkande axielkraften ökas, varigenom likaså en oönskad efterinställning understödes.

För att undanröja de ovannämnda nackdelarna med en kopplingsenhet 401 utan centrifugalkraftberoende understödsmedel 450, är vid det visade utföringsexemplet enligt flg. 12-13 anordnat centrifugalkraftberoende tungor 450. Dessa centrifugalkraftberoende medel kompenserar de varvtalsberoende störeffekterna, genom att de alstrar en varvtals- eller centrifugalkraftberoende ökande understödskraft, som verkar parallellt med den av sensorfjädern 411 alstrade kraften.

De centrifugalkraftberoende medlen kan därvid utformas på så sätt, att en för beläggförslitningen erforderlig efterinställning i kopplingsenheten 401 bara är möjlig vid stillastáend eller vid låga varvtal för kopplingsenheten 401. Vid roterande kopplingsenhet 401 eller över ett varvtal, vid vilket kritiska svängningar kan uppträda, kan därmed efterin- ställningsanordningen 416 praktiskt blockeras.

Vid den i ñg. 14 visade utföringsforrnen av en friktionskoppling 501 är sensorfiädern 513 anordnad radiellt inuti tallrikstjädersvänglagringen 505. Sensortjädern 513 har en ringformig grundkropp 5l3a, från vilken radiellt iriât vettande tungor 5l3b utgår. Medelst dessa tungor 5l3b stöder sensorfjädern 513 mot det ringforrniga anslagspartiet 536, som är anordnat och utformat liknande det ringformiga anslagspartiet 436 enligt ñg. 12 och 13.

Sensortungoma 5l3b stöder på den mot tallriksfjädertungspetsarna 504c vända sidan av anslagspartiet 536. Radiellt utvändigt har grundkroppen 513a likaså tungor 5l3c, som för axiellt stödande av tallriksfjädem 504 ligger an mot denna.

Monteringen av sensorfiädern 513 på locket 502 kan ske genom att denna i förspänningsriktningen deforrneras konformat till dess att den genom de inre tungoma 5l3b begränsade irmerdiametem 540 är större än anslagspartiets 536 ytterdiameter 541. Därigenom kan stödtungorna 5l3b införas i lockets 502 öppningar 538 på liknande sätt, såsom detta har beskrivits i förbindelse med tungorna 404b och öppningarna 438 i ñg. 12 och 13. Efter genomfört införande av tungorna 5l3b i öppningarna 538 kan sensorfjädern 513 avlastas, varigenom det inre ändpartiet på tungoma 5l3b förskjutes mot en mindre diameter och kommer till anliggning mot anslagspartiet 536.

P32724SEO l/LK 10 15 20 25 30 520 610 38 En ytterligare möjlighet består i att för monteringen av sensortjädem 513 på locket 502 åtminstone delpartier av de inre tungorna 5l3b axiellt böjs upp i riktning mot locket 502, så att de begränsar en större innerdiameter 540 än anslagspartiets 536 ytterdiameter. Efter det att sensorfjädern eller tungoma 513b införs i lockets öppningar 538, kan tungorna 513b böjas tillbaka på så sätt, att de med sina radiellt inre partier med förspänning kommer till anliggning mot anslagspartiet 536. Genom tillbakaböjningen svängs tungorna 513b från det i fig. 14 med streckade linjer visade läget till det med heldragna linjer visade läget genom plastiska deformationer i tallriksfjäderrnaterialet. För den plastiska deforrnationen av sensortungoma 5l3b kan dessa axiellt stöda mot tungoma 504b eller tungspetsarna 504c på tallrikstjädern 504. För böjningsoperationen av tungorna 513b kan användas ett verktyg, som stöder tungorna 504b hos manövreringstallrikstjädern 504 uppifrån och påverkar sensortjäder- tungorna 513b underifrån, nämligen ungefarligen vid diameterpartiet, vid vilket tungorna 513b är nedböjda.

Anslagen 436 och 536 för begränsningen av urkopplingssträckan eller svängvinkeln för tallrikstjädrarna 404 och 504 har den fördelen, att dessa är integrerade i den motsvarnade kopplingen 401 eller 501 och blir verksamma i området av tallriksfjädertungoma 404b eller 504b, varigenom kan garanteras, att vid anliggningen av tallriksfjädertungorna 404b, 504b mot anslagen 436, 536 tallriksfjädertungoma inte alls eller bara oväsentligt kan deformeras i axiell riktning. Därigenom kan även garanteras att tallriksfjädertungoma 404b, 504b själva i sitt mot det urkopplade tillståndet för friktionskopplingen 401, 501 svarande läget inte kommer till anliggning mot en konstruktionsdel hos kopplingsskivan 408. I fig. 12 är det mot den urkopplade kopplingens svarande läget för tallrikstjädem 404 visat med streckade linjer och angivet med siffran 450. Därigenom kan således undvikas, att tallrikstjädertungorna 404b i urkopplat tillstånd för friktionskopplingen 401 kommer till anliggning eller kan slipa mot den då i förhållande till denna koppling 401 roterande kopplingsskiva 408.

Vid de visade utföringsexemplen enligt fig. 12 till 14 är anslagen 436, 536 anordnade i området av tallrikstjädertungspetsarna 404c, 504c. Dessa anslag kan emellertid även utformas på annat sätt och vara förskjutna radiellt utåt i förhållande till de inre tungspetsarna 404c, 504c. Vid en sådan utformning är det emellertid lämpligt om den mellan tungspetsarna 404c, 504c och de då radiellt längre utåt liggande anslagen förekommande radiella hävarrnen är vald på så sätt, att en otillåten genomböjning av tallrikstjädertungoma 404b, 504b till följd av den på dessa inverkande urkopplingskraften och stödandet genom anslagen icke sker.

Den nämnda alltför stora eller otillåtet stora urkopplingssträckan kan förorsakas P32724SEO l I LK 10 15 20 25 30 520 610 39 genom urkopplingssystemet eller manövreringssystemet, vilket inverkar på kopplingsmanövre- ringsmedlen, som vid de visade och beskrivna utföringsforinerria är bildade genom tallriksfjädertungorna. Detta manövreringssystem innehåller vanligtvis ett urkopplingslager, som inverkar på manövreringsmedlet hos friktionskopplingen, ett manövreringsorgan, såsom t.ex. en kopplingspedal, och en mellan urkopplingslagret och manövreringsorganet anordnad kraftöverföringslina. Demia kraftöverföringslina kan uppvisa en upptagar- liksom en givarcylinder. Vid urkopplingssystem med en givar- och en upptagarcylinder kan en otillåten, över den normala urkopplingssträckan liggande urkopplingssträcka förorsakas genom att till följd av en snabb in- och återurkoppling av friktionskopplingen upptagarcylindem inte kan tillbakaställas tillräckligt snabbt, dvs. den kommer inte fram till sitt ändläge, varför en kort därpå följande återurkoppling av upptagarcylindern själv visserligen tillryggalägger en mot den normala urkopplingssträckan svarande sträcka, men som ger en totalurkopplingssträcka för kopplingen, som motsvarar summan av den norrnala urkopplingssträckan och den icke genomförda reståterställningssträckan. Därigenom kan en totalmanövrering av friktionskopp- lingen uppträda, som avsevärt överskrider den avsedda maximalt tillåtna urkopplingssträckan för kopplingen. Det betyder att således även den vid en friktionskoppling anordnade översträckereserven för manövreringen kan överskridas.

Genom åtgärdema enligt uppfinningen eller anslagen 36, 436, 536 kan således en otillåtet stor urkopplingssträcka eller översträcka förhindras vid manövreringen av friktion skopplingarria, varvid ändå den över kopplingens livslängd erforderliga och anordnade norrnalurkopplingssträckan garanteras.

Enligt uppfinningen kan således, helt allmänt vid kopplingar, och speciellt vid kopplingar med en åtminstone förslitningen av kopplingsskivans friktionsbelägg kompenseran- de efterinställningsanordning åtminstone anordnas ett anslag i kopplingsmanövreringslinan, vilken undviker en översträcka för kopplingsmanövreringsmedlet vid manövreriiigen av detsamma. Ett sådant anslag kan t.ex. begränsa urkopplingssträckan för urkopplingslagret eller tallriksfiäderns svängsträcka. Ett sådant anslag kan emellertid även anordnas på annat ställe. Vidare kan manövreringssträckan för friktionskopplingen begränsas till ett definierat konstant värde, genom att såväl i urkopplingsriktning som även i inkopplingsriktning anordnas en definierad begränsning, såsom anslag.

På fördelaktigt sätt kan en sådan begränsning ske i omrâdet av urkopplingslagret, då i detta parti toleranskedjan mellan manövreringsmedlenj såsom tallrikstjädertungorria hos friktionskopplingen och den till en bestämd sträcka begränsade konstruktionsdelen är liten.

P32724SE0l/ LK 10 15 20 25 30 520 610 40 Vid förekomsten av en sådan begränsning eller ett sådant anslag förflyttas vid urkopplingen mot en praktiskt taget stel begränsning, varigenom en överpáfrestning av konstruktionsdelar, speciellt av de som kan uppträda vid urkopplingssystem eller vid fotmanövrerade system för manövreringen också kan vara oönskade. Därför anordnas enligt en vidareutformning av uppfinningen i manövreringslinan för friktionskopplingen ett fjädrande eller elastiskt eftergivligt medel och/eller ett trycket i urkopplingssystemet begränsande medel, varvid detta medel uppvisar en förspänningskraft eller behöver en minimal deformationskraft eller öppningskraft, som åtminstone är något större än den erforderliga maximala kraften eller det erforderliga maximala trycket för manövreringen av kopplingen. Därigenom garanteras, att vid aktiveringen av anslaget kopplingspedalen kan tryckas längre ner eller manövrerings- motor fram till ett definierat läge kan genomföra en förflyttníng. Det i friktionskopplingens manövreringsliria anordnade eftergivliga medlet kan anordnas mellan kopplingsmanövrerings- medlen och urkopplingslagret eller mellan det senare och urkopplingsmanövreringsmedlet, såsom t.ex. kopplingspedalen eller urkopplingsmotorn.

I fig. 15 visas ett urkopplingssystem 601, varvid olika möjligheter för arrangemanget av ett medel för begränsningen av den genom urkopplingslagret 622 till kopplingsmanövre- ringsmedelet 604 och/eller kopplingslocket 602 utövbara maximala kraften är visade. I ñg. 15 är anordnat ett axiellt anslag 636, som efter en bestämd sträcka för urkopplingslagrt 622 kommer till anliggning mot locket 602, liknande det som beskrivits i samband med anslaget 36 enligt fig. 1 och 2. Urkopplingssträckbegränsningen kunde emellertid även ske på amiat sätt och vis, t.ex. såsom beskrivits i samband med fig. 12-14. Urkopplingssystemet 601 har en givarcylinder 650 och en upptagarcylinder 651, som är förbundna via en ledning 652.

Kolven 653 hos upptagarcylindem 651 bär urkopplingslagret 622 och är axiellt förskjutbart upptagen i ett lock 654. Tryckutrummet 655 försörjes via ledningen 652 med hydraulmedium, såsom t.ex. olja. Cylinderenheten 650 har ett lock 656, som i förbindelse med den däri anordnade kolven 657 bildar ett i volym förändringsbart tryckutrymme 658. Tryckutrummet 658 är via ledningen 652 förbundet med tryckutrymmet 655. I tryckutrymmet 658 är en återställningsfjäder 659 för kolven 657 anordnad. Kolven 657 är axiellt förskjutbar medelst en kopplingspedal eller en manövreringsmotor, såsom t.ex. en elmotor eller pump.

Tryckmedelskretsen hos urkopplingssystemet 601 står i förbindelse med en tryckmedelsreser- voar 660. Företrädesvis står givarcylindern 650 via en ledning 661 direkt i förbindelse med tryckmedelsreservoaren 660.

För begränsningen av den pâ urkopplingsmedlet 604 och/eller 602 inverkande P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 41 kopplingsmanövreringskraften är vid utföringsfonnen enligt fig. 15 i tryckmedelskretsloppet hos urkopplingssystemet 601 anordnat åtminstone ett medel, som begränsar det i tryck- medelskretsloppet vid manövreringen av friktionskopplingen uppstående trycket till ett definierat värde. Vid utföringsexemplet enligt fig. 15 är detta medel bildat genom åtminstone en tryckbegränsningsventil. I fig. 15 är olika anordningsmöjligheter för en sådan tryckbe- gränsningsventil visade. En sådan tryckbegränsningsventil 662 kan exempelvis anordnas i ledningssystemet 652 och uppvisar en återledning 663 till tryckmedelsreservoaren 660. I stället för tryckbegränsningsventilen 662 kan emellertid även en tryckbegränsningsventil 664 anordnas, vilken uppbäres av locket 654 eller t.o.m. kan vara integrerad i detta, och står i förbindelse med tryckutrymmet 655 och är via en returledning 665 förbunden med tryckmedelsreservoaren 660.

I ñg. 15 visas en ytterligare alternativ anordningsmöjlig för en tryckbegränsnings- ventil 666. Tryckbegränsningsventilen 666 står i förbindelse med tryckutrymmet 658 hos givarcylindern och kan vara uppburen av locket 656 eller integrerad i denna. Vidare har tryckbegränsningsventilen 666 en återledning till tryckmedelsbehållaren 660. För detta kan tryckbegräiisningsventilen 666 uppvisa en egen ledning, eller en förbindning med ledningen 661.

En ytterligare möjlighet för anordnandet av en tryckbegränsningsventil 667 består i att integrera denna i givarcylinderns 650 kolv 657. På avlastningssidan måste denna ventil 667 likaså uppvisa en förbindelse med tryckmedelsreservoaren 660 eller åtminstone med ett mellanmagasin.

I stället för en övertrycksventil kunde även i tryckmedelskretsloppet anordnas ett hydromagasin, som begränsar det i urkopplingssystemet uppträdande maximala trycket, genom att det efter aktiveringen av anslagen hos urkopplingssträckan avlastar systemet genom magasinering av tryckmediet och därmed i praktiken verkar som en buffert eller fjäder- magasin.

Den i fig. 16 visade kopplingsenheten 701 har, liksom detta beskrivits i samband med de föregående figurerna, en efterinställningsanordning 716 för den automatiska utjämningen av den på friktionsbeläggen 707 hos kopplingsskivan 708 uppstáende förslimingen. Vid det visade utföringsexemplet motsvarar den grundläggande uppbyggnaden och funktionssättet hos efteririställningsanordningen 716 den i fig. 12 och 13. Efterinställningselementet eller efteririställningsringen 717 har anliggnings- eller anslagspartier 770, som kan samverka med tallriksfjädern 704 under ett urkopplingsförlopp för kopplingsenheten 701. Det axiella relativa P32724SE0llLK 10 15 20 25 30 520 610 42 arrangemanget av anslagspartierna 770 i förhållande till de med dessa samverkande partierna 771 på tallriksfiädem 704 är utformade på så sätt, att under ett urkopplingsförlopp stöder tallriksfjäderpartierna 771 åtminstone indirekt, axiellt mot de av efterinställningsringen 717 uppburna anliggningspartierna 770. Detta ömsesidiga stödande sker företrädesvis ungefarligen vid uppnåendet eller något överskrivande av börurkopplingssträckan 772 eller den motsvarande svängvinkeln för tallriksfjädern 704 i området av tungspetsarna 704c. Ett sådant överskridande av börurkopplingssträckan 772 kan ske på grund av ett felaktigt eller icke riktigt inställt urkopplingssystem. Genom det axiella stödandet av tallriksfjädern 704 mot anliggningspartiema 770 säkras efterinställningsringen 717 mot en oönskad vridning.

