SE520554C2 - Algebraisk djupet-först-kodbokssökning för snabb kodning av tal - Google Patents

Description

== 520 554 n 2 ning). Den kodvektor bevaras, som producerar den syntetiserade utsignal, vilken är närmast den ursprungliga talsignalen enligt ett insiktsfullt viktat distorsionsmått.

En första typ av kodböcker är de så kallade ”stokastiska” kodböckema. En nackdel med dessa kodböcker är, att de ofia medför betydande fysisk lagring. De är stokas- tiska, dvs slumpmässiga i den meningen att sökvägen från index till den tillhörande kodvektom medför tabeller som man slår upp i, vilka är resultatet av slumpmässigt genererade tal eller statistiska metoder, som tillämpats på stora talträningsuppsätt- ningar. Storleken på stokastiska kodböcker har benägenheten att begränsas av lagrings- och/eller sökningskomplexitet.

En andra typ av kodböcker är de algebraiska kodböckerna. I kontrast mot de stokas- tiska kodböckema, är de algebraiska kodböckema inte slumpmässiga och de kräver ingen betydande lagring. En algebraisk kodbok är en uppsättning av indexerade kod- vektorer, ur vilka pulsers amplitud och position hos den kzte kodvektom kan erhållas från ett motsvarande index k genom en regel, som kräver ingen, eller minimal fysisk lagring. Därför begränsas inte storleken på algebraiska kodböcker av lagringskrav.

Algebraiska kodböcker kan också skapas för effektiv sökning.

SYFTEN MED [JPPFINNINQEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är därför, att tillhandahålla en metod och an- ordning för att drastiskt minska komplexiteten i kodbokssökningen vid kodning av en ljudsignal; denna metod och anordning är tillämpbar på en stor klass av kodböcker.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Mer speciellt, i enlighet med föreliggande uppfinning tillhandahålls en metod för att, när det gäller att koda en ljudsignal, i en kodbok utföra en djupet-törst-sökning, där: kodboken innefattar en uppsättning av kodvektorer Ak, vilka var och en definierar ett flertal olika positioner p och vilka innefattar N pulser med amplituder skilda från noll, där var och en kan tillskrivas förutbestämda, giltiga positioner p hos kodvek- tom; dj upet-först-sökningen innefattar en trädstruktur, som definierar ett antal M av beord- rade nivåer, där varje nivå m associeras med ett förutbestämt antal Nm pulser med »S20 554 %.3' 2,» 3 amplituder skilda från noll, Nm 2 1, där summan av de förutbestämda talen tillhö- rande alla M-nivåerna, är lika med antalet N pulser med amplituder skilda från noll, vilka är innefattade i kodvektorema, där varje nivå m i trädstruktiiren vidare är asso- cierad med ett sökvägsupprättningsförfarande med en given pulsordningsföljdsregel och med ett givet valkriteriuin; varvid metoden för djupet-först-kodboks-sökningsut- förandet, innefattar stegen att: i en nivå 1 i trädstrukturen, det tillhörande sökvägsupprättningsförfarandet består av: - att med hänsyn till den tillhörande pulsordningsfcålj dsregeln, välja ett antal N, av de N pulsema med amplituder skilda från noll; - att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet, välja åtminstone en av de giltiga positionerna p hos de NI pulsema med amplituder skilda från noll, för att definiera åtminstone en kandidat till sökväg på nivå 1; i en nivå m i trädstiukturen, definierar det tillhörande sökvägsupprättnings- förfarandet rekursivt en sökväg för en nivå m-kandidat, genom att utvidga en sökväg för en nivå (m-1)-kandidat genom följ ande understeg: - att med hänsyn till den tillhörande pulsordningsföljdsregeln välja ut Nm av pulsema med amplituder skilda från noll, vilka inte tidigare valts i gången att bygga sökvägen på nivå (m-l); - att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja åtminstone en av de giltiga positionerna p hos de Nm pulsema med amplituder skilda från noll, för att bilda åtminstone en sökväg för en kandidat på nivå m, där en kandidat för sökväg på nivå M, härstamniande från nivå l och utvidgad under sökvägsupprättningsförfarandet, associerad med efterföljande nivåer i träd- strukturen, bestämmer respektive positioner p hos de N pulsema med ampli- tuder skilda från noll hos en kodvektor och därigenom definiera en kodvek- torskandidat Ak.

Också i enlighet med uppfinningen tillhandahålls en metod, för att i en kodbok utföra en djupet-íörst-sökning, när det gäller att koda en ljudsignal, där - kodboken innefattar en uppsättning av kodvektorer Ak, som var och en definierar ett flertal olika positioner p och som innefattar N pulser med amplituder som är skilda från noll, där var och en kan tillskrivas förutbestämda giltiga positioner p hos kod- vektom; - djupet-först-sökningen innefattar (a) en delning av N pulsema med ainplituder skilda från noll i ett antal M underuppsättningar vilka var och en innefattar åtmins- tone en puls med amplitud skild från noll och (b) en trädstruktur, vilken innefattar l5 ,, ar _. -I I , I a r , r o» * .a *t i, 4 noder som är representativa för de giltiga positionema p hos de N pulserna med amplituder skilda från noll och som definierar ett flertal söknivåer, vilka var och en tillhör en av de M underuppsättningarna, där varje söknivå vidare tillhör en given pulsordningsföljdsregel och till ett givet valkriterium; varvid djupet-först-kodbok- sökningsmetoden innefattar stegen att: på en första söknivå i trädstrukturen, - med hänsyn till den tillhörande pulsordningsföljdsregeln välja åtminstone en av de N pulsema med arnplituder skilda från noll, för att bilda den till- hörande underuppsättningen; - med hänsyn till det tillhörande valkriteríet välja ut åtminstone en av de giltiga positionerna p hos nämnda åtminstone en puls med amplitud skild från noll för att definiera åtminstone en sökväg genom nodema i trädstruk- turen, i varje efierföljande söknivå i trädstrukturen, - välja åtminstone en av de nämnda pulsema med amplitud skild från noll, som inte tidigare valts i med hänsyn till den tillhörande pulsordningsföljds- regeln, för att bilda den tillhörande underuppsättningen och - med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut åtminstone en av de giltiga positionema p hos sagda åtminstone en puls med amplitud skild från noll i den tillhörande underuppsättningen, för att utvidga åtminstone en sökväg genom nodema i trädstrukturen, där varje sökväg definierad på den första söknivån och som utvidgats under de efterföljande söknivåerna, be- stämmer de respektive positionerna p hos de N pulserna med amplituder skilda från noll hos en kodvektor Ak, som utgör en kodvektorkandidat vad avser kodning av ljudsignalen.

Föreliggande uppfinning avser också en anordning för att i en kodbok utföra en djupet-först-sökning när det gäller att koda en lj udsignal, där - kodboken innefattar en uppsättning av kodvektorer Ak, vilka var och en definierar ett flertal olika positioner p och som innefattar N pulser med amplituder som är skilda från noll, där var och en kan tillskrivas förutbestämda giltiga positioner p hos kodvektorn; - djupet-forst-sökningen innefattar (a) en delning av de N pulsema med amplituder skilda från noll, i ett antal M underuppsättningar, som var och en innefattar åtmins- tone en puls med amplitud skild från noll och (b) en trädstruktur, som innefattar no- der, vilka representerar de giltiga positionerna p hos de N pulsema med amplituder skilda från noll och som definierar ett flertal söknivåer, som var och en associeras i 520 554 med en av de M underuppsättningarna, där varje söknivå vidare tillhör en given pulsordningsföljdsregel och ett givet valkriterium; - anordningen för utförande av en djupet-först-kodbokssökning innefattar: på en första söknivå i trädstrukturen, - första medel för att med hänsyn till den tillhörande pulsordningsföljds- regeln välja ut åtminstone en av de N pulsema med amplituder skilda från noll, för att bilda den tillhörande underuppsättningen; - första medel för att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja åtminstone en av de giltiga positionema p hos åtminstone en puls med amplitud skild från noll, för att definiera åtminstone en sökväg genom nodema i trädstrukturen, på varje efterföljande söknivå i trädstrukturen, - andra medel för att välja ut åtminstone en av pulsema med amplitud skild från noll, som inte tidigare valts med hänsyn till den tillhörande pulsord- ningsföljdsregeln, för att bilda den tillhörande underuppsättningen och - andra medel för att i efterföljande sökningsnivå välja åtminstone en av de giltiga positionema p hos åtminstone en puls med amplitud skild från noll i den tillhörande underuppsättningen med hänsyn till det tillhörande valkri- teriet, för att utvidga åtminstone den enda sökvägen genom nodema i träd- strukturen, där varje sökväg är definierad på den första söknivån och utvid- gad under de efterföljande söknivåerna, bestämmer de respektive posi- tionema p hos de N pulsema med amplituder skilda från noll hos en kod- vektor Ak, som utgör en kodvektorkandidat med hänsyn till kodningen av ljudsignalen.

