SE519550C2 - Drivkrets samt förfarande för att driva en sådan drivkrets - Google Patents

Description

519 550 Detta inträffar när spänningen över nämnda LED är större än diodens tröskelvärde när ckni är förspänd i. framriktningen. kallad VF, är ungefär 1 till 2 V. Motståndet används för att begränsa strömmen. i kretsen.

Denna spänning, Strömbrytaren kan realiseras med exempelvis en bipolär transistor eller en fälteffekttransistor, FET.

En nackdel med den första typen av LED-drivkretsar är att nämnda LED erfordrar en miminiström i framriktningen för att avge ljus. Vidare förbrukar det strömbegränsande motståndet energi som går förlorad. Dessa nackdelar blir mer uttalade när spänningskällan är ett batteri, där maximispänningen är begränsad. och. den energi soul är lagrad. i batteriet är en knapp resurs. Om VF är 1,4 V och en bipolär transistor, där potentialen mellan kollektorn och emittern är 0,2 V när transistorn. är ledande, används soul en strömbrytare, måste spänningen i spänningskällan vara mer än 1,6 V (1,4 + 0,2). I detta fall är det inte möjligt att använda ett batteri som tillhandahåller en spänning om 1,5 V. Detta läge blir ännu värre om två eller flera LED är seriekopplade. Även om spänningskällan är Skall Detta är icke önskvärt, spänningen i tillräckligt hög för att nämnda LED kunna avge ljus, förslösas energi i motståndet. eftersom den i batteriet tillgängliga mängden energi är begränsad.

En första lösning på ovannämnda problem beskrivs i DE-A- 22 55 822. en bipolär transistor, Här beskrivs en drivkrets som innefattar en LED, som fungerar som en strömbrytare och Nämnda LED och LED är förbunden till kollektorn hos en bipolär transistor av n-typ. en spole förbunden till en spänningskälla. spolen är parallellkopplade. Anoden hos nämnda Den elektrod hos spänningskällan som har den næst positiva till katoden nämnda LED och den elektrod hos spänningskällan som har den potentialen, "pluspolen", är förbunden hos mest negativa potentialen, "minuspolen", är förbunden till den bipolära transistorns emitter. 310 15 20 25 30 519 550 Vid drift används transistorn som en strömbrytare som växelvis stängs och öppnas. Detta àstadkoms genom att mata en lämplig signal till transistorns bas. Under den period när strömbrytaren är stängd lagras energi i spolen. Därefter, när strömbrytaren öppnas, frisläpps den lagrade energin genom nämnda LED. Om spolens parametrar har valts på ett ändamålsenligt sätt når spänningen över nämnda LED i och nämnda LED avger ljus. att upprepa Det bör observeras att maximispänningen framriktningen tröskelvärdet VF Strömbrytaren stängs sedan igen för ovan beskrivna sekvens. över nämnda LED i framriktningen kan ha ett större nominellt värde än det nominella värdet för den spänning som till- handahálls av spänningskällan. att Det är därigenom möjligt att driva en LED genom använda en spänningskälla som tillhandahåller en spänning med ett mindre nominellt värde än tröskelvärdet VF för nämnda LED. Vidare innefattar denna lösning inte nàgot strömbegränsande motstånd, där energi förslösas.

En andra lösning på ovannämnda problem beskrivs i US-A- 3 944 854. en bipolär transistor som fungerar som en strömbrytare och en Här beskrivs en drivkrets som innefattar en LED, spole förbunden till en spänningskälla. I detta fall är nämnda. LED parallellkopplad. med strömbrytaren. Drivkretsens drift liknar följaktligen driften av den drivkrets som beskrivs ovan i DE-A-22 55 822.

En drivkrets för en elektroluminescerande lampa, EL-lampa, innefattande en omkopplingskrets och en spole beskrivs i US-A-5,3l3,l4l.

Drivkretsar för summer är välkända sedan tidigare.

Vid drift som periodiskt alternerar, En summer innefattar en spole och ett membran. matas en elektrisk potential, över spolen och ett magnetfält med en periodiskt växlande styrka ástadkoms i närheten av spolen. Membranet, som är fysiskt 10 15 20 25 30 519 550 anordnat angränsande till spolen, fås att vibrera på grund av dessa förändringar i styrka hos magnetfältet. Dessa vibrationer hos membranet alstrar en akustisk signal. En summers drift liknar följaktligen driften av en högtalare. innefattar en summerdrivkretsar summer, en Kända transistor, ett motstånd, en diod och en bipolär transistor av n-typ förbunden till en spänningskälla. En första elektrod hos nämnda summer är förbunden till en första elektrod hos Den andra elektroden hos kollektor. den mest motståndet och till diodens anod. förbunden till spänningskällan motståndet är transistorns Den elektrod hos som har positiva är förbunden till en andra elektrod katod. elektrod hos potentialen, "pluspolen", till har hos summern och diodens Den spänningskällan som den mest negativa potentialen "minuspolen", är förbunden till transistorns emitter.

Vid drift kan transistorn användas som en strömbrytare som växelvis stängs och öppnas. Detta åstadkoms genom att mata en lämplig signal till transistorns bas. En ström flyter genom summerns spole när transistorn är ledande och energi lagras i form av en ström spolen. Den lagrade energin frisläpps i genom dioden när transistorn inte är ledande. Strömmen genom Det beroende av summerns spole alstrar ett magnetfält omkring spolen. fysiska läget för membranet i summern är magnetfältets styrka. Eftersom magnetfältets styrka varierar periodiskt i form av en tidsfunktion beroende av transistorns omkoppling, vibrerar membranet och alstrar därvid en akustisk våg. Den akustiska vàgens frekvens är beroende av frekvensen på transistorns omkoppling. Andra typer av periodiska signaler såsom en sinuskurva kan naturligtvis också användas drift. att till fullo uppfinningens bakgrund beskrivs nu ett antal kretsar enligt för transistorns För förstå teknikens ståndpunkt.

En LED-drivkrets kan användas för att driva ett antal LED.

Den används ofta hos teknikens ståndpunkt när nämnda flertal 10 15 20 '25 30 LED är avsedda att alstra bakgrundsljus för exempelvis en flytande kristallskärm (LCD) eller tangenter på ett tangentbord. En typ av LED-drivkretsar i enlighet med teknikens ståndpunkt för ett flertal LED innefattar en konstant-strömgenerator och ett flertal LED förbundna till en spänningskälla. En grupp med LED kan vara seriekopplade eller parallellkopplade. Ett antal grupper med LED kan sedan vara seriekopplade eller parallellkopplade.

Ett antal spänningsomvandlare som använder en spole och en strömbrytare är kända sedan tidigare. omvandlare är att Detta En vanlig driftprincip laddas genom att växelvis för dessa spolen växelvis och urladdas med energi. àstadkoms stänga och öppna strömbrytaren.

Ett problem hos kända drivkretsar är att om mer än en av drivkretsarna realiseras i ett gemensamt system blir det totala utrymmet som erfordras av drivkretsarna på ett tryckt kretskort (PCB) drivkretsar stort. Detta problem blir desto mer akut, när flera realiseras i ett system som måste ha fysiskt små mått. Ett system som erfordrar sådana små mått är handburna system (exempelvis en cellulär telefon). kända drivkretsar när de Ett ytterligare problem hos realiseras i ett gemensamt PCB, åtminstone system är att monteringen av pà ett exempelvis av en tid det på varje drivkrets. komponenterna p1ocka-och- placera-maskin, tar den tar att sekventiellt. montera. alla. komponenterna Den tid det tar att montera en komponent på ett PCB motsvarar en. kostnad, eftersom en resurs, exempelvis en plocka-och- placera-maskin, är upptagen under den tid som krävs för komponentens montering.

Ett ytterligare problem hos kända drivkretsar när de realiseras i ett gemensamt system är att var och en av drivkretsarna erfordrar en separat styrsignal för att styra drivkretsens drift. Denna styrsignal alstras normalt av en 10 15 20 25 30 styrenhet, exempelvis en mikroprocessor. Varje styrsignal Hos många system är Detta upptar sedan en utport hos styrenheten. antalet utportar hos styrenheten en begränsad resurs. problem blir ännu mera akut när styrenheten måste passas in i såsom ett handburet en fysiskt liten tillämpning, system, eftersom varje utport upptar en viss minimiyta på nämnda PCB.