Tallriksfjädern 704 verkar därmed i praktiken som broms för efterinställningsringen 717 vid överskridande av en förbestämd urkopplingssträcka 772.

Vid det visade utföringsexemplet är anliggnings- eller anslagspartierna 770 bildade genom ett radiellt utanför svänglagringen 705 mot ringen 717 utformat ringforrnigt utsprâng 773. I stället för ett ringformigt radiellt utsprång kan även flera över Omkretsen fördelade radiella armar 773 användas. Utspránget eller arrnarna 773 sträcker sig vid det visade utföringsexemplet fram till ytterkanten på tallriksfjädem 704. Så snart den avsedda urkopplingssträckan 772 har uppnåtts, ströder tallriksfjädern 704 med sitt ytterparti 771 mot efterinställningsringens 717 anslagspartier 770. Vid överskridande av den avsedda urkopplingssträckan 772 ökas svängdiametem för tallriksfjädern 704, då denna av svänglagringens 705 diameter förskjutes på kontaktdiametern mellan partierna 771 på tallriksfjädern 704 och anslagspartierna 770. Genom denna förskjutning sker även en minskning av den i området av ändarna 704c på tungorna erforderliga urkopplingskraften, då hävarmsförhâllandet hos tallriksfjädern förändras från i till i+ l, nämligen eftersom den först framtill urkopplingssträckan 772 som tvâarrnad hävarm lagrade tallriksfjädern vid överskridande av sträckan 772 i praktiken svängs som en enarmad hävarm. Genom demia urkopplingskraftsänkning garanteras även att tallriksfjädern 704 bl.a. genom sensorfjädern 713 och bladfjädrarna 709 påförd axiell resulterande stödkraft eller páverkningskraft pressas i riktning mot locket 702 eller efterinställningsringen 717. Tallriksfjädern 704 kan således inte totalt sett förskjutas bort från efterinställningsringen 717 eller från locket 702. Vid överskridande av den bestämda urkopplingssträckan 772 defonneras sensorfjädern 713 axiellt fjädrande, nämligen medan tallriksfiädern då i området av svänglagringen 705 lyfts upp från efterinställningsringen 717. I Utspránget eller armarna 773 kan på fördelaktigt sätt vara pásprutade på den av P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 520 6107072111; i' 43 plastmaterial framställda efterinställningsringen 770. Den maximala kraft, som axieltl inverkar på armarna 773, erhålles ur skillnaden mellan den minimala urkopplingskraften i området av tallriksfiädertungorna 704c och den axiella sensor- eller stödkraften för tallriksfiädern 704, vilken påföres genom sensorfjädern 713 och bladfjäderelementen 709. Armarna 773 är utformade pâ så sätt, att de utan väsentlig defonnation står mot denna maximala kraft.

En ytterligare väsentlig fördel består i att den maximala upplyftningen av tryclcplattan 703 i praktiken förblir konstant och därmed vid överskridande av sträckan 772 den av bladijädrarna 709 på huvudtallriksfjädern 704 påförda axialkraften inte faller ytterligare. Då den av bladfjädrarna 709 påförda kraften utgör en del av den resulterande sensorkraften, ökas på grund av den kvarblivande restspänningen hos dessa bladfjädrar översträckssåkerheten hos friktionskopplingen 701. Därigenom kan t.ex. vid personbilskopplingar i området av tungspetsarna 704c uppnås en översträcka av cirka 0,5 till 2 mm, utan att påverka på efterinställningsanordníngens funktion.

Upplyftníngsbegränsningen av tryckplattan 703 kan även ske genom att vid överskridande av en bestämd urkopplingssträcka tryckplattan 703 axiellt stöder mot sensorijädem 713. För detta kan på sensorfjädern 713 och/eller på tryckplattan 703 anordnas motsvarande utformningar, såsom t.ex. nockar, utsprång eller liknande.

Den i fig. 17 och 18 visade friktionskopplingen 1 har ett lock 2 och en med detta vridfast förbunden, men axiellt begränsat förskjutbar tryckskiva 3. Axiellt mellan tryckskivan 3 och locket 2 är en anpressningstallriksfiäder 4 inspänd, vilken är svängbar kring en av locket 2 uppburen ringartig svänglagring 5 och påverkar tryckskivan 3 i riktning av en medelst skruvar 6a med locket 2 fast förbunden mottryckplatta 6, såsom t.ex. ett svänghjulyarigenom friktionsbeläggen 7 hos kopplingsskivan 8 inspännes mellan tryckskivans 3 friktionsytor och mottryckplattan 6.

Tryckskivan 3 är vridfast förbunden med locket 2 via i omkretsriktningen eller tangentiellt riktade bladfjädrar 9. Vid det visade utföringsexemplet har kopplingsskivan 8 s.k. beläggtjädersegment 10, vilka, såsom i sig är känt, garanterar en progressiv vridmomentupp- byggnad vid inkopplingen av friktionskopplingen 1, genom att de över en begränsad axiell förskjutning av de båda friktionsbeläggen 7 i riktning mot varandra möjliggör en progressiv ökning av de på friktionsbeläggen 7 inverkande axialkraftema. Emellertid kan även användas en kopplingsskiva, vid vilken friktionsbeläggen 7 vore axiellt praktiskt taget stelt påsatta på en bärarskiva. I ett sådant fall kunde en "beläggijäderersättning" användas således en fjädring i serie med tallriksfjädern, t.ex. en fjädring mellan lock och Svänghjul, mellan lock och P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 44 locksidigt stöd liksom mellan tallriksfjäder och tryckplatta eller genom lockelasticiteten.

Vid det visade utföringsexemplet har tallriksfjädern 4 en anpressningskraften påförande ringforrnig grundkropp 4a, från vilken radiellt inåt förlöpande manövreringstungor 4b utgår. Tallriksfjädem 4 är därvid insatt på så sätt, att den med radiellt längre utåt liggande partier påverkar tryckskivan 3 och med radiellt längre inåt liggande partier är tippbar kring svänglagringen 5.

Svänglagringen 5 innefattar två svängstöd 11, 12, vilka här är bildade genom trådringar och mellan vilka tallrikstjädern 4 är axiellt fasthållen eller inspänd. Det på den mot tryckskivan 3 vända sidan av tallriksfiädern 4 anordnade svängstödet 11 är kraftpåverkat i riktningen mot locket 2 medelst ett kraftmagasin 13. Kraftmagasinet 13 är bildat genom en tallriksfjäder eller genom en tallriksfjäderartig konstruktionsdel 13, som med sitt yttre kantparti 13a stöder mot locket 2 och med radiellt längre inåt liggande avsnitt av svängstödet 11 axiellt påverkar mot manövreringstallrikstjädern 4 och därmed även i riktning mot locket 2. Den mellan tryckskivan 3 och manövreringstallriksfjädern 4 anordnade tallriksfjädern 13 har ett yttre ringformigt kantparti l3b, från vars innerkant radiellt inåt förlöpande tungor l3c utgår, vilka stöder mot svängstödet 11.

För stödandet av den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 är vid det visade utföringsexemplet på locket 2 fastsatt ytterligare medel 14, vilka bildar ett svängstöd för den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13. Dessa ytterligare medel kan vara bildade genom fasthäftade eller fastnitade segmentformiga separatdelar 14, vilka kan vara likformigt fördelade över omkretsen. Medlen 14 kan emellertid även vara bildade genom en cirkelring- fonnig, i sig sluten konstruktionsdel. Vidare kan stödmedlen 14 vara utformade direkt ur locket 2, t.ex. genom på axiella partier av locket 2 införda inpressningar eller genom tungforrniga urskärningar, vilka efter inläggningen och inspänningen av den tallriks- fjäderartiga konstruktionsdelen 13 genom materialdeformation pressas in under det yttre kantpartiet på denna konstruktionsdel 13. Vidare kan mellan stödmedlen 14 och den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 förekomma en bajonettartig förbindning eller fastlåsning, så att den tallriksfjåderartiga konstruktionsdelen 13 först förspännes och dess radiellt yttre partier kan axiellt förskjutas över stödmedlen 14. Därefter kan genom en motsvarande vridning av den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 i förhållande till locket 2 stödpartierna på konstruktionsdelen 13 bringas till anliggníng mot stödmedlen 14.

Stödpartiema på den tallriksfiäderartiga konstruktionsdelen '13 kan därvid vara bildade genom på den ringformiga grundkroppen l3b radiellt utåt utskjutande utliggare.

P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 520 610 45 För vridsäkring av manövreringstallriksfjädern 4 och eventuellt den tallriks- fjäderartiga konstruktionsdelen 13 liksom för centrering av trådringarria 11, 12 är på locket 2 fastsatt axiellt sig sträckande centreringsmedel i form av nitelement 15. Nitelementen 15 har vardera en axiellt sig sträckande stam 15a, som sträcker sig axiellt genom en mellan intilliggande tallriksfjädertungor 4b anordnad urskärning och som delvis kan omslutas av på de tillhörande tungorna 13c hos tallrikstjädern 13 utformade partier 13d.

Den tallriksfiäderartiga konstruktionsdelen eller tallriksfiädern 13 är utformad som sensorfiäder, som över en förbestämd arbetsväg alstrar en åtminstone huvudsakligen ungefärligen konstant kraft. Över denna sensorfiäder 13 uppfångas den på tungspetsarna 4c páförda kopplingsurkopplingskraften, varvid alltid en åtminstone ungefärligen jämvikt mellan den genom urskopplingskraften på svängstödet 11 alstrade kraften och den genom sensortallriksfjädem 13 på detta svängstöd 11 utövade motkraften råder. Med urkopp- lingskraften förstås den maximala kraft, som under manövreringen av friktionskopplingen 1 utövas på tungspetsarna 4c eller på tallriksfiädertungornas urkopplingsarm och därmed motverkar sensorfiädem 13.

Det locksidiga svängstödet 12 är stött medelst en i det axiella utrymmet mellan tallriksfiäder 4 och lock 2 anordnad efteririställningsanordning 16 mot locket 2. Denna efterin- ställningsanordning 16 garanterar, att vid en axiell förskjutning av svängstöden ll och 12 i riktning mot tryckskivan 3 eller i riktning mot mottryckplattan 6 kan inget oönskat spel uppstå mellan svängstödet 12 och locket 2 eller mellan svängstödet 12 och tallriksfiädern 4.

Därigenom garanteras att inga oönskade död- eller tomgångsvägar uppstår vid manövreringen av friktionskopplingen 1, varigenom en optimal verkningsgrad och därigenom en problemfri manövrering av friktionskopplingen 1 âstadkommes. Den axiella förskjutningen av svängstöden ll och 12 sker vid axiell förslitning på friktionsytorna hos tryckskivan 3 och mottryckplattan 6 liksom friktionsbelägget 7. Efteririställningen sker vid anordningar enligt uppfinningen emellertid även vid en förslitning av svängstöden 11, 12, de där axiellt motliggande partierna av tallriksfjädern och vid en förslitning av tallriksfjädern i området av tryckplattestödsnockarna (vid 3a) eller de dessa motliggande partierna av tallriksfjädern.

Funktionssättet hos den automatiska efterinställningen av svänglagringen 5 förklaras närmare i samband med diagrammen enligt fig. 24-27.

Efterinställningsanordningen 16 innefattar ett fjäderpåverkat efterinställningselement i form av en ringartig konstruktionsdel 17, som är visad i ñg. 19 och 20. Den ringartiga kon- struktionsdelen 17 har i omkretsrilcmingen sig sträckande och axiellt stigande upplöpsramper P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 46 18, som är fördelade över konstruktionsdelens 17 omkrets. Efterinställningselementet 17 är insatt i kopplingen 1 på så sätt, att upplöpningsramperna 18 är vända mot lockbottnen 2a. På den från upplöpningsrampema 18 vända sidan av efterinställningselementet 17 är det genom en trâdring bildade svängstödet 12 centrerat positionerat i en spårformig upptagning 19 (fig. 18). Upptagningen 19 kan därvid vara utformad på så sätt, att svängstödet 12 på efterin- ställningselementet 17 även är säkrat i axiell riktning. Detta kan t.ex. ske genom att åtminstone avsnittsvis de till upptagningen 19 angränsande partierna av efterinställnings- elementet 17 fastklämmande fasthåller svängstödet 12 eller bildar en snäppförbindning för svängstödet 12. Vid användning av olika material för svängstödet 12 och efterinställnings- elementet 17 kan det vara lämpligt att kompensera för de vid stora temperaturförändringar uppstående utvidgningsskillnaderna, om det som trådring utformade svängstödet 12 är öppet, alltså över Omkretsen åtminstone på ett ställe delat, varigenom en förflyttning av trådringen 12 i förhållande till upptagningen 19 i omkretsriktningen möjliggöres och därmed trådringen 12 kan anpassas till upptagningens 19 diameterändringar.

Vid det visade utföringsexemplet är efterirrställningselementet 17 av plastmaterial, såsom t.ex. framställt av en värmebeständig tennoplast, som dessutom även kan vara ñberför- stärkt. Därigenom kan efterinställningselementet 17 på enkelt sätt framställas som sprutdel.

Ett efterinställningselement av plastmaterial med lägre specifik vikt erhåller, såsom redan nämnts, en lägre masströghetsvikt, varigenom även känsligheten för trycksvängningar minskas. Svängstödet kunde även vara bildat direkt av plastmaterialringen. Efteririställnings- elementet 17 kan emellertid även framställas som plåtforrndel eller genom sintring. Vidare kan vid motsvarande materialval svängstödet 12 utformas i ett stycke med efterinställnings- elementet 17. Svängstödet ll kan vara bildat direkt genom sensorfiädern 13. För detta kan spetsarna på tungorna 13c uppvisa motsvarande inpressningar eller inforrnningar, såsom t.ex. falsar.

Efterinställningsringen 17 centreras genom de axiellt förlöpande partierna 15a på de över omkretsen likformigt fördelade nitarna 15. För detta har efterinställningsringen 17 centreringskonturer 20, som är bildade genom i omkretsriktningen sig sträckande urtagningar 21, vilka ligger radiellt innanför svängstödet 11. För bildandet av urtagningarna 21 har efteririställningsringen 17 på det inre kantpartiet radiellt inåt sig sträckande nockar 22, som begränsar radiellt inre konturer på urtagningarna 21.

Såsom framgår av fig. 19 är, betraktat i omkretsriktningen, mellan de likformigt fördelade urtagningama 21 anordnat vardera fem upplöpningsramper 18. Urtagningama 21 P32724SF1I1l /LK 10 15 20 25 30 - = - . f . 520 610 47 är i omkretsriktningen utformade på så sätt, att dessa möjliggör åtminstone en förvridnings- vinkel av efterinställningsringen 17 i förhållande till locket 2, vilken under friktionskopp- lingens 1 hela livslängd garanterar en efterinställning av den på friktionsytorna hos tryckskivan 3 och hos mottryckplattan 6 liksom hos friktionsbeläggen 7 uppträdande förslitningen liksom eventuellt förslitníngen av själva kopplingen, således t.ex. stöden 11, 12, de däremellan liggande tallrikstjäderpartienia, tryckplattenockama (vid 3a) eller de mitt emot dessa liggande partierna av tallriksfiädem 4. Denna efterinställningsvinkel kan beroende på utformningen av upplöpningsramperna ligga i storleksordningen mellan 8 och 60°, företrädesvis i storleksordningen av 10-30”. Vid det visade utföringsexemplet ligger denna förvridningsvinkel i området av 12°, varvid uppåtlutningsvinkeln 23 hos upplöpningsramparna 18 likaså ligger i omrâdet av 12°. Denna vinkel 23 är vald på så sätt, att den vid pressningen mot varandra av upplöpningsramperna 18 hos efterinställningsringen 17 och motupplöpnings- ramperna 24 på den i ñg. 21 och 22 visade stödringen 25 uppstående friktionen förhindrar en förbiglidning mellan upplöpningsramperna 18 och 24. Beroende på materialparningen i omrâdet av upplöpningsramperna 18 och motupplöpningsramperna 24 kan vinkeln 23 ligga i omrâdet mellan 5 och 20°.

