SE519639C2 - Centraliserad drift- och underhållsstruktur, applicerbar på en telefonanläggning - Google Patents

Description

25 30 519 639 2 Element för omkoppling, överföring, trådlös sändning, externa anläggningar och kraftanläggningar griper samtidigt in i många av dessa problem, som löses via ständigt återkommande samtal mellan operatörer hos olika telefonstationer.

När det gäller felsökning och, å andra sidan, vid denna uppgift samt andra nätunderhålls- ledningstjänster, bibehålls, vid det ovanstående, traditionella styrledningar för att sända tryckta rapporter, band, skivor, och flera ledningsuppgifter är fortfarande nödvändiga för att minska tjänsteåtergäldandet till kunder.

En uppenbar lösning på föreliggande problem beträffande detta änme skulle vara att förlita sig på en centraliserad drift- och underhållsstruktur, som skulle kunna undanröja eller åtminstone minska ett flertal operationer, som skall utföras för det centraliserade underhållet av en telefonanläggning.

Inte desto mindre har sökanden fram till nu inte känt till förekomsten av en drift- och underhållsstruktur, som gör det möjligt att elirninera de nämnda problemen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Den centraliserade drift- och underhållsstrukturen, som är applicerbar på en telefonanläggning, såsom föreslås genom uppfinningen, är utformad genom en sammansätt- ning av system för att assistera den integrerade och centraliserade driften av telefonanlägg- ningen, varvid det blir möjligt både vid drift och underhåll av hela den analoga/digitala anläggningen att hantera omkoppling, överföring, trådlös anläggning, kraftanläggning och extern anläggning på ett integrerat sätt.

Konstruktionen består i grunden av ett nät, som kompletterar bastelefonnätet (BTN) med en serie av anläggningsterminaler, som skall anslutas till anläggningselementen hos bastelefonnätet för att de skall övervakas.

Drift- och underhållsstrukturen erhåller information beträffande den i drift varande anläggningen, behandlar informationen och lämnar den till en operatör i ett homogent, förenklat och lämpligt format, varvid order från operatören överförs för att exekveras långt bort beträffande det motsvarande anläggningselementet, varigenom operatörens uppgift avsevärt förenklas.

Omflyttningar för att reparera fel minskas väsentligt på detta sätt och begränsas till fel, som har en strikt mekanisk natur.

Den centraliserade drift- och underhållsstrukturen, som är applicerbar på en telefonanläggning i enlighet med uppfinningen, definieras såsom en enhet av hierarkiska P33350SEOO/LB,CHL 10 15 20 25 30 , . - , w v 519 659 3 driftsystem, vilka täcker driftbehoven för ett visst geografiskt område, system, som integrerar olika element för omkoppling, överföring, trådlösa utrustningar och kraftutrust- ningar samt i allmänhet alla elementen i telefonanläggningen, varvid det sålunda blir möjligt att erhålla en integrerad drift- och underhållsservice för nätet.

Ett driftsystem avser en enhet av datorer, dataomkopplingsnoder samt kommunika- tionssystem, som tillhandahåller en enhet för tjänster.

På detta sätt tillhandahåller den centraliserade drift- och underhållsstrukturen de tjänster, som erbjuds av de driftsystem och anläggningsterrninaler, som utgör densamma.

Den utgöres av följande fyra huvudelement, nämligen: - anläggningsterrninaler; - anläggningsstyrsystem; - styrcentraler; - kommunikationsmedia.

Anläggningstenninalerna är direkt relaterade till telefonanläggningselementen (omkopplingsstationer, överföringsutrustning, trådlös utrustning, kraftutrustning, kabelut- rustning, ledningar osv) och de verkar såsom gränssnitt mellan nämnda anläggningselement och de återstående elementen i drift- och underhållsstrukturen, varvid information tillhanda- hålls på anläggningens villkor och tillför de nödvändiga medlen för utförande.

Området för typer av anläggningstennirialer är mycket omfattande och täcker fall, varvid det endast är nödvändigt att registrera larrn och att samla data, med några fä larrnställen, som skall övervakas, och situationer, varvid en fjärrstyrning och ett stort antal avsökningsställen erfordras.

De betraktade huvudanläggningsterrninalema är följande, nämligen: - flerfunktionell anläggningsterrninal (MPT), utformad såsom en utrustning, som är belägen vid analoga omkopplingsstationer, vilka, bemannade eller obemannade, måste över- vakas beroende på deras stora antal larm samt fjärrstyrenheter och centraliserade enheter; - rural flerfunktionell anläggningsterminal (RMPT), som övervakar lokala analoga omkopplingsstationer; - anläggningsterrninal för larmrnottagning (APUPT), en liten utrustning, som är belägen på rurala ställen, obemannad, för att registrera tillståndet hos larrnställen för anläggningselementen; - anläggningsterrninal för överföringslarm (TAPT), som tar upp larrn från överfö- P33350SE00/LB,CHL 10 15 20 25 30 519 659 4 ringsenheterna; - anläggningsterrninal för överföringsmätning (TMPT), som övervakar överförings- enheterna; - kanalkoncentratoranläggningsterminal (ChCPT), som används för att koncentrera och omkoppla kanalerna RS-232; - reducerad kanalkoncentratoranläggningsterminal (RChCPT), som används för att koncentrera och omkoppla kanaler RS-232 vid de stationer, som har en reducerad omkopp- lingskapacitet; - effektanläggningstenninal (PPT), som tillåter effektenheter att övervakas; - datoriserad bussanläggningsterminal (CBPT), som ansluter de överföringsenheter, som är utrustade med övervakande datoriserat gränssnitt, till systemet; - kommunikationsgrärissnittariläggrtingstermirlal (CIPT), som tillåter drift- och underhállssystemet att få access till digitala stationer; - optikfiberanläggningsterminal (OFPT), vars funktion är att permanent övervaka vakanta eller i tjänst varande optiska fibrer; - andra enheter, som kan betraktas såsom anläggningsterminaler med avseende på den trådlösa anläggningen eller kabelövervakningsanläggningen, är övervakningssystem för den trådlösa anläggningen (SSWP), tjärrenheter (RU), centralenheter (CU) och dataförvärvsenheter (DAU).

Funktionen för anläggningsstyrsystemen är att koncentrera nämnda anläggnings- terrninaler, som tillhandahåller databehandling och lagring samt rninnesorgan.