Föreliggande uppfinningen avser vidare ett cellulärt kommunikationssystem för att tjäna en stor geografisk yta delat i ett flertal celler innefattande - mobila sändar/mottagar-enheter; - cellulära basstationer, vilka var och en är belägna resp. i cell; - medel för att styra kommunikation mellan de cellulära basstationema; - ett dubbelriktat, trådlöst undersystem för kommunikation mellan varje mobil enhet, som är belägen i en cell och denna cells cellulära basstation, där det dubbelriktade, trådlösa undersystemet för kommunikation i både den mobila stationen och den cellulära basstationen innefattar (a) en sändare, innefattande medel för att koda en talsignal och medel för att sända den kodade talsignalen och (b) en mottagare, inne- fattande medel för att ta emot en sänd kodad talsignal och medel för att avkoda den mottagna, kodade talsignalen; ..-~»~ »- 'i 520 554 6 där medlen för kodning av talsignalkanalen innefattar en anordning för att i en kod- bok utföra en djupet-först-sökning, när det gäller kodningen av talsignalen, där: - kodboken innefattar en uppsättning av kodvektorer Ak, vilka var och en definierar ett flertal olika positioner p och som innefattar N pulser med arnplituder skilda från noll, som var och en kan tillskrivas förutbestämda giltiga positioner p hos kodvektom; - djupet-först-sökningen innefattar (a) en delning av de N pulsema med amplitud skild från noll i ett antal M underuppsättningar, vilka var och en innefattar åtminstone en puls med amplitud skild från noll och (b) en träd- struktur, som innefattar noder, vilka representerar de giltiga positionerna p hos de N pulsema med amplituder skilda från noll och som definierar ett flertal söknivåer, vilka var och en tillhör en av de M underuppsättningama, där varje söknivå vidare tillhör en given pulsordningsföljdsregel och ett givet valkriterium; varvid anordningen för djupet-först-kodbokssökningen innefattar: på en första söknivå i trädstrukturen, -första medel för att med hänsyn till den tillhörande pulsordningsföljds- regeln välja ut åtminstone en av de N pulsema med amplituder skilda från noll, för att bilda den tillhörande underuppsättningen; - första medel för att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja åtminstone en av de giltiga positionerna p hos åtminstone en puls med arnplitud skild från noll, för att definiera åtminstone en sökväg genom noderna i trädstrukturen, på varje efterföljande söknivå i trädstrukturen, - andra medel för att välja ut åtminstone en av pulsema med amplitud skild från noll, som ej tidigare valts i relation till den tillhörande pulsordnings- följ dsregeln, för att bilda den tillhörande underuppsättningen och - andra medel för att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet i efter- följande sökningsnivâ välja åtminstone en av de giltiga positionerna p hos åtminstone en puls med amplitud skild från noll i den tillhörande underupp- sättningen, för att utvidga åtminstone en sökväg genom noderna i träd- strukturen, där varje sökväg definierad på den första söknivån och som ut- vidgas under de efterföljande söknivåema, bestämmer de respektive posi- tionema p hos de N pulsema med amplituder skilda från noll hos en kod- vektor Ak, som utgör en kodvektorkandidat när det gäller kodning av ljud- signalen. . t.. ,. »u \..,..-- ï 520 554 7 Syftena, fördelarna och andra kännetecken hos föreliggande uppfinning kommer att framgå mera klart vid läsning av följande, icke begränsande beskrivning av före- dragna utföringsforrner därav, vilka ges endast som exempel med hänvisning till de medföljande ritningama.

K RT BE VNIN V RITNIN På de bifogade ritningarna är: figur 1 ett schematiskt blockschema av en föredragen utföringsform av ett kodnings- system i enlighet med föreliggande uppfinning, som innefattar en pulsposi- tionssannolikhetsestimerare och en optimerande kontroller; figur 2 ett schematiskt blockschema av ett avkodningssystem, som är associerat med kodningssystemet i figur I; figur 3 en schematisk framställning av ett flertal kapslade slingor, vilka utnyttjas av den optimerande kontrollem i kodningssystemet på figur 1, för att beräkna optimala kodvektorer.

Figur 4a visar en trädstruktur, för att som exempel illustrera några kännetecken i kapslade slingsökningsmetoden enligt figur 3; figur 4b visar trädstrukturen i figur 4a, när bearbetningen på lägre nivåer beror på om prestanda överskrider något givet tröskelvärde; detta är en snabbare metod att undersöka trädet, genom att bara fokusera på de mest lovande områdena i trädet; figur 5 illustrerar hur metoden för djupet-först-sökriing fortgår genom en trädstruktur, för några kombinationer av pulsposítioner; exemplet är relaterat till en kod- bok med tio pulser för fyrtio positionskodvektorer, utformade enligt singel- pulsfolierade permutationer; figur 6 är ett schematiskt flödesdiagram, som visar funktionen av pulspositions- sannolikhetsestimeraren och en optimerande kontroller enligt figur 1 och figur 7 är ett schematiskt blockdiagram, som illustrerar infrastrukturen i ett typiskt cellulärt kommunikationssystem.

DETALJERAD BESKRIVNING AV DE FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORM- ERNA Även om tillämpning av metoden och anordningen för djupet-först-sökningen, enligt föreliggande uppfinning visar ett cellulärt kommunikationssystem som ett icke ....--- ., q -.~..- * 520 554 8 begränsande exempel i föreliggande beskrivning, får man komma ihåg att denna metod och anordning, med samma fördelar kan utnyttjas i många andra typer av kommunikationssystem, där ljudsignalkodning krävs.

I ett cellulärt kommunikationssystem såsom 1 (figur 7), tillhandahålls en tele- kommunikationstjänst över en stor geografisk yta, genom att den stora ytan är in- delad i ett antal mindre celler. Varje cell har en cellulär basstation 2, för att tillhanda- hålla radiosignalerande kanaler och data- och radiokanaler.

Radiosignaleringskanalerna används för att söka mobila radiotelefoner (mobila sändar-/mottagar-enheter) såsom 3, innanför gränsema för cellulära basstationens täckningsyta (cell) och att placera samtal till andra radiotelefoner 3, antingen innan- för eller utanför basstationens cell, eller till andra nätverk, såsom eng. Public Swit- ched Telephone Network (PSTN) 4.

När en radiotelefon 3 med framgång väl har placerat eller mottagit ett samtal, sätts en ljud- eller datakanal upp med cellulära basstationen 2, som motsvarar den cell, i vil- ken radiotelefonen 3 är placerad och kommunikation mellan basstationen 2 och radiotelefonen sker över den ljud- eller datakanalen. Radiotelefonen 3 kan också ta emot styr- eller tidsinforrnation via den signalerande kanalen under det att ett samtal fortgår.

Om en radiotelefon 3 under ett samtal lämnar en cell och kommer in i en annan cell, lämnar radiotelefonen över samtalet till en tillgänglig ljud- eller datakanal i den nya cellen. Om inget samtal fortgår, sänds på samma sätt ett strynneddelande via den signalerande kanalen, så att radiotelefonen 3 förbinds med basstationen 2 associerad med den nya cellen. På detta sätt är mobil kommunikation över en stort geografiskt område möjlig.

Det cellulära kommunikationssystemet 1 innefattar vidare en tenninal 5, för att styra kommunikationen mellan den cellulära basstationen 2 och PSTN 4, till exempel under kommunikation mellan en radiotelefon 3 och PSTN 4, eller mellan en radio- telefon 3 i en första cell och en radiotelefon 3 i en andra cell.

Naturligtvis krävs ett dubbelriktat, trådlöst undersystem för radiokommunikation, för att etablera kommunikation mellan varje radiotelefon 3, som är placerad i en cell och den cellulära basstationen 2 i den cellen. Karaktäristisk är att ett sådant dubbelriktat, 520 554 _ i ä. 9 trådlöst undersystem för radiokommunikation i både radiotelefonen 3 och den cellu- lära basstationen 2 innefattar (a) en sändare för att koda talsignalen och för att sända den kodade talsignalen genom en antenn, såsom 6 och 7 och (b) en mottagare för att motta en sänd kodad talsignal. Såsom är väl känt för fackmän krävs röstkodning för att reducera den bandbredd, som är nödvändig för att sända tal genom det dubbel- riktade, trådlösa undersystemet för radiokommunikation, dvs mellan en radiotelefon 3 och en basstation 2.

Målet med föreliggande uppfinning är, att tillhandahålla en effektiv digital talkod- ningsmetod med en god subjektiv kvalitets/datatakts-kompromiss, till exempel för dubbelriktad sändning av talsignaler, mellan en cellulär basstation 2 och en radio- telefon 3 genom en ljud- eller datakanal. Figur 1 är ett schematiskt blockschema över en digital talkodningsanordning, som passar för att genomföra denna effektiva metod.

Talkodningssystemet enligt figur 1 är samma kodningsanordning som illustreras i figur 1 i US-ansökan nr 07/927,528, till vilket en pulspositionsestimerare l 12 i enlighet med föreliggande uppfinning har adderats. US-ansökning nr 07/927,528 lämnades in den 10 september 1992 för en uppfinning benämnd ”Dynamisk kodbok för effektiv talkodning baserad på algebraiska koder”.

Den analoga imnatade talsignalen samplas och blocken databehandlas. Det skall för- stås, att föreliggande uppfinning är inte begränsad till tillämpning på talsignaler, Kodning av andra typer av ljudsignaler är också möjliga.