Efteririställningsringen 17 är fjäderbelastad i periferirikmingen, nämligen i efterinställningsvridriktningen, alltså i den riktning, som genom upplöpningen av ramperna 18 på motrampema 24 hos stödringen 25 åstadkommer en förskjutning av efterinställnings- ringen i tryckskivans 3 riktning, dvs. således i axiell riktning bort fràn det radiella lockavsnittet 2a. Vid det i fig." 17 och 18 visade utföringsexemplet garanteras fjäderbelast- ningen hos efterinställningsringen 17 genom åtminstone en ringforrnig skänkelfjäder 26, som tex. kan ha två lindníngar och har vid en av sina ändar en radiellt förlöpande skänkel 27, som är vridfast med efterinställningsringen 17, och vid sin andra ände uppvisar en axiellt förlöpande skänkel 28, som är vridfast fastsatt i locket 2. Fjädem 26 är fjädrande förspänt insatt.

Den i ñg. 21 och 22 visade stödringen 25 är likaså bildad genom en ringformig konstruktionsdel, som har motupplöpningsramper 24, som bildar komplementära ytor till de genom upplöpningsramperna 18 begränsade ytoma, varvid de genom upplöpningsramperna 18 och motupplöpníngsramperna 24 begränsade ytorna även kan vara kongruenta.

Uppåtlutningsvinkeln 29 på motupplöpningsrampen 24 motsvarar vinkeln 23 på upplöpnings- rampen 18. Såsom framgår genom en jämförelse mellanlfig. 19 och 21 är upplöpnings- ramperna 18 och motupplöpningsramperna 24 fördelade lika i omkretsriktningen. Stödringen P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 48 25 är vridfast förbunden med locket 2. För detta har stödringen 25 över Omkretsen fördelade urtagningar 30, genom vilka ihopnitrtingsartsatserrta för nitama 15 sträcker sig.

I fig. 18 är streckat visat en ytterligare ringformig skänkelfjäder 26a, som, liksom skänkelfjädern 26 kan vara nedböjd vid sitt ändparti, för att garantera en vridfast förbindning med dels locket 2 och dels efterinställningselementet 17. Denna fjäder 26a är likaså fjädrande förspänt insatt, så att den på efteririställningselementet 17 utövar en vridkraft. Användningen av två skänkelfjädrar 26, 26a kan vara fördelaktig för många användningsfall, då vid rotation av friktionskopplingen 1 till följd av de pá fjädem 26 eller 26a inverkande Centrifu- galkrafterna uppträder en fjäderkraftförstärkning. Genom användningen av två skänkelfjädrar kan den t.ex. på fjädern 26 uppträdande kraftförstärkningen kompenseras genom den av skänkelfjädern 26a påförda kraften. För detta är skänkelfjädrania 26 och 26a lindade pâ så sätt, att de åtminstone under centrifugalkraftinflytande på efterinställningselementet 17 alstrar krafter, vilka verkar motriktat i omkretsriktningen. De båda skänkelfjädrarna 26, 26a kan ha en eller flera lindningar, och vidare kan dessa skänkelfjädrar 26, 26a uppvisa olika lindnings- diametrar, såsom detta är visat i ñg. 18, varvid de därmed förbundna och på fjädrarna 26, 26a inverkande centrifugalkrafterna, som skulle alstra olika stora periferikrafter på efterin- ställningselementet 17, kan genom motsvarande utformning av trådtjocklekarna och/eller lindningsantalet hos de enskilda fjädrarna 26, 26a åtminstone ungefärligen utjämnas. I fig. 18 är fjädern 26 anordnad radiellt innanför efterinställningselementet 17 och fjädern 26a radiellt utanför detta efterinställningselement 17. Båda fjädrarna kan emellertid genom motsvarande utformning även vara anordnade radiellt innanför eller radiellt utanför efterinställningselementet 17.

I fig. 23 är skänkelfjädem 26 visad i planvy. I skänkelfjäderns 26 avlastade tillstånd är skänklarna 27, 28 förskjutna med en vinkel 31, som kan ligga i storleksordningen mellan 40 och 121°. Vid det visade utföringsexemplet är denna vinkel 31 i storleksordningen av 85°.

Med 32 visas det relativa läget för skänkeln 27 i förhållande till skänkeln 28, och som demia intar vid nytt friktionsbelägg 7 i friktionskopplingen 1. Med 33 visas det läge för skänkeln 27, som motsvarar den maximalt tillåtna förslitningen på friktionsbelågget 7. Efterinställnings- vinkeln 34 ligger vid det visade utföringsexemplet i storleksordningen av 12°. Fjädern 26 är utformad på så sätt att i det avlastade tillståndet för denna fjäder 26 förlöper mellan de båda skänklarna 27, 28 bara en trådlindning 35. I det övriga periferiornrådet ligger två trâdlindningar axiellt över varandra. Fjädern 26a är utformad likadant som fjädern 26, men har emellertid en större lindningsdiameter och en annan förspänningsriktníng i förhållande till P32724Sflll /LK 10 15 20 25 30 520 610 49 efterinställningselementet 17 enligt fig. 18. Den genom fjädern 26 på efterinställningsringen 17 utövade kraften är emellertid större än den hos fjädern 26a.

I friktionskopplingens 1 nytillstånd griper de upplöpningsrampema 18 och motupplöpningsramperna 24 bildande axiella nockarna 18a, 24a huvudsakligen axiellt in i varandra, vilket betyder att de pá varandra liggande ringarna 17 och 25 behöver minsta axiellt inbyggnadsutrymme.

Vid utföringsexemplet enligt fig. 17 och 18 är motupplöpningsramperna 24 eller de dessa bildande nockformiga ansatserna 24a bildade genom en egen konstruktionsdel.

Motupplöpningsramperna 24 kan emellertid vara bildade direkt genom locket 2, t.ex. genom inpressningar av nockformiga ansatser, som kan sträcka sig i lockirmandömet. Inpressningen är speciellt fördelaktig vid plâtlock eller lock, som är utformade i ett stycke.

För att hålla inställningsringen 17 före monteringen av friktionskopplingen 1 i sitt tillbakadragna läge har denna i omrâdet av nockarna 22 angreppspartier 36 för ett vrid- eller fasthållningsmedel, som á andra sidan kan stöda mot locket 2. Sådana fasthållningsmedel kan anordnas vid framställningen eller vid ihopmonteringen av friktionskopplingen 1 och avlägsnas från kopplingen efter monteringen av friktionskopplingen 1 på svänghjulet 6, varigenom efteririställningsanordningen 16 aktiveras. Vid det visade utföringsexemplet är för detta i locket eller locket 2 anordnat i omkretsriktningen belägna långsträckta urtagningar 37 och i efterinställningsringen 17 en fördjupning eller ansats 38. De i omkrctsriktningen belägna långsträckta urtagningarna 37 måste därvid åtminstone uppvisa en sådan utsträckning, att efterinställningsringen 17 kan vridas tillbaka svarande mot den största möjliga förslitningsefte- rinställningsvinkeln. Efter ihopsättningen av friktionskopplingen 1 kan även ett vridverktyg införas axiellt genom lockets slitsar 37 och föras fram i/till inställningsringens 17 urtagningar 38. Därefter kan ringen 17 medelst verktyget vridas tillbaka, så att detta förskjutes i riktning av det radiella partiet 2a hos locket 2 och i förhållande till detta parti 2a intar sitt minsta axialla avstånd. I detta läge låses då efterinställriingsringen 17, t.ex. genom en klammer eller ett stift, som griper in i en i linje liggande urtagning i locket och efterinställriingsringen 17 och förhindrar en vridning av dessa båda konstruktionsdelar. Detta stift kan avlägsnas ur urtagningen efter monteringen av friktionskopplingen 1 på svänghjulet 6, så att, såsom redan nämnts, efterinställningsanordningen 16 friges, Slitsarna 37 i locket 2 är utformade på så sätt, att vid demonteringen eller efter demonteringen av friktionskopplingen 1 från svänghjulet 6 efteririställningsringen 17 kan bringas till sitt tillbakadragna läge. För detta kopplas kopplingen 1 först ur, så att manövreringstallriksfjädern 4 inte utövar någon axialkraft på P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 so svängstödet 12 och därmed garanteras en problemfri vridning av efterinställningsringen 17.

En ytterligare möjlighet att bringa konstruktionsdelarna hos en redan på en förbränningsmotor fastsatt friktionskoppling 1 i ett funktionsriktigt läge består i att vrida tillbaka eller ställa tillbaka efterinställningselementet eller efterinställrringsringen 17 först efter monteringen av detsamma på förbränningsmotom eller på svänghjulet. För detta kan t.ex. medelst ett hjälpverktyg friktionskopplingen 1 manövreras och den då praktiskt taget avlastade ringen 17 inställas i sitt i förhållande till tryckplattan tillbakadragna läge. Därefter inkopplas friktionskopplingen 1 åter, så att ringen 17 först bibehåller detta tillbakadragna läge.

I samband med de i diagrammen enligt ñg. 24-27 inritade kurvorna ska nu funktionssätten hos den ovan beskrivna friktionskopplingen 1 förklaras närmare.

Linjen 40 i fig. 24 visar den i beroende av konicitetsförändringen hos tallriksfjädern 4 alstrade axialkraften, närnligen vid deformation av tallriksfjädem 4 mellan två stöd, vilkas radiella avstånd motsvarar det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och den radiellt yttre stöddiarnetem 3a på tryckskivan 3. På abskissan visas den relativa axialstråckan mellan de båda stöden och på ordinatan den av tallriksfjädern alstrade kraften. Punkten 41 representerar tallriksfjäderris planläge, som lämpligtvis väljs som tallrikstjäderns 4 in- monteringsläge vid sluten koppling 1, alltså det läge, i vilket tallriksfjädern 4 för det motsvarande inmonteringsläget utövar den maximala anpressningskraften på tryckskivan 3.

Punkten 41 kan genom ändring av det koniska inmonteringsläget, således uppställningen, för tallriksfjädem 4 förskjutas längs linjen 40 uppåt eller nedåt.

Linjen 42 utgör den av beläggfjädersegmenten 10 påförda axiella isärföringskraften, som verkar mellan de båda friktionsbeläggen 7. Demia axiella isärföringskraft motverkar den av tallrikstjädern 4 pá tryckskivan 3 utövade axialkraften. Det är fördelaktigt om den för den möjliga genom elastisk deformation av fjädersegmenten 10 erforderliga axialkraften åtminstone motsvarar den av tallriksfjädern 4 på tryckskivan 3 utövade kraften. Vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 avlastas fjådersegmenten 10, nämligen över sträckan 43. Över denna även en motsvarande axiell förskjutning av tryckskivan 3 motsvarande sträcka 43 stöds kopplingens 1 urkopplingsförlopp, vilket således betyder att en mindre maximal urkopplingskraft behöver påföras än den, som skulle motsvara inmonteringspunkten 41 vid beläggfjädersegmentens 10 icke förekommande (då någon beläggfjädríng således ej förekommer). Vid överskridande av punkten 44 friges friktionsbeläggen 7, varvid på grund av det degressiva kurvpartiet hos tallrikstjädern 4 den då ännu påförbara urkopplingskraften är avsevärt sänkt i förhållande till den, som skulle motsvara punkten 41. Urkopplingskraften P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610* 51 för kopplingen 1 avtar till dess att minimum eller dalpunkten 45 på den sinusartiga kurvlinjen 40 har uppnåtts. Vid överskridande av minimum 45 stiger den erforderliga urkopplingskraften äter, varvid urkopplingssträckan i området av tungspetsarna 4c väljs på sä sätt, att inte ens vid överskridandet av minimum 45 urkopplingskraften överskrider den vid punkten 44 förekommande maximala urkopplingskraften, utan företrädesvis förblir under derma. Punkten 46 ska således inte överskridas.

Den som kraftsensor tjänande fjädern 13 har ett sträcka-kraft-förlopp svarande mot linjen 47 i fig. 25. Denna kurva 47 motsvarar den som alstras när den tallriksfjäderartiga konstruktionsdelen 13 förändras frân det avlastade läget i sin konicitet, nämligen mellan två svängstöd, som har ett radiellt avstånd, som motsvarar det radiella avståndet mellan svängstöden 11 och 14. Såsom kurvlinjen 47 visar har den tallriksfjäderartiga konstruk- tionsdelen 13 en fjäderväg 48, över vilken den av denna alstrade axialkraften förblir praktiskt taget konstant. Den i detta parti 48 alstrade kraften är därvid vald på så sätt, att denna åtminstone ungefárligen motsvarar den i punkten 44 i tig. 24 anliggande urkopplingskraften för kopplingen. Den av sensorfjädern 13 pâförande stödkraften är i förhållande till den i punkten 44 motsvarande kraften hos tallriksfjädern 4 minskad i enlighet med hävarmsutväx- lingen hos denna tallriksfiäder 4. Detta ut- växlingsförhållande ligger i de flesta fall i storleksordningen mellan 1:3 och 1:5, man kan emellertid för många användningsfall även vara större eller mindre.

Den nämnda tallriksfjäderutväxlingen motsvarar förhållandet mellan det radiella avståndet hos svänglagringen 5 till stödet 3a och det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och anliggningsdiarnetern 4c, t.ex. för ett urkopplingslager.

Inmonteringsläget för det tallrikstjäderartiga elementet 13 i friktionskopplingen 1 är valt på så sätt, att detta i området av svänglagringen 5 kan genomgå en axiell tjäderväg i riktningen av friktionsbelägget 7, vilket motsvarar såväl åtminstone den axiella efterin- ställningsvägen för tryckskivan 3 i riktning mot mottryckplattan 6, vilken uppstår till följd av friktionsyte- och friktionsbeläggförslitningen, som även en åtminstone ungefärligen konstant axiell stödkraft för svänglagringen 5. Det betyder att det linjära området 48 hos kurvlinjen 47 åtminstone ska ha en längd som motsvarar den nämnda förslitningsvägen, och är företrädesvis större än denna förslitningsväg, då därigenom även inmonteringstoleranser åtminstone delvis kan utjämnas.

För att erhålla en praktiskt taget konstant eller definierad frigivningspunkt 44 för friktionsbeläggen 7 vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 kan en s.k. dubbelsegmentbe- P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 6101 52 läggfjädring användas mellan friktionsbeläggen 7, alltså en beläggfjädring, vid vilken parvis enskilda fjädersegment är anordnade rygg mot rygg, varvid de enskilda paren av segment kan uppvisa en viss axiell inbördes förspänning, så att den totalt sett genom beläggfjädringen påförda axialkraften vid icke inspänd kopplingsskiva 8 åtminstone motsvarar den med punkten 44 korresponderande urkopplingskraften på tallriksfjädem 4, eller företrädesvis ligger något högre. Genom förspänningen av de mellan beläggen anordnade fjäderrnedlen kan uppnås, att de under driftstiden uppträdande inbäddningsförlustema för segmenten åtminstone huvudsakligen utjämnas eller kompenseras på baksidan av beläggen. Med inbäddningsförluster förstås de förluster som uppstår genom inarbetningen av segmenten i baksidan av beläggen.

Det är lämpligt om förspänningen hos den mellan beläggen anordnade fjädringen ligger i storleksordningen av 0,3 mm till 0,8 mm, företrädesvis i storleksordningen av 0,5 mm.

