SE520218C2 - Granuleringsmaskin för finfördelning av plastmaterial till granulat - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 40 520 218 2 bearbetas, utan bör förbli i kvamhusets övre parti under en gradvis bearbet- ning.

Form, materialegenskaper och godtjockleken hos det gods som s 'all granule- ras kan således i vissa fall medföra att kuttem i kvamhuset stannar. Det som då sker är alltså att gods av ett alltför hårt och kompakt material har fallit så långt ner i kvamhuset att kuttem och lcnivaina inte har tillräckligt med kraft för att fullfölja sönderdelningen. Resultatet blir ett driftstopp med en åt- följande tids- och arbetskrävande rensning av maskinen. En möjlighet att minska risken för denna typ av driftstopp är att godset först delas i mindre bitar med lämpliga dimensioner, men detta kräver ytterligare arbetssteg och maskinutrustning. Ett annat sätt att motverka driftstopp är att man begränsar kvarnhusets storlek, så att gods med stor storlek inte helt och hållet faller ned i kvarnhuset, utan att det gradvis sjunker nedåt, allt eftersom kuttern och knivama har granulerat godsets nedre parti. Granuleringsmaskiner med en stor inmatning och ett litet kvamhus är dock ingen ideal lösning, eftersom det innebär en oflexibel konstruktion. Dessutom medför denna konstruktion en onödig tidsåtgång då lättbearbetat gods skall granuleras, eftersom sådant gods inte behöver bearbetas lite åt gången.

Ett bättre sätt att lösa problemet är att förse ett befintligt kvarnhus med olika typer av baksidor, vilka var och en ger kvamhus med olika storlek och förrn.

Härvid reduceras alltså kvarnhusets storlek inom ramen för det maximalt möjliga kvamhuset. Exempelvis kan en tjockare eller in i kvarnhuset ut- skjutande baksida påmonteras. En eller flera fasta knivar är därvid placerade på insidan av bakstycket. Knivens eller knivarnas läge dikteras av bakstyckets geometri och de önskade egenskaperna vid granuleringen.

Detta förfaringssätt har åstadkommit en viss förbättring av den ovan be- skrivna, problematiska situationen. Ett problem är dock att ett övre parti av baksidan kan ha en sådan förrn att en "hylla" uppstår inuti kvamhuset, och att gods eller delvis bearbetat granulat ansamlas på denna "hylla". Ett annat pro- blem är att det gods som skall granuleras, och som placeras i den övre inmat- ningsöppningen inte matas in på ett lämpligt sätt i kvamhusets inlopp, efter- som detta gjorts mindre än ursprungligen.

PROBLEMSTÄLLNING Man vill således åstadkomma en anpassning av storleken och formen på in- loppet till kvamhuset. Denna anpassning skall kunna göras på ett enkelt och lätthanterligt sätt, för olika typer av gods. 10 15 20 25 30 35 40 520 218 PROBLEMLÖSNING Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås om den inled- ningsvis antydda granuleringsmaskinen käiinetecknas av att inmatningsdeleii är flyttbar på kvamhuset för anpassning till den utbytbara baksidan, så att en väsentligen slät övergång bildas mellan kvamhusets insida och inmatnings- delens insida.

SAMMANSTÄLLNING AV RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas med utgångspunkt från bifogade ritningar. På dessa visar: fig l en perspektivvy av en granuleringsmaskin enligt uppfinningen; fig 2 en perspektivvy av en del av granuleringsmaskinen enligt fig l med kvamhuset i öppet läge och inmatningsdelen bakåtfålld; fig 3a en schematisk vy av kvamhuset med de fasta knivarna och en utbytbar baksida; fig 3b en vy enligt fig 3a med en andra baksida; fig 3c en vy enligt fig 3a och 3b med en tredje baksida; fig 4 en rak sidovy av granuleringsmaskinen; och fig 5 en rak sidovy av en del av granuleringsmaskinen med kvamhuset i öppet läge och inmatningsdelen bakåtfålld.

F ÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Fig l visar en granuleringsmaskin l i perspektiv snett ovanifrån. Granule- ringsmaskinen l har överst en inmatningsdel 2, som är anordnad ovanpå ett kvarnhus 6, under vilket är anordnat en uppsamlingsanordning 7 för färdigt granulat. Inmatningsdelen 2 har i sin tur ett främre parti 3 och ett huvudparti 4. Det främre partiet 3 har en öppning 5, för inforing av det gods som skall granuleras. Inmatningsdelens främre parti 3 är genomgående öppet mot in- matningsdeleiis liuvudparti 4. Huvudpartiet 4 är i sin tur öppet nedåt, så att inmatat gods förs ned i kvamhuset 6. 10 l5 20 25 30 35 40 520 218 4 Kvamhuset 6 är åtkomligt för rengöring och underhåll.

Uppsamlingsanordningen 7 mottar det färdiga granulatet, när de i granulatet ingående partiklarna antagit en sådan storlek att de kan passera genom ett galler eller en sikt ovanför uppsamlingsanordningen 7.

I fig 2 visas huvudpartiet 4 av inmatningsdelen, kvarnhuset 6 och uppsam- lingsanordningen 7. lnmatningsdelens huvudparti 4 är bakåtfällt, samtidigt som ett främre parti av kvamhuset 6 är öppnat, så att insidan av kvarnhuset 6 är åtkomligt.

Kvarnhuset 6 har en roterande kutter 8 med ett antal knivar fördelade jämnt runt kuttern 8. Vidare finns ett antal fasta knivar 9 anordnade på avstånd från varandra omkring den roterande kuttem 8. De fasta knivamas 9 placering kan varieras framför allt vid konstruktionen, men även beroende på det gods som skall granuleras. Kvarnhuset 6 har en utbytbar baksida l 1, med vars hjälp kvamhusets 6 storlek och form är varierbar. De utbytbara baksidorna l l med- ger också en variation av de fasta knivamas 9 placering. Härvid åstadkommes optimala granuleringsförhållande för olika godstyper.

I fig 3a-c visas schematiska tvärsnittsvyer av kvamhuset 6. Ett antal fasta knivar 9 är anordnade runt kuttem 8, som är anordnad mellan ett par likaledes roterande gavelsidor lO. Den placeringen av knivarna 9 är endast att se som ett av många exempel på placeringar. Figurema visar tre olika exempel på baksidor l la, l lb, llc, som kan användas, men i praktiken är endast en bak- sida anordnad åt gången. Några av de fasta knivarna 9 är anordnade pâ, eller i anslutning till de utbytbara baksidoma lla, llb, llc.

Den väsentligen plana och lätt lutande baksidan l la är särskilt lämplig vid granulering av hårt och kompakt gods. Kvamhusets 6 storlek begränsas betydligt och den fasta knivens 16 läge och vinkel medger att en granulering av godset sker högt upp i kvamhuset. Den fasta kniven 16 är anordnad vid kuttems 8 periferi vid omkring läget "klockan ett". Varje gång godset träffas av en av kutterns 8 rörliga knivar l7, eventuellt i ett saxliknande ingrepp med en av de fasta knivama 9, l6, kommer ett litet stycke av dess material att skäras, slås eller slitas loss. Samtidigt ges godset en impuls som motverkar gravitationskrafter som får det att röra sig nedåt. Innan godsstycket är helt granulerat, kommer det att, under en viss tidsrymd, röra sig i utrymmet ovan- för den roterande kuttem 8, på ett sådant sätt att det verkar som om godset "studsar". 10 15 20 25 30 35 40 520 218 5 Baksidan l lb i fig 3b sträcker sig nedåt så långt att en vid dess nedre kant an- ordnad fast kniv 16 är anordnad ungefärligen vid läget "klockan tre". Bak- sidans l lb övre ände 18b är anordnad längre bort från kuttem 8 än motsvar- ande ände l8a av baksidan 1 la. De två baksidornas 1 la och 11 lutningar är i den föredragna utföringsformen i huvudsak desamma, men de olika place- ringama av baksidomas 1 la, 1 lb ändar åstadkommer skillnader i kvarnhusets 6 volym och form. Baksidan 1 lb är lämplig vid gods där man inte har lika höga krav på en gradvis sönderdelning utan kan acceptera att måttligt stora stycken av godset skärs sönder i ingrepp mellan de fasta 9, 16 och de rörliga 17 knivarna. Den exakta formen och lutningen på baksidorna l la och 1 lb kan varieras, under förutsättning att granulatet inte ansamlas i något visst ornråde därpå.