I det illustrerade exemplet innefattar blocket med inmatat samplat tal S (figur 1) L på varandra följande sampel. I CELP-litteraturen benämns L som ”underramslängden” och betecknande är, att den är placerad mellan 20 och 80. Dessutom hänvisas blocken med L sampel till, som L-dimensionella vektorer. Olika L-dimensionella vektorer skapas under gången i kodningsförloppet. En lista över dessa vektorer, vilka framgår av figur 2 och 3, liksom en lista över sända parametrar ges nedan: Lista över de huvudsakliga L-dimensionella vektorema: S inmatad talvektor; R' residualvektor med borttaget tonläge X målvektor D målvektor filtrerad baklänges 1520 5541 _}§? a Ak kodvektor med index k ur den algebraiska kodboken och Ck nyinförd vektor (filtrerad kodvektor) Lista över sända parametrar: k kodvektorindex (inmatníng i den algebraiska kodboken) g förstärkning STP korttidsprediktionsparametrar (definierar A(z)) och LTPlängtidsprediktionsparametrar (definierar en tonlägesförstärkning b och en tonlägesfiårsening T).

AVKQ QDNINQSPRINQIP Det tros vara fördelaktigt, att först beskriva talavkodningsanordningen i figur 2, vil- ken illustrerar de olika stegen, som genomförs mellan den digitala ingången (ingång till demultiplexer 205) och det utmatade, samplade talet (utgången på syntesfiltret 204).

Demultiplexem 205 drar ut fyra olika parametrar ur den binära information, som mottagits från en digital inmatningskanal, nämligen index k, förstärkningen g, kort- tidspredikteringsparametrama STP och långtidspredikteringsparametrama. Den aktuella L-dimensionella vektom S av talsignalen syntetiseras på basis av dessa fyra parametrar, såsom kommer att förklaras i följ ande beskrivning.

Talavkodningsanordningen i figur 2 innefattar en dynamisk kodbok 208, som består av en algebraisk kodgenerator 201 och ett adaptivt förfilter 202, en förstärkare 206, en adderare 207, en långtidspredikterare 203 och ett syntesfilter 204.

I ett första steg skapar den al gebraiska kodgeneratorn 201 en kodvektor Ak, som svar på index k.

I ett andra steg databehandlas kodvektorn Ak genom ett adaptivt förfilter 202, försett med korttidsparametrarna STP, för att skapa en nyinförd utvektor Ck. Ändamålet med det adaptiva förfiltret 202 är, att dynamiskt styra frekvensinnehållet i den nyin- förda utvektom Ck, för att öka talkvaliteten, dvs för att reducera ljuddistorsionen orsakad av frekvenser som är besvärliga för det mänskliga örat. Typiska frekvens- funktioner för det adaptiva förfiltret 202 ges nedan: .,....-» ..-»«-»"' .sen 554 ~Äï«¥ » 1 of ll _ A(z/Y§) EÃÛ-(TQÜÜJ 1 EÅ-Û-íïoâï Fa(z) är ett formant förfilter, i vilket 0 formanta områdena och arbetar mycket effektivt, speciellt vid kodningstakter under 5 kbit/s.

Fb(z) är ett tonlägesförfilter, där T är den tidsvariabla tonlägesfördröjningen och bo är antingen konstant eller lika med den kvantiserade långtidsparametern för tonhöjds- prediktionen från den aktuella eller föregående underramama. Fb(z) är effektiv när det gäller att stärka tonlägets övertonsfrekvenser vid alla frekvenser. Karaktäristiskt är därför, att F(z) innefattar ett tonlägesförfilter, ibland kombinerat med ett formant förfilter, nämligen F (z)=F a(z)Fb(z). Andra former av förfilter kan också fördelaktigt användas.

I enlighet med CELP-metoden erhålls den utmatade samplade talsignalen š , genom att via förstärkning i förstärkaren 206 först skala den nyinförda vektom Ck, som kommer från kodboken 208. Adderaren 207 adderar sedan den skalade vågfonnen gCk till utmatningen E (långtidsprediktionskomponenten av signalexcitationen i syntetfiltret 204) från en långtidspredikterare 203, som är försedd med LTP-paramet- rama och som är placerad i en återkopplingsloop och som har en överföringsfunktion definierad som följ er: B(z)=bz 'T där b och T är den ovan definierade tonlägesförstärkningen respektive tonläges- fördröjningen.

Prediktom 203 är ett filter, som har en överföringsfunktion i enlighet med de sist mottagna LTP-parametrarna b och T, för att modellera tonlägesperiodiciteten förtal.

Den inför den lämpliga tonlägesförstärkningen b och tonlägesfördröjningen om T sampel. Signalexcitationen i syntetsfiltret 204, vilket har en överföringsfunktion 1/A(z) grundar sig på. den sammansatta signalen E+gCk. Filtret 204 tillhandahåller den korrekta spektrumformen i enlighet med de sist mottagna STP-parametrarna. s: o: i * * ' , .p i| :I ra n . v ' f ' ' I ' 5; Q J C ' v n: s n 1 v r f ll 5! (CI i 12 Mera speciellt, filtret 204 modellerar resonansfrekvensema (forrnanterna) förtal.

Utmatningsblocket 5' är den syntetiserade, samplade talsignalen, vilken med veder- börlig filtrering utan vikningsdistorsion i enlighet med en metod, som är väl känd inom ornrådet, kan konverteras till en analog signal.

Det finns många sätt att skapa en algebraisk kodbok 208. I föreliggande uppfinning består den algebraiska kodboken av kodvektorer med N pulser med amplituder skilda från noll (eller kort uttryckt nollskilda pulser).

Låt oss kalla p, och Sp, för positionen respektive amplituden för den i:te nollskilda pulsen. Vi kommer att anta, att amplituden Sp, är känd, antingen därför att den i:te amplituden är bestämd eller därför att det finns någon metod att före kodvektor- sökningen välja Spi.

Låt oss kalla den uppsättning av positioner, mellan 1 och L, som p, kan besätta för ”spår i”, benämnt Ti. Några typiska uppsättningar av spår ges nedan, under anta- gandet att L=40.

Det första exemplet är en utformning, som introducerats i den ovan nämnda US- patentansökningen nr 927,528 och som hänvisas till som ”interfolierade singelpuls- permutationer” (ISPP). I det första utföringsexemplet, betecknat ISPP(40,5), indelas en uppsättning av 40 positioner i 5 interfolierade spår med 40/5=8 giltiga positioner var. Tre bitar krävs för att ange de 8=23 giltiga positionema hos en given puls. Därför krävs totalt 5x3=15 kodningsbitar för att ange pulspositionerna för just denna algebraiska kodbokstrukttir.

Utförande 1 : I SPP(40,5) i Spår (giltiga positioner för den i:te pulsen) Tl={1, 6, 11, 16, 21, 26, 31, 36} T2={2, 7, 12, 17, 22, 27, 32, 37} T3={3, 8,13, 18, 23, 28, 33, 38) T4={4, 9, 14, 19, 24, 29, 34, 39} T5={5, 10, 15, 20, 25, 30, 35, 40} Ur-àu-Ilvv-fl 4520 S54* 13 Denna ISPP är fullständig i den meningen, att varenda en av de 40 positionerna är relaterade till ett och endast ett spår. Det finns många sätt att skapa en kodbokstruktur från en eller flera ISPP för att uppfylla speciella krav i termer av antalet pulser eller kodningsbitar. Till exempel kan en kodbok med fyra pulser erhållas från ISPP(40,5) genom att helt enkelt ignorera spår 5, eller genom att betrakta föreningen av spåren 4 och 5 som ett enda spår. Utföringsexemplen 2 och 3 tillhandahåller andra exempel på fullständigt ISPP-utförande.

Utförande 2; 1sPP(4o,1o) i Spår (giltiga positioner för den i:te pulsen) T1={1, 11, 21, 3l} 2 T2={2, 12, 22, 32} T3={3, 13, 23, 33} 9 T9={9, 19, 29, 39,} TlO=={l0, 20, 30, 40} Utförande 3: ISPP(40,12) i Spår (giltiga positioner för den i:te pulsen) I 1 T1={1, 13, 25, 37} 2 T2={2, 14, 26, 38} 3 T3={3, 15, 27, 39} 4 T4={4, 16, 28, 40} T3={5, 17, 29, 4l} 11 Tl0={11,23,35,47,} 12 T12={12, 24, 36, 48} Notera att den sista pulspositionen i spåren T5 till Tl 2 i utförande 3 faller utanför 1 I\ il Q. Éåfé I i i' Ü I I f 5 - u; v i! U If 5 f» »i 14 underrarnlängden L=40. I ett sådant fall ignoreras helt enkelt den sista pulsen.

Utförande 4: Summa av två ISPP(40,l) i Spår (giltiga positioner för den izte pulsen) l Tl={l, 2, 3, 4, 5, 6. 7,...,39,40} 2 T2={l, 2, 3, 4, 5, 6. 7,...,39,40} I utföringsexempel 4 tar spåren T1 och T2 varenda en av de 40 positionema i betrak- tande. Notera att positionema i spåren Tl och T2 överlappar. När mer än en puls be- sätter samma placering, adderas helt enkelt deras amplituder med varandra.

Ett stort antal kodböcker kan upprättas runt det allmänna temat ISPP-utförande.

K IN PRINCIP Den samplade talsignalen S kodas på en block-för-block-basis i kodningssystemet i figur l, vilket är nedbrutet i ll moduler numrerade från 102 till 112. Funktionen och förfarandet i de flesta av dessa moduler är oförändrade i förhållande till beskriv- ningen i US-stampatentansökning nr 07/927,528. Även om följande beskrivning kommer att åtminstone kort beskriva funktionen och förfarandet i varje modul, kommer den därför att fokuseras på de saker som är nya i förhållande till det som avslöjas i US-stampatentansökning nr 07/927,528.