Genom en motsvarande begränsning av den axiella fjädervägen mellan de båda friktionsbe- läggen 7 liksom genom en definierad förspänning av den mellan friktionsbeläggen verksamma fjädringen kan vidare uppnås att åtminstone vid urkopplingen av friktionskopplingen 1 tillbakapressas tryckplattan 3 med en definierad sträcka 43 genom den mellan beläggen anordnade fjädringen. För att erhålla en definierad sträcka 43 kan den axiella sträckan mellan friktionsbeläggen begränsas genom motsvarande anslag såväl i avlastningsriktningen som även i inspänningsriktningen för beläggfjädringen 10. Som belåggfjädringar kan i förbindelse med föreliggande uppfinning på fördelaktigt sätt användas sådana som de som är kända genom den tyska patentansökníngen P 42 06 880.0.

I figur 26 visar linjen 49 kraftbehovet för urkopplingen av kopplingen genom ett på tallriksfjäderns parti 4c angripande urkopplingselement, för att förflytta tryckplattan från punkten 41 till punkten 44 (fig. 24). Linjen 49 visar vidare sträckan för tungspetsama på tallriksfjädem i partiet 4c.

För att säkerställa en optimal funktion för friktionskopplingen 1 eller för den en automatisk utjämning av beläggförslitningen garanterande efterinställningsanordningen är det lämpligt, att - betraktat över det verkligen uppträdande urkopplingskraftförloppet 49 enligt tig. 26 - de först genom beläggfjädringen 10 och sensorfjädern 13 på tallriksfjädem 4 utövade och sig adderande kraftema är större än den av tallriksfjädern 4 på stödet 11 utövade kraften. Även efter upplyftningen av tryckskivan 3 från friktionsbeläggen 7 ska då den ännu av sensor- fjädern 13 på tallriksfjädern 4 utövade kraften vara större, eller åtminstone lika stor, som den i området 4c på tallriksfjädertungspetsarna angripande och i enlighet med fig. 26 över urkopplingsvägen erforderliga och sig förändrande urkopplingskraften (enligt linjen 49). Den 1027248501 /LK 10 15 20 25 30 520 610 53 därvid av sensortallriksfjädern 13 på stödet 11 utövade kraften ska vidare vara så avpassad, att en vridning av den under fiäderns 26 kraft stående ringen 17 och därmed en axiell förskjutning av tallrikstjädern förhindras, åtminstone ungefärligen fram till den mot tallriks- tjäderns inmonteringsläge svarande punkten 41 hos den stigande grenen på kurvlinjen 40, inte överskrids.

Det hittillsvarande betraktandet motsvarar ett helt bestämt inmonteringsläge för tallrikstjädern 4, och någon förslitning på friktionsbeläggen 7 har icke tagits hänsyn till.

Vid axiell förslitning, speciellt av friktionsbeläggen 7, förskjutes läget för tryckskivan 3 i riktning mot mottryckplattan 6, varigenom en förändring av tallrikstjädems konicitet (tungspetsarna 4c vandrar, såsom sett av betraktaren, åt höger) och därmed även en förändring av den av tallriksfjädern i inkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1 påförda anpressningskraften uppstår, nämligen i riktning mot ett ökande. Denna förändring åstadkommer att punkten 41 vandrar i riktning mot punkten 41', och punkten 44 i riktning mot punkten 44”. Genom denna förändring störs den vid urkopplingen av kopplingen 1 ursprungligen förekommande kraftjämvikten i området av svängstödet 11 mellan manövrering- stallriksfiädern 4 och sensortjädern 13. Den genom beläggförslitningen förorsakade ökningen av tallriksfjäderanpressningskraften för tryckskivan 3 åstadkommer även en förskjutning av förloppet för urkopplingskraften i riktning mot ett ökande. Det därigenom uppstående urkopplingskraftförloppet är visat i ñg. 26 genom den streckade linjen 50. Genom ökningen av urkopplingskraftförloppet övervinnes under urkopplingsförloppet för friktionskopplingen 1 den av sensorfjäder 13 på tallrikstjädern 4 utövade axialkraften, så att sensorfjädern 13 huvudsakligen ger efter i området av svänglagringen 5 med en axiell sträcka, som huvudsakligen motsvarar förslitningen av friktionsbelägget 7. Under denna genomfjädringsfas för sensorfjädern 13 stöder tallriksfjädern 4 mot påverkningsområdet 3a på tryckskivan 3, så att denna tallriksfjäder 4 förändrar sin konicitet och därmed även den i denna lagrade energin eller det i denna lagrade vridmomentet och följaktligen även den genom tallrikstjädern 4 på svängstödet 11 eller sensorfiädern 13 och på tryckskivan 3 utövade kraften. Demia förändring sker, såsom detta framgår i samband med fig. 24 i riktning mot en minskning av de av tallriksfjädem 4 på tryckplattan 3 påförda krafterna. Denna förändring sker så länge som till dess att den av tallrikstjädern 4 i området av svängstödet 11 på sensortjädern 13 utövade axialkraften är i jämvikt med den av sensortjädern 13 alstrade motkraften. Det betyder att i diagrammet enligt fig. 24 vandrar puntkerna 41' och 44' åter i riktning mot punkterna 41 och 44. Efter det att denna jämvikt åter har inställts kan tryckskivan 3 åter lyftas upp från P32724SEOl /LK 10 15 20 25 30 520 610 54 friktionsbeläggen 7. Under denna efterinställningsfas för förslitningen, medan således vid ett urkopplingsförlopp för friktionskopplingen 1 sensorfjädern 13 ger efter, vrids efterin- ställningselementet 17 hos efterinställningsanordningen 16 genom den förspända fjädern 26, varigenom även svängstödet 12 vandrar efter motsvarande beläggförslitningen, och därmed garanteras åter en spelfri svänglagring 5 av tallriksfjädern 4. Efter efterinställningsförloppet motsvarar urkopplingskraftförloppet återigen linjen 49 enligt fig. 26 linjerna 50 och 51 i fig. 26 resp. den axiella sträckan för tryckskivan 3 vid ett urkopplingskraft-sträcka-förlopp motsvarande linjerna 49, 50.

I diagrammet enligt fig. 27 är kraftförloppet över urkopplingssträckan för den vid ett urkopplingsförlopp på locket 2 eller pá tallriksfjädern 13 utövade kraften visad, varvid extremvärdena har kapats. Utgående från det inkopplade läget enligt fig. 17 verkar på locket 2 och därmed på tryckskivan 3 först en kraft, som motsvarar inmonteringspunkten 41 (fig. 24) för tallriksfiädern 4. Under urkopplingsförloppet avtar den genom tallriksfjädern 4 på locket 2 eller svängstödet 12 utövade axialkraften motsvarande linjen 52 i fig. 27, nämligen fram till punkten 53. Vid överskridande av punkten 53 i urkopplingsriktningen skulle vid en konventionell koppling, vid vilken tallriksfjädern är axiellt fast svängbart lagrad på locket, alltså att svängstödet 11 vore axiellt icke eftergivligt förbundet med locket 2, en axiell riktningsändring av kraftinverkan genom tallriksfjädern 4 på locket 2 ske på den radiella höjden av svänglagringen 5. Vid kopplingen enligt uppfinningen uppfângas i området av svänglagringen 5 den genom den axiella omvändningen av den genom tallriksfjädem 4 i omrâdet av svänglagringen 5 alstrade kraften genom sensorfjädern 13. Vid uppnäende av punkten 54 lyfts tallriksfjädern 4 upp från tryckskivans 3 påverkningsorrirâde 3a. Åtminstone fram till denna punkt 54 understödes urkopplingsförloppet för friktionskopplingen 1 genom den av beläggfiädringen 10 påförda axialkraften, eftersom den verkar mot tallriksfjäderkraf- ten. Den av beläggfjädringen 10 påförda kraften avtar därvid med ökande urkopplingssträcka i området 4c av tungspetsarna eller med ökande axiellt urkopplingsslag för tryckskivan 3.

Linjen 52 visar således en resulterande av den över urkopplingsförloppet betraktad, dels i tungspetspartiet 4c inverkande urkopplingskraften och dels den i det radiella partiet 3a på tallriksfjädern 4 genom beläggfjädringen 10 utövade axialkraften. Vid överskridande av punkten 54 i urkopplingsriktningen uppfângas den av tallriksfjädern 4 på svängstödet ll utövade axialkraften genom den av sensortallriksfjädern 13 pâförda motkraften, varvid dessa båda krafter åtminstone efter avlastande av friktionsbeläggen 7 genom tryckskivan 3 är i jämvikt och vid fortsättning av urkopplingsförloppet blir den av sensorfiädem 13 i ornrådet P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 55 av svänglagringen 5 påförda axialkraften företrädesvis något större än den anliggande urkopplingskraften. Delpartiet 55 av kurvlinjen 52 hos diagrammet enligt fig. 27 visar att med tilltagande urkopplingsväg blir urkopplingskraften eller den av tallriksfiädern 4 på svängstödet 11 utövade kraften mindre jämfört med den vid punkten 54 anliggande urkopplingskraften.

Den streckade linjen 56 motsvarar ett tillstånd för friktionskopplingen 1, vid vilket i området av friktionsbeläggen 7 en förslitning har uppträtt, men ännu inte någon efterinställning har skett i omrâdet av svänglagringen 5. Även här framgår att den genom förslitningen för- orsakade ändringen av inmonteringsläget för tallriksfjädem 4 åstadkommer en ökning av de på locket 2 och på svängstödet 11 eller pá sensortjädern 13 utövade krafterna. Detta har speciellt till följd att punkten 54 vandrar i riktning mot punkten 54', vilket åstadkommer, att vid förnyat urkopplingsförlopp för friktionskopplingen 1 den av tallriksfjädern 4 på sensorfiädern 13 i ornrådet av svängstödet 11 utövade axialkraften är större än motkraften hos sensorfjädern 13, varigenom det redan beskrivna efterinställningsförloppet genom axiell utfjädring av sensorfjädern 13 sker. Genom det genom fjädern 26 åstadkomna efterin- ställningsförloppet, således genom vridningen av ringen 17 och den axiella förskjutningen av stödet 12 förskjutes punkten 54' åter i riktning mot punkten 54, varigenom det önskade jämviktstillståndet i området av svängstödet 5 mellan tallriksfjädern 4 och sensorfjädern 13 åter är upprätthållet.

I praktiken sker den beskrivna efterinställningen kontinuerligt eller i mycket små steg, så att de för bättre förståelse av uppfinningen i diagrammen visade stora punktför- skjutningarna och kurvlinjeförskjutningarna normalt aldrig uppträder.

Under friktionskopplingens 1 driftstid kan nägra funktionsparametrar eller driftspunkter förändras. Så kan t.ex. genom en felaktig manövrering av friktionskopplingen 1 en överhettning av beläggfjädringen 10 ske, vilken kan ha till följd en sättning, alltså en minskning av den axiella fjädringen hos beläggfjädringen eller beläggsegmenten 10. Genom en motsvarande utformning av kurvlinjen 40 för tallriksfjädern 4 och motsvarande anpassning av förloppet 47 för sensorfjädern 13 kan emellertid en driftsäker funktion för friktionskopp- lingen garanteras. En axiell sättning av beläggfjädringen 10 skulle enbart ha till följd att tallriksfjådern 4 skulle inta ett i förhållande till det i tig. 17 visade läget tillbakapressat läge, varvid den av tallriksfjädern 4 på tryckskivan utövade anpressningskraften skulle vara något lägre, såsom detta frarngår i samband med kurvlinjen 40 enligt ñg. 24. Vidare skulle en motsvarande axiell deformation av sensorfjädem 13 och därmed en motsvarande axiell förskjutning av svängstödet ll ske.

P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 56 Enligt en ytterligare uppfinningstanke kan den på manövreringstallriksfjädern 4 inverkande resulterande stödkraften öka med tilltagande förslitning av friktionsbeläggen 7. Ökningen kan därvid vara begränsad till ett delparti av den totalt sett maximalt tillåtna förslitningsvägen för friktionsbeläggen 7. Ökningen av stödkraften för manövreringstallriks- fjädern 4 kan därvid ske genom motsvarande utformning av sensortjädern 13. I fig. 25 är streckat visat och med hänvisningssiffran 47 angivet ett motsvarande kurvlinjeförlopp över området 48. Genom en ökning av stödkraften för manövreringstallriksfiädern 4 med tilltagande förslitning kan en anpressningskraftsänkníng hos manövreringstallrikstjädern 4 för tryckplattan 3, beroende på en sänkning av beläggfiädringen, tex. genom inbäddande av segmenten i beläggen, åtminstone delvis kompenseras. Särskilt fördelaktigt kan det därvid vara om stödkraften för manövreringstallriksfjädern 4 ökar proportionellt mot sättningen av beläggfjädringen eller proportionellt mot segmentinbäddningen i beläggen. Detta betyder att med minskningen av skivtjockleken i omrâdet av beläggen, alltså minskning av avståndet mellan friktionsytorna hos beläggen till följd av segmentinbäddande och/eller en sättning av beläggtjädringen och/eller beläggförslitningen, ska den nämnda stödkraften öka. Särskilt fördelaktigt är det därvid om kraftökningen sker på så sätt, att denna över ett första delparti är större än i ett därtill anslutande andra delparti, varvid de båda delpartierna befmner sig inom området 48 enligt fig. 25. Den senare utformningen är fördelaktig, eftersom den större delen av den nämnda inbäddningen mellan fjädersegmenten och beläggen huvudsakligen sker inom en i förhållande till den totala livslängden för friktionskopplingen liten tidsrymd och därefter stabiliseras förhållandena mellan fiädersegment och friktionsbelägg praktiskt taget.

Det betyder att från en bestämd inbäddning sker inte längre någon väsentlig ändring vad avser inbäddningen. En ökning av stödkraften för manövreringstallriksfiädern kan även ske över åtminstone en del av friktionsbeläggens nötningsförslitning.