De betraktade huvudstyrsystemen är följande, nämligen: - drift- och underhållssystem (SOC-P, SOC-M, SOC-N); - skyddssystem (SS-P, SS-M, SS-N); - sektoriella styrsystem (SCS); - reducerat sektoriellt styrsystem (RSCS); - sektoriellt överföringsstyrsystem (TSCD); - trådlös sektoriell styranordning (W SCD); - centraliserat kabelövervakningssystem (CCSS).

Styrcentralerna utgör arbetspunkterna eller -ställena för den stab, som har ansvar för driften, via vilka operatörer kommunicerar med flera driftsystem och därför är perife- riutrustningarna för in/utinforrnation, dvs Iarrnpaneler, grafiska terminaler och printrar, P33350SE00/ LB ,CHL 10 15 20 25 30 .i M.. 519 659 5 baserade på desamma.

På samma sätt finns det vissa centraler, så kallade interna underhållscentraler (IMC), vilkas funktion är att utföra en ledning och uppdatering av mjukvaran för kompo- nentenheter hos den föreliggande strukturen.

Med avseende på kommunikationsdata bör påpekas att de ovan nämnda elementen, som tillsammans med de senare bildar drift- och underhållsstrukturen, är relaterade till varandra via kommunikationsmedia, med deras motsvarande standardiserade och specifika protokoll.

Den centraliserade drift- och underhållsstrukturen är så utformad, att övervak- ningen av bastelefonnätet ástadkommes från olika hierarkiska nivåer och under beaktande av olika omfattningsområden.

Sålunda är den första nivå som kräver en övervakning, den egna anläggningen, varvid anläggningen eller stationen avser en byggnad, där RTB-enheter är installerade, samt den omgivning, där anläggningsterrninalerna arbetar och utgör det lokala arbetsområdet.

RTB-nätelementen bildar tillsammans med sina terminaler en grupp, som utgör sektorer, eller ett sektoriellt arbetsfält, där de beskrivna styrsystemen arbetar.

Styrsystemet bildar i sin tur en grupp med andra i en övre hierarki fram till den maximala nivån eller hemnivân, där styrsystemet, som agglutinerar i hela drift- och underhållsstrukturen, finns. g Följaktligen uppvisar den hierarkiska organisationen för den centraliserade drift- och underhållsstrukturen (OMS) från den övre nivån till den undre flera nivåer: nivå noll, som bildas av det nationella SOC (SOC-N) och den nationella interna underhållscentralen (CMI-N); nivå ett som bildas av det multiprovinsiella SOC (SOC-M), multiprovinsiella skyddssystem (SS-M) samt multiprovinsiella interna underhållscentraler (CMI-M); nivå två som bildas av det provinsiella SOC (SOC-P), provinsiella skyddssystern (SS-P) samt transit-SOC (SOC-T); nivå tre, integrerad av de ovan nänmda styrsystemen (W SCD, TSCD, SCS, RSCS); nivå fyra, bildad av olika, ovan nämnda anlâggningsterminaler (TAPT, TMPT, ChCPT, RChCPT, MFPT, RMFPT, PPT, AEU, OFPT, APUPT, CBPT, SSWP, RU, DAU); P33350SE00/ LB .CHL 10 15 20 25 30 , . . , u f 519 639 6 nivå fem består av anläggningselement, som skall övervakas (trådlös, överföring, analog omkoppling, digital omkoppling, extern anläggning, kraftanläggning).

I betraktande av den stora anläggningsmångfald, som skall övervakas, används ett universalarbetssprák (UOL) såsom ett gemensamt språk, så att det med samma användar- gränssnitt är möjligt att utföra olika funktioner oberoende av den typ av anläggning, som hanteras.

Användarna av den centraliserade drift- och underhållsstrukturen är de operatörer, som hanterar nätet, och den grupp, som bildar familjer eller arbetsgrupper, vilka en operatör tillhör.

De följande familjerna kan anses vara viktiga i detta begrepp: de för omkoppling, överföring, trådlös, extern anläggning, kraftanläggning, etc.

Anläggningsterrninalema är enheter, vilka via avsöknings- och påverkningsställen samt datagränssnitt är direkt anslutna till vissa anläggningselement, såsom elektromekaniska och halvmekaniska stationer, överföringsenheter, effektenheter, etc, för att övervaka deras funktion.

De är i stånd att detektera tillstånd, oregelbundna sekvenser och att exekvera order beträffande anläggningselementen, till vilka de är anslutna, verkande såsom mellanelement mellan dessa och anläggningens styrsystem.

Den multifunktionella anläggningsterrninalen (MFPT) är utformad såsom en enhet, som skall installeras i elektromekaniska växelstationer för att övervaka deras beteende genom en analys av tillståndet i realtid hos alla deras tillhörande organ samt för att påverka desamma, om så är nödvändigt, genom användning av tjärrstyranordningar.

MFPT samlar upp information från anläggningen via avsökningsställen, som är anslutna till stationernas fundamentala organ.

Den kan även verka beträffande densamma via påverkningsställen eller fjärrstyran- ordningar, som gör att dess hjälpenheter och organisolering kan styras.

Den rurala flerfunktionella anläggningsterrnjnalen (RMPT) är den terminal, som används för att övervaka centraler i den rurala miljön.

Kommunikationsgränssnittsanläggningstenninalen (CIPT) utför en gränssnittsfunk- tion för âtkomst mellan SOC-P och digitala stationer.

SOC-P-anslutningen till nämnda stationer átstadkommes medelst dedicerade ledningar med användning av X.25.

P3335OSE00/LB.CHL 10 15 20 25 30 . » V « r | - ~ f > s l 519 639 7 Anläggningsterminalen för larmrnottagning (APUPT) är en terminal, som är likadan som MFPT men den är avsedd för avsökning av externa larmställen, för att detektera eventuell tillståndsändring hos desamma och för att överföra ändringen till SCS eller RSCS.

Anläggningsterrninalen för överföringslarm (TAPT) är det fysikaliska element, vars funktion är att registrera larmen från överföringsanläggningen, vilka sprids såsom interna larrnställen.

De är belägna vid det vakanta utrymme, som företes av radrubrikramar hos överföringsenheterna, som är anslutna sinsemellan i en flerpunktskonfiguration, så att endast en av desamma (så kallad huvudenhet) är ansluten till TSCD.

Anläggningsterrninalen för överföringsmätning (TMPT) är den terminal, vars funktion är att utföra mätningar på de digitala överföringsflödena för att analysera den av de övervakade länkarna åstadkomna kvaliteten.

De är installerade i de överföringsstationer, vilka, beroende på sin betydelse (viktiga dataöverföringsflöden) kräver att en mätning utförs.