För varje block om L talsignalsampel skapas i enlighet med förut kända metoder en uppsättning av linjära prediktiva kodningsparametrar (LPI), kallade korttidspredik- tionsparametrar (STP-parametrar) genom en LPC spektrumanalysator 102. Mera i detalj modellerar analysatom 102 spektralfördelningarna för varje block S om L sampel.

Inmatningsblocket S om L sampel görs vitt genom ett vitningsfilter 103, som har följande överföringsfunktion, baserad på de aktuella värdena på STP-parametrama: M .

A(z) = 261,2” f=o , fi; s I : . t ;u f? ' n | s i * * L ' i t s å* ' i ' n u! l ' ' ' g, Q, :il (rß- f där a0=l och z är den vanliga variabeln i den så kallade z-transforrnen. Som illust- reras i figur 1, skapar vitningsfiltret 103 en residualvektor R.

En tonlägesextraktor 104 används för att beräkna och kvantisera LTP-parametrarna, dvs tonlägesfördröjningen T och tonlägesförstärkningen g. Starttillståndet i extrak- torn 104 sätts också till ett värde F S, hämtat från en startvärdesextraktor 110. Ett detaljerat förfarande för att beräkna och kvantisera LTP-pararnetrarna beskrivs i US- stampatentansökning nr O7/927,528 och antas vara känt för fackmän. Därför kommer förfarandet ej att beskrivas mera detalj erat föreliggande publikation.

En filtersvarskaraktäriserare 105 (figur 1) förses med STP- och LTP-parametrarna för att beräkna en filtersvarskaralctärisering F RC för användning i de senare stegen.

FRC-informationen består av följ ande tre komponenter, där n=1,2, ..., L - f(n): svar på F (Z) Notera att F(Z) i allmänhet innefattar tonlägesförfiltret. - h(n): svar på 1/A(zY'l) med insignalen f(n), där Y är en perceptuell faktor.

Mera generellt är h(n) impulssvaret av F(z)W(z)/A(z), vilket är en kaskad av förfilter F (z), det perceptuella viktningsfiltret W(z) och syntesfiltret 1/A(z). Notera att F(Z) och l/A(z) är samma filter, som används i avkodaren.

- U(i.j): autokorrelationen av h(n) enligt följande uttryck: Unyj) = Éhuf -f+1)h(k _ j +1); k=l därlSiSLochíSjSL;h(n)=0förn Långtidspredikteraren 106 förses med den förra excitationssignalen (dvs E+gCk för föregående ram) för att bilda den nya E-komponenten, som använder den riktiga tonlägesfördröjningen T och tonlägesförstärkningen g.

Starttillståndet i det perceptuella filtret 107 sätts lika med F S-värdena tillhandahållna från starttillståndsextraktom 110. Residualvektom med borttaget tonläge R”=R-E, beräknad av subtraherare 121 (figur 1) länmas sedan till det perceptuella filtret 107, för att på utgången av detta filter erhålla en målvektor X. STP-parametrarna an- bringas på filtret 107, för att variera dess överföringsfimktion med hänsyn till dessa parametrar, såsom illustreras i figur 1. I verkligheten innefattar X=R°-P, där P repre- senterar bidrag från långtidsprediktionen (LTP), ”oscillationer” från de tidigare exci- ,20 a; I . i o i x f * ' . - . Q n: c i f = w »v 1 f = ' »a 11. f.. :çt f 16 tationema. MSE-kriteriet, som tillämpas på felet A, kan nu fastställas i följande matrisnotationer: 2 = n1kinNS'-(P-gAkHT)||2 = mkinHX- gAkHTHZ min||A||2 = minHS-É" k k där A = š-S' och š' respektive S' är S' respektive S , vilka behandlats genom ett perceptuellt viktningsfilter, som har följande överföringsfunktion: A(2) A(zr-“) där Y=0,8 är en perceptuell konstant, H är en LxL-Toeplitz-matris, som är triangulär med diagonalema i den undre halvan ifyllda, bildad ur svaret från h(n), som följer.

Termen h(O) besätter matrisdiagonalen och termerna h(1), h(2), och h(L-1) besätter de respektive lägre diagonalema.

Ett baklängesfiltreringssteg utförs genom flltret 108 i figur 1. Att sätta derivatan i ekvationen ovan till noll med avseende på förstärkningen g ger den maximala för- stärkningen som följer: f» :mr z ög X(A, HT)T _ ___? llAkHTll O 8 Med detta värde på g blir minimeringen: Syftet är, att hitta det speciella index k, för vilket minimeringen uppnås. Notera, att på grund av att X||2 är en bestämd storhet, kan man finna samma index genom att maximera följ ande storhet: w~«-»~ êarf s l , 5 LO .if f! p a r I i t ' s rf e I ' ' 520 554 - - ~ * * * g f; :#1- .:: 17 max av* HTY j = max i-LLXIÛAIC T? = max -hAk T)2 * Haber 'f O* * ai där D=(XH) och ock2= AkHT 2.

I baklängesfiltret 108 beräknas en baklänges filtrerad målvektor U=(XH). Termen ”baklängesfiltrering” i detta förfarande kommer från tolkningen av (XH) som filtre- ringen av tidsomvänt X.

Syftet med optimeringskontrollern 109 är, att söka bland de kodvektorer som är tillgängliga i den algebraiska kodboken för att välja den bästa kodvektorn för kod- ningen av aktuellt block om L-sampel. Grundkriteriet för att bland en uppsättning av kodvektorer, som var och en har N pulser med amplituder skilda från noll, välja den bästa kodvektom ges i form av ett förhållande som skall maximeras: Grundvalskriteriurn: k = mlax-l (Qk (N )) där Q/ÅN) = ikípz ak och där Ak har N pulser med amplituder skilda från noll. Täljaren i ekvationen ovan är kvadraten på = Z DP: SP,- där D är den baklängesfiltrerade målvektom och Ak är den algebraiska kodvektorn, med N nollskilda pulser med amplituder Spi.

Nämnaren är en energiterrn, vilken kan uttryckas N-l N a: = Z,”§,S,ï,aU+2Z ZSp,S,,,U f=x j=f+1 fszo 554; å 18 där U(pi,pj) är korrelationen associerad med två enhetspulser, en vid placeringen p; och en vid placeringen pj. Matrisen beräknas i enlighet med ekvationen ovan i filter- svarskaraktäriseringsmodulen 105 och inberälcnas i uppsättningen parametrar, vilka hänvisas till som FRC i blockdiagramrnet i figur 1.

En snabb metod för att beräkna denna nämnare involverar de N-nästlade looparna, illustrerade i figur 4, i vilka S(i)- och SS(i,j)-notationema används istället för stor- hetema ”Spi” respektive ”SpiSpJ-'Ä Beräkning av nämnaren ockz är den mest tidsödande processen. Beräkningarna som bidrar till otkïvilka utförs i varje loop i figur 4, kan skrivas på separata linjer från den yttersta till den innersta loopen som följer: 0312; = SÃU(I7|>P1) +SÃU(I72»P2) +2Sp,Sp,U(P|>p2) +S,2,,U(P3,Ps) +2[S,,,S,,,U(P1»P;)+Sp,S,,,U(P2,P3)l +Så~ U(I7N :P/v) "l" 2[Sp,SpNU(Px >PN)+ SPZSPN U(P2 »PN +SPN_IS,,N U(I7N-1 »PN där pi är positionen hos den izte nollskilda pulsen.

Föregående ekvation kan förenklas om några förberälmingar utförs av optimerings- kontrollern 109, för att transformera matrisen U(í,j), lärnnad av filtersvarskaralctärise- raren 105 till en matris U°(i,j) i enlighet med följande samband: U,Ü,k) = där Sk är den valda amplituden hos en enskild puls vid position k, som följer kvanti- sering av den motsvarande amplitudestimeringen (kommer att beskrivas i följande beskrivning). Faktom 2 kommer att ignoreras i resten av diskussionen, för att ströml- inj eforma ekvationema.

Med den nya matrisen U°(j,k), kan beräkningen (se figur 3) för varje loop hos den snabba algoritmen skrivas på en separat rad från den yttersta till den innersta loopen, som följer: «s2o 554 ffi.:§“š 19 “i =U'(P1>P1) "l" UI(I72>P2)+U'(P1>P2) + U'(p3=p3)+ U'(pißp3)+ Uwpzvps) + U'(.v~,p~)+U'(p1,p~) +U'(P2,p~)+----+U'(1>N-,,p~)] Figurerna 4a och 4b visar två exempel på en trädstruktur, för att illustrera några kän- netecken hos den ”nästlade loopsökningsmetoden” som just beskrivits och som illustreras i figur 3, för att bilda en motsats till föreliggande uppfinning. Slutnodema i botten av trädet i figur 4a illustrerar alla möjliga kombinationer av pulspositioner, för ett exempel med fem pulser (N=5), där varje puls kan anta en av fyra möjliga posi- tioner. Den fullständiga ”nästlade loop-sökriingsmetoden” fortgår genom träd- nodema, i verkligheten från vänster till höger, som visats. En nackdel med tillväga- gångssättet med ”nästlad loopsökning” är, att sökkomplexiteten ökar som en funktion av antalet pulser N. För att kunna databehandla kodböcker, som har ett större antal pulser N, måste man nöja sig med en delsökning i kodboken. Figur 4b illustrerar samma träd, där en snabbare sökning uppnås genom att man bara fokuserar på den mest lovande delan av trädet. Närmare bestärnt är inte forsättning till lägre nivåer systematiskt, utan beror på om uppträdande överstiger något givet tröskelvärde.