Vid den ovanstående beskrivningen av efterinställningsförloppet för utjämningen av friktionsbeläggförslitningen har inte tagits hänsyn till de genom bladfjädrarna 9 eventuellt i påförda axialkrafterrla. Vid en förspänning av bladfiädern 9 i riktning mot en upplyftning av tryckskivan 3 från det motsvarande friktionsbelägget 7, alltså i riktning mot en anpressning av tryckskivan 3 mot tallriksfiädern 4 sker ett understödande av urkopplingsförloppet. Den överlagras den av bladfjädem 9 påförda axialkraften med de av sensortjädern 13 och tallriksfjädem 4 påförda krafterna liksom med urkopplingskraften. Till detta har hittills inte tagits hänsyn på grund av bättre förståelse vid beskrivningen av diagrammen enligt fig. 24 - 27. Den manövreringstallriksfjädern 4 i urkopplat tillstånd för friktionskopplingen 1 mot det 1932724551) l /LK 10 15 20 25 30 520 610 57 locksidiga avrullningsstödet 12 påverkande totalkraften erhålles genom addition av krafterna, vilka huvudsakligen utövas genom bladfjådersegmenten 9, genom sensorfjädem 13 och genom den rådande urkopplingskraften på manövreringstallriksfjådem 4. Bladfiäderelementen 9 kan därvid vara ihopsatta mellan locket 2 och tryckplattan 3 på så sätt, att med tilltagande förslitning av friktionsbeläggen 7 den genom bladfjädem 9 på manövreringstallriksfjädern 4 utövade axialkraften blir större. Så kan t.ex. över sträckan 48 enligt ñg. 25 och därmed även över förslitningsutjämningsvägen för efterinstållningsanordningen 16 den av bladfiädern 9 påförda axiella kraften uppvisa ett förlopp enligt linjen 47b. Av fig. 25 framgår även att med tilltagande genomfjädring för sensorfiädem 13 tilltar den av bladfjådern 9 på tryckplattan 3 utövade återställningskraften, vilken även verkar på manövreringstallriksfjädern 4. Genom addition av kraftförloppet enligt kurvlinjerna 47b och tallriksfiäderkurvlinjen erhålles det resulterande kraftförloppet, vilket inverkar axiellt på tallriksfjädern 4, nämligen i riktning för en anpressning av tallriksfiädern 4 mot det locksidiga svängstödet 12. För att erhålla ett förlopp enligt linjen 47a, varvid vid början av inställningsområdet 47d det först förekommer en begynnande kraftökning, som övergår i ett ungefårligen konstant kraftområde, är det lämpligt att utforma sensortallriksfiädem på så sätt, att den uppvisar ett kurvlinjeförlopp motsvarande linjen 47c i ñg. 25. Genom addition av kraftförloppet enligt linjen 47c och kraftförloppet enligt linjen 47b erhålles då kraftförloppet enligt linjen 47a. Genom en motsvarande förspånning av bladfjädrarna 9 kan således den av sensorfjädem påförbara stöd- kraften eller stödkraftförloppet reduceras. Genom motsvarande utformning och arrangemang av bladfjäderelementen 9 kan likaså en sänkning av beläggtjädringen och/eller en inbäddning av belåggfjädersegmenten i beläggen åtminstone delvis kompenseras. Därigenom garanteras således att tallrikstjädem 4 huvudsakligen bibehåller samma driftspunkt eller samma driftområde, så att tallriksfjädern 4 under friktionskopplingens livslängd huvudsakligen utövar en åtminstone ungefärligen konstant anpressningskraft på tryckplattan 3. Vidare måste vid utformningen av friktionskopplingen, speciellt av sensorfiädern 13 och/eller bladfjädern 9, den genom den på eftersinställningselementet 17 inverkande efterinställningsflädern 26 och/eller 26a alstrade resulterande axialkraften tas hänsyn till, vilken motverkar sensorfjädern 13 och/eller bladtjädrarna 9.

Vid en utformning av friktionskopplingen 1 med förspänd bladtjäder 9 måste även tas hänsyn till att genom förspänningen av bladfjädrarna 9 påverkas den av tryckplattan 3 på friktionsbeläggen 7 utövade axialkraften. Det betyder således att vid en förspänning av bladtjädrama 9 i manövreringstallriksfiåderns 4 riktning sänks den av tallrikstjädern 4 utövade P32724SEOl/LK 10 15 20 25 30 520 610 58 anpressningskraften med bladtjäderris 9 förspänningskraft. Vid en sådan friktionskoppling 1 utbildas således ett resulterande anpressningskraftförlopp för tryckplattan 3 eller för friktionsbeläggen 7, som erhålles genom överlagringen av anpressningskraftförloppet för tallrikstjädern 4 med förspänningsförloppet för bladfjädrarna 9. Under antagandet att - betraktat över friktionskopplingens 1 driftsområde - kurvlinjen 40 enligt frg. 24 visar det resulterande kraftförloppet från manövreririgstallriksfiädem 4 och förspända bladtjädrar 9 i friktionskopplingens 1 nytillstånd, skulle med sänkningen av avståndet mellan tryckplattan 3 och mottryckplattan 6 till följd av beläggförslitningen erhållas en förskjutning av det resulterande förloppet i riktning mot en reducering. I fig. 24 är streckat visat en linje 40a, som exempelvis motsvarar en total beläggförslitning av 1,5 mm. Genom denna under frik- tionskopplingens livslängd uppträdande förskjutning av linjen 40 i riktning mot linjen 40a sänks den vid urkopplingen av friktionskopplingen l genom tallriksfjädern 4 på sensorfjädern 13 utövade axialkraften, nämligen pà grund av det med tilltagande förslitning genom gladfjädrarna 9 på tallriksfjädern 4 utövade motmomentet. Detta motrnoment förekommer på grund av det radiella avståndet mellan svänglagringen 5 och påverkningsdiametern 3a mellan manövreringstallriksfiäder 4 och tryckplatta 3. Vid utformning av friktionskopplingen 1 är det speciellt viktigt att den genom beläggförslitningen skeende ökningen av bladfjädrarnas 9 förspänning år mindre än den till följd av samma beläggförslitning skeende urkopp- lingskraftökningen, vilken åstadkommer den för efterinställningen erforderliga trycksväng- ningen av sensorfjädern 13. Annars skulle anpressningskraften hos tryckplattan 3 för friktionsbeläggen 7 sjunka i friktionskopplingens inkopplade tillstånd, och någon efterin- ställning kunde överhuvudtaget icke ske.

Den i ñg. 28 och 29 visade friktionskopplingen 101 skiljer sig huvudsakligen från den i fig. 17 och 18 visade friktionskopplingen 1 genom att efterinställningsringen 117 är belastad i perifeririktningen medelst skruvfjädrar 126. Vad avser dess funktion och verkningssätt vad avser förslitningsutjärririingen för friktionsbeläggen motsvarar efterin- ställningsringen 117 efterinställningsringen 17 enligt fig. 18-20. Vid det visade utförings- exemplet är tre skruvfjädrar 126 anordnade, vilka är likformigt fördelade över omkretsen och förspända mellan kopplingslock och efterinställningsring 117.

Såsom speciellt framgår av fig. 30 har efterinställningsringen 117 på inneromkretsen radiella utsprång eller avsatser 127, mot vilka de bågforrnigt anordnade skruvfjädrarna 126 kan stöda i omkretsriktningen med sina ändar för påverkan av efterinställningsringen 117. De andra ändpartierna på fjädrarna 126 stöder mot av kopplingslocket 2 burna anslag 128. Vid P32724Sl5ßl/ LK 10 15 20 25 30 520 610 59 det visade utföringsexemplet är dessa anslag 128 bildade genom skruvliknande förbindnings- element, vilka är förbundna med locket 2. Dessa anslag 128 kan emellertid även vara bildade genom axiella utforrnningar, som är utformade i ett stycke med kopplingslocket 2. Så kan t.ex. anslagen 128 vara bildade genom ur ett plåtlock 2 axiellt utformade utpressningar eller flikar. Såsom speciellt framgår av fig. 29 och 30 kan ringen 117 på inneromkretsen vara utformad på så sätt, att åtminstone huvudsakligen i omrâdet av fjädrarnas 126 utsträckning och företrädesvis även över den för efterinställningen av förslitningen erforderliga vridvinkeln för ringen 117 eller över avlastningsvägen för fjädrarna 126 förekommer en styming 129, som garanterar en axiell fasthållning och radiellt stöd av fjädrarna 126. Fjäderstyrningama 129 är vid det visade utföringsexemplet bildade genom, i tvärsnitt betraktat, huvudsakligen halvcirkelformigt utformade fördjupningar, vilkas begränsníngsytor huvudsakligen är anpassade till tvärsnittet på skruvfjädrarna 126.

En sådan utformning har den fördelen att vid roterande friktionskoppling ges en problemfri styrning av fjädrarna 126, så att dessa inte kan böjas ut axiellt. För ytterligare säkring av skruvfjädrarna 126 kan, såsom detta visas i fig. 2913 locket 2 på sitt radiellt inre kantparti ha axiella utformningar 130, vilka överlapper fjädrarna 126 i axelriktningen. Istället för enskilda utformningar 130 kan locket 2 även ha en över omkretsen genomgående och axiell innerkant 130. Innerkanten 130 kan tjäna för begränsning av tallriksfjäderris 4 avlastning.

En styrning av efterinställningsfjädrarria 126 enligt fig. 28 till 30 har den fördelen att vid roterande kopplingsenhet 1 de enskilda lindningama hos fjädrarna 126 under centrifugalkraftinverkan radiellt kan stöda mot efterirtställningsringen 117, varvid de av fjädrarna 126 i omkretsriktningen påförda inställningskrafterna till följd av det mellan fjäderlindningarna och efterinställningsringen 117 alstrade friktionsmotstånden sänks eller t.o.m. upphäves. Fjädrarna 126 kan även vid rotation av friktionskopplingen 101 (till följd av de fjäderverkan undertryckande friktionskrafterna) praktiskt taget stelt hållas tillbaka.

Därigenom kan uppnås att åtminstone vid varvtal över tomgângsvarvtalet för förbrännings- motorn efteririställningsringen 117 inte kan vridas genom fjädrarna 126. Därigenom kan uppnås att en utjämning av friktionsbeläggförslitningen bara sker vid manövrering av friktionskopplingen 101 vid tomgângsvarvtal eller åtminstone ungefárligen vid tomgångs- varvtal. Blockeringen av efterinställningsringen 117 kan emellertid ske även på så sätt, att bara vid stillastående förbränningsmotor, alltså icke roterande friktionskoppling 101 en efterinställning kan ske på grund av beläggförslitníngen.

P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 60 En blockering av efterinställningsförloppet vid rotation av friktionskopplingen 1 eller vid överskridande av ett bestämd varvtal kan även vara av fördel vid en utföringsforrn enligt fig. 17 och 18. För detta kan exempelvis medel anordnas på locket 2, vilka under centrifugal- kraftinverkan på efterinställningselementet 17 åstadkommer en vridsäkring, nämligen mot den genom skänkelfiådem 26 och/eller 26a alstrade inställningskraften. Blockeringsmedlen kan därvid vara bildade genom åtminstone en under centrifugalkraftinverkan radiellt utåt förskjutbar vikt, som exempelvis stöder mot ringens 17 innerkant och där kan alstra en friktion, som på ringen 17 framkallar ett bromsmoment som är större än det av instållnings- fjädrarna pår ingen 17 utövade förvridningsmomentet.

För det radiella stödandet av åtminstone ett delparti av utsträckningen av fjädrarna Dessa stödmedel kan vid utföringsforrnen enligt fig. 28 och 29 vara utfonnade i ett stycke med anslagen 128. För detta 126 kan även anordnas av locket 2 burna stödmedel. kan anslagen 128 vara utformade vinkelformiga, så att de vardera har ett sig i omkretsriktningen sträckande parti, vilket åtminstone över ett delavsnitt av utsträckningen av en fjäder 121 skjuter in i denna. Därigenom kan åtminstone en del av fjäderlindningarna styras och åtminstone stödas i radiell riktning.

Såsom framgår av fig. 29 har den i fig. 18 anordnade trâdringen 11 bortfallit och ersatts genom i tungspetspartiet hos sensorfjädern 113 påförda utformningar 111. För detta är tungorna 113c i omrâdet av sina spetsar på sin mot manövreringstallriksfjädern 4 vända sida kulfonnigt utformade.

I fig. 31 till 33 visas en ytterligare utformningsvariant av en förslitningsefterinställ- ning enligt uppfinningen, vid vilken i stället för en ringformig efterinställningsring användes enskilda efterinställningselement 217. Dessa efterinstållningselement år likfonnigt fördelade över lockets 202 omkrets. Efterinställningselementen 217 är bildade genom knopp- eller skivformiga konstruktionsdelar, vilka har en i omkretsriktningen sig sträckande och axiellt uppåtstigande upplöpningsramp 218. De ringfonniga efterinställningselementen 217 har en central urtagning eller borrning 219, genom vilken de av locket uppburna axiella stiftartiga ansatserna 215a sträcker sig, så att de ringforrniga efterinställningselementen 218 är vridbart lagrade på dessa ansatser 215a. På locket 202 är utpressningar 225 anordnade, vilka bildar motupplöpningsrainper 224 för ramperna 218. Mellan ett efterinställningselement 217 och locket 202 är ett fjäderelement 226 inspänt, vilket påverkar efterinställningselementet 217 i den en efterinställníng åstadkommande vridriktningen. Fjåderelementet 226 kan sträcka sig, såsom framgår av fig. 31, kring en axiell ansats 215a, alltså vara skruvfjäderliknande P32724SEO 1 [LK 10 15 20 25 30 520 610 61 utformat. Vid ändpartierna av en fjäder 226 är utformningar, såsom t.ex. nedböjningar eller skänklar anordnade för stödandet av den ena tjäderänden mot locket 202 och den andra fjåderänden mot det motsvarande efterinställningselementet 217. Vid en axiell förskjutning av tallriksfjädern 204 eller av sensorfiädem 213 i omrâdet av svångstödet 205 förvrides efterinställningselementet 217 och förskjutningen utjämnas genom upplöpningen av ramperna 218 på ramperna 224.

Det axiella stödandet av sensortallrikstjädern 213 mot locket 202 sker medelst flikar 214, som är utformade ur det axiellt förlöpande partiet av locket 202 och radiellt inåt inpressade under de yttre partierna av sensorfiädern 213.

De ringformiga efterinställningselementen 217 har den fördelen, att dessa kan utformas huvudsakligen centrifugalkraft-oberoende med avseende på deras efterinställnings- verkan.

I stället för det i fig. 31 visade roterande eller sig vridande efterinställningselementet 217 kan även separata kilartiga efterinställningselement användas, vilka är förskjutbara i radiell riktning och/eller i perifeririktníngen för förslitningsefteriristållning. Dessa kilartiga efterinställningselement kan uppvisa en längsgående urtagning, genom vilken en axiell ansats 215a för styrning av det motsvarande efterinställningselementet kan sträcka sig. De kilfonniga efterinställningselementen kan på grund av den på dem inverkande centrifugalkraften verka efterinställande. Kraftrnagasin kan emellertid också vara anordnade, vilka påverkar det kilformiga efterinställningselementet i efterinställníngsrilrtning. För den problemfria styrningen av de kilartiga efterinställningselementen kan locket 202 ha påsättningar. De i förhållande till ett mot friktionskopplingens rotationsaxel vinkelrätt förlöpande plan med en bestämd upplöpningsvinkel förlöpande kilytorna hos efterinställningselementen kan vara anordnade på locksidan och/eller på sidan av manövreringstallriksfiädern. Vid användning av sådana kilformiga enskilda element är det lämpligt att framställa dessa av ett lätt material, för att reducera de på detta inverkande centrifugalkrafterna till ett minimum.

Materialpamingen mellan de efterinställningsramperna bildande konstruktionsdelarna är lämpligtvis vald på så sätt att under friktionskopplingens hela livslängd kan ingen en efterinstållning förhindrande vidhäftning mellan upplöpningsrampema och motupplöpnings- rampema uppträda. För att undvika en sådan vidhäftning kan exempelvis en sådan konstruktionsdel vara försedd med en beläggning åtminstone i området av ramperna eller motramperna. Genom sådana beläggningar kan speciellt korrosion undvikas vid användning av två metalliska konstruktionsdelar. En vidhäftning eller fastklistring mellan de efterin- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 62 ställningsrampema bildande konstruktionsdelama kan vidare undvikas genom att de mot varandra stödande och ramperna liksom motrarnperna bildande konstruktionsdelarna är framställda av ett material med olika utvidgningskoefficient, så att till följd av de under friktionskopplingens drift uppträdande temeratursvängningama de i kontakt sig befmnande ytorna, som bildar efterinställningsrampema, fullgör en rörelse relativt varandra. Därigenom hålls de upplöpningsramperna och motupplöpningsrampema bildande konstruktionsdelarna alltid inbördes rörliga. En vidhäftning eller fastklistring mellan dessa delar kan således inte ske, då genom de olika utvidgningarna dessa delar alltid åter bryts loss eller lossas från varandra. Ett lossande av efterinställningsrarnperria kan även uppnås genom att på grund av olika hâllfasthet och/eller utformning av delarna de på dessa delar inverkande centrifugalkraf- terna förorsakar olika utvidgningar eller rörelser, vilka återigen förhindrar en vidhäftning eller fastklistring av delarna.