Sammanfattning ett att åstadkomma en drivkrets för att driva åtminstone två funktionsmedel, en LED, Det är syfte med uppfinningen såsom en summer, en spänningsomvandlare eller en EL-lampa, som, när realiserad, erfordrar en liten yta på ett PCB.

Det är ett ytterligare syfte med uppfinningen att åstad- komma en drivkrets för att driva åtminstone två funktions- medel, som, när komponenterna därpå är monterade på ett PCB, kräver liten tid av en resurs, exempelvis en plocka-och- placera-maskin, för komponenternas montering på nämnda PCB.

Det är ett ytterligare syfte med uppfinningen att åstad- komma en drivkrets för att driva ett antal funktionsmedel som styrs via ett litet antal styrsignallinjer. Det är ett syfte med uppfinningen att ha ett mindre antal styrsignallinjer än antalet funktionsmedel för att därigenom möjliggöra att ett litet antal utportar hos en styrenhet behöver användas med resultatet att utportarna och styrsignallinjerna erfordrar, vid realisering, en liten yta pá ett PCB. åstadkoms åstadkomma en Uppfinningens syfte att genom att drivkrets, för driva åtminstone två funktionsmedel, exempelvis en LED, en summer, en spänningsomvandlare eller en EL-lampa, med en spole, första och andra förbindningspunkter för förbindning till en spänningskälla, omkopplingsmedel, som när' i ett första tillstànd. göri att en elektrisk strön1 kan flyta från den första förbindningspunkten via spolen för att därigenom ladda spolen med energi och när i ett andra 10 15 20 25 30 tillstànd huvudsakligen förhindrar att en elektrisk ström flyter från den första förbindningspunkten till spolen. och åtminstone två funktionsmedel, vars funktioner aktiveras när energi urladdas från spolen till åtminstone två funktions- medel.

Uppfinningen åstadkommer också ett förfarande för att driva en drivkrets innefattande stegen för en första inställ- ning av omkopplingsmedel i dess första tillstånd så att en elektrisk ström kan flyta från den första förbindningspunkten och via spolen för att därigenom ladda spolen med energi och därefter sätta nämnda omkopplingsmedel i dess andra tillstànd så att energi kan lagras i spolen för att urladda nämnda funktionsmedel.

Denna konstruktion uppnår fördelen av att det utrymme pà ett PCB som krävs av två eller fler drivkretsar är mindre än när samma antal drivkretsar realiseras var för sig, eftersom ett mindre antal komponenter erfordras.

Vidare åstadkommer konstruktionen fördelen att, när komponenterna i drivkretsen för att driva åtminstone två funktionsmedel är monterade på ett PCB, erfordras mindre tid av en resurs, exempelvis en plocka-och-placera-maskin, för komponenternas montering på ett PCB, eftersom ett mindre antal komponenter behövs i förhållande till när samma antal drivkretsar realiseras var för sig.

Vidare åstadkommer konstruktionen fördelen att ett mindre att erfordras i för att styra samma antal drivkretsar när dessa realiseras var för antal signaler för styra drivkretsarna förhållande till det antal signaler som erfordras sig.

Det mindre erfordras på nämnda PCB är resultatet av det faktum att ett mindre antal komponenter utrymme som (spolar och strömbrytare) behövs för drivkretsen i enlighet = f . . . f '10 15 20 25 519 550 v. Hr- med uppfinningen i förhàllande till det antal komponenter som behövs för kända drivkretsar, när samma antal drivkretsar används. Vidare reduceras det erfordrade utrymmet pä nämnda PCB av det faktum att ett mindre antal styrsignallinjer mäste realiseras pà nämnda PCB. När dessa styrsignallinjer alstras av utportarna hos exempelvis en mikroprocessor reduceras det ett Det mindre erfordrade PCB-utrymmet ytterligare, eftersom mindre antal utportar~ mäste realiseras pà nämnda PCB. antal styrsignallinjer och eventuellt det antal utportar som erfordras är också resultatet av förfarandet för* att driva drivkretsen i enlighet med uppfinningen, där driften av mer än ett funktionsmedel kan styras av en styrsignal genom att ändra styrsignalens frekvens. _ 1 1 . _ Ovanstående och andra syften, egenskaper och fördelar hos uppfinningen förstås bättre vid läsning av följande detaljerade beskrivning tillsammans med ritningarna, där: Fig. 1 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets som använder en spole i enlighet med en tidigare känd teknik.

Fig. 2 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets som använder en spole enligt en andra tidigare känd teknik.

Fig. 3 visar ett kretsschema av en summerdrivkrets i enlighet med teknikens ståndpunkt.

LED-drivkrets i ett kretsschema av en enlighet med teknikens ståndpunkt.

Fig. 4 visar Fig. 5 visar en drivkrets av en nedkonverterande spànningsomvandlare i enlighet med teknikens ståndpunkt.

Fig. 6 visar ett kretsschema av en uppkonverterande spànningsomvandlare i enlighet med teknikens ståndpunkt. =1O 15 20 25 . ~ . ~ . .

Fig. 7 'visar ett kretsschema av' en. positiv-till-negativ spänningsomvandlare i enlighet med teknikens ståndpunkt.

Fig. 8 visar ett kretsschema av en LED och en summerdrivkrets i enlighet med en första utföringsform av uppfinningen.

Fig. 9 visar ett kretsschema av en LED och en summerkrets i enlighet med en andra utföringsform av uppfinningen.

Fig. 10 visar ett kretsschema av en LED och en andra summerdrivkrets i enlighet med en tredje utföringsform av uppfinningen.

Fig. 11 visar ett kretsschema av en LED och en summerdrivkrets i enlighet med en fjärde utföringsform av uppfinningen.

Fig. 12 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets och en positiv' nedkonverterande spänningsomvandlare i enlighet med en femte utföringsform av uppfinningen.

Fig. 13 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets och en positiv-till-negativ spänningsomvandlare i enlighet med en sjätte utföringsform av uppfinningen.

Fig. 14 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets och en positiv' uppkonverterande spänningsomvandlare i enlighet med en sjunde utföringsform av uppfinningen.

Fig. 15 visar ett signalschema av driftegenskaperna hos en LED och summerdrivkrets i enlighet med en åttonde utförings- form av uppfinningen.

Fig. 16 visar ett kretsschema av en EL-lampa och summer- drivkrets i enlighet med en nionde utföringsform av uppfinn- ingen.

U. __»- 10 15 20 25 30 519 550 10 n. n» J. 3] 1 . _ ï. . É Hos följande beskrivning, i syfte att vara beskrivande och inte begränsande, framställs specifika detaljer, såsom specifika kretsar, kretskomponenter, förfaranden osv. i syfte att tillhandahålla en genomgående förståelse av uppfinningen.

Emellertid fackman inom omrâdet lätt att pà avviker frán dessa specifika detaljer. inser en uppfinningen kan tillämpas andra utföringsformer som I andra fall utesluts detaljerade beskrivningar zur kända förfaranden, att anordningar och kretsar för inte försvåra beskrivningen av uppfinningen med onödiga detaljer.

Fig. 1 visar en första LED-drivkrets 100 i enlighet med en teknik LED 120, förbunden till 150 första innefattar 130 Spänningskällan första» tidigare 140 150. elektrod för den starkaste positiva potentialen, SOm En en strömbrytare och en spole en spänningskälla har en "pluspol", och en andra elektrod för den starkaste negativa potentialen, "minuspol". Spänningskällan 150 kan innefatta en eller ett antal battericeller eller innefatta andra medel som är kända för en fackman inom området. Nämnda LED 120 och spolen 130 är parallellkopplade. Anoden hos nämnda LED 120 är förbunden till en första elektrod hos en strömbrytare 140. Den elektrod hos spänningskällan. 150 med. den xnest positiva. potentialen, "pluspolen", är förbunden till katoden hos nämnda LED 120 och den elektrod hos spänningskällan 150 som har den starkaste "minuspolen", är förbunden till negativa potentialen, en andra elektrod hos strömbrytaren 140.