Djupet-först-sökning Låt oss nu vända vår uppmärksamhet mot den alternativa snabbare metoden, som utgör ändamålet med föreliggande uppfinning och som utförs av pulspositionssanno- likhetsestimeraren 112 och optimeringskontrollem 109 i figur 1. De allmänna dragen hos denna uppfinning kommer att beskrivas först. Därefter kommer ett antal typiska, illustrativa utföringsfonner av den snabbare metoden att beskrivas.

Målet med sökningen är, att bestämma kodvektom med den bästa uppsättningen av N pulspositioner, under antagandet att pulsernas amplituder är antingen bestämda eller att de har valts av någon signalbaserad mekanism före sökningen, såsom be- skrivs i samtidigt pågående US-patentansökningen nr 08/3 83,968, inlämnad den 6 februari 1995. Grundvalskriteriet är maximeringen av det ovan närrmda förhållandet Qi- F ör att reducera sökkomplexiteten bestäms pulspositionema NN pulser i taget. När- mare bestämt delas de N tillgängliga pulsema in (steg 601 i figur 6) i M icke-tomma nu Iuaø v o o n a :f yr , i 0 l l I o o in r | I of i r n u; a: in: s-læ underuppsättningar om respektive Nm pulser, så att N1+N2+...+Nm+...+NM=N. Ett särskilt positionval för de J=N1+N2+...+Nm_| först betraktade pulsema kallas för en sökväg på nivå-m eller en sökvåg med längden J. Grundkriteriet för en sökväg med J pulspositioner är förhållandet Qk(J), när endast de J relevanta pulsema betraktas.

Sökningen börjar med underuppsättning nr 1 och fortsätter med efterföljande upp- sättningar enligt en trädstruktur, varigenom underuppsättning m söks på den mzte nivån i trädet.

Syftet med sökningen på nivå l är, att betrakta de NI pulsema i underuppsättning nr 1 och deras giltiga positioner, för att bestämma en, eller ett antal sökvägskandidat(er) med längden N] , vilka är trädets noder på nivå 1.

Sökvägen vid varje slutnod på nivå m-l utvidgas till längden N,+N2+...+Nm på nivån m, genom betraktande av Nm nya pulser och deras giltiga positioner. En, eller ett antal utvidgade sökvägskandidat(er) bestäms, för att bilda nodema på nivå m.

Den bästa kodvektom motsvarar den sökväg med längden N, vilken maximerar kri- teriet Qk(N) med avseende på alla noder på nivå M.

Medan pulsema (eller spåren) i den ovan nämnda US-patentansökningen nr 927,528 undersöks i en förbestämd ordning (i=l , 2, ...,N), betraktas de i olika ordningsfölj der i föreliggande uppfinning. Faktum är, att de kan betraktas enligt den ordningsföljd som anses mest lovande under speciella omständigheter vid vilken tid som helst under sökningen. För detta ändamål utnyttjas ett nytt kronologiskt index n (N=1,2,...,N) och ID(identifierings)-numret för den nzte betraktade pulsen ges av ”pulsordningsföljdsfunktionen”: i=i(n). Till exempel kan sökvägen vid någon viss tid, med en S-pulskodbok fortsätta enligt följande pulsordningslöljdsfiinlrtion: n=l 2 3 4 5 kronologiskt index i = 4 3 1 5 2 puls (eller spår) ID För att kunna göra en intelligent gissning om vilken pulsordningstöljd som är mest lovande vid någon tidpunkt, introducerar föreliggande uppfinning en ”pulspositionsannolikhets-estimeringsvektor” B, som är baserad på talrelaterade sig- naler. Den pzte komponenten Bp i denna vektor B betecknar sannolikheten att en puls I i | I šl ß i I I -szo 554 --- »- l II lll!! 21 besätter position p (p=l , 2, ..., L) i den bästa kodvektom, som vi letar efter. Denna bästa kodvektor är fortfarande okänd och syftet med föreliggande uppfinning är, att visa hur några egenskaper hos denna bästa kodvektor kan härledas ur talrelaterade signaler.

Estimeringsvektom B kan utnyttjas som följer.

För det första fungerar estimeringsvektom som en bas, för att bestämma för vilket av spåren i eller j, som det är lättare att gissa pulspositionen. Spåret, för vilket pulsposi- tionen är lättare att gissa, bör behandlas först. Denna egenskap utnyttjas ofta i pulsordningsföljdsregeln för att välja de Nm pulsema på de första nivåerna i träd- strukturen.

För den andra indikerar estimeringsvektom B, för ett givet spår, den relativa sanno- likheten för varje giltig position. Denna egenskap utnyttjas fördelaktigt som ett val- kriterium på några första nivåer i trädstrukturen i stället för grundvalskriteriet QkÜ), vilket i alla fall på dessa första nivåer verkar på för få pulser, för att ge pålitlig pres- tanda vid val av giltiga positioner.

Den föredragna metoden för att erhålla pulspositionssannolikhetsestimeringsvektorn B ur talrelaterade signaler består av att beräkna summan av den normaliserade mål- vektom som filtrerats baklänges D: D <1- ß)- IIDII och den nonnaliserade residualvektom med borttaget tonläge R': R. ß ur" för att erhålla pulspositionssannolikhetsestimeringsvektom B: ß i i ß HKH där ß är en bestämd konstant med ett typiskt värde på 1/2 (ß väljs mellan O och l, i 520 554 1 -v-»w- 22 beroende på andelen nollskilda pulser, som utnyttjats i den algebraiska koden).

Det skall här poängteras, att samma estimeringsvektor B utnyttjas i ett armat sam- manhang och för ett annat syfte i den samtidigt pågående US-patentansökningen nr 08/3 83,968 inlämnad den 6 februari 1995 för en uppfinning benämnd ”Algebraisk kodbok med signal-valda pulsarnplituder för snabb kodning av tal”, vilken avslöjar en metod, att i förväg välja en nästan optimal kombination av pulsamplituder. Detta är användbart när det gäller utformningen av en algebraisk kodbok, där nollskilda pulsamplituder kan anta ett av q värden, där q>1. Denna iakttagelse bekräftar, att upptäckten av goda estimerare såsom B, vilka kan härledas ur sj älva signalen, är mycket signifikanta, när det gäller effektiv talkodning. I själva verket är de utöver att vara estimerare för antingen positioner eller amplituder, estimerare för sj älva kod- vektom Ak. Därför är vilken sökningsmetod som helst, som kombinerar principerna både i den samtidigt pågående US-patentansökning nr 08/3 83,968 och i föreliggande uppfinning klart av samma karaktär och i samma anda som föreliggande uppfinning.

Följande är ett exempel på en typisk kombinerad metod i uppfinningens anda. Det har tidigare poängterats i föreliggande publikation, att när två eller flera pulser från överlappande spår delar samma position i ramen, bör de adderas. Denna posi- tion/amplitud-kompromiss kan gemensamt optimeras genom en spj älverksliknande sökning.

För bekvämlighetens skull förs redan definierade konstanter och variabler upp nedan.

Lista över konstanter konstant exempel namn/betydelse L 40 ramlängd (antalet positioner); N 10 antalet pulser; Li 4 antalet möjliga positioner på spår i; M 5 antalet nivåer; Nm 2 antalet pulser tillhörande varje nivå m; Sp -l amplitud i position p; pi 13 den izte pulsens position; pm 19 den nzte behandlade pulsens position u: vi =52Û 554 I. .ai aus 23 Lista över variabler index område normal användning p 1 - L positionsindex inom ram; i 1 - N pulsindex; m l - M underuppsättningsindex; n 1 - N behandlingsordningstöljdsindex; i(n) 1 - N index for den nzte behandlade pulsen pm 1 - L position för den nzte behandlade pulsen; Sp {il} amplitud i position p och Spm {il} amplitud i position besatt av den nzte pulsen.

Exempel på dj upet-fgirst-sgïkningar Låt oss nu betrakta ett antal typiska exempel på djupet-fórst-sökningar. sÖKMEToD NR 1 Algebraisk kgdbgk L=40; N=5 ISPP(40, 5) (dvs: L,=L2= =L5=8) Sakta. E i Nivå Antalet Sökvägs- Pulsordningsfoljds- Val- m pulser, Nm kandidat regel kriterium Rl, R2 B 2 2 2 Rz Qk(2) 2 R2 Qk<4> Regel Rl: De 10 sätten att välja en forsta pulsposition pin) för sökvägsupprättningsfórfarandet på nivå l är, att ett i taget betrakta de 5 spåren och for varje spår, ett i taget, välja ut en av de två positionema som maximerar Bp för spåret i betraktande. .-«w- « 520 554 :- s- »vn ««_ v. v» -o- 24 Regel R2 Regel 2 definierar pulsordningsfóljdsfimktionen, som skall användas för fyra pulser, betraktade på nivå 2 och 3 som följ er. Lägg ut de fyra återstående index på en cirkel och åternurnrera dem medurs, med start till höger om i(l)-pulsen (dvs pulsnumret hos den bestämda nod på nivå l som betraktas).

Vi vänder oss nu till ett andra exempel på dj upet-först-kodbokssökningen, kallad sökmetod nr 2, vilken tydligt kommer att exemplifiera djupet-fórst-principen.