För att undvika en vidhäftningsförbindning mellan upplöpningsramp och motupplöp- ningsramp kan även åtminstone en anordning vara anordnad, som vid urkopplingen av friktionskopplingen eller vid förslitningsefterinställningen utövar en axialkraft på efterin- ställningselementet eller efterinställningselementen. För detta kan efterinställningselementet 17, 117 axiellt ihopkopplas med en konstruktionsdel, som har partier, som vid uppträdande förslitning förskjutes axiellt. Denna ihopkoppling kan speciellt ske i området av svånglagring- en 5, nämligen med manövreringstallriksfjädern 4 och/eller sensorfjädern 13.

I diagramrnet enligt fig. 34 är en anpressningstallriksfjäderkurvlinje 340 visad, vilken har en dalpunkt eller ett minimum 345, i vilken den av anpressningstallriksfjädern påförda kraften är förhållandevis låg (cirka 450 Nm). Maximum för tallriksfjädern med väg-kraft- kurvlinjen 340 ligger i storleksordningen av 7600 Nm. Kurvlinjen 340 alstras genom deformation av tallriksfiädem mellan två radiellt på avstånd anordnade stöd, nämligen såsom detta beskrivits i förbindelse med kurvlinjen 40 enligt fig. 24 och i samband med tallriks- fjädem 4.

Tallriksfjäderkurvlinjen 340 kan kombineras med en beläggfjäderkurvlinje 342.

Såsom framgår av fig. 34 är väg-kraft-förloppet för beläggfjädersegmentkurvlinjen 342 närrnad till anpressningstallrikstjäderkurvlinjen 340 eller de båda kurvlinjerna förlöper bara på ett litet avstånd från varandra, så att den motsvarande friktionskopplingen kan manövreras med mycket låg kraft. I beläggtjädringens verksamhetsområde erhålles den teoretiska urkopplingskraften ur skillnaden mellan två vertikalt över' varandra liggande punkter hos linjerna 340 och 342. En sådan differens är angiven med 360. Den verkligen erforderliga P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 63 urkopplingskraften minskas med den motsvarande hävannsutväxlingen hos manövreringsele- menten, såsom t.ex. tallriksfjädertungoma. Detta har likaså beskrivits i samband med utföringsforrnen enligt ñg. 17 och 18 liksom diagrammen enligt fig. 24-27.

I fig. 34 är streckat visat en ytterligare manövreringstallriksfiäderkurvlinje 440, vilken har ett minimum eller en dalpunkt 445, i vilken den av tallriksfjädern påförda kraften är negativ, alltså inte i inkopplingsriktningen för den motsvarande friktionskopplingen, utan verkar i urkopplingsriktníng. Detta betyder att vid överskridande av punkten 461 under urkopplingsfasen blir friktionskopplingen automatiskt öppen. Tallriksfjäderkurvlinjen 440 kan förses med en belåggfjäderkurvlinje svarande mot linjen 442. För att erhålla minimala urkopplingskrafter eftersträvas ett så parallellt förlopp som möjligt mellan beläggtjäderkurv- linjen 442 och tallriksfiåderkurvlirijen 440.

I ñg. 35 visas det för urkopplingen av den motsvarande friktionskopplingen på manövreringshävarmen, såsom tallrikstjädertungorna, påförbara urkopplingskraftförloppet över urkopplingssträckan för de tillhörande kurvlinjerna 340 och 342 resp. 440 och 442.

Såsom framgår är urkopplingskraftförloppet 349, som är samordnat med kurvlinjerna 340, 342, alltid i det positiva kraftornrådet, dvs. att för att hålla kopplingen i urkopplat tillstånd är alltid en kraft i urkopplingsriktningen erforderlig. Urkopplingskraftförloppet 449, vilket tillhör kurvlinjema 440 och 442, har ett delparti 449a i vilket urkopplingskraften först avtar och sedan från det positiva övergår i det negativa kraftornrådet, så att den motsvarande friktionskopplingen i urkopplat tillstånd inte behöver någon hållkraft.

Vid den i ñg. 36, 36a och 37 visade utföringsfonrien av en friktionskoppling 501 är sensortallriksfiädern 513 axiellt stödd mot kopplingslocket 502 medelst en bajonettartig förbindning 514, för detta har sensortjädem 513 radiellt från ytteromkretsen på den ringformiga grundkroppen 513b sig sträckande flikar 513d, vilka axiellt stöds i radiella partier 502a, i form av ur lockmaterialet utformade flikar. Lockflikarna 502a är utformade av det huvudsakligen axiellt förlöpande kantpartiet 502b på locket, varvid det kan vara lämpligt om för detta flikama 502a åtminstone delvis först är utformade genom en friskärning 502c eller 502d ur lockmaterialet. Genom åtminstone delvis omskärning av flikarna 502a kan dessa lättare defonneras till sina avsedda lägen. Såsom speciellt framgår av fig. 37 är flikarna 502a och utläggarna eller tungorna 513d så anpassade till varandra att en centrering av sensorfiä- dem 513 kan ske i förhållande till locket 502. Vid det visade utföringsexemplet har flikarna 502a för detta inte någon axiell ansats 502e. i För att garantera en problemfri positionering av sensorfjädern 513 i förhållande till P32724SEO l /LK 10 15 20 25 30 520 610 64 locket 502 under framställningen av den bajonettartiga låsningsförbindningen 514 är åtminstone tre företrädesvis över Omkretsen på locket 502 likformigt fördelade flikar 502a i förhållande till det andra lockpartiet så anpassade, att efter en definierad relativvridning mellan sensorfiädern 513 och locket 502 de motsvarande utläggarna 5l3d kommer till anliggning på ett omkretsanslag 502f och därmed undvikes en ytterligare relativvridning mellan sensorfiäder 513 och lock 502. Anslaget 502f är vid det visade utföringsexemplet, såsom detta speciellt framgår av fig. 36a bildat genom en axiell ansats på locket 502. Av fig. 36a framgår vidare att åtminstone enskilda, åtminstone tre flikar 502a bildar en ytterligare vridbegränsning 502g mellan locket 502 och sensortjäderns 513 tungor 5l3d. Vid det visade exemplet bildar de lika flikarna 502a vridsäkringarna 502f och 502g för båda vridriktningarna. De en upplåsning mellan sensortjädern 513 och locket 502 förhindrande anslagen 502g är bildade genom axiella, i radiell riktning förlöpande bockningar av tungorna 502a. Genom omkretsanslagen 502f och 502g ges en definierad positionering i omkretsriktningen av sensorfiädern 513 i förhållande till locket 502. För framställningen av lásningsförbindningen 514 spåns sensorfiädern 513 axiellt i riktning mot locket 502, så att tungorna 5l3d axiellt skjuter in i friskärningarna 502c och 502d och kommer att ligga axiellt över lockstöden 502a. Därefter kan locket 502 och sensorfjädern 513 vridas inbördes, tills några av tungorna 5l3d kommer till anliggning mot vridbegränsningama 502f. Därpå sker en delvis avlastning av sensorfjädern 513, så att några av tungorna 5l3d, betraktat i omkretsriktningen, kommer att ligga mellan motsvarande anslag 502f och 502g och alla tungor 5l3d lagras på de locksidiga stöden 502a. Genom utformningen enligt uppfinningen av den bajonettartiga läsningen 514 garanteras att vid monteringen vid friktionskopplingen 501 kommer tungorna 5l3d inte att ligga bredvid de locksidiga stöden 502a.

Vid de hitintills visade utföringsexemplen är den den egentliga fjäderkraften för sensortjädem 513 påförande cirkelringfonniga grundkroppen, t.ex. 513b, anordnad radiellt utanför påverkningspartiet eller stödpartiet mellan tryckplatta och manövreringstallriksfiäder.

För många användningsfall kan det emellertid även vara lämpligt om den cirkelringfonniga grundkroppen hos sensortallriksfiädern är anordnad radiellt innanför påverkningsdiarnetem mellan tryckplatta och manövreringstallriksfiäder. Det betyder således för en utföringsform enligt fig. 17 och 18 att den den axiella förspänningskraften för sensorfjädern 13 påförande grundkroppen 13b är anordnad radiellt innanför påverkningspartiet 3a mellan manövrering- stallriksfjäder 4 och tryckplatta 3. i Vid utföringsfonnen enligt fig. 36-37 är de locksidiga motupplöpningsramperna 524 1732724851) l /LK 10 15 20 25 30 520 1 65 bildade genom lockfonniga utpressningar, som är införda i plåtlocket 502. Vidare styrs vid denna utföringsform de mellan locket 502 och efterinställningsringen 517 förspända skruvfjädrarrta 526 genom styrtappar 528, som är utformade i ett stycke med efterinställnings- ringen 517 och sträcker sig i omkretsriktningen. Dessa styrtappar 528 kan, såsom detta framgår speciellt av fig. 37, i axiell riktning uppvisa ett långsträckt tvärsnitt, som är anpassat till innerdiametern på fjädrarna 526. Styrningama 528 sträcker sig åtminstone över ett delparti av längsutsträckningen av fjädrarna 526 in i dessa. Därigenom kan åtminstone en del av fjäderlindningarna styras och åtminstone stödas i radiell riktning. Vidare kan en utböjning eller en utfjädring av fjädrarna 526 i axiell riktning undvikas. Genom tappama 528 kan monteringen av friktionskopplingen väsentligt underlättas.

I ñg. 38 är efterinställningsringen 517 visad delvis. Efterinställningsringen 517 har radiellt inåt förlöpande utformningar 527, som bär de tappartiga, i omkretsriktningen sig sträckande styrpartiema 528 för skruvfjädrarna 526. Vid det visade utföringsexemplet är tjäderupptagttingspartierria 528 utformade i ett stycke med den som formsprutdel framställda plastringen 517. Fjäderstyrningspartierria eller fjäderupptagningspartierna 528 kan emellertid även vara bildade genom enskilda konstruktionsdelar och/eller alla gemensamt genom en enda konstruktionsdel, vilka eller vilken förbindes med efterinställningsringen 517, t.ex. medelst en snäpplåsning. Så kan alla styrpartiema 528 vara bildade genom en likaså över Omkretsen öppen ring, som är ihopkopplad med efterinställningsringen 517 över åtminstone tre förbindningsställen, företrädesvis utformade som snäpplåsning.

Liknande vad som beskrivits i förbindelse med fig. 28 och 29 kan skruvfjädrarria 526 radiellt stöda mot ytterligare, t.ex. på grund av centrifugalkraftinverkan, mot motsvarande utformade partier på locket 502 och/eller efterinställningsringen 517.

De locksidiga stöden för skruvfjädrarna 526 är bildade genom av lockmaterialet utformade och i axiell riktning sig sträckande vingar eller genom axiella väggar bildade utpressningar 526a. Dessa stödpartier 526a för fjädrarna 526 är därvid lärnpligtvis utformade på så sätt att de motsvarande ändarna på fjädrarna styrs och därmed säkras mot en otillåten förskjutning i axiell och/eller radiell riktning.

Vid den i fig. 39 visade utföringsforrnen av en koppling 601 är sensorfjädern 613 anordnad på den från tryckplattan 603 vända sidan av locket 602. Genom arrangemanget av sensorfjädern 613 utanför lockinnerutrymmet, som upptar tryckplattan 603, kan de terrniska påfrestningarna på sensorfjädern 613 minskas, varigenom risken för en sättning av denna fjäder 613 på grund av en termisk överpåfrestning undvikes. Likaså sker på den yttre sidan P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 520 610 66 av locket 602 en bättre kylning av fjädem 613.

Stödandet av det pâ den från locket vända sidan av manövreringstallriksfjädern 604 anordnade svängstödet 611 sker medelst distansnitar 615, som sträcker sig axiellt genom motsvarande urtagningar i tallriksfjädern 604 och locket 602 och är axiellt förbundna med sensorfjädern 613. Vid det visade utföringsexemplet är distansnitama 615 ihopnitade med sensorfjädern 613. I stället för distansnitar 615 kan även andra medel användas vilka bildar en förbindning mellan avrullningsstödet 611 och sensorfjädern 613. Så kan Lex. sensorfiädern 613 i det radiellt inre partiet uppvisa axiellt sig sträckande flikar, vilka stöder avrullnings- stödet 611 med motsvarande radiella partier eller t.o.m. direkt bildar detta avrullningsstöd 611 genom motsvarande utformningar. I stället för de fast med sensorfjädern ihopnitade elementen 615 kan även på annat sätt utformade, tex. ledat vid sensorn fastlänkade element användas.

Vid utföringsfonnen enligt fig. 40 sträcker sig sensorfiädern 713 radiellt innanför svänglagringen 715 för manövreringstallriksfjädern 704. Sensortjädern 713 är stödd vid sitt radiellt inre parti mot locket 702. För detta har locket 702 axiellt sig genom motsvarande slitsar eller urtagningar i tallriksfiädern 704 sig sträckande flikar 715, vilka axiellt stöder sensortallriksfjädern 713. Enligt en andra utföringsvariant kunde även sensorfjädern 713 på sitt inre kantparti uppvisa flikar, vilka sträcker sig i axiell riktning axiellt genom motsvarande öppningar i tallriksfjädern 704 och stöds på locksidan.

Deni fig. 41 visade efterinställningsringen 817 kan användas vid en friktionskoppling enligt fig. 36-37. Efteririställningsringen 817 har radiellt inre utforrnningar 827, som sträcker sig radiellt. Utformningarna 827 har radiella ansatser 827a, som bildar stödpartiema för de i omkretsriktningen mellan kopplingslock och inställningsring 817 förspända skruvfjädrarna 826. För styrning och underlättande av monteringen av skruvfjâdrarna 826 är anordnat en ring 828, som är avbruten eller öppen på ytteromkretsen. Ringen 828 är förbunden med de radiella utformningarna 827a. För detta kan utformningarna 827a uppvisa i omkretsriktningen sig sträckande fördjupningar eller spår, som är utformade på så sätt, att de i förbindelse med ringen 828 bildar en snäppförbindning. De locksidiga stöden för efteririställningsfjädrarna 826 är bildade genom axiella flikar 826a på kopplingslocket. De axiella flikama 826a har en axiell inskäming 826b för upptagandet av ringen 828. Inskärningarna 826b är därvid utformade på så sätt att ringen 828 i förhållande till flikama 826a har en axiell förskjutningsmöjlighet, åtminstone svarande mot förslitningsvägen hos friktionskopplingen. För detta är det speciellt lämpligt om de i de radiella utformningarna 827a införda fördjupningarna för upptagandet av P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 67 ringen 828 och urskärningarna 826b, betraktat i axiell riktning, är motriktat utformade, eller med andra ord, att fördjupningama i utformningarna 827a är öppna i den ena axiella riktningen och urskämingarna 826b öppna i den andra axiella riktningen.

Vid den i fig. 42 visade utföringsformen av en friktionskoppling 901 sker stödandet av manövreringstallrilrstjädem 904 i urkopplingsriktningen i ett mellersta parti av tallrikstjäderns 904 grundkropp 904a. Radiellt utanför stöder grundkroppen 904a mot tryckplattan 903 och sträcker sig radiellt inåt ut över svänglagringen 905. Det betyder att svänglagringen 905 är på förhållandevis stort avstånd från grundkroppens 904a innerkant hos tallriksfjädem 904 eller slitsändarna, vilka bildar tungor på tallriksfjädern 904, i jämförelse med de hittills kända tallriksfjäderkopplingarna. Vid det visade utföringsexemplet ligger det radiella breddförhållandet mellan det radiellt innanför svänglagringen 905 anordnade grundkroppspartiet och det radiellt utanför svänglagringen 905 förekommande grundkroppspartiet i storleksordningen av 1:2. Det är lämpligt om detta förhållande ligger mellan 1:6 och 1:2. Genom ett sådant stödande av manövreringstallriksfjådem 904 kan ett skadande eller en överpåfrestning av tallriksfiädergrundkoppen 904a i området av svänglagringen 905 undvikas.