Vid. drift stängs och öppnas strömbrytaren 140 växelvis. 140 när strömbrytaren 140 öppnas, Under den period när strömbrytaren är stängd lagras energi i spolen 130. Därefter, frisläpps den lagrade energin via nämnda LED 120. 130 pà sätt spänningen över nämnda LED 120 i framriktningen tröskelvärdet Om spolens parametrar har valts lämpligt när maximi- VF för nämnda LED och nämnda LED 120 avger ljus. Strömbrytaren .Ü ...- *10 15 20 25 30 35 .H- v» ll 140 stängs sedan på nytt för att upprepa den ovan beskrivna sekvensen. Det bör observeras att tröskelvärdet för nämnda LED 120 kan ha ett större nominellt värde än det nominella värdet för den spänning som tillhandahålls av spänningskällan 150. att LED med en spänningskålla spänning ett Det är därmed möjligt driva en som matar en som har läge nominellt värde än tröskelvärdet VF för' nämnda LED. Vidare innefattar denna lösning inte något strömbegränsande Emellertid ibland ett motstånd för att begränsa nivån hos strömspikarna motstånd, där energi går förlorad. införlivas från spänningskällan 150.

Fig. 2 visar en andra tidigare känd LED-drivkrets 200 som innefattar en LED 220, förbunden till en spänningskälla 250. en strömbrytare 240 och en spole 230 Anoden hos nämnda LED 220 är förbunden till en första elektrod hos strömbrytaren 240 och en första elektrod hos spolen 230. Elektroden hos 250 är förbunden till en andra elektrod hos spolen spänningskällan med den mest positiva potentialen, "pluspolen", 230 negativa potentialen, och elektroden hos spänningskällan 250 med den mest "minuspolen", är förbunden till en andra elektrod hos strömbrytaren 240 och till katoden hos nämnda LED 220.

Vid drift Under den period när stängs och öppnas strömbrytaren 240 växelvis. strömbrytaren 240 är stängd lagras energi i spolen 230. Sedan, när strömbrytaren 240 öppnas, frisläpps den lagrade energin via nämnda LED 220. Om spolens 230 parametrar har valts på lämpligt sätt när spänningen över nämnda LED 220 i framriktningen tröskelvärdet VF och nämnda Strömbrytaren 240 stängs sedan på nytt Det bör 220 i än det tillhandahålls av Det är följaktligen möjligt att driva en LED 220 avger ljus. att upprepa att sekvensen.

LED för den ovan beskrivna observeras maximispänningen över nämnda framriktningen kan ha ett större nominellt värde nominella värdet för den spänning som spänningskällan 250.

LED med en spänningskälla som tillhandahåller en spänning som 10 15 20 25 30 519 550 12 har ett lägre nominellt värde än tröskelvärdet VF för nämnda LED. Vidare innefattar denna lösning inget strömbegränsande motstånd. där energi förslösas. Emellertid. kan ett motstånd ibland från spänningskällan 250. införlivas för att begränsa nivån på strömspikarna 3 visar ett kretsschema för en känd summerdrivkrets 330, en diod 370 och en bipolär Fig. 300 transistor 380, innefattar en summer 360 med en ett motstånd 390, som spole en transistor 380 av n-typ förbunden till en spänningskälla 350.

En första elektrod hos summern 360 är förbunden till en första elektrod hos motståndet 390 och till anoden hos dioden 370. Den andra elektroden hos motståndet 390 är förbunden till 380 kollektor. elektrod spänningskällan 350 son1 har" den lnest positiva potentialen, transistorns Den hos "pluspolen", är förbunden till en andra elektrod hos summern 360 till 370 katod. elektrod spänningskällan 350 soul har den mest negativa potentialen, och diodens Den hos "minuspol", är förbunden till transistorns 380 emitter.

Vid drift kan transistorn 380 användas som en strömbrytare soul växelvis stängs och öppnas. Detta åstadkoms genonl att mata en lämplig signal till transistorns 380 bas. Exempelvis är en elektrisk potential Vmuz, som varierar i enlighet med en förbunden till transistorns En fyrkantsvàg eller en sinusvàg, 380 bas via ett flyter genom summerns 360 spole 330 när transistorn 380 är strömbegränsande motstånd 391. ström ledande och energi lagras i spolen 330. Den lagrade energin frisläpps i form av en ström via dioden 370 när transistorn 380 inte är ledande. Strömmen genom summerns 360 spole 330 alstrar ett magnetfält omkring spolen. Det fysiska läget för 360 Eftersom magnetfältets styrka varierar membranet (ej visat) i summern är beroende av magnetfältets styrka. periodiskt som en tidsfunktion beroende på transistorns 380 omkoppling, vibrerar membranet och alstrar därmed en akustisk våg. Den akustiska vägens frekvens är beroende av frekvensen h; ..- 10 15 20 25 30 pá transistorns omkoppling. Andra typer av periodiska signaler kan också användas för att driva transistorn.

Fig. 4 visar ett kretsschema av en känd LED-drivkrets 400 för ett flertal LED som innefattar en konstant-strömgenerator ett flertal LED 420 - 427 till en Tre LED 420 - och förbundna spänningskälla 450. 422 i en första grupp är parallellkopplade genom att deras anoder har hopkopplats och Fem LED 423 - grupp är också parallellkopplade genom att deras anoder har deras katoder har hopkopplats. 427 i en andra kopplats ihop och. deras katoder har' kopplats ihop. De två grupperna med LED är seriekopplade genom att katoderna hos de tre LED i den första gruppen har kopplats ihop med anoderna hos de fem LED i den andra gruppen. Det bör observeras att den första och andra gruppen med LED kan innefatta ett godtyckligt antal LED och att antalet grupper' kan. vara en eller större än två. Nämnda flertal LED är förbundna till en strömgenerator som innefattar en bipolär transistor 480 av n- typ, tre motstånd 490, 491, 492 och tvâ dioder 470, 471.

Katoderna. hos de fen: LED i. den. andra. gruppen. är förbundna till kollektor. 480 förbunden till en första elektrod hos ett första motstánd 490. Transistorns 480 bas är förbunden till en anod hos en första diod 470, 491 och en första elektrod hos ett tredje motstånd 492. första diodens 470 katod är förbunden till en andra diods 471 transistorns Transistorns emitter är en första elektrod hos ett andra motstånd Den anod. Den andra diodens 471 katod, det första motstàndets 490 andra elektrod och det andra motstàndets 491 andra elektrod till elektrod soul har den Inest negativa potentialen, är sammanfogade och förbundna den hos spänningskällan. 450 "minuspolen". Den elektrod. hos spänningskällan 450 soul var den mest positiva potentialen, "pluspolen", är förbunden till anoderna hos den första gruppen med tre LED. Generatorn av konstant strön\ matas genonx att en elektrisk potential Vmm anbringas till det tredje motstàndets 492 andra elektrod. 10 15 20 25 30 35 519 550 14 Vid drift, till strömgeneratorn, när en tillräckligt hög' potential Vmm matas blir potentialen vid transistorns 480 bas lika med tröskelvärdet för de första och andra dioderna 470, 471 (normalt 2 x 0,7 V = 1,4 V). mer eller mindre fix och potentialen mellan transistorns 480 (normalt 0,7 V) är potentialen (1,4 V - 0,7 V = 0,7 V).

Kollektor-till-emitter-strömmen. kan följaktligen fastställas Eftersom potentialen är bas och emitter också är fix över det första motståndet 490 fix genom att välja värdet för det första motståndet 490. Denna ström är oberoende av lasten på transistorns 480 kollektor.

Detta arrangemang fungerar följaktligen som en konstant- strömgenerator.

LED 420 - 427. tillräckligt hög och spänningen över varje LED 420 - Strömmen flyter sedan genom. nämnda flertal Oul potentialen hos spänningskällan 450 är 427 följaktligen är större än tröskelvärdet VF för dioden avger nämnda flertal LED ljus. Eftersom det antal LED som används i den första gruppen och den. andra gruppen, med LED inte är detsamma är strömmen genom var och en av de tre LED 420 - 422 större än strömmen genom var och en av de fem LED 423 - 427.