SÖKMETOD NR 2 Alggbraisk kodbgk L=40; N= 1 0 lSPP(40, 10) (dvs: L,=L2= =L,0=4) Sgkfgirfarande Nivå Antalet Sökvägs- Pulsordningsfóljds- Val- m pulser, Nm kandidater regel kriterium 1 2 9 R3 B 2 2 1 R4 Qk(4) 3 2 1 R4 Que) 4 2 1 R4 Qkuz) 2 1 R4 Qk(10) Rçgçl R3: Välj puls i(l) och välj ut dess position enligt maximum hos Bp över alla p. Välj sedan för i(2) bland var och en av de 9 återstående pulserna. Valkriteriet för ett givet i(2) består i att välja den position, vilken maximerar BP inom dess spår.

Regel R4 I slutet på nivå 1. Den fullständiga pulsordningstöljdsfunktionen bestäms genom att lägga ut de åtta återstående indexen n på en cirkel och att åternurnrera dem medurs, med start till höger om i(2).

Sökmetod nr 2 illustreras i figurema 5 och 6. Figur 5 illustrerar trädstrukturen i dj u- - -<-- n -«- 1520 554 °:Å.. pet-fórst-sökningsmetoden nr 2, tillämpad på en kodbok med 10 pulser för 40 posi- tionskodvektorer, utformade enligt singelpulsfolierade permutationer. Motsvarande flödesschema illustreras i figur 6.

De L=40 positionerna indelas i 10 spår, vart och ett tillhörande en av kodvektoms N=10 pulser med nollskilda amplituder. De tio spåren folieras i enlighet med N singelpulsfolierade permutationer.

Ste 01 Den ovan beskrivna pulspositionssannolikhetsestimeringsvektom B beräknas.

Steg 602 Positionen p hos det maximala absolutbeloppet i den estimerade BP beräknas. te 603 starta sökvä u ättnin forfarande å niv” 1 Välj puls (dvs spår) i(1) och välj ut dess giltiga position, så att den överensstämmer med positionen fimnen i steg 602 (se 501 i figur 5).

Steg 604 (slutet på so"kvägsupprättningsförfarandet på nivå 1 1 Välj sedan för i(2) bland var och en av de 9 återstående pulsema. Valkriteriet för ett givet i(2) består av att välja den position, som maximerar BP inom spåret för nänmda givna i(2). Sålunda skapas 9 distinkta sökvägskandidater på nivå 1 (se 502 i figur 5).

Var och en av nämnda nivå l-sökvägskandidater utvidgas därefter genom efter- följ ande nivåer i trädstrukturen, for att bilda 9 distinkta kodvektorkandidater. Det år klart, att syftet med nivå 1 är, att plocka nio bra startpar av pulser baserade på B- estimeringen. Med anledning av detta kallas i figur 5 sökvägsupprättningsförfarandet på nivå a för ”signalbaserad pulsutgallring”.

Steg 605 (regel R41 För att spara beräkningstid är pulsordningsföljden, som skall användas i de efterföl- jande 4 nivåerna, förinställd. Det vill säga, pulsordningsföljdsfunktionen i(n) för n=3, 4, ..., 10 bestäms genom att lägga ut de åtta återstående indexen n på en cirkel och att -»-v-- .._..«-« ~.-....,..,... '~ 520 554 26 åternumrera dem medurs, med start till höger om i(2). I enlighet med denna ordnings- följd väljs pulsema i(3) och i(4) för nivå 2, pulserna i(5) och i(6) väljs för nivå 3 och så vidare.

Stegen 606. 607. 608. 609. (nivåerna 2 till 5) Nivåema 2 till 5 är skapade för effektivitet och följer identiska förfaranden. En full- ständig sökning tillämpas nämligen på alla sexton kombinationerna av de fyra posi- tionema hos de två pulsena, som betraktas (se 503 i figur 5) enligt det tillhörande valkriteriet Qk(2m), där m=2, 3, 4, 5 är nivånurnret.

På grund av att endast en singel-sökvägskandidat resulterar ur varje sökvägsupp- rättriingsförfarande (se 504 i figur 5) associerat med nivåerna 2 till 5 (dvs en för- greningsfaktor 1), växer komplexiteten endast i huvudsak linjärt med det totala an- talet pulser. På grund av detta kan sökningen, utförd på nivåerna 2 till 5, helt riktigt karaktäriseras som en djupet-först-sökning. Trädsökningsmetoder varierar stort i strukturer, kriterier och problemområden; dock är det inom området artiñciell intelli- gens brukligt, att kontrastera två breda klasser av sök-filosofi, nämligen ”bredden- först-sökningar” och ”djupet-först-sökningar”.

Slfigšflfi De 9 distinkta sökvägskandidatema på nivå 1, skapade i steg 604 och utvidgade genom nivåerna 2 till 5 (dvs stegen 605 till 609), bildar 9 kodvektorkandidater Ak (se 505 i figur 5).

Syftet med steget 610 är, att jämföra de 9 kodvektorskandidatema Ak och välja ut den bästa enligt valkriteriet tillhörande den senaste nivån, nämligen Qk( 10).

Vi fortsätter med ett tredje exempel på djupet-först-kodbokssökningen, kallad ”sökmetod nr 3”, med syftet att illustrera fallet när mer än en puls tillåts besätta samma position.

SÖKMETOD NR 3, 10 pulser eller mindre Algebraisk kodbok ,, n o n . :o sa f! _ . , 4 u r æ c ' | rv a n I I y o I ' * ' s, tfn 2:; v ß 27 L=40; N=10 Antalet distinkta pulser 510 Summan av två ISPP(40, 5) (dvs: L1=L2= =L5=8; L6=L7= =Lm=8) Sökfgrfarande Nivå Antalet Sökvägs- Pulsordningsfolj ds- Val- m pulser, Nm kandidater regel kriterium l 2 50 R5 B 2 2 2 R6 Qk(4) 3 2 2 Rs Que) 4 2 1 R6 Qk(8) 2 1 Rs Qkuo) Regel RQ ; Notera att två pulser kan besätta samma position; därför adderas deras amplituder till varandra, for att ge en puls med dubbel amplitud. Regel R5 bestämmer på vilket sätt de två första pulspositionema väljs ut for att tillhandahålla uppsättningen med sökvägskandidater på nivå 1. Sökvägskandidaternas í + = 50 noder på nivå 1 motsvarar en puls med dubbel amplitud for varje position, som maximerar BP i de fem distinkta spåren och alla kombinationer av två-pulspositioner från förrådet av 10 pulspositioner, utvalda genom att plocka de två positionerna, som maximerar BP i vart och ett av de fem distinkta spåren.

Regel R6: Lika som regel R4. Även om föredragna utforingsfonner av föreliggande uppfinning har beskrivits i detalj ovan, kan dessa utföringsformer om man vill modifieras, inom ramen för de bifogade patentkraven, utan att frångå uppfinningens karaktär och anda. Uppfin- ningen är ej heller begränsad till behandlingen av en talsignal; andra typer av ljud- signaler, såsom audio kan behandlas. Sådana modifieringar, vilka behåller grund- principen ligger självklart inom ramen for föreliggande uppfinning. en

Claims (2)