Kanalkoneentratoranläggningsterrninalen (ChCPT) är den terminal hos EOC, som är specialliserad vid anslutningen till de intelligenta nätelementen, vilka har en RC-232- eller RS-485-länk för sin fjärrövervakning.

På samma sätt kan de utföra avsökningsfunktioner avseende externa larmställen och fjärrstyrningsaktivering, varvid installationen av ytterligare anläggningsterrninaler undviks, där dessa funktioner erfordras.

Denna terminal används även för att övervaka stationer, i vilka systemet avseende elektromekanisk stationsmodernisering (MORE) är installerat.

På samma sätt tillåter den att PPT kan anslutas.

Den reducerade kanalkoncentrationsanläggningsterminalen (RChCPT) är baserad på funktionsegenskapen hos ChCPT men anpassad till behoven hos de stationer, för vilka ChCPT-anslutningen är överflödig.

Denna terminal har en serie av asynkrona grindar, som är försedda med ett internt modem för att tillåta fjärranläggningselementen, som har RS-232-grindar för styrning och drift, att anslutas.

Den datoriserade bussanläggningsterminalen (CBPT) möjliggör anslutningar till systemet med överföringsenheter, som har ett datoriserat övervakningsgränssnitt.

PSSBSOSEOO/LECHL 10 15 20 25 30 , . . 1 , a 519 639 s Den tar på sig uppgiften att övervaka, koncentrera och förena protokoll för utrustningen hos olika tillverkare för att uppfylla behoven för EOC.

Den är installerad i stationer, där det finns utrustning, som är försedd med ett datoriserat övervakningsgränssnitt och den är ansluten till TSCD både direkt och via en TAPT.

Detta gör det möjligt att mottaga all den övervakningsinforrnation, som tillhanda- hålls av enheterna, larm och huvudsakligen kvalitetsmätningar, i en godtycklig styrcentral för överföringsanläggningen.

Optikñberanläggningstenninalen (OFPT) utför uppgiften att permanent övervaka de vakanta eller i drift varande optiska fibrerna, så att den, oberoende av eventuell typ av försämring eller oregelbundet fel beträffande de optiska egenskaperna hos fibern, sänder ett meddelande till den provinsiella SOC för att larrna operatören och för att utföra de nödvän- diga reparationerna.

Kraftanläggningsterminalen (PPT) centraliserar övervakningen av alla i byggnaden belägna kraftenheter. Övervakningen appliceras på transformatorstationer, kopplingspaneler, kraftpane- ler, konditioneringsenheter, batteribanker, etc.

Den utför funktioner för övervakning via avsökningen av larmställen samt analysen av likström och växelström samt spänningar hos effektenheterna och luftkonditionerade enheter medelst tempteraturavkännare, som är anordnade i de områden, där de arbetar.

Funktionen för anläggningsstyrsystemen är att koncentrera anläggningsklämmorna och de åstadkommer databehandlingar och minnesmedel.

Det centraliserade kabelövervakningssystemet (CCSS) gör att kabelanläggningen kan avsökas.

Den består av endast en centralenhet (för varje CCSS), som styr en serie av tjärrenheter (RU) samt en grupp av dataförvärvsenheter (DAU).

Både fiärrenheterrra (RU) och dataförvärvsenhetema (DAU) koncentrerar inforrna- tionen från dataförvärvsställena hos kabelanläggningen.

Den trádlåsa sektoriella styranordningen (W SCD) kan anses tillhöra drift- och underhållskonstruktionen såsom ett drift- och underhållssystem (SOC) av lägre hierarki, orienterat mot den trådlösa anläggningen.

För att arbeta med de till densamma tilldelade anläggningselementen har den P33350SE00/LB,CHL 10 15 20 25 30 , , - . . n 519 639 9 anslutningar till SSWP och TAPT för övervakning av externa larmställen. Övervakningssystemet för den trådlösa anläggningen (SSWP) är ett nät, vilket är utformat på grundval av två typer av basenheter eller stationer: centralenhetema (CU), vars funktion är att cykliskt fråga de kvarvarande enheterna, som hör till nätet, att behandla den erhållna informationen och att via displayenheter presentera de mest signifikanta händel- serna, vilka kan förekomma vid fjärrenheterna (RU), vars funktion är att få information från de övervakade elementen för att exekvera aktioner beträffande dessa och för att se alla de krav som, på ett automatiskt sätt eller på begäran från operatörer, kan påverkas från CU- enheter.

Det sektoriella styrsystemet (SCS) gör att de analoga omkopplingsenheterna, som är belägna i en sektor av en telefonprovins, övervakas och drivs.

Driften av centraler och nätverk, som har en elektromekanisk natur, är grupperad för att bilda nämnda telefonsektorer.

För att utföra sin funktion är SCS anslutet till alla MFPT-, RMFPT- och APPT- terminaler, som svarar mot de nätelement, vilka hör till denna sektoriella grupp.

Dess basfunktion är därför att koncentrera anläggningsterrninaler (kommunika- tionskoncentration) och att tillhandahålla styrcentraler för sin uppmärksamhet, varvid för detta ändamål huvudsakligen tillhandahålls en dator med konfigurationsdata och systemom- laddning samt en printer och en larmpanel.

Först tillåter SCS de många anläggningstenninalerna att anslutas till SCS medelst en fjärrpresentationstjänst och att arbeta med dem, varvid utförs en larrnhantering, tryck- ning av tjänster, kommunikation med MFPT, RMFPT och APPT hos SCS samt underhåll av det egna systemet.

Den inbegriper även audioanordningar via användningen av en audioterrninal (AT), både såsom ett kommunikationsmedium mellan anläggningsstyrsystemen samt för att utföra testanrop, som direkt övervakas av en operatör vid stationer PC-32. Å andra sidan tillåter SCS den valda informationen att dirigeras mot SOC (anlägg- ningsstyrsystem vid en provinsiell nivå) på grundval av kriteria, som bestäms lokalt eller avlägset genom operatörema.

För det andra har SCS, för att erhålla en operationsförmåga i sektorer, i vilka den ständiga närvaron av en operatör kommer att skapa ett problem, viktiga mekanismer, nämligen: P33350SE00lLB,CHL 10 15 20 25 30 519 639 10 - uppmärksamhet på sektor, bestående av övervakningen av en SCS, som inte har en egen styrcentral (SCS obemannad), från annan tidigare definierad SCS, som kan kallas uppmärksamhetscentral.

All den information, som kommer till SCS utan att bemötas, återöverförs till uppmärksanthetscentralen, så att de operatörer, som hör till denna, hanterar nämnda information på det fastställda sättet.