Baksidan llc i fig 3c har sin nedre ände och den därvid anordnade fasta kniven 16 anordnade vid läget "klockan fem". Samtidigt är baksidan llc inte väsentligen plan, utan har ett tvärsnitt som ungefärligen motsvarar en del av en xz-kurva. Gods som skall granuleras har goda möjligheter att falla ned helt eller delvis utanför kuttems 8 periferi. Godset tenderar att mer eller rnindre snabbt dras in innanför kuttems 8 periferi, där kuttem 8 bidrar till att kompri- mera eller krossa godset. Dessutom är kvarnhusets 6 volym och form lämp- liga för skrymmande gods.

I fig 3a, b och c åskådliggörs alltså att kvarnhusets 6 storlek och form varieras när baksidorna lla, l lb, llc byts, och man erhåller därmed en viss anpass- ning till det gods som matas in. Stora och kompakta godsstycken kommer av en lämplig baksida l la, l lb, llc att hållas kvar i ett relativt högt läge, så att endast små flisor av materialet frigörs och en blockering av kuttern 8 förhind- ras. En finfördelning av materialet sker varje gång ett blad i kuttem 8 kommer i saxliknande ingrepp med en av de fasta knivama 9. Knivarna 9 är för övrigt lätt vinklade för åstadkommande av ett optimalt ingrepp med kuttem 8.

I fig 3a-c visas även att baksidomas l la, l lb, llc övre parti l8a, 18b, l8c intar olika lägen. Det övre partiet l8a av baksidan l la befinner sig exempel- vis längre åt vänster i fig 3 än de övre partierna 18b, l8c av baksidoma llb, llc. För att de olika baksidorna 1 la, l lb, llc skall fiingera i praktiken behövs en anpassning av inmatningsdelen 2.

Som nämnts inledningsvis är det angeläget att undvika att "hyllor" uppstår inuti granulcringsmaskinen 1 vid övergången mellan inmatningsdelen Z och kvamhuset 6. För att de ovan beskrivna baksidoma 1 la, 1 lb, llc skall fun- gera för de olika granuleringsfallen, är det av största vikt att inmatningsdelens 10 15 20 25 30 35 40 520 218 6 läge samverkar med och anpassas till kvamhusets 6 volym och form. I annat fall kan de eftersträvade effekterna motverkas och även i värsta fall utebli.

I fig 4, som visar granuleringsrnaskincn rakt från sidan, Visas hur inmatnings- delen 2 är svängbar runt en främre svängningsaxel 13 för öppning, stängning och rengöring. Det finns dock också ett bakre läge för inmatningsdelen 2, så att den blir svängbar runt en bakre svängningsaxel 14. Inmatningsdelen 2 är således rörlig i riktning framåt/bakåt, sett från ett läge rnittfor inmatnings- öppningen 5. Härigenom kan det läge väljas för inmatningsdelen 2 vid vilket den bästa anpassningen till den aktuella baksidan 11 åstadkommes. Således erhålles en anpassning av inmatningsdelen 2 till det gods som skall bearbetas i granuleringsmaskinen 1. I sammanhanget bör observeras att gränsen mellan inmatningsdelen och kvamhuset 6 inte nödvändigtvis ligger i ett horisontal- plan, utan lika gärna kan ligga i ett lutande plan.