1. 0 15 20 25 30 35 tszo 554+ š,jv:Å 28 v. Metod för att utföra en djupet-först-sökning i en kodbok, vad avser kodning av en ljudsignal där: kodboken innefattar en uppsättning av kodvektorer Ak, vilka var och en definierar ett flertal olika positioner p och vilka innefattar N pulser med nollskilda amplituder, där var och en kan tillskrivas förutbestämda, giltiga positioner p hos kodvektom; djupet-först-sökningen innefattar en trädstruktur, som definierar ett antal M beordrade nivåer, där varje nivå m associeras med ett förutbestämt antal Nm pulser med nollskilda arnplituder, Nm 2 1, där summan av de förutbestämda talen tillhörande alla M nivåerna är lika med antalet N pulser med nollskilda amplituder, vilka är innefattade i kodvektorema, där vidare varje nivå m i trädstrukturen är associerad med ett sökvägsupprättningsförfarande med en given pulsordningsföljdsregel och med ett givet valkriterium; varvid me- toden för djupet-först-kodboksSökningsutförandet innefattar stegen att: på en nivå 1 i trädstrukturen, det tillhörande Sökvägsupprättnings-förfaran- det innefattar stegen: - att med hänsyn till den tillhörande pulsordningsfölj dsregeln, välja ett antal NI av nämnda N pulser med nollskilda amplituder; - att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet, välja ut åtminstone en av de giltiga positionema p hos nämnda NI pulser med nollskilda amplituder, för att definiera åtminstone en kandidat till Sökväg på nivå 1; på en nivå m i trädstrukturen, definierar det tillhörande sökvägsupp- rättningsförfarandet rekursivt en Sökväg för en nivå m-kandidat, genom att utvidga en Sökväg för en nivå (m-1)-kandidat med följande understeg: - att med hänsyn till den tillhörande pulsordningsföljdsregeln välja Nm av nämnda pulser med nollskilda amplituder, vilka inte tidigare valts i gången att bygga sökvägen på nivå (m-1); - att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut åtminstone en av de giltiga positionema p hos nämnda Nm pulser med nollskilda amplituder, för att bilda åtminstone en Sökväg för en kandidat på nivå m, där en kandidat för Sökväg på nivå M, härstarnmande från iiivå 1 och utvidgad under sökvägs- upprättningsförfarandena, associerade med efterföljande nivåer i trädstruktu- ren, bestämmer respektive positioner p hos nämnda N pulser med nollskilda 10 15 20 25 30 35 1520 554 29 amplituder i en kodvektor och definierar därigenom en kodvektorskandidat Ak. Metod att utföra en djupet-först-sökning i en kodbok, när det gäller att koda en lj udsignal, där: kodboken innefattar en uppsättning av kodvektorer Ak, som var och en de- finierar ett flertal olika positioner p och som innefattar N pulser med noll- skilda amplituder, där var och en kan tillskrivas förutbestämda giltiga posi- tioner p hos kodvektom; djupet-först-sökníngen innefattar (a) en indelning av de N pulserna med nollskilda arnplituder i ett antal M underuppsättningar, vilka var och en innefattar åtminstone en puls med nollskild arnplitud och (b) en trädstruktur, vilken innefattar noder som är representativa för de giltiga positionerna p hos de N pulserna med nollskilda arnplituder och som definierar ett flertal söknivåer, vilka var och en tillhör en av de M underuppsättningarna, där varje söknivå vidare tillhör en given pulsordningslöljdsregel och till ett givet valkriterium; varvid metoden för dj upet-törst-kodbokssökningen innefattar stegen att: på en första söknivå i trädstrukturen, - med hänsyn till den tillhörande pulsordningsföljdsregeln välja åtminstone en av nämnda N pulser med nollskilda amplituder, för att bilda den till- hörande underuppsättningen; - med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut åtminstone en av de giltiga positionerna p hos nämnda åtminstone ena puls med nollskild ampli- tud, för att definiera åtminstone en sökväg genom noderna i trädstrukturen; på varje efterföljande söknivå i trädstrukturen, - välja åtminstone en av nämnda pulser med nollskilda amplituder, som inte tidigare valts med hänsyn till den tillhörande pulsordnings-följdsregeln, för att bilda den tillhörande underuppsättningen och - med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut åtminstone en av de giltiga positionerna p hos nämnda åtminstone en puls med nollskild ampli- tud i den tillhörande underuppsättningen, för att utvidga nämnda åtminstone en sökväg genom nodema i trädstrukturen, där varje sökväg definierad på den första söknivån och som utvidgats under de efterföljande söknivåema, bestämmer de respektive positionema p hos de N pulserna med nollskilda 10 15 20 25 30 35 lszo ss4 5 lÄj« }_f 30 amplituder i en kodvektor Ak, som utgör en kodvektorkandidat vad avser kodning av ljudsignalen. Metod att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 2, där nämnda åtminstone ena sökväg innefattar ett flertal Sökvägar, där söknivå- ema i trädstrukturen innefattar en sista söknivå och där metoden i den sista söknivån i trädstnikttlren innefattar steget att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut en av kodvektorskandidaterna Ak, definierad av sök- vägama vad avser kodning av ljudsignalen. Metod att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 2, som vidare innefattar steget att erhålla de förbestämda giltiga positionerna p hos de N pulsema med nollskilda amplituder i enlighet med åtminstone en singelpulsfolierad permutations-formgivning. Metod att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 2, där i varje efterföljande söknivå i trädstnikttrren stegen att välja innefattar: - att beräkna ett givet matematiskt förhållande för varje sökväg, definierade av den/de pulsposition/pulspositioner p, som valts ut i den/de föregående söknivån/söknivåema och som utvidgats av varje giltig position p hos nämnda åtminstone ena puls i underuppsättningen, tillhörande närrmda efter- följande söknivå och - att behålla den utvidgade sökvägen, som definierats genom de pulsposi- tioner p, vilka maximerar det givna förhållandet. Metod att utföra en djupet-först-kodboksökriing, enligt patentkrav 2, där på den första söknivån i trädstrukturen stegen att välja och välja ut utförs genom: -att beräkna en pulspositionssammolikhetsestimeringsvektor med hänsyn till ljudsignalen och - att välja ut närnnda åtminstone en puls med nollskild amplitud ur den till- hörande underuppsättningen och nämnda åtminstone ena giltiga positionen p därur, med hänsyn till pulspositionssarmolikhetsestimerings-vektom. Metod att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 6, där steget att beräkna pulspositionssannolikhetsestimerings-vektom innefattar stegen: ~ ..~... 10 15 20 25 30 10. ll. 520 554 31 - att behandla ljudsignalen för att skapa en målsignal X, en baklänges filtre- rad målsignal D och en residualsignal med borttaget tonläge R” och - att beräkna pulspositionssannolikhetsestimeringsvektom B, som svar på åtminstone en av målsignalen X, den baklänges filtrerade målsignalen D och residualsignalen med borttaget tonläge R”. Metod att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 7, där steget att beräkna pulspositionssarmolikhetsestimerings-vektom B som svar på åtminstone en av målsignalen X, den baklänges filtrerade målsignalen D och residualsignalen med borttaget tonläge R” innefattar: - att summera den baklänges filtrerade målsignalen D på normaliserad form: minä och residualsignalen med borttaget tonläge R” på normaliserad form: RI ß _. IIR II för att därigenom erhålla en pulspositionssannolikhetsestimeringsvektor B på formen: D R' B= <1 - ß) - + ß _, lIDII HR || där ß är en bestämd konstant. Metod att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 8, där ß är en bestämd konstant, som har ett värde mellan 0 och 1. Metod att utföra en djupet-forst-kodboksökning enligt patentkrav 9, där ß är en bestämd konstant, som har värdet 1/2. Metod att utföra en dj upet-först-kodboksökning enligt patentkrav 2, där nämnda N pulser med nollskilda amplituder var och en har ett index och där, i varje efterföljande söknivå i trädstrukturen steget att välja åtminstone en av närrmda pulser med nollskilda arnplituder, som inte tidigare valts med hän- syn till den tillhörande pulsordningsföljdsfimktionen innefattar att på en cir- kel lägga ut indexen för de pulser, vilka inte tidigare valts och att välja nämnda åtminstone ena puls med nollskild amplitud i enlighet med en medurssekvens av indexen med start till höger om den senast valda pulsen med nollskild amplitud, vilken valts ut på föregående söknivå i trädsktuk- 10 15 20 25 30 35 12. v. i s , .u s: I i i * íszo 554 - -- » - a! b I 9 ,, f,vr:s 32 turen. Anordning för att utföra en dj upet-först-sökning i en kodbok, när det gäller att koda en ljudsignal där: kodboken innefattar en uppsättning av kodvektorer Ak, vilka var och en de- finierar ett flertal olika positioner p och vilka innefattar N pulser med noll- skilda amplituder, där var och en kan tillskrivas förutbestämda, giltiga posi- tioner p hos kodvektom; djupet-först-sökningen innefattar (a) en indelning av de N pulsema med nollskilda amplituder i ett antal M underuppsättningar, vilka var och en innefattar åtminstone en puls med nollskild amplitud och (b) en trädstruktur, som innefattar noder, vilka representerar de giltiga positionema p hos de N pulsema med nollskilda amplituder och som definierar ett antal söknivåer, som var och en tillhör en av de M underuppsättningarna, där varje söknivå vidare är associerad med en given pulsordningsfölj dsregel och med ett givet valkriterium, varvid anordningen för att utföra djupet-först-kodbok- sökningen innefattar: på en första söknivå i trädstrukturen, - första medel för att med hänsyn till den tillhörande pulsordnings-följ ds- regeln välja åtminstone en av nämnda N pulser med nollskilda arnplituder, för att bilda den tillhörande underuppsättningen; - första medel för att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut åt- minstone en av de giltiga positionema p hos nämnda åtminstone ena puls med nollskild amplitud, för att definiera åtminstone en sökväg genom noderna i trädstrukturen, på varje efterföljande söknivå i trädstrukturen, - andra medel för att välja åtminstone en av nämnda pulser med nollskilda amplituder, som inte tidigare valts med hänsyn till den tillhörande pulsord- ningsföljdsregeln, för att bilda den tillhörande underuppsättningen och - andra medel för att i nämnda efterföljande söknivå välja ut åtminstone en av de giltiga positionema p hos nämnda åtminstone ena puls med nollskild amplitud i den tillhörande underuppsättningen med hänsyn till det till- hörande valkriteriet, för att utvidga nämnda åtminstone ena Sökväg genom nodema i trädstrukturen, där varje sökväg är definierad på den första sök- nivån och utvidgad under de efterföljande söknivåema bestämmer de 10 15 20 25 30 35 13. 14. 15. 16. 