- Sektoröverföring, som kan definieras såsom en temporär uppmärksamhet, via vilken den information, som mottagits i en SCS, återöverförs till en SCS, som tidigare definierats såsom överföringscentral av den tidigare.

Denna lätthet med överföring tillåter, på ett temporärt sätt, att en sektor bemöts från en annan, varvid sålunda behoven av personal reduceras på ställen, där denna personal inte erfordras permanent.

Från den tidpunkt, vid vilken ett överföringskommando avges, kommer larmen, spontana meddelanden och fördröjda svar, som sändes till SCS, där kommandot gavs, att adresseras mot dess överföringscentral.

Varje SCS kan vara en överföringscentral eller en överförbar central.

Det reducerade sektoriella styrsystemet (RSCS) tillåter de lokala och fjärrbelägna datakanalerna, övervakningen av larrnställena, verkställandet av fjärrstyrningar, samt i allmänhet övervakningen och driften av RMFPT, APPT, PPT och ChCPT, som är anslutna därtill, att koncentreras, varvid mera kapacitet tillförs till en rural miljö.

På samma sätt tillåter det att drift- och underhållssystemet (OMS) sammankopplas med det moderniserade systemet för elektromekaniska stationer (MORE).

Den sektoriella överföringsstyranordningen (TSCD) kan i EOC betraktas såsom en terminalkoncentrator för överföringsanläggningen, dvs som en SOC av lägre hierarki för överföringsanläggningen.

Den övervakar TAPT- och TMPT-larmen och dessutom kan den hopkoppla SOC med PPT-anordningar.

TSCD installeras i överföringsstationer med en viss självständighet, försedda med underhållspersonal, som ansvarar för övervakning av stationen, där den är installerad, samt för andra mindre stationer, som förekommer i omgivningarna.

Drift- och underhållssystemet (OMS) är ett system, som är beläget vid den högre hierarkinivån och dess huvudsyfte är den centrala driften av bastelefonnätet i ett förutbe- P33350SE00fLB,CHL 10 15 20 25 30 519 639 P1 ll stämt geografiskt område.

Beroende på detta geografiska område medger EOC upp till tre olika hierarkiska nivåer: provinsiell, flerprovinsiell och nationell, varvid det fimis influensoniråden, som alltid observeras ur telefonsynpunkt.

Varje SOC innefattar ett styrundersystem samt en eller flera styrcentraler i den strikta betydelsen.

Det koncentrerar all den information, som är relaterad till nätdriften.

Digitala stationer är direkt anslutna till SOC, liksom de olika ovannämnda driftsystemen, och vissa ChCPT och MFPT.

All den mottagna informationen sänds till operatörer, som är placerade vid olika SOC-styrcentraler, varvid information om förhållandet hos den aktiva anläggningen tillhandahålls.

SOC är belägen vid styrcentralerna hos en panel, som i realtid visar de aktiva larmen från hela den övervakade anläggningen, stödjande anordningar för att vid olika kriterier, såsom ursprunget, familjen, anläggningstypen och tidsintervallet, välja styrningen därav mot olika destinationer.

På samma sätt áterför det spontana meddelanden, som mottages från anläggnings- elementen, till operatörterrninalema och till andra SOC-anordningar enligt ett brett omrâde av kriteria. p Från SOC kan en operatör anslutas till olika anläggningselement, anläggningster- minaler eller till andra driftsystem, liksom andra SOC, en SCS, en WSCD, en TSCD, samt arbeta med dessa.

Exempelvis tillåter det att den trådlösa anläggningens sektoriella styranordning (WSCD) ansluts på ett transparent sätt och via den senare verkar pä den trådlösa anlägg- ningen, varvid all information om spontana meddelanden och larm, som genereras av SSWP, hanteras och tillståndet för anläggningen representeras medelst en grupp av grafiska paneler, som återger den övervakade anläggningens struktur.

Det innefattar även olika audioanordningar, nägra såsom ett kommunikationsorgan mellan EOC-system och andra för att direkt övervaka testanrop, som utförs av operatörer, till de rurala stationerna.

På samma sätt tillåter det planering av uppgifter, som skall utföras senare, och åstadkommer de nödvändiga mekanismerna för att säkerställa systemsäkerheten, varvid PSBSSOSEOÛ/LBLHL 10 15 20 25 30 ' , . . . « 519 639 12 begränsning sker av de handlingar, som skall utföras av användare, genom definitionen av kategorier och kontrollen av deras access.

Styrundersystemet är sammansatt av för många ändamål avsedda datorer, som är anslutna sinsemellan via ett lokalnät.

Anläggningselementen är åtkomliga via dataledningar från punkt till punkt eller via publika/privata X.25-nät.

Dessutom användes multiplexorer för kopplade ledningar samt ljudledningar från punkt till punkt.

Styrcentralerna är vid SOC-nivå arbetsställena för operatörerna och det är möjligt att flera förekommer i enlighet med systemkonfigurationen, varvid det även är möjligt att specialisera var och en vid hantering av informationen från ett geografiskt omrâde eller eljest frán en bestämd typ av anläggning, som skall övervakas (överföring, digital omkopp- ling, analog omkoppling, etc).

Styrcentralerna kan vara lokala, anslutna via ett lokalnät till styrundersystemet, eller fjärrbelägna, anslutna till det senare via X.25-ledningar.

När det gäller lokala styrcentraler så utgörs dessa av flera arbetsstationer och PC- anordningar, som är anslutna i lokala nät till datorerna i styrundersystemen, portabla fjärrbelägna terminaler, som är utrustade med ett modem för åtkomst till styrcentralen via RTC, samt skrivare, en larmpanel samtfjärrbelägna audioterrninaler (RAT) för övervak- ning av en rural anläggning av stationer.

När det gäller fjärrstyrcentraler så är dessa anslutna till styrundersystemet via X.25-ledningar, varvid desamma utgörs av flera arbetsstationer och PC-anordningar samt den programvara, som svarar mot den tilldelade funktionsegenskapen.

Dessa centraler tillåter samma accesskapacitet till informationen som de lokala centralerna.

Skyddssystemet (SS) är ett nödnät parallellt med EOC, varvid det ersätter det senare när detta är overksamt.

De tre hierarkiska nivåerna har en kopia, såsom när det gäller SOC-anordningar, varvid sålunda ett skyddssystem disponeras vid en provinsiell nivå (SS-P), en vid multipro- vinsiell nivå (SS-M) och en vid nationell nivå (SS-N).