I fig. 42 antydes vidare streckat en axiell påsättning 903a, som är anordnad på tryckplattan 903. Över sådana på tryckplattan 903, speciellt i området av stödsnockarna 903b, anordnade påsättningar 903a kan manövreringstallriksfjädem 904 centreras i förhållande till 901. 904 kan ytterdiametercentrering hållas i radiell riktning i förhållande till locket 902, så att de i fig. kopplingen Manövreringstallriksfiädern således medelst en 40 likaså visade centreringsnitarna eller tappama 915 kan bortfalla. Fastän så inte visas kan ytterdiametercentreringen ske även genom ur lockets 902 material utformade flikar eller utpressningar.

Vid friktionskopplingen 901 är sensorfiädern 913 utformad på så sätt, att den kraften påförande grundkroppen 913a är anordnad radiellt innanför nockarna 903b. För stödande av manövreringstallriksfjädern 904 å ena sidan och för ett eget stödande mot locket 902 å andra sidan har sensorfiädem 913 radiella utliggare eller tungor, vilka sträcker sig dels från grundkroppen 913a radiellt inåt och dels från grundkroppen 913a radiellt utåt.

Vid den i ñg. 43 visade utföringsvarianten av en friktionskoppling 1001 är den friktionskopplingens urkopplingskraft eller manövreringstallriksfiädems 1004 svängkraft motriktade kraften påförd genom en sensortjäder 1013, vilken är axiellt inspänd mellan locket 1002 och tryckplattan 1003. Vid en sådan utföringsform stöds manövreringstallrikstjädern 1732724550 l /LK 10 15 20 25 30 520 610 68 n, ._ 1004 i sväng- eller tippornrådet 1005 inte genom någon svänglagring i urkopplingsriktningen.

Tallrikstjäderns 1004 anliggning mot det locksidiga svängstödet eller stödstödet 1012 garanteras genom sensorfiäderns 1013 förspänningskraft. Denna sensorfläder är utformad på så sätt, att under friktionskopplingens 1001 urkopplingsförlopp blir den av demia sensorfiäder 1013 påförda axialkraften på tallriksfiädern 1004 större än friktionskopplingens 1001 erforderliga urkopplingskraft. Det måste därvid garanteras att när ingen förslitning har förekommit på friktionsbeläggen, tallriksfjädern 1004 alltid blir i anliggning mot det locksidiga stödet eller svängstöden 1012. För detta måste på liknande sätt, såsom detta beskrivits i samband med de tidigare utföringsforrnenia, en anpassning ske mellan de enskilda i axiell riktning verksamma och överlagrande krafterna. Dessa krafter, som alstras genom sensorfjädern 1013, genom beläggfjädringen genom de mellan tryckplattan 1003 och locket 1002 eventuellt anordnade bladfjäderelementen, genom manövreringstallriksfjädern 1004, 1001 efterinställningsringen 1017 inverkande efterinställningsfjäderelementen måste anpassas i genom urkopplingskraften för friktionskopplingen och genom de på motsvarande grad till varandra.

Vid friktionskopplingen 1101 enligt fig. 44 stöder därvid sensorfiädern 113 radiellt utanför det locksidiga ringformiga stödpartiet 1112. Vid det visade utföringsexemplet är det motsatta stödandet mellan manövreringstallriksfiädern 1104 och sensorfiädern 1113 även anordnat radiellt utanför stöddiametern l103a hos manövreringstallriksfjädern 1104 på tryckplattan 1103. För stödandet mot locket 1102 har sensorfjädern 1113 radiellt utvändigt utformningar i form av radiellt utåt sig vända armar 1113b, vilka på liknande sätt, såsom detta beskrivits i samband med ñg. 36-37, över en bajonettlásning 1514 axiellt stöder mot locket 1102 och är säkrade mot vridning. För monteringen av sensorfjädern 1113 har locket 1102 motsvarande axiella urtagningar 1502b, motsvarande axiella urtagningar 1502b, i vilka de radiellt yttre stödarmarna för sensorfiädern 1113 axiellt kan vara införda för bildandet av bajonettlåsningen 1514. Anliggningen av tallriksfjädern 1104 mot det locksidiga svängstödet eller stödstödet 1112 garanteras genom sensorfjäderns 1113 förspänningskraft.

I samband med fig. 43 ska kopplingens funktion förklaras närmare. Därvid är sensorfjäderns kraft utformad på så sätt, att den motsvarar urkopplingskraften i efterinställ ningspunkten. Urkopplas efter uppträdande beläggförslitning (eller förslitning på andra ställen) och därmed förändrad tallriksvinkel och därigenom högre tallriksfjäderkraft, så svänger tallriksfiädern först kring stödet 1012 till in i närheten av efterinställningspunkten. Då i denna punkt då urkopplingskraften blir lika med sensorkraften tillsammans med beläggfjädern - P32724SE0l /LK 10 15 20 25 30 » ! Å - i i 520 610 69 restkraft - svänger tallriksfjädern vid ytterligare urkoppling kring stödet på tryckplattan, till dess att en kraftjärnvikt åter har bildats mellan urkopplingskraften och sensorkraften. Därvid lyfts tallriksfjädem upp från det locksidiga stödet och friger detta för efterinställningen. Under den ytterligare urkopplingssträckan sjunker urkopplingskraften åter, sensorkraften överväger och pressar genom tryckplattan tallrikstjädern mot det locksidiga stödet 1112, kring vilket då den ytterligare svängningen av tallriksfjädern sker. Vid tallriksfiäderiis övergång från det locksidiga stödet till det tryckplattsidiga stödet ändrar tallrikstjädern i tendensen sin funktion som tvåarmad hävarm. Den stöder mot tryckplattan övergående med den nu förekommande urkopplingskraften mot tryckplattan och lyfts därigenom tillfälligt från det locksidiga stödet.

Efter ytterligare urkopplingsväg överväger på grund av det därmed förbundna kraftfallet kraften från sensorfjädern och pressar tallriksfjädem åter mot det locksidiga stödet, varigenom efteririställriingsanordningenblockeras och efterinställningsförloppet är slutfört. Tallriksfjädern är sedan åter för den ytterligare utkopplingsvägen verksam som tvåarmad hävann.

Tallriksfjädern kan utformas under hänsynstagande till samtliga fjäderkrafter, som verkar direkt eller indirekt mot tallrikstjädem. Till dessa hör speciellt de krafter, som alstras genom manövreringstallrikstjädern och de axiellt i förhållande till locket förskjutbara konstruktions- delarna hos den motsvarande utjämnings- eller efterinställningsanordningen.

Utföringsforrnen enligt fig. 44 har vidare den fördelen, att i friktionskopplingens inkopplade tillstånd är tallriksfjädern 1104 praktiskt taget förspänd eller verksam som tvåar- mad hävarm och tallrikstjädern 1104 är därmed förspänd mellan det locksidiga stödet 1112 och det tryckplattsidiga stödet 1103a, vid urkopplingen av friktionskopplingen 1101 stöder tallrikstjädern emellertid praktiskt taget enbart mot sensortjädern 1113 och svängs kring stödpartiet 1113a, vid samtidig axiell förskjutning av stödpartiet 11l3a, så att den då praktiskt taget är verksam som enarrnad hävarm.

Sensorfjädern 1113 enligt ñg. 44 kan - liksom sensortallriksfjädrarna i de andra figurerna ~ vid motsvarande utformning eller anpassning stöda mot en godtycklig diameter på manövreringstallrikstjädern 1104. Så kan sensorfjåderns 1113 stöd mot tallriksfjädern 1104 ske på en diameter, som befmner sig mellan det locksidiga svängpartiet 1105 och den tryck- plattsidiga stöddiametem llO3a. Vidare kunde sensortjäderris 1113 stöd mot tallriksfjädern 1104 även vara anordnat radiellt innanför den locksidiga stöddiametem 1105. Därmed blir tendensmässigt den av sensorfjädern 1113 påförda axiella stödkraften desto större ju mindre dess stöddiameter 1113a blir på tallriksfjädern 1104. Vidare måste tjäderpartiet med praktiskt taget konstant kraft hos sensorfjädern 1113 bli desto större ju längre bort från stöddiametem P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 , - . > 1 i 520 610 70 1113a mellan fjädrarna 1104 och 1113 från den locksidiga stöddiametern 1105 tallriksfiädern 1104 är belägen.

Utföringsformen enligt ñg. 45 har en efterinställningsanordning 1216, som är verksam på liknande sätt, som detta beskrivits med de föregående figurerna, speciellt i förbindelse med fig. 17-30. Manövreringstallriksfjädern 1204 är svängbart lagrad mellan två ringformiga avrullningsstöd 1211 och 1212. Det intill tryckplattan 1203 belägna stödet 1211 påverkas genom sensorfjädern 1213. Friktionskopplingen 1201 har en anordning 1261, som garanterar, att betraktat under friktionskopplingens livslängd, efterinställningsringens 1217 ramper inte häftar vid mot de locksidigt anordnade motramperna. Vid det visade utför- ingsexemplet är motramperna, liknande såsom detta beskrivits i förbindelse med fig. 18, anordnade på en på locket vridfast stödring 1225. En vidhäftning mellan rarnpema och motramperna hade till följd, att den önskade förslitningsefterinställningen inte längre kunde ske.

Anordningen 1261 bildar en lösfriktionsmekanism, som vid urkopplingen av friktionskopplingen 1201 och vid förekommande förslitning pâ friktionsbeläggen 1207 kan utöva en axialkraft på efterinställningsringen 1217, varigenom den eventuellt förekommande vidhäftningsförbindelsen mellan ramperna och motramperna lossas. Mekanismen 1261 innefattar ett axiellt fjädrande element 1262, som vid det visade utföringsexemplet axiellt är förbundet med tallriksfjädern 1204. Elementet 1262 har en ringforrnig membranartig eller tallriksartig fjädrande grundkropp 1262a, som radiellt utvändigt är förbunden med tallriksfjädern 1204. Från det radiellt inre kantpartiet på den ringfonniga grundkroppen 1262a sträcker sig över omkretsen fördelade, axiella flikar 1263, som sträcker sig genom axiella urtagningar i tallriksfjädern 1204. Vid sina fria ändpartier har flikama 1263 anslagskonturer i form av nedböjningar 1264, vilka samverkar med motanslagskonturer 1265 på efterinställ- ningen 1217. Motanslagskonturerna 1265 är bildade genom i ringen 1217 radiellt införda urtagningar eller genom ett runt om gående spår. Avståndet mellan anslagskonturerna 1264 och motanslagskonturerna 1265 i friktionskopplingens inkopplade tillstànd är så avpassat, att över åtminstone en större del av kopplingsurkopplingsfasen sker inte någon beröring mellan konturema 1264 och motkonturerna 1265. Företrädesvis kommer anslagskonturerna 1264 till anliggning mot motanslagskonturerna 1265 först vid fullständigt urkopplad friktionskoppling, varigenom elementet 1262 kan förspännas elastiskt mellan efterinställningsringen 1217 och tallriksfiädern 1204. Därigenom garanteras att, så snart till följd av beläggförslitning en axiell förskjutning av svängstödet 1211 sker, efterinställningsringen 1217 tvångsmässigt lyfts upp P32724SE0l/LK 10 15 20 25 30 520 610 71 från de locksidiga upplöpningsramperna. Vidare ska mekanismen 1261 förhindra att vid allt för stor urkopplingsväg, t.ex. pâ grund av en felaktig grundiriställning av urkopplingssystemet, en efterinstållning av ringen 1217 sker. Detta uppnås genom att vid alltför stor vridvinkel av tallriksfiädem 1204 i urkopplingsriktning det fjädrande elementet 1262 förspänner efterinställningsringen 1217 mot tallriksfjädern 1204, varigenom en vrid- säkring av efterinställningsringen 1217 sker i förhållande till tallriksijädern 1204. Det måste således vara garanterat att vid överskridande av punkten 46 enligt ñg. 24 i urkopplingsrikt- ningen efterinställningsringen 1217 hålles vridfast i förhållande till tallriksfjädern 1204, då vid överskridande av punkten 46 sensortjäderns 1213 tillbakahållningskraft övervinnes, varigenom även vid icke förekommande förslitning på kopplingsskivan en efterinställning skulle ske. Detta skulle ha till följd en förändring av driftspunkten, således en förändring av tallriksfjäderns 1204 imnonteringsläge, nämligen i riktning mot en lägre anpressningskraft.

Det betyder att i tig. 24 driftspunkten 41 skulle vandra längs kurvlinjen 40 i riktning mot det med 45 angivna minimum.

Vid en utföringsforrn av en friktionskoppling, som är utformad i enlighet med detaljerna enligt fig. 46 - 48, är de enskilda skruvfjädrarna 1326 upptagna på flikar 1328, som är utformade i ett stycke med kopplingslocket 1302. Flikarna 1328 är utformade ur lockets 1302 plåtmaterial genom bildande av t.ex. en urstansad U-fonnig omskärning 1302a.

Flikarna 1328 sträcker sig, betraktat i omkretsriktningen, bågfonnigt eller tangentiellt och är lämpligtvis åtminstone ungefarligen på samma axiella höjd som det direkt intilliggande lockpartiet. Av ñg. 48 framgår att vid det visade utföringsexemplet är flikarna 1328 förskjutna med ungefär halva materialtjockleken i förhållande till lockets bottenpartier 1302b.

Bredden på en flik 1328 är anpassad så att den därpå anordnade skruvfjädern 1326 är styrd såväl i radiell som även i axiell riktning.

Den av fjädrarna 1326 i efterinstållningsriktningen påverkade efterinställningsringen 1317 har på sin inneromkrets radiellt inåt vända utformningar eller utläggare 1327, som sträcker sig mellan locket 1302 och tallriksfjädem 1304. Utläggarna 1327 har radiellt inåt en i axelriktningen riktad gaffel eller U-utforrnning l327a, vars båda i axelriktningen riktade pimiar 1327b på båda sidor griper om fjäderstymingsflikar 1328. För detta sträcker sig de båda pinnarna 1327b axiellt genom urskärningen 1302a i locket 1302. På urformningarna l327a eller på deras pinnar 1327b stöder efterinställningsfjädrarna 1326.

Efteririställningsringen 1317 stöder på liknande sätt medelst sina upplöpningsramper mot de i locket 1302 inpressade motupplöpningsramperna 1324, såsom detta beskrivits i för- P32724SE0l /LK 10 15 20 25 1. .H1 520 610 72 bindelse med de föregående figurerna. De motupplöpningsramperna 1324 bildande lockinpressningarna är emellertid utformade på så sätt, att dessa i kopplingens rotationsriktning bildar en luftgenomsläppsöppning 1324. Genom en sådan utformning uppnås vid rotation av den motsvarande friktionskopplingen en bättre kylning av denna genom en tvångsmässig luftcirkulation. Speciellt kyls därigenom även den av plastmaterial framställda efterinställningsringen 1317, varigenom den termiska belastningen även av denna konstruk- tionsdel väsentligt kan reduceras. Enligt en ytterligare utformningsvariant kan sensorkraften, som verkar på manövreringstallriksfiädern hos friktionskopplingen, genom exempelvis mellan kopplingslocket och tryckplattan anordnade bladfiäderelement påföras, varvid dessa bladfjäderelement kan ihopkoppla tryckplattan och locket vridfast, men axiellt begränsat inbördes förskjutbart. Vid en sådan utföringsform vore således inga speciella sensorfiädrar erforderliga, utan t.ex. kunde bladfjäderelementen 9 hos friktionskopplingen 1 utformas enligt ñg. 17 och 18 på så sätt, att de dessutom övertar funktionen hos sensortallriksfiädern 13.