17. w 1- 520 554 33 respektive positionerna p hos de N pulsema med nollskilda arnplituder i en kodvektor Ak, som utgör en kodvektorkandidat med hänsyn till kodningen av ljudsignalen. Anordning för att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 12, där nämnda åtminstone ena sökväg innefattar ett flertal Sökvägar, där söknivåerna i trädstrukturen innefattar en sista söknivå och där anordningen innefattar medel för att, i den sista söknivån i trädstrukturen med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut en av kodvektorskandidatema Ak, defi- nierad av sökvägarna vad avser kodning av ljudsignalen. Anordning för att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 12, som vidare innefattar medel för att erhålla de förutbestämda, giltiga positionerna p hos de N pulsema med nollskilda amplituder i enlighet med åtminstone en singelpulsfolierad pemtutations-formgivning. Anordning för att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 12, där det andra medlet för att välja ut innefattar: - medel för att beräkna ett givet matematiskt förhållande för varje Sökväg, definierad av den/de pulsposition/pulspositioner p, som valts ut i den/de föregående söknivån/söknivåema och som utvidgats av varje giltig position p hos nämnda åtminstone en puls i underuppsättningen, tillhörande nämnda efterföljande söknivå och - medel för att behålla den utvidgade sökvägen, som definierats av de puls- positioner p, vilka maximerar det givna förhållandet. Anordning för att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 12, där de första medlen för att välja och de första medlen för att välja ut in- nefattar: - medel för att beräkna en pulspositionssammolikhetsestimeringsvektor med hänsyn till ljudsignalen och - medel för att välja ut nämnda åtminstone en puls med nollskild amplitud ur den tillhörande underuppsättningen och nämnda åtminstone ena giltiga position p därur, med hänsyn till pulspositionsannolikhetsestimerings-vek- tom. Anordning för att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 10 15 20 25 30 18. 19. 20. 21. rszo 554 “i;;» íià 34 16, där medlet för att beräkna pulspositionssannolikhets-estimeringsvektom innefattar: -medel för att behandla ljudsignalen för att skapa en målsignal X, en bak- länges filtrerad målsignal D och en residualsignal med borttaget tonläge R' och - medel för att beräkna pulspositionssannolikhetsestimeringsvektom B som svar på åtminstone en av målsignalen X, den baklänges filtrerade målsig- nalen D och residualsignalen med borttaget tonläge R”. Anordning för att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 17, där medlet för att beräkna pulspositionssannolikhets-estimeringsvektom B som svar på åtminstone en av målsignalen X, den baklänges filtrerade målsignalen D och residualsignalen med borttaget tonläge R' innefattar: -medel för att summera den baklänges filtrerade målsignalen D på norrnali- serad form: D @-m- IIDH och residualsignalen med borttaget tonläge R' på norrnaliserad form: RI ß _. HR II för att därigenom erhålla en pulspositionssannolikhetsestimeringsvektor B på formen: D R' B= <1 - ß) - +ß -,- IIDII IIR || där ß är en bestämd konstant. Anordning för att utföra en dj upet-först-kodboksökning enligt patentkrav 18, där ß är en bestämd konstant, som har ett värde mellan 0 och 1. Anordning för att utföra en dj upet-fcírst-kodboksökning enligt patentkrav 19, där ß är en bestämd konstant, som har värdet 1/2. Anordning för att utföra en djupet-först-kodboksökning enligt patentkrav 12, där nämnda N pulser med nollskilda amplituder var och en har ett index och där medlet för att välja innefattar: - medel för att lägga ut indexen för de pulser, vilka inte tidigare valts på en cirkel och 10 15 20 25 30 35 22. :s20iS5¿ 35 - medel för att välja nämnda åtminstone en puls med nollskild amplitud i enlighet med en medurssekvens av indexen med start till höger om den senast valda pulsen med nollskild amplitud, vilken valts ut på den föregå- ende söknivån i trädsktukturen. Cellulärt kommunikationssystem för att tjäna en stor geografisk yta, indelad i ett flertal celler innefattande: - mobila sändar/mottagar-enheter; - cellulära basstationer, vilka var och en är belägna i nämnda celler; - medel för att styra kommunikation mellan de cellulära basstationerna; - ett dubbelriktat, trådlöst underkommunikationsystem mellan varje mobil enhet, som är belägen i en cell och den cellulära basstationen i nämnda cell, varvid det dubbelriktade, trådlösa underkommunikationsystemet i både den mobila enheten och den cellulära basstationen innefattar (a) en sändare, innefattande medel för att koda en talsignal och medel för att sända den kodade talsignalen och (b) en mottagare, innefattande medel för att ta emot en sänd, kodad talsignal och medel för att avkoda den mottagna, kodade talsignalen, där medlen för kodning av talsignalen innefattar en anordning för att utföra en djupet-först-sökning i en kodbok, när det gäller kodningen av talsignalen, där: kodboken innefattar en uppsättning kodvektorer Ak, vilka var och en defi- nierar ett flertal olika positioner p och vilka innefattar N pulser med noll- skilda amplituder, som var och en kan tillskrivas förutbestämda. giltiga positioner p hos kodvektorn; dj upet-först-sökningen innefattar (a) en indelning av de N pulsema med nollskilda amplituder i ett antal M underuppsättningar, som var och en inne- fattar åtminstone en puls med nollskild amplitud och (b) en trädstruktur, som innefattar noder, vilka representerar de giltiga positionerna p hos de N pulsema med nollskilda amplituder och som definierar ett flertal söknivåer, vilka var och en tillhör en av de M underuppsättningarna, där varje söknivå vidare tillhör en given pulsordningsföljdsregel och ett givet valkriterium; varvid anordningen för dj upet-först-kodbokssökningen innefattar: på en första söknivå i trädstrukturen, - första medel för att med hänsyn till den tillhörande pulsordnings-följds- regeln välja åtminstone en av nämnda N pulser med nollskilda amplituder, ...nn-w 10 15 20 25 30 35 23. 24. 25. ~s2o 554- fy- Åfà 36 för att bilda den tillhörande underuppsättningen; - första medel för att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut åtminstone en av de giltiga positionerna p hos nämnda åtminstone ena puls med amplitud skild från noll, för att definiera åtminstone en sökväg genom nodema i trädstrukturen, på varje efterföljande söknivå i trädstrukturen, - andra medel för att välja åtminstone en av nämnda pulser med nollskilda ainplituder, som ej tidigare valts i relation till den tillhörande pulsordnings- följdsregeln, för att bilda den tillhörande underuppsättningen och - andra medel för att med hänsyn till det tillhörande valkriteriet i efter- följ ande sökningsnivå välja ut åtminstone en av de giltiga positionerna p hos närrmda åtminstone en puls med nollskild arnplitud i den tillhörande under- uppsättningen, för att utvidga nämnda åtminstone ena Sökväg genom nodema i trädstrukturen, där varje sökväg definierad på den första söknivån och som utvidgas under de efterföljande söknivåema bestämmer de respek- tive positionerna p hos de N pulsema med nollskilda amplituder i en kod- vektor Ak, som utgör en kodvektorkandidat när det gäller kodning av ljud- signalen. Cellulårt kommunikationssystem enligt patentkrav 22, där närrmda åtmins- tone ena sökväg innefattar ett flertal sökvägar, där söknivåema i trädstruk- turen innefattar en sista söknivå och där anordningen innefattar medel för att, iden sista söknivån i trädstrukturen och med hänsyn till det tillhörande valkriteriet välja ut en av kodvektorskandidaterna Ak, definierad av sök- vägarna vad avser kodning av ljudsignalen. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 22 vidare innefattande medel för att erhålla de förutbestämda, giltiga positionerna p hos de N puls- ema med nollskilda amplituder i enlighet med åtminstone en singelpulsfo- lierad permutationsforingivning. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 22, där det andra medlet för att välja ut innefattar: - medel för att beräkna ett givet matematiskt förhållande för varje Sökväg, definierade av den/de pulsposition/pulspositioner p, som valts ut i den/de föregående söknivåii/söknivåema och utvidgad av varje giltig position p hos närrmda åtminstone en puls i underuppsättningen, tillhörande nämnda efter- 10 15 20 25 30 26. 27. 28. -520 554 lg- ¿ a 37 följ ande söknivå och - medel för att behålla den utvidgade sökvägen, definierad genom de puls- positioner p, vilka maximerar det givna förhållandet. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 22, där det första medlet för att välja och de första medlet för att välja ut innefattar: - medel för att beräkna en pulspositionssarmolikhetsestimeringsvektor med hänsyn till ljudsignalen och - medel för att välja ut nämnda åtminstone en puls med nollskild arnplitud ur den tillhörande underuppsättningen och nämnda åtminstone ena giltiga po- sition p därur, med hänsyn till pulspositionssannolikhetsestimerings-vek- ÉOfIl. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 26, där medlet för att beräkna pulspositionssannolikhetsestimeringsvektom innefattar: -medel för att behandla ljudsignalen för att skapa en målsignal X, en bak- länges filtrerad målsignal D och en residualsignal med borttaget tonläge R” och -medel för att beräkna pulspositionssannolikhetsestimeringsvektorn B som svar på åtminstone en av målsignalen X, den baklänges filtrerade målsig- nalen D och residualsignalen med borttaget tonläge R”. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 27, där medlet för att beräkna pulspositionssarmolikhetsestimeringsvektorn B som svar på åtmins- tone en av målsignalen X, den baklänges filtrerade målsignalen D och resi- dualsignalen med borttaget tonläge R” innefattar: -medel för att summera den baklänges filtrerade målsignalen D på normali- serad form: D @-m- IIDII och residualsignalen med borttaget tonläge R” på normaliserad form: RI ß _. IIR II för att därigenom erhålla en pulspositionssannolikhetsestimeringsvektor B på formen: D R' B= 1- - - ( ߶u+ßui l0 15 29. 30. 31. ; i s i , 5 n i: s» g ; f ,\ ; co o l t '520 554 i ~ - - - ~ 1 n; v -*P ' 38 där ß är en bestämd konstant. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 28, där ß är en bestämd konstant, som har ett värde mellan 0 och

1. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 29, där ß är en bestämd konstant, som har värdet l/

2. Cellulärt kommunikationssystem enligt patentkrav 22, där nämnda N pulser med nollskilda amplituder var och en har ett index och där medlet for att välja innefattar: - medel för att lägga ut indexen på en cirkel for de pulser, vilka inte tidigare valts och - medel for att välja nämnda åtminstone en puls med nollskild amplitud i enlighet med en medurssekvens av indexen med start till höger om den senast valda pulsen med nollskild arnplitud, vilken valts ut på föregående söknivå i trädstnlkttlren. ~<-u--