Skyddssystemen använder allt som oftast samma ledningar för att komma till anläggningselementen och på samma sätt använder de allt som oftast olika anläggningster- P33350SE00/LB.CHL 20 ,. t.-« I* “"" 519 639 í*ïïf2ßf*å.*i 13 minaler.

Vid en provinsiell nivå (SS-P) finns det ett skydd framför kommunikationslednings- fall till digitala stationer och mot fel i det provinsiella SOC.

Vid en multiprovinsiell nivå (SS-M) skyddas mot kommunikationsledningsfall hos SOC-M till motsvarande SOC-P.

På samma sätt skydds, vid en nationell nivå (SS-N), kommunikationslinjema mellan olika SOC-M och SOC-N.

Skyddsnätet för EOC är anslutet till EOC med användning av ett publikt datanät eller ett privat driftnät.

Terminalema ChCPT eller RChCPT, TSCD och RSCS är integrerade i nödnätet.

Pâ samma sätt tillåts accessen till digitala stationer och för detta ändarnàl är en ChCPT installerad i varje digital station.

Med avseende på de olika kommunikationsmedia uppvisar drift- och underhålls- strukturer tre olika typer av nät, dvs X.25-nät, asynkrona nät och IP-nät.

TCP/IP används för kommunikationer mellan olika SOC-enheter.

Ledningarna X.25 tillåter anslutning till den digitala omkopplingsanläggningen.

De asynkrona kommunikationerna används för att ansluta till den kvarvarande telefonanläggningen, varvid tvâ olika typer av protokoll används: AEOC, asynkront protokoll för nivå 2 helduplex för EOC (anslutning mellan SCS och RMFPT, huvudsakli- gen) och N2R-protokoll, asynkrona protokoll för nivå 2 halvduplex rural, som används för anslutning av SOC-enheter till CBPT, TAPT, TMPT samt ChCPT och RSCS.

Anslutningarna mellan SOC och RSCS har även audioanordningar förutom användning av protokollet AEOC.

Anslutningarna mellan SOC och RSCS har även audioanordningar förutom användning av protokollet N2R.

Med avseende pá själva SOC sä görs anslutningen av datorerna hos styrundersys- temet och lokala styrcentraler medelst ett lokalnät, under det att tjärrstyrcentralerria använder ledningar X.25.

RSCS är anslutet till anläggningsterrninalerna RMFPT, APPT, PPT och ChCPT via länkar V.24 för lokala anslutningar, samt medelst modem V.21 och V.22 bis för fjärranslutningar, varvid i båda fallen protokollet för rural nivå 2 används.

Anslutningen av TSCD till TMPT och TAPT görs medelst länkar V.24 för lokala P33350SE00/LB,CHL 10 15 20 25 30 519 62,9 .ß .i 14 anslutningar och medelst moden V.22 bis för tjärranslutningar, varvid i båda fallen protokollet för rural nivå 2 används.

Till sist har EOC en anslutning till SERES (operationssystem för signaleringsnät nummer 7) varvid, vid denna tidpunkt, tillståndet, utformningen och beteendet för signale- ringssystem nummer 7 är känt.

Anslutningen SCC-SERES får information från digitala transitstationer, som är anslutna till SOC-T (transit-SOC), varvid SERES är i stånd att ansluta upp till 80 av dessa digitala transitstationer.

Vidare förser denna SOC-SERES SERES med mycket värdefull upplysning avseende larrn, takter och utformning av nätet i allmänhet.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA För att komplettera denna beskrivning och för att underlätta en bättre förståelse av egenskaperna beträffande uppfinningen visar de bifogade ritningarna, som är en del av denna beskrivning, genom illustrativt och icke begränsande exempel följande figurer: Fig. 1 svarar mot en begreppsmässig basutforrnning av den centraliserade drift- och underhållsstrukturen, som är applicerbar pá en telefonanläggning, vilken utgör syftet med uppfinningen.

Fig. 2 visar arkitekturen för drift- och underhállssystemet vid en provinsiell nivâ, varvid alla de huvudelement, som utgör systemet jämte hopkopplingar, åskådliggörs.

Fig. 3 visar hopkopplingen av drift- och underhállssystemen vid en nationell nivå.

Fig. 4 motsvarar, till sist, utformningen av EOC-skyddsnätet.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGENS FÖRDELAKTIGA UTröRmGsFoRM Enligt ñg. 1 kan man se hur drift- och underhâllsstrukturen 2 tjänar såsom länk och handskakning mellan operatörer 1 och olika utrustningar för omkoppling 4, överföring 5, trådlös överföring 6, effektmatning 7 och extern anläggning 8 i ett telefonnät 3, som utgörs av anläggningsterrninaler 9 och anläggningsstyrsystem 10, styrcentraler 12 och kommunikationsmedia 13.

Fig. 1 visar samtidigt ett styrundersystem ll, som utför en koncentration av informationen för styrcentralerna 12, varvid det blir möjligt att i motsatt riktning åstad- komma en handskakning mellan styrcentraler 12 och anläggningsstyrsystem 10.

Driftundersystemet 11 och styrcentralerna 12 bildar, vid en övre hierarkisk nivå, P33350SE00/LB,CHL 10 15 20 25 30 I , . . . | 519 639 ;~«æ:rft~ 15 drift- och underhållssystemet 57.

Området av typer av anläggningsterminaler 9 är mycket omfattande och täcker fall, varvid det endast är nödvändigt att registrera larm och att samla upp data, varvid ett fåtal larmställen skall avsökas, och fall, som avser situationer, varvid en fjärrstyrning och ett stort antal av avsökningsställen erfordras.