De två olika lägena för inmatningsdelen 2 har alltså två olika svängningsaxlar 13, 14. Svängningsaxlama 13, 14 realiseras i den föredragna utforingsformen av cylindriska tappar 19. Tappama 19 är införda i hål i inmatningsdelen 2 och det övre partiet av kvamhuset 6. Tapparnas 19 yttre ändar är försedda med gängor, så att en avdragare med en motsvarande gängning är applicerbar när tappama skall lossas vid växlingen mellan de två olika lägena. En lång rad andra sätt att konkret realisera svängningsaxlarna 13, 14 är möjliga.

Inmatningsdelen 2 är dessutom vändbar, så att inmatningsöppningen 5 vetter i rakt motsatt riktning. Detta ger en anpassning till olika yttre miljöer och kon- figurationer av intilliggande maskinutrustning. Vid vändningen flyttas de hål- försedda delarna av inmatningsdelen 2 till den sida som tidigare varit vänd bort från svängningsaxeln (13, 14), så att tapparna 19 åter är införbara hål i inmatningsdelen 2 och det övre partiet av kvamhuset 6. En motsvarande för- flyttning av detalj er på den motsatta sidan äger också rum.

I fig 5 visas en rak sidovy av de delar av granuleringsmaskinen 1 som visades i fig 2. I fig 5 syns dock tydligare hur inmatningsdelens 2 huvudparti 4 är svängbart runt en axel 13 när det fälls uppåt och bakåt. Den altemativa axeln 14 visas också. För att möjliggöra en enkel öppning av maskinen 1 är anord- nat åtrninstone ett uppstödningsorgan 15 i form av en sknivdomkraft eller en gasfjäder vid maskinens sida, for uppstödning av inmatningsdelens 2 huvud- parti 4. Uppstödningsorganet 15 är vid sin övre ände fäst vid inmatnings- delens 2 sidokant. När infästningspunkter i inmatningsdelen förskjuts vid växling mellan de två lägena, förändras också uppstödningsorganets vinkel till en vertikal axel, såväl som uppstödningsorganets 15 slaglängd. Magnetbrytare 520 218 7 vid den övre infastningspunkten medger att uppstödningsorganets 15 vinkel och slaglängd förändras.

Granuleringsmaskinen 1 kan wfarieras inom ramen for bifogade patentkrav.

Claims (5)

10 15 20 25 520 218 8 PATENTKRAV

1. Granuleringsmaskin for fmfordelning till granulat av plastmaterial, inne- fattande en inmatningsdel (2), ett kvarnhus (6) rned en utbytbar baksida (1 1) för anpassning av kvamhusets (6) storlek, form samt placering av fasta knivar (16) och en uppsamlingsanordning (7) för färdigt granulat, k ä n n e t e c k - n a d av att inmatningsdelen (2) är flyttbar på kvamhuset (6) for anpassning till den utbytbara baksidan (1 1), så att en väsentligen slät övergång bildas mellan kvarnhusets (6) insida och inmatningsdelens (2) insida.

2. Granuleringsmaskin enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningsdelen (2) är flyttbar transversellt mot maskinens lodlinje till åtmin- stone två olika lägen.

3. Granuleringsmaskin enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningsdelen (2) är vändbar 180° runt sin lodlinje.

4. Granuleringsmaskin enligt något av kraven l-3, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningsdelen (2) är svängbar runt en horisontell axel (13, 14) för ren- göring och service av maskinen.

5. Granuleringsmaskin enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att inmatningsdelen (2) uppstöds av ett uppstödningsorgan (15), som är justerbart for de olika lägena på inmatningsdelen (2).