Nämnda tre LED i den första gruppen med LED 420 - 422 avger följaktligen mer ljus än nämnda fem LED i den andra gruppen med LED 423 - 427. till strömgeneratorn är tillräckligt låg (exempelvis noll volt) När den potential som matas flyter ingen kollektor-emitter-ström genom transistorn 480 och nämnda flertal LED avger inget ljus. känd kallad andra ett kretsschema spänningsomvandlare Fig. 5 visar nedkonverterande "buck"). strömbrytare 540, aV 500 första en positiv (även en innefattar och 541, Kretsen är förbunden till en spänningskälla 550. Den elektrod 550 är förbunden till en första elektrod KIGCSSH en en en spole 530 och en kondensator 510. hos spänningskällan som har den mest positiva potentialen, "pluspol", hos den första strömbrytaren 540. Den andra elektroden hos den första strömbrytaren 540 är förbunden till en första elektrod hos spolen 530 och en första elektrod hos den andra strömbrytaren 541. Den andra elektroden hos spolen 530 är 10 15 20 25 30 519 550 15 förbunden till en första elektrod hos kondensatorn 510 och till en första elektrod hos lasten 590 för den nedkonverterande spänningsomvandlaren. Elektroden hos spänningskällan 550 med den mest negativa potentialen, "minuspol", är förbunden till den, andra strömbrytarens 541 andra elektrod, kondensatorns 510 andra elektrod och till den lasten 599 för den nedkonverterande andra elektroden hos spänningsomvandlaren 500. stängd och den andra Den första strömbrytaren 540 är strömbrytaren 541 är öppen. under' en första tidsperiod. En ström flyter fràn spänningskállan 550 och genom spolen 530.

Energi lagras därmed i spolen 530. Under en andra tidsperiod är den första strömbrytaren 540 öppen och den andra ström- brytaren 541 är stängd. Den energi som är lagrad i spolen 530 urladdas till kondensatorn 510 och lasten 599. Genom att växelvis upprepa den första och den andra perioden med en förbestämd. arbetscykel blir utspänningen, dvs. utspänningen (och lasten 599) inspänningen en positiv spänning 550. över kondensatorn 510 som är lägre än från spänningskällan Kondensatorn 510 reducerar mängden rippel i utspänningen.

En negativ nedkonverterande spänningsomvandlare, som också kallas en negativ buckkrets, omvandlar en negativ inspänning till en negativ utspänning som har en lägre negativ spänning än inspänningen. Detta ástadkoms genom att använda samma typ av krets som den positiva nedkonverterande spänningsomvandlaren, men med lämpliga förändringar hos polariteterna för kretsens potentialer.

Det bör observeras att den första strömbrytaren 540 och/eller" den andra strömbrytaren 541 kan realiseras genom att använda bipolära transistorer eller ett flertal FET. Den I fallet spänningsomvandlare är andra strömbrytaren 541 kan ersättas med en diod. med en positiv nedkonverterande diodens katod och anod förbundna vid punkter, där de första respektive andra elektroderna hos den andra strömbrytaren 541 10 15 20 25 30 519 550 16 är förbundna. Diodens riktning är den motsatta i fallet med en negativ nedkonverterande spänningsomvandlare.

Fig. 6 visar ett kretsschema av en känd positiv uppkonverterande spänningsomvandlare 600 (även kallad en "boost"). Kretsen innefattar en första och en andra strömbrytare 640, 641, Kretsen är förbunden till en spänningskälla 650. en spole 630 och en kondensator 610.

Elektroden hos spänningskällan 650 med. den lnest positiva. potentialen, "pluspol", är förbunden till en första elektrod hos spolen 630. Den andra elektroden hos spolen 630 är förbunden till en den första första elektrod. hos strömbrytaren 640 och den första elektroden hos den andra strömbrytaren 641. Den andra strömbrytarens 641 andra elektrod är förbunden till en första elektrod hos kondensatorn 610 och till en första elektrod hos lasten 699 hos den uppkonverterande spänningsomvandlaren 600.

Elektroden hos spänningskällan 650 med den mest negativa till kondensatorns den första 610 andra lasten 699 hos den "minuspol", är förbunden 640 andra elektrod, elektrod och den andra elektroden hos potentialen, strömbrytarens uppkonverterande spänningsomvandlaren 600.

Den första strömbrytaren 640 är stängd och den andra strömbrytaren. 641 är öppen under en första tidsperiod. En ström flyter fràn spänningskällan 650 och genom spolen 630.

Därmed lagras energi i spolen 630. 640 Den energi Under en andra tidsperiod är den första strömbrytaren öppen och den andra strömbrytaren 641 är till kondensatorn 610 och lasten 699. stängd. som är lagrad i spolen 630 frigörs Genom att upprepa driften under den första perioden och den andra perioden med en förbestämd arbetscykel blir utspänningen, dvs. utspänningen över kondensatorn 610 (och lasten 699) en positiv spänning som är högre än inspänningen fràn spänningskällan 650. Kondensatorn 610 reducerar mängden rippel i utspänningen. 10 15 20 25 30 35 519 550 17 En negativ uppkonverterande spänningsomvandlare, även kallad en negativ förstärkarkrets, omvandlar en negativ inspänning till en negativ utspänning som har en större negativ spänning än inspänningen. Detta àstadkoms genom att använda samma typ av krets som hos den positiva uppkonverterande spänningsomvandlaren men med lämpliga förändringar beträffande potentialernas polariteter i kretsen.

Det bör observeras att den första strömbrytaren 640 och den andra strömbrytaren 641 kan realiseras genom att använda ett flertal FET. andra strömbrytaren 641 kan ersättas med en diod. I fallet med en positiv uppkonverterande spänningsomvandlare är diodens katod bipolära transistorer eller Den och anod förbundna vid punkter där de första respektive andra elektroderna för den andra strömbrytaren 641 är förbundna.

Diodens riktning är den motsatta i fallet med en negativ uppkonverterande spänningsomvandlare.

Fig. 7 visar ett kretsschema av en känd positiv-till- negativ spänningsomvandlare 700 (även kallad en "buck- boost"). Kretsen innefattar en första och en andra strömbrytare 740, 741, Kretsen är förbunden till en spänningskälla 750. Den elektrod 750 är förbunden till en första elektrod en spole 730 och en kondensator 710. hos spänningskällan som har den mest positiva potentialen, "pluspol", hos den första strömbrytaren 740. En andra elektrod hos den första strömbrytaren 740 är förbunden till en första elektrod hos den andra strömbrytaren 741 och en första elektrod hos spolen 730. En andra elektrod hos den andra strömbrytaren 741 är förbunden till en första elektrod hos kondensatorn 710 och till en första elektrod hos lasten 799 hos positiv-till- negativ spänningsomvandlaren 700. Den elektrod hos spännings- källan 750 som har den mest negativa potentialen, "minuspol", är förbunden till spolens 730 andra elektrod, kondensatorns 710 andra elektrod och den andra elektroden hos lasten 790 hos positiv-till-negativ spänningsomvandlaren 700. 710 15 20 25 30 519 550 18 Den första strömbrytaren 740 är stängd och den andra strömbrytaren. 741 är öppen under en första tidsperiod. En ström flyter frän spänningskällan 750 och genom spolen 730.

Därmed lagras energi i spolen 730. Under en andra tidsperiod är den första strömbrytaren 740 och den andra strömbrytaren 741 stängd. till kondensatorn 710 Den energi som är lagrad i spolen 730 urladdas 799. upprepa operationen under den första perioden och den andra perioden blir utspänningen, 710 (och 799) en vars nominella spänning är antingen högre och lasten Genom att med en förbestämd arbetscykel dvs. utspänningen över kondensatorn lasten negativ spänning, eller lägre än den nominella spänningen för inspänningen fràn 750. 710 rippel i utspänningen. spänningskällan Kondensatorn reducerar mängden En negativ-till-positiv spänningsomvandlare, även kallad en negativ buck-boost-krets, omvandlar en negativ inspänning till en positiv utspänning som har en högre eller lägre spänning än den nominella hos nominell spänningen inspänningen. Detta àstadkoms genom att använda samma typ av krets sonx positiv-till-negativ' spänningsomvandlaren. men :ned lämpliga förändringar beträffande polariteterna hos kretsens potentialer.

Det bör observeras att den första strömbrytaren 740 och den andra strömbrytaren 741 kan realiseras genom att använda ett flertal FET. strömbrytaren 741 kan ersättas med en diod. I fallet med en bipolära transistorer eller Den andra positiv-till-negativ spänningsomvandlare är diodens katod och anod förbundna vid punkter, där de första respektive andra elektroderna hos strömbrytaren 741 är förbundna. Diodens riktning är den motsatta i fallet med en negativ-till-positiv spänningsomvandlare.