Därigenom kan såväl sensortjädern 13 som även avrullningsringen 11 bortfalla.

Bladfjäderelementen 9 måste därvid utformas på så sätt, att under en manövrering av friktionskopplingen 1 och utan att beläggförslitningen förekommer, manövreringstallriks- fjädern 4 blir anliggande mot det locksidiga avrullningsstödet 12. Så snart emellertid en motsvarande förslitning uppträder på friktionsbeläggen 7, varigenom tallriksfiäderns 4 urkopplingskraft ökar, måste bladfjåderelementen 9 möjliggöra en mot förslitningen svarande efterinställning av tallriksfiädern 4. Lämpligtvis har de i friktionskopplingen inmonterade bladfjäderelementen åtminstone över den maximalt erforderliga efterinställningsvägen för friktionskopplingen eller för tryckplattan en praktiskt taget linjär kraft-väg-kurvlirije. Det betyder således att bladfiäderelementen 9, såsom detta beskrivits i samband med fig. 25, ska uppvisa ett kurvlinjeparti 48 enligt kurvlinjerna 47 eller 47a.

P32724SEO l/LK

Claims (46)

1. 520 610 Patentkrav l. Friktionskoppling med en tryckplatta, som är vridfast, men axiellt begränsat förskjutbart förbunden med ett hus, varvid åtminstone en anpressningstalhiksfiäder - i det monterade tillståndet 5 för fiiktionskopplingen på en mottryckplatta - påverkar tryckplattan i riktningen mot en mellan demta och mottryckplattan inklämbar kopplingsskiva, k ä n n e t e c k n a d av att en åtminstone förslitningen av kopplingsskivans fiiktionsbelägg automatiskt kompenserande eíterinställriingsanordriing är anordnad, som åstadkommer en praktiskt taget konstant kraítpåverkan av tryckplattan genom anpressningstallriksijäderri, och fiiktionskopplingen har manövreringsmedel 10 (4b) för in- och urkopplingen, som är manövrerbara medelst en urkopplare, varvid medel (2a, 36; 436) är anordnade vilka förhindrar en otillåtet hög påverkan och/eller deformation av manövreringsmedlet.

2. Friktionskoppling med en tryckplatta, som är vridfast, men axiellt begränsat förskjutbart förbunden med ett hus, varvid åtminstone en anpressningstallriksfiäder - i det monterade tillståndet 15 for fiiktionskopplingen på en mottryckplatta - påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan demia och mottryckplattan inklämbar kopplingsskiva, tallriksijädern (404) är svängbart stödd vid huset och uppvisar en ringformig grundkropp (404a), från vilken radiellt inåt riktade manövreringstungor utgår (404b), k ä n n e t e c k n a d av att fiiktionskopplingen uppvisar anslagsmedel (436), som begränsar svängningsvirrkeln för urkopplingstungoma (404b) vid urkopplingen av 2 0 fiiktionskopplingen och är verksamma i det radiella utsträckningsonrrådet av manövrerirrgstungorrra (404b), företrädesvis i det radiellt inre området av manövreringstungoma (404b) eller åtminstone angränsande till detta område.

3. Friktionskoppling med en tryckplatta som är vridfast, men axiellt begränsat förskjutbart förbindbar med en mottryckplatta, varvid åtminstone en tallriksíjäder påverkar tryckplattan i 25 riktning mot en mellan denna och mottryckplattan inklämbar kopplíngsskiva, och vidare är en åtminstone förslitningen av fiiktionsbeläggen hos kopplingsskivan kompenserande efterinställrringsanordning anordnad, som åstadkommer en praktiskt taget konstant krafipåverkan av tryckplattan genom anpressningsfiädem, och fiiktionskopplingen har manövreringsmedel (4b) för ur- och inkopplingen, som medelst en genom ett urkopplingsmedel (24) axiellt förskjutbar 30 urkopplare (22) är manövrerbar, varvid i beroende av åtminstone fiiktionsbeläggerrs förslitning manövreringsmedlet (4b) axiellt förskjutes i urkopplingsrörelsens riktning och tallriksfiädem har en fiäderkaraktäristik med ett ett degressivt krafiförlopp med minimum uppvisande område och ett 520 610 74 därtill anslutande område med krafiökning som vid urkopplingen av kopplingen inom detta degressiva krafiförlopp i riktning mot minimum fiiger kopplingsskivan och efierinställningsanordningen innehåller en avkänningsijäder för axiellt stödande och svängbar lagring av tallriksfiädern vid ett hus (såsom t.ex. beskrivits i DE patentansökan 42 39 291.8 eller FR 5 patentansökan 2 684 730), k ä n n e t e c k n a d av att i kopplingsurkopplingsmedlets rörelseväg, såsom hos manövreringsmedlet (4b), urkopplaren urkopplingsmedlet eller liknande anslagsmedel (2a+36, 436) är anordnade, som efter passering av minimum förhindrar en följande krafiökning över det värde, som har haft till följd en efiergivtting av avkärmingstjädern.

4. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att begränsnings- 10 eller anslagsmedlet förhindrar en otillåtet hög påverkan och/eller deformation av manövreringsmedlet (4b).

5. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att anslags- eller begränsningsmedlet (2a, 436) åtminstone är anordnat vid huset.

6. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d av att 15 begränsningsmedlet uppvisar åtminstone ett av huset buret begränsningsanslag (436).

7. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d av att anslags- eller begränsningsmedlet (2a+36) är verksamt mellan åtminstone en konstruktionsdel (34) hos urkopplaren och kopplingshuset.

8. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att 20 begränsningen av urkopplingsrörelsen sker genom anslag av manövreringsmedlet (4b) mot ett av huset buret begränsningsanslag (43 6).

9. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att anpressrtingstallriksfiådern uppvisar en ringformig gmndkropp (4a), fi'ån vilken radiellt inåt riktade tungor (4b) utgår, vilka bildar manövreringsmedel. 25

10. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att begränsningsmedlet (43 6) begränsar den vinkelmässiga svängningen avanpressningstallriksíjädem.

11. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att begränsningsmedlet (43 6) är integrerat i fiiktionskopplingen.

12. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att 30 begränsningen av urkopplingsrörelsen sker genom anslag av de radiellt inre tallriksíjädertungspetsarna mot ett av huset buret anslag (436).

13. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att 10 15 20 25 30 520 610 75 det av huset buma begränsningsanslaget (436) är anordnat axiellt melan tallriksfiädertungorna och tryckplattan.

14. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att det av huset buma begränsningsanslaget är bildat genom ett ringformigt anslagsparti (43 6), som via radiellt förlöpande liv (437) är förbundet med huset.

15. Friktionskoppling enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att liven (437), utgående fiån huset förlöper radiellt inåt och axiellt lutande i riktning mot tryckplattan (403) och därvid sträcker sig genom mellan tallriksfiädertungorria anordnade slitsar (439).

16. F riktionskoppling enligt något av de föregående kraven, vilken är manövrerbar medelst ett på manövreringsmedlet inverkande urkopplingssystem (601), k ä n n e t e c k n a d av att medel (662, 664, 666, 667) är anordnade för begränsningen av den på manövreringsmedlet (601) inverkande urkopplingskraflen.

17. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att mellan fiiktionsbeläggen hos kopplingsskivan är en beläggfiädring (10) anordnad.

18. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n et e c k n a d av att den är en tryckt koppling.

19. Friktionskoppling enligt något av patentkraven l-18 k ä n n e t e c k n a d av att fiíktionskopplingen har manövreringsmedel (604) för ur- och inkopplingen, som är manövrerbara medelst ett på dessa inverkande urkopplingssystem (601), varvid i urkopplingssystemet medel (662, 664, 666, 667) är anordnade för begränsning av den på manövreringsmedlet utövbara manövreringskraflen.

20. Friktionskoppling enligt krav 16 eller 19, k ä n n e t e c k n a d av att begränsningen av manövreringskrañen sker genom ett i kraftöverföringsvägen hos urkopplingssystemet anordnat vid överskridande av en bestämd manövreringskrafi eftergivligt medel.

21. Friktionskoppling enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d av att det efiergivliga medlet är ijädrande eller elastiskt.

22. Friktionskoppling enligt något av kraven 16-21, k ä n n e t e c k n a d av att urkopplingssystemet har en tryckmedelskrets, i vilken en den maximala urkopplingskralten begränsande ventil (662, 664, 666, 667) är anordnad.

23. Friktionskoppling enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att det den maximala manövreringskrafien begränsande medlet är anordnat i kraftöverföringsvägen mellan en kopplingspedal eller en manövreringsmotor och manövreringsmedlen (4B) för 10 15 20 25 30 520 610 76 friktionskopplingen, såsom tallriksljädertungor.

24. Friktionskoppling enligt något av kraven 16 - 23, känn etecknad av att urkopplingssystemet har en tryckmedelskrets, i vilken ett det maximala trycket begränsande medel (662, 664) är anordnat.

25. Friktionskoppling enligt något av kraven 16-24, k ä n n e t e c k n a d av att det för begränsningen av den på manövreringsmedlet (4B) for fiiktionskopplingen inverkande krafien anordnade medlet inställer en högsta kraft, som åtminstone är något större än den för manövreringen av kopplingen erforderliga maximala kraften.

26. Friktionskoppling enligt något av kraven 19-25, k ä n n et e c k n a d av att kraftbegränsningsmedlet är bildat genom en buffert, såsom tex. hydraulisk eller fiäderlcraftverkande lagrare.

27. Manövreringsanordning enligt något av patentkraven 1-26 med en drivmotor, speciellt för en motorfordonskoppling, varvid for in- och urkopplingen av fiiktionskopplingen mellan denna och drivmotom är anordnat en manövreringslina, k ä n n e t e c k n a d av att drivmotom är försedd med en säkerhetsanordning, genom vilken, vid överskridande av en förbestämbar manövreringskrafi eller ett förbestämt moment hos drivmotom, det av drivmotom avgivna vridmomentet eller manövreringskrafien är begränsad till ett förbestämbart belopp.

28. Friktionskoppling enligt något av patentkraven 1-27, speciellt för motorfordon, k ä n n e t e c k n a d av att mellan hus och tryckplatta är anordnat en anpressningstallriltsljäder, som dels svängbar kring en av huset buren, genom på båda sidor av anpressningstallriksfiädern anordnade svängupplag bildad svänglagring och dels -i monterat tillstånd for fiiktionskopplingen på en mottryckplatta - påverkar tryckplattan i riktning mot en mellan denna och mottryckplattan såsom ett svänghjul, inklämbar kopplingsskiva, varvid det hussidiga svängupplaget (412) är axiellt förskjutbart från en åtminstone förslitningen av fiiktionsbeläggen hos kopplingsskivan kompenserande, automatisk efterinställriingsanordning (416) och anpressningstallriksljädem (404) står under inverkan av en i riktning mot det hussidiga svängupplaget (412) riktad stödkrafi, vars storlek är varvtalsberoende förändringsbar.

29. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-28, k ä n n et e c k n a d av att elterinställningsanordningen (416) är verksam mellan lock (402) och tallriksfiäder (404).

30. Friktionskoppling enligt krav 28 eller 29, k ä n n et e c k n a d av att stödkrafien belastar det på den fiån huset vända sidan av anpressningstalliiksfiädem anordnade svängupplaget (411), 520 610 77

31. Friktionskoppling enligt något av kraven 28-30, k ä n n e t e c k n a d av att stödkrafien är centrifiigalkrafiberoende.

32. Friktionskoppling enligt något av kraven 1-31, k ä n n et e c k n a d av att anpressningstallriksfiädem mot urkopplingskrafien är stödd enbart krafibundet mot huset. 5

33. Friktionskoppling enligt något av kraven 28-32, k ä n n e t e c k n a d av att stödkraften alstras genom åtminstone ett talliiksljäderaitigt krafilagringselement (413), som vid en förslitningsberoende efterinställning av anpressriingstallriksíjädern (404) eller det locksidiga upplaget (412) ändrar sin form.

34. Friktionskoppling enligt något av kraven 28-33, k ä n n e t e c k n a d av att 10 stödkraflen tilltar med ökande varvtal.

35. Friktionskoppling enligt något av kraven 28-34, k ä n n e t e c k n a d av att centrifiigalkraftberoende medel (450) är anordnade, som alstrar en understödskrafi, som är verksam parallellt med den av ett tallriksljäderartigt element alstrade basstödlaatten.

36. Friktionskoppling enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d av att det 15 centrifiigallcrafiberoende medlet (450) möjliggör en forslitningsetterinställning bara vid stillastående eller vid låga varvtal for fiiktionskopplingen (401).

37. Friktionskoppling enligt något av kraven 28-36, k ä n n e t e c k n a d av att efterinställningsfiinktionen hos efterinställningsanordnirigen (416) är praktiskt taget blockerad över ett bestämt varvtal. 2 0

38. Friktionskoppling enligt något av kraven 28-37, k ä n n e t e c k n a d av att de centiifiigalkrafiberoende medlen är bildade genom tungor (450), som är burna av ett basstödkrafien alstrande tallriksljäderartigt element.

39. Friktionskoppling enligt krav 38, k än n ete c k n ad av att tungorna (450) är i ett stycke med det tallriksfiäderartiga (413) elementet. 2 5

40. Fiiktionskoppling enligt något av patentkraven 1-39, k ä n n et e c k n a d av att den automatiskt kompenserande efterinställriingsanordningen, som i det icke på en mottryckplatta monterade tillståndet for fiiktionskopplingen befinner sig i ett utgångsläge och vidare över kopplingsskivans livslängd åstadkommer en praktiskt taget konstant kraftpåverkan av tryckplattan genom anpressriingsfiäderri, i det icke monterade tillståndet for fiiktionskopplingen (201) är säkrad 3 O mot en otillåten (oavsiktlig) förskjutning från sitt utgångsläge.

41. Friktionskoppling enligt krav 40, k ä nnete c knad av att säkringen av eflerinställningsanordningen (201) åtminstone är upphävbar efter genomförd montering av 520 610 78 fiiktionskopplingen (201) på mottryckplattan.

42. Friktionskoppling enligt något av kraven 40 eller 41, k ä n n e t e c k n a d av att eflerinställrtingsanordriingen (216) har en vridbar ring (217), som medelst säkringsmedel (261) är vridsäkrad åtminstone i det icke monterade tillståndet för fiiktionskopplingen. 5

43. Friktionskoppling enligt något av kraven 40-42, k ä n n e t e c k n a d av att efiefinställningsringen (717) år anordnad axiellt mellan anpressriingstallriksíjädern (704) och huset, och har vidare radiella utläggare (773), mot vilka anpressningstallriksíjädem (704) kommer till anliggiiing vid överskridande av en bestämd konicitet.

44. Friktionskoppling enligt något av kraven 40-43, k ä n n et e c k n a d av att det en 10 otillåten förskjutning av efterinstållningsanordningen vid icke monterad fiíktionskoppling förhindrande medlet (773) även vid monterad fiiktionskoppling och överskridande av en bestämd urkopplingssträcka (772) för manövreringsmedlet (704c) blockerar eíterinställnirigsanordningen.

45. , Friktionskoppling enligt krav 44, k ä n n e t e c k n a d av att blockeringen av efierinställningsanordningen sker genom anläggning av på anpressriingstallriksíjäderri (704) 15 anordnade partier mot partier (770) hos en efierinstälhiingsring (717) på efierinstälhiingsanordrlingen.

46. Friktionskoppling enligt krav 45, k ä n n e t e c k n a d av att det yttre kantpartiet av anpressningstallriksfiädern (704) stöder mot radiella utläggare (773) hos efterinställriingsringen (717) vid överskridande av en förbestämbar konicitet på anpressningstallriksfiädem (704). 20 --------------------------- --