I fig. 2, som visar den ovan beskrivna strukturen, har de följande terminalerna áberopats: - multifunktionell anläggningsterminal (MPT) 33, som är ansluten till SOC 57, via ett eget AEOC-protokoll 47, som utgör en utrustning, vilken är belägen vid analoga stationer 23, vilka, bemannade eller obemannade, måste övervakas, beroende på sitt stora antal larrn, i en fjärrbelägen och centraliserad styrenhet; - rural multifunktionell anläggningsterrninal (RMPT) 32, som övervakar lokala stationer PC32 25, som är ansluten både till SCS 44 och RSCS 43, enligt anläggningskra- ven; - anläggningsterminal för larmmottagning (APuPT) 31, en liten utrustning, som är belägen, obemannad, vid rurala ställen och ansluten till RSCS 43; - anläggningsterminal för överföringslarrn (TAPT) 30, som tar upp larm frán överföringsutrustning 7, ansluten till TSCD; - anläggningsterminal för överföringsmätning (TMPT) 29, som övervakar överfö- ringsenheterna 7, också ansluten till TSCD 42; - kanalkoncentratoranläggningsterrninal (ChCPT) 35, vilken används såsom en kanalkoncentrator RS232 för överföring, ansluten till SOC 57, via reducerat nivå 2 protokoll 48 och tillåter en överföring till SOC 57 av informationen från stationer 27 och 28, som innefattar MORE 26, varvid den också är ansluten till SOC medelst RSCS 43; - anläggningsterminal för reducerad kanalkoncentrator (RChCPT) 52, som används för att koncentrera och omkoppla kanaler RC-232 i de stationer, som har en reducerad anslutningskapacitet; - datoriserad bussanläggningsterrninal (CBPT) 54, som ansluter de överförings- enheter, vilka är utrustade med övervakande datoriserat gränssnitt, till systemet; - kraftanläggningsterrninal (PPT) 34, som tillåter övervakning av effektenhetema 8 och som är ansluten till SOC medelst ett kopplat telefonnät via TAPT 30, ChCPT 35 eller medelst en ledning från punkt till punkt; P33350SE00/LB,CHL 10 15 20 25 30 _, Ht- 519 639 16 - anläggningsterininal för kommunikationsgränssnitt (CIPT) 53, som tillåter drift- och underhållssystemet 57 att få access till digitala stationer 24; - anläggningsterminal för optiska fibrer (OFPT) 58, vars funktion är att permanent övervaka vakanta eller i drift varande optiska fibrer hos den externa anläggningen 5; - andra enheter, vilka kan betraktas såsom anläggningsterrninaler, med avseende på övervakningssystemet 39 för den trådlösa anläggningen (SSWP) 6 eller med avseende på systemet 38 för tjärrenheter (RU) för den trådlösa anläggningen (SSWP) 6 eller med avseende på övervakningssystemet 38 för kabelanläggningen (SSCP) 5 fjärrenheterna för trådlös utrustning 41, centralenheter 40, tjärrenheter för kablar 47 och dataförvärvsenheter 36.

Funktionen för anläggningsstyrsystemen är att koncentrera de ovan nämnda anläggningsterrninalerria och de tillhandahåller databehandling- och minnesorgan, den egna drift- och underhállstjänsten (OMS) 57, det sektoriella styrsystemet (SCS) 44, det reduce- rade sektoriella styrsystemet (RSCS) 43, den sektoriella överföringsstyranordningen (TSCD) 42 och den trådlösa sektoriella styranordningen (W SCD) 56, som identifieras i fig. 2.

Det sektoriella styrsystemet (SCS) 44 tillåter nämnda anläggningsterinirialer att anslutas via en fiärrpresentationstjänst och att arbeta med dessa, att hantera larm, att skriva tjänster, att kommunicera med MPT 33, RMPT 32 och APuPT 31 hos SCS 44, och den läinpliga underhållstjänsten för systemet.

Det reducerade sektoriella styrsystemet (RSCS) 43 tillåter koncentrationen av lokala datakanaler, övervakning av larmställen, exekvering av fjärrstyrningar och, i allmänhet, övervakning och drift av RMPT 32, APuPT 31, PPT 34 och ChCPT 35, som är ansluten därtill, med en pluskapacitet riktad till en rural miljö.

Den sektoriella överföringsstyranordningen (TSCD) 42 kan i EOC betraktas såsom en koncentrator för terrninalerna hos överföringsanläggningen 7, dvs såsom ett SOC av liten hierarki för överföringsanläggningen.

Den övervakar sålunda TAPT 30 och TAMPT 29 och kan även mottaga larm från en PPT 34, förutsatt att den är ansluten till en TAPT 30.

TSCD 42 är installerad i överföringsstationer 7 med en viss självständighet, där det finns underhállspersonal, varvid denna ansvarar för övervakningen av den anläggning, som denna personal tillhör, och av andra mindre stationer i omgivningen.

P33350SE00/LB.CHL 10 15 20 25 30 , . - » .- s19 639 ;nr@'f:« 17 Den trådlösa sektoriella styranordningen (W SCD) 56 kan i EOC betraktas såsom en koncentrator för terminaler hos den trådlösa anläggningen 6, dvs liksom ett SOC av liten hierarki för den trådlösa anläggningen 6.

Drift- och underhållssystemen (OMS) 57 är system, som är belägna vid den högre nivån i hierarkin, varvid deras huvudsyfte är en centraliserad drift av bastelefonnätet i ett bestämt geografiskt område.

De innefattar ett styrundersystem 11 och en eller flera styrcentraler 12.

Beroende på det geografiska område, som skall övervakas, avser arkitekturen tre olika hierarkiska nivåer, nämligen: provinsiell (SOC-P), flerprovinsiell (SOC-M) och nationell (SOC-N), varvid dessa är influensfålt, som alltid observeras ur telefonsynpunkt.

SOC koncentrerar all den information, som hänför sig till nätdriften. De digitala stationema 24 koncentrerar direkt härpå på samma bas som de ovan nämnda olika driftsys- temen, och vissa ChCPT 35 och MPT 33.

All den mottagna informationen presenteras för operatörer, som är placerade vid olika styrcentraler 12, som tillhandahåller information under förutsättning att anläggningen är i drift.

Styrundersystemet 11 är sammansatt av för allmänna ändamål avsedda datorer, som är hopkopplade via ett lokalnät 16.

Accessen till anläggningselementen åstadkommes medelst dataledningar från punkt till punkt eller medelst publika/privata X.25-nät.

Vidare används multiplexorer för omkopplingsledningar och audioledningar från punkt till punkt med hjälp av koncentratorer 17 för kommunikationer.

Styrcentralerna kan vara lokala 12, anslutna via ett likalnät 16 till styrundersys- temet 11, eller tjärrbelägna 20, anslutna till det senare medelst X.25-ledningar 22.

När det gäller lokala styrcentraler 12 så är dessa bildade av en grupp av driftter- minaler 14, som i lokalnät 16 är anslutna till datorer 14 hos styrundersystemet 11, portabla fjärrterminaler 19, som är försedda med ett modem för access till styrcentralen 12 via ett kopplat telefonnät 21, samt skrivorgan 15 och fiärrljudterrninaler 18 (RET), kopplade medelst ljudledningar 49 för att övervaka den rurala anläggningen av stationer PC-32 25.

När det gäller fjärrstyrcentraler 20 så är de anslutna till styrunderenheten 11 via ledningar X.25 22, varvid desamma utgörs av flera arbetsstationer och den programvara, som motsvarar den tilldelade funktionsegenskapen.