Fig. 8 visar ett kretsschema av en LED och summerdrivkrets 1000 i enlighet med en första utföringsform av uppfinningen.

Drivkretsen innefattar en spänningskälla 1050 förbunden till >lO 15 20 25 30 35 519 550 19 första och andra förbindningspunkter (ej visade), en summer 1060, en strömbrytaren 1040 och fyra LED 1020 - 1023. Summern 1060 innefattar en spole 1030, såsom beskrivits ovan. En första elektrod hos spolen 1030 är förbunden till den elektrod hos spänningskällan 1050 som har den mest positiva potentialen, "pluspol", en andra elektrod hos spolen 1030 är förbunden till en första elektrod hos strömbrytaren 1040 och till anoderna. hos nämnda. första och tredje LED 1020, 1022. 1022 är andra Katoderna hos nämnda första och tredje LED 1020, respektive förbundna till fjärde LED 102, 1023.

LED 1021, 1023 och en andra elektrod hos strömbrytaren 1040 anoderna hos nämnda och Katoderna hos nämnda andra och fjärde är förbundna till elektroden hos spänningskällan 1050 med den mest negativa potentialen, "minuspolen".

Vid drift stängs och öppnas strömbrytaren 1040 växelvis.

Under den första perioden, när strömbrytaren 1040 är stängd, lagras energi i spolen 1030. Sedan, när strömbrytaren 1040 är öppen, frisläpps den lagrade energin genom nämnda LED 1020 - 1023. valts pà lämpligt sätt, 1023 i nämnda flertal LED avger ljus.

Om parametrarna för spolen 1030 hos summern 1060 har när spänningen över nämnda LED 1020 - framriktningen tröskelvärdet VF för varje LED och Strömbrytaren 1040 sedan för att upprepa den ovan beskrivna sekvensen. stängs Det bör observeras att maximispänningen över nämnda flertal LED i framriktningen kan ha ett större nominellt värde än det nominella värdet för den spänning som tillhandahålls av spänningskällan 1050. Stängningen och öppningen av ström- brytaren 1040 alstrar följaktligen ett magnetfält omkring spolen 1030 hos summern 1060. Därmed alstras en akustisk vág av ett membran (ej visat) i summern 1060, enligt ovanstående beskrivning. Denna akustiska vägs frekvens är beroende av frekvensen för stängningen och öppningen av strömbrytaren 1040, dvs. den frekvens vid vilken strömbrytaren 1040 drivs.

Fig. 9 visar ett kretsschema av en LED och en summerdrivkrets 1100 i enlighet med en andra utföringsform av 10 15 20 25 30 u: «-= uppfinningen. Drivkretsen innefattar en spänningskälla 1150 förbunden till första och andra förbindningspunkter (ej visade), en summer 1160, en strömbrytare 1140 och fyra LED 1120 - 1123. ovanstående beskrivning. En första elektrod hos strömbrytaren 1140 är förbunden, till elektroden. hos med den Summern 1160 innefattar en spole 1130, enligt spänningskällan 1150 mest positiva potentialen, "pluspol". En andra elektrod hos strömbrytaren 1140 är förbunden till en första elektrod hos spolen 1130 och till katoderna hos de första och andra LED 1120, 1122.

LED 1120, 1122 är respektive förbundna till katoderna hos 1123.

Anoderna hos nämnda första och tredje nämnda andra och fjärde LED 1121, Anoderna hos nämnda andra och fjärde LED 1121, spolen 1130 är förbundna till elektroden hos spänningskällan 1123 och en andra elektrod hos 1150 med den mest negativa potentialen, "minuspolen".

Vid drift stängs och öppnas strömbrytaren 1140 växelvis.

Under den period när strömbrytaren 1140 är stängd lagras energi i spolen 1130. Därefter, när strömbrytaren 1140 öppnas, frisläpps den lagrade energin. genonx nämnda flertal LED 1120- 1123. Om parametrarna för spolen 1130 hos summern 1160 har valts pà lämpligt sätt, når spänningen över nämnda flertal LED 1120 varje LED och. nämnda flertal LED avger ljus. - 1123 i framriktningen tröskelvärdet VF för Strömbrytaren 1140 stängs sedan på nytt för att upprepa den ovan beskrivna sekvensen. Det bör observeras att maximispänningen över nämnda LED i framriktningen kan ha ett större nominellt värde än det nominella värdet för den spänning som tillhandahålls av spänningskällan 1150. Stängningen och öppningen av ström- brytaren 1140 alstrar också ett magnetfält omkring 1130 hos summern 1160. av ett membran spolen Följaktligen alstras en akustisk våg (ej visat) i summern 1160, enligt ovanstående beskrivning. Denna akustiska vågs frekvens är beroende av den frekvens med vilken strömbrytaren 1140 stängs och öppnas, dvs. den frekvens vid vilken strömbrytaren 1140 drivs. 10 15 20 25 30 35 519 550 21 . . . Q . ~ - Fig. 10 visar ett kretsschema av en LED och summer- drivkrets 1200 i enlighet med en tredje utföringsform av uppfinningen. Drivkretsen innefattar en spänningskälla 1250 förbunden till första och andra förbindningspunkter (ej visade), en summer 1260, en första bipolär transistor 1280 av n-typ, en andra bipolär transistor 1281 av n-typ, tre motstånd 1290, 1291, 1292, och fyra LED 1220 - 1223. Summern 1260 innefattar en spole 1230 enligt ovanstående beskrivning.

Den andra transistorns kollektor är förbunden till elektroden hos spänningskällan 1250 med den mest positiva potentialen, "pluspol". En första elektrod hos spolen 1230 är förbunden till den andra transistorns 1281 emitter. En andra elektrod hos spolen 1230 är förbunden till en första elektrod hos ett 1290. elektrod hos det motståndet 1290 är förbunden till den första transistorns 1280 kollektor och till anoderna hos de första och tredje LED 1220, 1222. Katoderna hos de första och tredje LED 1220, 1222 är respektive förbundna till anoderna hos nämnda andra och fjärde LED 1221, 1223.

LED 1221, 1223 och emittern hos den första transistorn 1280 är förbundna till elektroden. hos den andra spänningskällan första motstånd En andra första Katoderna hos nämnda andra och fjärde 1250 med den mest negativa potentialen, "minuspol". En första elektrod hos nämnda andra och tredje motstånd 1291 respektive 1292 är förbundna till basen hos nämnda första och andra transistor 1280 respektive 1281. En andra elektrod hos det andra motståndet 1291 är förbunden till en signal betecknad Vmmzufid och en andra elektrod hos det tredje motståndet 1292 är förbunden till en signal betecknad Vmf.

Vid drift tillhandahåller spänningskällan. 1250, som kan vara två seriekopplade NiMH-battericeller, en spänning om + 2,4 V. En konstant spänning om + 1,6 V matas till signalen betecknad. med Vnf. Den andra transistorn 1281, det tredje motståndet 1292 tillsammans med signalen. betecknad. med 'Vmf fungerar som en konstant-spänningsgenerator och stabiliserar följaktligen spänningen. på emitterelektroden. hos den andra transistorn 1281. Den första transistorn 1280 fås sedan att 10 15 20 25 30 35 519 550 22 växelvis vara ledande och icke-ledande mellan kollektorn och emittern. Detta àstadkoms genom att mata en fyrkantsvág med lämplig spänningsvängning i. fonn av signalen betecknad ned Wwmfifid pà det andra motstàndets 1291 andra elektrod. Under 1280 är när när den första transistorn 1230. icke-ledande, den period, ledande, lagras energi i spolen Därefter, den första 1280 energin genonn nämnda LED 1220 - transistorn är frisläpps den 1223. spolen 1230 hos summern 1260 har valts pà lämpligt sätt, 1223 i för varje LED och nämnda flertal LED lagrade Om parametrarna för när spänningen över nämnda LED 1220 - framriktningen tröskelspänningen Xßef avger ljus. Den första transistorn 1280 blir sedan pá nytt ledande för att upprepa ovannämnda cykel. Det bör observeras att maximispänningen över nämnda flertal LED i framriktningen har ett större nominellt värde än det nominella värdet för tillhandahålls 250.