P33350SEOO/LB,CHL 20 , , . . .- m .;.: 519 639 is Dessa centraler tillåter samma accesskapacitet till informationen som de lokala centralerna.

De externa kommunikationerna för SOC 57 med de digitala anläggningselementen 24, TSCD 42, WSCD 56 och CCSS 38 är synkrona och följer standarden X.25 22, under det att anslutningarna till MPT 33 är asynkrona enligt en speciell standard för egen utformning, så kallad AEOC 47, innefattande förutom detta protokoll för fallet med SCS en hjälpanordning 46.

När det gäller RSCS 43 används protokollet nivå 2 rural för kommunikation med SOC 57 innefattande även audioanordningar 45.

På samma sätt används även, för kommunikation med andra olika anläggningster- minaler SSWP 39, TAPT 30, PPT 34, ChCPT 35 och RSCS 43 protokollet nivå 2 rural 48.

RSCS 43 är anslutet till anläggningsterrniiialer: RMPT 32, APuPT 31, PPT 34 och ChCPT 35 medelst länkar V.24 för lokala anslutningar samt medelst modem V.21 och V.22 bis för fjärranslutningar, varvid i båda fallen protokollet nivå 2 rural används.

Anslutningen av TSCD 42 till TMPT 29 och TAPT 30 utförs medelst länkar T.24 för lokala anslutningar samt medelst modem V.22 bis för fjärranslutningar, varvid i båda fallen protokollet nivå 2 rural används.

På samma sätt är de olika provinsiella SOC-enhetema 57 via ledningar TCP/IP 51 anslutna till andra provinsiella SOC-enheter 57.

På samma sätt har de en anslutning 50 till den multiprovinsiella SOC-enheten och den nationella SOC-enheten.

Den hierarkiska strukturen för de provinsiella SOC-enheterna 57, den multipro- vinsiella SOC-enheten 58 och den nationella SOC-enheten 59 framgår av fig. 3, som även visar provinsiella 61, flerprovinsiella 60 och nationella 62 skyddssystem samt anslutningen via transit-SOC 63 till driftsystemet hos signalsystemet nummer 7 64.

Den maximala konfigurationen av SOC-N tillåter anslutning av upp till 12 SOC-M- enheter, under det att SOC-M-konfigurationen tillåter anslutning av upp till 20 SOC-P- enheter via ledningar X.25 från punkt till punkt eller med användning av ett datanät.

Den maximala provinsiella konfigurationen tillåter upp till 10 SOC-P-enheter 57 per telefonprovins, upprättande för varje SOC-P 57 upp till 16 (lokal-fjärr) ( 12+ 12) styrcentraler samt anslutning av 25 TSCD 42, 10 CCSS 43, 32 ChCPT 35, 32 RSCS 44, 10 WSCD 56, 100 SCS 43, samt upp till 240 digitala stationer 24 enligt det följande arrange- P33350SE00/LB.CHL 10 15 20 25 30 l _ Å I Q ' , . . . i 519 639 19 manget: 100 AXE, 100 S12 och 40 SESS.

När det gäller dirnensioneringen av SCS 44 så tillåter den upp till totalt 17 anläggningsterminaler, som är disponibla för att understödja upp till 3 monoutnyttjade styrcentraler.

För att maximalt minska sannolikheten för att komponenterna i de system, som integrerar EOC inte skall vara tillgängliga är det nödvändigt att upprätta ett parallellnät till EOC för att ersätta det senare, i möjlig utsträckning, när detta inte är verksamt.

Skyddssystemet är installerat vid tre olika nivåer för SOC: provinsiell, flerprovin- siell och nationell.

Såsom framgår av fig. 4 är EOC-skyddsnätet anslutet till EOC med användning av ett publikt datanät eller ett privat arbetande nät 65.

Det finns övervaknings- och nöddriftnoder vid en provinsiell (SS-P) 61, en flerprovinsiell (SS-M) 60 och en nationell (SS-N) 62 nivå.

Terminal ChCPT eller RChCPT 35, TSCD 42 och RSCS 43 är integrerade i nödnätet 65.

På samma sätt tillåts access till de digitala stationerna och för detta ändamål är en ChCPT installerad i varje digital station.

Till sist består EOC av en anslutning till SERES (driftsystem i signalnätet nummer 7), som vid varje tidpunkt har information om tillståndet, utformningen och verksamheten beträffande signaleringssystemet nummer 7.

SOC-SERES-atislutriingen får information från de digitala transitstationerna, som är anslutna till SOC-T (transit SOC) 63, varvid SERES 64 är i stånd att ansluta upp till 80 av dessa stationer.

Vidare förser detta EOC-SERES SERES med en mycket värdefull information om larmtakter samt utformningen av nätet i alhnänhet.

Det anses inte nödvändigt att utvidga denna beskrivningen för en expert inom tekniken för förståelse av uppfimiingens ram samt de med uppñnningen erhållna fördelarna.

Material, storlekar och arrangemang beträffande elementen kan varieras, förutsatt att det inte medför någon ändring beträffande det väsentliga i uppfmningen.

De termer, i vilka denna beskrivning har utformats, bör alltid tas i vidsträckt och inte begränsande mening.

P33350SE00/ LB.C HL

Claims (10)

10 15 20 25 30 5 1 9 6 3 9 20 Patentkrav

1. Centraliserad drift- och underhållsstruktur applicerbar på en telefonanläggning, bestående av ett generellt övervakningssystem eller drift- och underhållssystem (57), en serie av anläggningsstyrsystem (10) specialliserade för varje typ av redan förekommande telefonanläggning (anläggning för omkoppling (4), överföring (5), trådlös överföring (6), kraftöverföring (7), extern anläggning (8) osv); en grupp av anläggningsterrninaler (9), specialiserade för varje anläggningselement, som skall övervakas; styrcentraler (12), tilldelade till vart och ett av anläggningsstyrsystemen (10); samt kommunikationsmedia (13), som sammankopplar alla dessa komponenter, vilka utgör strukturen (2), k ä n n e- te c k n a d av att dess hierarkiska arrangemang placerar drift- och underhållssystemet (57) vid den nivå, som är högre än de andra anläggningsstyrsystemen (10), vilka har en sektoriell omfattning, varvid vart och ett av de senare styr anläggningsterrninalerna (9), som verkar i en lokal omgivning, och är nödvändiga för att övervaka flera anläggningselement i en telefonnätsektor (3), med integrering av ett gemensamt och oberoende gränssnitt av typen med anslutet nätanläggningselement (3), varvid övervakningen och styrningen av terminalerna (9) via styrcentraler (12) svarar mot varje nätanläggriingstyrenhet (3) för systemet (10).