Tillstàndsförändringen hos den första transistorn 1280 mellan den spänning som av spänningskällan ledande och icke-ledande tillstånd alstrar ett magnetfält omkring spolen 1230 hos summern 1260. Därmed alstras en akustisk väg av ett membran (ej visat) i summern 1260, enligt ovanstående beskrivning. Frekvensen för denna akustiska våg är beroende av omkopplingsfrekvensen hos den första transistorn 1280, dvs. frekvensen för den signal som natas till signalen betecknad med Vßnzflßd. kretsschema av ett en LED enlighet med en fjärde utföringsform 11 visar och summerdrivkrets 1300 i Fig. av uppfinningen. Drivkretsen innefattar en spänningskälla 1350 förbunden till första och andra förbindningspunkter (ej visade), en summer 1360, en första bipolär transistor 1380 av n-typ, en andra bipolär transistor 1381 av n-typ, tre motstånd 1390, 1391, 1392, och fyra LED 1320 - 1323. Summern 1360 innefattar en spole 1330 enligt ovanstående beskrivning.

Den andra transistorns kollektor är förbunden till elektroden hos spänningskällan 1350 med den mest positiva potentialen, "pluspolen". En första elektrod hos spolen 1330 är förbunden till den andra transistorns 1381 emitter och till katoderna = . ~ » - 1 v =1O 15 20 25 30 35 519 550 23 hos nämnda första och tredje LED 1320, 1322. Anoderna hos LED 1320, 1322 förbundna till katoderna hos nämnda andra och fjärde LED 1321, 1323. till en första elektrod hos ett första motstånd 1390 och till anoderna hos nämnda andra och fjärde LED 1321, 1323. elektrod hos det första motståndet 1390 är förbunden till den 1380 kollektor transistorns 1380 emitter är förbunden till elektroden hos 1350 En första elektrod, hos nämnda andra respektive 1392, respektive andra transistor 1380, nämnda första och tredje är respektive En andra elektrod hos spolen 1330 är förbunden En andra första transistorns och den första spänningskällan med den mest negativa potentialen "minuspol". tredje motstånd 1391, förbundna till basen hos 1381. En andra elektrod hos det andra motståndet 1391 är förbunden är nämnda första till en signal betecknad med Vguzflfid och en andra elektrod hos det 1392 till betecknad med Vnf. tredje motståndet är förbunden en signal soul kan vara två En Vid drift matar spänningskällan 1350, seriekopplade NiMh-battericeller, en spänning om + 2,4 V. konstant spänning av + 1,6 V nmtas till signalen betecknad Den andra transistorn 1381, med Vnf. det tredje motståndet 1392 tillsammans med signalen betecknad med Vnf fungerar som och stabiliserar därmed en konstant-spänningsgenerator spänningen på emitterelektroden hos den andra transistorn 1381. ledande Detta åstadkoms genom att mata en fyrkantvågsignal med en Den första transistorn 1380 fås att växelvis vara och icke-ledande mellan kollektorn och emittern. lämplig spänningssvängning i form av signalen betecknad med Vmwsflßd på den andra elektroden hos det andra motståndet 1391.

Under den period när den första transistorn 1380 är ledande lagras energi i spolen 1330. Sedan, när den första transistorn 1380 är icke-ledande, frisläpps den lagrade energin. genonx nämnda LED 1320 - 1323. Onl parametrarna för spolen 1330 i summern 1360 har valts på lämpligt sätt när nämnda LED 1320 - 1323 i tröskelvärdet VF för varje LED och nämnda flertal LED avger spänningen över framriktningen 10 15 20 25 30 519 550 24 H; m. ljus. Den första transistorn 1380 blir sedan på nytt ledande för att upprepa den ovan beskrivna sekvensen. Det bör obser- veras att maximispänningen över nämnda flertal LED :L fram- riktningen kan ha ett större nominellt värde än det nominella värdet för den spänning som tillhandahålls av spänningskällan 1350. nællan ledande och icke-ledande alstrar även ett magnetfält Tillståndsförändringen hos den första transistorn 1380 omkring spolen 1330 i summern 1360. En akustisk våg alstras (ej Denna akustiska vágs därmed av ett membran visat) i summern 1360, enligt ovanstående beskrivning. frekvens år beroende av omkopplingsfrekvensen för den första transistorn 1380, betecknad med Vmuzflßd. dvs. frekvensen på den signal som matas till signalen Med» hänvisning till ovan beskrivna tredje och fjärde utföringsformer kan generatorerna av konstant spänning ute- slutas. Fördelen med att ha generatorer av konstant spänning i kretsarna är att det ljud son\ alstras av nämnda flertal summers blir oberoende av de spänningar som tillhandahålls av spänningskällorna. Den spänning som exempelvis tillhandahålls av ett NiMH-batteri är exempelvis beroende av den mängd energi som är lagrad i batteriet. I stället för att använda en konstant-spänningsgenerator kan den spänning som tillhandahålls av spänningskällan.rnätas, och. denna informa- tion kan användas för att pulsbreddmodulera signalerna betecknade Vgmzflßd för att därigenonx kompensera för varia- tioner hos den tillförda spänningen. Vidare inser en fackman inom området att spänningskällorna 1250, 1350 kan väljas för att mata en spänning som skiljer sig fràn den spänning som används hos Potentialen hos utföringsformerna. signalerna betecknade med Vnü kan också väljas på annat sätt.

I fallet med den tredje utföringsformen bör det observeras att den spänning som tillhandahålls av spänningskällan 1250 och antalet seriekopplade LED företrädesvis väljs så att, när den första transistorn 1280 är icke-ledande och efter att 10 15 20 25 30 35 519 550 25 spolen 1230 har urladdats, flyter nästan ingen ström alls genom nämnda flertal LED fràn spänningskällan 1250.

Med hänvisning till de första, andra, tredje och fjärde utföringsformerna enligt beskrivningen ovan inser en fackman att akustiska vågen hos summern 1060, den 1360 också i frekvenserna för 1260, eller 1160, inom området frekvensen viss utsträckning kan vara beroende av förhållandet nællan den tidsperiod som strömbrytaren 1040, 1140 är stängd och den tidsperiod den är öppen, alternativt, den tidsperiod som den första transistorn 1280, 1380 är ledande och den tidsperiod den. är icke-ledande. 1040, 1380 frekvens för en akustisk våg 1160, 1260, hörbara omrâdet, kan nämnda flertal LED 1020 - 1123, 1220 - 1223, 1320 - soul en hörbar akustisk vàg alstras i 1260, 1360. (Det hörbara intervallet definieras 20-20.000 Hz.) att (exempelvis 40.000 Hz) 1140, motsvarar en frekvens för en akustisk väg (exempelvis 40.000 Hz) 1160, 1260, 1360, tur finns i ett icke-hörbart omrâde hos nämnda flertal 1020 - 1023, 1120 - 1123, 1220 - 1223, 1320 - 1323, fàs att avge ljus samtidigt som ingen hörbar akustisk 1160, 1260, 1360. att de flesta summers alstrar en akustisk väg endast vid Genom att välja en driftfrekvens för 1140 (exempelvis 500 Hz), strömbrytaren alternativt för den första transistorn 1280, som motsvarar en (exempelvis 500 Hz), som alstras 1360 som i sin tur finns i det 1023, 1120 - 1323 fås att avge ljus samtidigt 1160, ibland som av summern 1060, summern 1060, Omvänt, genom välja en frekvens för driften av strömbrytaren 1040, den första transistorn 1280, 1380 alternativt, som sin LED som alstrats av summern 1060, som i som kan våg alstras i summern 1060, Det bör observeras frekvenser under 10.000 Hz. Den frekvens vid vilken summern inte alstrar en akustisk vág kan följaktligen användas när 1140 förblir den summern bör vara tyst. När strömbrytaren 1040, ständigt öppen eller stängd, alternativt när första transistorn 1280, 1380 fås att vara ständigt icke-ledande eller ledande, förhindras nämnda flertal LED frán att avge ljus och summern alstrar inga akustiska vågor. 10 15 20 25 30 35 519 550 26 12 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets och en 1400 Fig. nedkonverterande spänningsomvandlare (även "buck") positiv kallad en uppfinningen. Kretsen innefattar tre FET 1480, spole 1430, fyra LED 1420 - 1423, Kretsen är förbunden till en spänningskälla 1450 förbunden till Elektroden hos potentialen, i enlighet med en femte utföringsform av 1481, 1482, en och en kondensator 1410. första och andra förbindningspunkter (ej visade). spänningskällan 1450 med den mest positiva "pluspol", är förbunden till emittern hos den första transistorn 1480. Emittern hos den första transistorn 1480 är förbunden till en första elektrod hos spolen 1430, kollektorn hos den andra transistorn 1481 och katoderna hos nämnda första och tredje LED 1420, 1422. tredje LED 1420, 1422 är förbundna till katoderna hos nämnda andra respektive fjärde LED 1421, 1423. andra och fjärde LED 1421, 1423 är förbundna till tredje transistorn 1482. Den 1430 är till en elektrod hos kondensatorn 1410 och till en första elektrod 1499 Elektroderna hos Anoderna hos nämnda första och Anoderna hos nämnda kollektorn hos den andra elektroden hos spolen förbunden första hos lasten hos den nedkonverterande spänningsomvandlaren. spänningskällan 1450 med den mest negativa potentialen, "minuspolen", är förbunden till emittern hos den andra transistorn 1481, emittern hos 1482, kondensatorn 1410 och den andra elektroden hos lasten 1499 hos LED-driv- den tredje transistorn den andra elektroden hos och nedkonverterande kretsen 1400. 1450 tillhandahåller en (exempelvis + 4,8 V). Varje transistor 1480 - Spänningskällan spänning 1482 drivs till att vara ledande eller icke-ledande mellan kollektorn och emittern genom matandet av en ändamålsenlig signal till tran- sistorernas grind. Driften av kretsen när nämnda LED inte bör nedan. transistorn 1482 är avge ljus beskrivs icke-ledande i. detta tillstànd.