2. Centraliserad drift- och underhållsstruktur, applicerad på en telefonanläggning, enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att förekomsten av ett parallellnät (65), sarnman- satt av ett provinsiellt skyddssystem (61), ett andra system vid en flerprovinsiell nivå (60) samt ett tredje system vid en nationell nivå (62), varvid nätet kopierar drift- och underhålls- systemet (57, 58 och 59) vid utförande av funktionerna för detta system vid dess tre operationsnivåer om en kommunikationsledning faller, varvid nämnda ledningar hopkopplar nämnda nivåer.

3. Centraliserad drift- och underhállsstuktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den integrerar tre olika typer av nät: X.25-nät, asynkrona nät samt IP-nät, varvid TCP/IP-protokollet (51) används för att kommunicera mellan olika drift- och styrsystem, varvid X.25-ledningarna (22) tillåter anslutning av den digitala kommunikationsanläggningen och utför de asynkrona kommunikationerna via en anslutning till den återstående telefonledningen, varvid två olika typer av protokoll används: AEOC-protokollet ((!), nivå 2 asynkront helduplexprotokoll för EOC (anslutning mellan sektoriella styrsystem och den rurala flerfunktionella anläggnings- P33350SE00/ LB .CHL 10 15 20 25 30 __ UH .. ma. 519 639 21 terminalen, huvudsakligen) och N2R-protokollet (48), nivå 2 asynkront halvduplexproto- koll, som används för att ansluta drift- och underhållssystemen till andra terminaler och rurala sektoriella styrsystem, som dessutom har vissa ledningar (45 och 46) med ytterligare audioanordningar.

4. Centraliserad drift- och underhállsstruktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den är ansluten till driftsystemet (64) hos signaleringsnätet nummer 7 via drift- och underhållssystemet (63) för transitnätet, som koncentrerar information från transitstationema.

5. Centraliserad drift- och underhållsstruktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den för en analog omkopplingsanläggning (23) har en generell övervakningsterrninal (33) samt en larmmot- tagningsterminal (31), vilka är olika, inbegripande dessutom en kanalkoncentratorterminal RS232 (35) samt annan avvikande terminal (32) för övervakning av rurala analoga statio- ner, eller stationer med smâ kapaciteter, och som, för överföringsanläggningen (7) har en larmrnottagningsterrninal (30) samt annan överföringsmätningstenninal (29) samt en terminal (54), som är oberoende av enheter försedda med datoriserat gränssnitt, varvid effektanläggningen (8) styrs av en dedicerad terminal (34), varvid olika externa anlägg- ningsövervakningsenheter (36, 37, 55) används även i denna struktur (2), innefattande optikfiberanläggnings- och övervakningsenheter (40, 41) hos den trådlösa anläggningen (6), som medelst X.25-ledningar (22) utför en anslutning av drift- och underhållssystemet (57) till digitala stationer (24), överföringsanläggningsstyrenhetens (7) anordningar (42) samt övervakningssystemen (38) hos den externa anläggningen (5), under det att anslutningen till sektoriella styrsystem (44) för den analoga omkopplingsanläggningen (23) och effektanlägg- ningen (8) samt den direkta anslutningen till de analoga stationsövervakningsanläggnings- terminalerna (33) utförs medelst kommunikationsprotokoll, som ej är standard.

6. Centraliserad drift- och underhállsstruktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att drift- och underhålls- systemet (57) består av en kommunikationskoncentratorutrustning (17), ett styrundersystem (11) samt flera styrcentraler (12), varvid de senare, enligt behoven, är lokala eller tjärrbe- lägna, varvid datorer (14) för lokala centraler (12) samt styrundersystem (11) är anslutna medelst ett lokalnät (16), under det att fiärrstyrcentralerna (20) använder X.25-ledningar (22), varvid denna struktur dessutom har bärbara tjärrterrninaler (19), som är försedda med P33350SE00/LB,CHL 10 15 20 25 30 519 639 22 modem för åtkomst till styrcentralen (12) via kommunikationskoncentratom (17), via ett kopplat telefonnät.

7. Centraliserad drift- och underhållsstruktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att den är försedd med en redundant styrning av olika anläggningselement, larmmottagningsterniinalerna (31) hos analoga stationer (23) samt övervakningsterminalerna (32) hos rurala omgivningsstationer, som är anslutna både till det sektoriella styrsystemet (44) och till ett reducerat sektoriellt styrsystem (43), varvid den analoga anläggningens (23) övervakningsterminaler (33) är anslutna både till ett sektoriellt styrsystem (44) samt till drift- och underhâllssystemet (57), direkt; varvid kanalkoncentratorns RS232 teminaler (35) är anslutna till ett reducerat sektoriellt styrsystem (43) med det egna drift- och underhâllssystemet (57); varvid de reducerade kanalkoncentratorterminalerna RS232 (52) är anslutna till det reducerade sektoriella styrsystemet (43), till effelctanläggningsövervakningsterrninalen (34) och till det egna drift- och underhâllssystemet (57); varvid överföringslarmterminalerna (30) är anslutna till överföringsanläggningens sektoriella styrsystem (42) samt till en effekanlägg- ningsövervakningsterminal (34); varvid den senare är ansluten både till ett reducerat sektoriellt styrsystem (42) samt till en kanalkoncentratorterminal (35) eller direkt till det egna drift- och underhâllssystemet (57).

8. Centraliserad drift- och underhållsstruktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att varje sektoriellt styrsystem (44) kan förena sig med andra sektoriella styrsystem (44), både på ett permanent sätt och på ett temporärt sätt, varvid både spontana larrn och meddelanden från de överva- kade enheterna returneras automatiskt.

9. Centraliserad drift- och underhållsstruktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e te c k n a d av att den innefattar audio- anordningar genom utnyttjandet av en fjärraudioterminal (18), både såsom ett kommunika- tionsmedium mellan anläggningsstyrsystemen och för att utföra testanrop för rurala stationer med liten kapacitet (25).

10. Centraliserad drift- och underhállstruktur, applicerbar på en telefonanläggning, enligt något av de föregående kraven, k ä n n e te c k n a d av att kanalkoncentratorter- minalen RS232 (35) är ansluten, mellan andra anläggningselement, till analoga stationer (27 och 28), i vilka ett modemiseringssystem (26) för elektromekaniska stationer är installerat, P3335OSE00!LB,CHL 519 639 23 varvid en digital funktionsegenskap främjas. P33350SEN/LECHL