Den tredje Den första transistorn 1480 är ledande och den andra transistorn 1481 är icke-ledande under en första tidsperiod. En ström flyter frán spänningskällan 1450 och genom spolen 1430. Energi lagras 15 20 25 30 519 550 .=--=~=. 27 härmed i spolen 1430. Under en andra tidsperiod är den första transistorn 1480 icke-ledande och den andra transistorn 1481 är ledande. Den energi som är lagrad i spolen 1430 urladdas till kondensatorn 1410 och lasten 1499 orsakad av den stängda krets som bildas av den andra transistorn 1481. Genom att upprepa förbestämd arbetscykel blir utspänningen, (och lasten 1499), Observera att utspänningen har ett 1450.

Kondensatorn 1410 reducerar mängden rippel hos utspänningen. växelvis den första och andra perioden med en dvs. utspänningen över kondensatorn 1410 3,0 V). spänningen en positiv spänning (exempelvis + lägre värde än fràn spänningskällan I det fallet när nämnda LED skall avge ljus hálls den andra transistorn 1481 icke-ledande och den tredje transistorn 1481 är växelvis ledande och icke-ledande motsvarande omkopplingen av' den andra transistorn 1481 i nämnda fallet när nämnda flertal LED icke bör avge ljus. Den stängda krets, som bildas av den tredje transistorn 1482 när den energi som är lagrad i spolen 1430 urladdas, innefattar nu nämnda LED 1420 - 1423.

Under den sista delen av denna period när spänningen över nämnda LED 1420 - 1423 i framriktningen diodernas tröskelvärde och de avger sedan ljus.

Hos en alternativ' utföringsfornl bildas en LED-drivkrets Detta ástadkoms genom att använda samma typ av krets som hos den och en negativ nedkonverterande spänningsomvandlare. femte utföringsformen men med lämpliga förändringar beträffande polariteterna hos potentialerna hos kretsen och riktningarna på transistorerna och nämnda flertal LED.

I det fall dä nämnda flertal LED alltid skall avge ljus kan den andra transistorn 1481, och även den tredje transistorn 1482, avlägsnas. 13 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets och en kallad en 1500 i enlighet med en sjätte utföringsform av 1581, 1582, Fig. positiv-till-negativ (även "buck-boost") uppfinningen. spänningsomvandlare Kretsen innefattar tre FET ar 1580, #10 15 20 25 30 35 519 550 28 en spole 1530, fyra LED 1520 - 1523 och en kondensator 1510.

Kretsen är förbunden till en spänningskälla 1550 som är förbunden till första och andra förbindningspunkter (ej visade). Den elektrod hos spänningskällan 1550 som har den mest positiva potentialen, är förbunden till den 1580 emitter. till en "pluspol", Den första transistorns elektrod hos kollektor och 1520, 1522. 1522 är förbundna till katoderna hos nämnda andra respektive fjärde LED 1521, 1523. 1521, 1523 är förbundna till den andra transistorns kollektor. till en första elektrod. hos kondensatorn 1510 och till en elektrod hos 1599 1500. elektrod hos spänningskällan 1550 som har den mest negativa till hos första transistorns 1580 kollektor är 1530, katoderna hos första 1582 LED Anoderna hos nämnda första och tredje LED 1520, förbunden spolen den tredje transistorns nämnda första och tredje Anoderna hos nämnda andra och fjärde LED 1581 Den tredje transistorns 1582 emitter är förbunden första lasten hos kretsen Den potentialen, "minuspolen", är förbunden den andra 1530, transistorn 1581 och. den andra elektroden hos kondensatorn elektroden hos spolen emittern den andra 1510 och den andra elektroden. hos lasten 1599 hos kretsen 1500.

Spänningskällan 1550 tillhandahåller en spänning (exemp- elvis + 4,8 V). 1581, 1582 drivs till att vara ledande eller icke-ledande mellan kollektorn och Varje transistor 1580, emittern genom matandet av en lämplig signal pà grinden till transistorerna. Kretsens drift när nämnda flertal LED inte skall avge ljus beskrivs nu. Den andra transistorn 1581 är icke-ledande i detta fallet. Den första transistorn 1580 är ledande och den tredje transistorn 1582 är icke-ledande under en första tidsperiod. En ström flyter från spänningskällan 1550 och genom spolen 1530. 1530. 1580 icke-ledande och den tredje transistorn 1582 är icke- Energi lagras därmed. i spolen Under en andra tidsperiod är den första transistorn ledande. Den energi som är lagrad i spolen 1530 urladdas till kondensatorn 1510 och lasten 1599. Genom att upprepa denna ?1O 15 20 25 30 35 519 550 .H 1.-, 29 operation under den första perioden och den andra perioden blir 1510 (och lasten 1599) en där' den nominella spänningen är antingen med en förbestämd arbetscykel utspänningen, dvs. utspänningen över kondensatorn negativ spänning, högre eller lägre än den nominella spänningen hos inspänningen från spänningskällan 1550 (exempelvis kan utspänningen vara - 5 V eller - 3 V). Kondensatorn 1510 reducerar mängden rippel hos utspänningen. I det fallet dä nämnda flertal LED skall avge ljus är nu den andra transistorn 1581 och är sedan ledande under den andra tidsperioden i stället för den tredje transistorn 1582, som sedan är icke-ledande. Energi som är lagrad i urladdas sedan genom nämnda flertal LED 1520 - 1523 i stället för att urladdas till kondensatorn 1510 och lasten 1599.

Exempelvis kan den tredje transistorn 1582 vara ledande tre spolen 1530 gånger sà ofta som den andra transistorn 1581 under den andra tidsperioden. Detta förhållande mellan hur ofta den andra och ledande tidsperioden kan väljas beroende pá kraven pá kretsen 1500. den tredje transistorn är under den andra Sádana krav kan vara den ljusstyrka som nämnda flertal LED förväntas avge och/eller den mängd ström som mäste matas till lasten 1599 hos kretsen 1500.

Hos en alternativ' utföringsforn1 bildas en negativ-till- positiv spänningsomvandlare. Denna àstadkoms genom att använda samma typ av krets som i den sjätte utföringsformen men med lämpliga förändringar beträffande potentialpolariteterna hos kretsen och riktningarna hos transistorerna och nämnda flertal LED.

Fig. 14 visar ett kretsschema av en LED-drivkrets och en positiv uppkonverterande spänningsomvandlare (även kallad en "boost") 1600 i Kretsen innefattar tre FET ar 1680, fyra LED 1620 - till och enlighet med en sjunde utföringsform av 1681, 1682, 1623 och en kondensator 1610. 1650 förbindningspunkter uppfinningen. en spole 1630, förbunden som är till Kretsen är en spänningskälla förbunden första andra (ej , . . . . . . . ' 10 15 20 25 30 35 519 550 1 - . . ,. 30 visade). Elektroden. hos spänningskällan 1650 med den mest positiva potentialen, är förbunden till en första elektrod hos spolen 1630. "pluspol“, Den andra elektroden hos spolen 1630 är förbunden till kollektorn hos den första transistorn 1680, hos nämnda första och tredje LED 1620, kollektorn hos den andra transistorn 1681 och anoderna 1622. Katoderna hos 1622 är förbundna till 1623. 1623 är förbundna till emittern hos den tredje transistorn 1682. 1681 kollektor är förbunden till tredje transistorns 1682 kollektor, nämnda första och tredje LED 1620 - anoderna hos nämnda andra respektive fjärde LED 1621, Katoderna hos nämnda andra och fjärde LED 1621, Den andra transistorns den en första elektrod hos kondensatorn 1610 och till en första elektrod hos lasten 1699 hos kretsen 1600. mest negativa "minuspol", är förbunden kollektorn kollektorn 1680, elektroden hos kondensatorn 1610 och den andra elektroden hos lasten 1699 hos kretsen 1600.

Elektroden hos spänningskällan 1650 med den till andra potentialen, hos den första den Spänningskällan 1650 tillhandahåller en spänning (exemp- elvis + 4,8 V). 1681, 1682 drivs till att vara ledande eller icke-ledande mellan kollektorn och Varje transistor 1680, emittern genom matandet av en lämplig signal pá grinden till transistorerna. Kretsens drift när nämnda flertal LED inte skall avge ljus beskrivs nu. icke-ledande i detta fallet.

Den tredje transistorn 1682 är Den första transistorn 1680 är ledande och den andra transistorn 1681 är icke-ledande under en första tidsperiod. En ström flyter från spänningskällan 1650 genom spolen 1630 och genom den första transistorn 1680.

Energi lagras därmed i spolen 1630. Under en andra tidsperiod är den första transistorn 1680 icke-ledande och den andra transistorn 1681 är ledande. Den energi som är lagrad i spolen 1630 urladdas till kondensatorn 1610 och lasten 1699 pà grund av den stängda krets som bildas av den andra transistorn 1681. Genom att upprepa denna operation under den första perioden och den andra perioden med en förbestämd arbetscykel blir utspänningen, dvs. utspänningen över . . , » ~ 1 110 15 20 25 30 519 550 31 1610 (exempelvis + 6 V). 1699) Observera att utspänningen har ett högre kondensatorn (och lasten en positiv spänning värde än spänningen fràn spänningskällan 1650. Kondensatorn 1610 detta fallet när nämnda flertal LED skall avge ljus hålls den andra reducerar mängden rippel hos utspänningen. I transistorn 1681 icke-ledande och den tredje transistorn 1682 är växelvis ledande och icke-ledande motsvarande omkopplingen av den andra transistorn 1681 i det fallet när nämnda LED icke skall avge ljus. Den ström som flyter genom den tredje transistorn 1682 när den energi som är lagrad i spolen 1630 till 1610 1699 följaktligen genom nämnda flertal LED 1620 - 1623. åtminstone en del när spänningen över nämnda flertal LED 1620 - 1623 avger då ljus. urladdas kondensatorn och lasten flyter Under i framriktningen tröskelvärdet för dioderna och de en alternativ' utföringsforn1 bildas en LED-drivkrets Detta Hos och en negativ' uppkonverterande spänningsomvandlare. àstadkoms genonx att använda samma typ av krets soul i den sjunde men med lämpliga beträffande riktningarna för transistorerna och nämnda flertal LED. utföringsformen förändringar potentialernas polariteter i kretsen och Hos en ytterligare utföringsform ersätts den andra transistorn 1681 med en diod vars anod är förbunden till den andra elektroden hos spolen 1630 och dess katod är förbunden till den första elektroden hos kondensatorn 1610.

Dä nämnda flertal LED avses hela tiden avge ljus kan den andra transistorn 1681 avlägsnas.

Med hänvisning till ovan beskrivna femte, sjätte och sjunde utföringsformer bör det observeras att transistorerna 1480 - 1482, 1580 - 1582, 1680 - att använda bipolära transistorer. 1682 kan realiseras genom 310 15 20 25 30 35 519 550 32 En åttonde utföringsform av uppfinningen innefattar en summerdrivkrets och en positiv "buck"). 12 enligt den femte LED-drivkrets, en nedkonverterande spänningsomvandlare (även kallad en I detta fall modifieras kretsen i fig. utföringsformen pà ett sådant sätt att spolen 1430 är spolen Driftegenskaperna hos den åttonde 12, 15 visar hos en summer (ej visad). utföringsformen beskrivs med hänvisning till fig. där spolen ett utföringsformen. 1430 representerar spolen hos summern. Fig. signalschema av driftegenskaper hos den åttonde Tillstànden hos de första, andra och tredje transistorerna 1480, 1481, 1482 visas såsom en tidsfunktion.

Tillstànden betecknas såsom "ledande" eller "icke-ledande".

Detta avser i sin tur elektrisk ledningsförmága mellan emittern och kollektorn hos transistorerna. Fyra driftsfall beskrivs. Nedkonverterande spänningsomvandlaren är aktiv under alla fyra fallen. Ett första driftsfall visas mellan tidpunkterna t0 och tl. inget hörbart ljud och nämnda flertal LED avger inget ljus.

Under detta intervall avger summern Ett andra driftsfall visas mellan tidpunkterna tl och t2.

Under detta intervall alstrar summern inget ljud men nämnda flertal LED avger ljus. Ett tredje driftsfall visas mellan tidpunkterna t2 och t3. ett hörbart ljud men nämnda flertal LED avger inget ljus.

Under detta intervall avger summern Slutligen visas ett fjärde driftsfall mellan tidpunkterna t3 och t4. och nämnda flertal LED avger ljus.

Under detta intervall avger summern ett hörbart ljud Såsom har beskrivits ovan tillsammans med den femte utföringsformen lagras energi i spolen 1430 under det intervall när den första transistorn 1480 är ledande. och Därefter är den första transistorn 1480 icke-ledande den lagrade energin urladdas genom kondensatorn 1410 och lasten 1499 genom den andra transistorn 1481 eller den tredje transistorn 1482. Nämnda flertal LED 1420 - 1423 avger ljus endast när energin urladdas genom den 1482. nämnda nämnda första och LED avge 15 i tidsintervallen t0 - t1 Hos flertal transistorn skall såsom visas i fig. tredje driftsfallen Följaktligen, och t2 - t3, tredje inte ljus. fås den andra transistorn 1481 att vara ledande =1O 15 20 25 30 35 519 550 33 vid perioder när spolens energi urladdas till kondensatorn 1410 1499. I det fallet, flertal LED skall avge ljus, sàsom i fallet med nämnda andra och lasten omvända när nämnda och fjärde driftsfallen, fàs den tredje transistorn 1482 att vara ledande vid perioder när spolens energi urladdas till kondensatorn 1410 och lasten 1499. 15 i t2 och t3 - t4. 1481, Detta visas i fig. tidsintervallen tl - Den frekvens med vilken transistorerna 1480, 1482 omkopplas mellan ledande och icke-ledande tillstànd bestämmer huruvida summern alstrar en akustisk väg vid det hörbara intervallet eller i det icke- hörbara intervallet. Om frekvensen är tillräckligt hög, har den akustiska vågen en frekvens över den högsta frekvensen som kan uppfattas av den mänskliga hörseln. Summern betraktas sedan såsom tyst. Alternativt, om summern upphör att alstra en akustisk våg vid en viss frekvens, exempelvis 10.000 Hz, är denna frekvens tillräckligt hög. En sådan hög frekvens t1 och t1 - t2, driftsfallen. En av den mänskliga hörseln ett visas i fig. 15 under tidsintervallen t0 - som motsvarar nämnda första och andra akustisk våg som kan uppfattas alstras av summern om frekvensen finns i intervall motsvarande det hörbara området för den mänskliga hörseln. En sådan frekvens visas i fig. 15 under tidsintervallen t2 - t3 och t3 - t4, driftsfallen. Observera att fig. som motsvarar nämnda tredje och fjärde 15 endast är schematiskt visar att de vid vilka 1481, 1482 tl och tl - t2 jämfört med frekvenserna t3 och t3 - t4. omrâdet inser lätt att de frekvenser som alstras av summern endast 1480, tidsintervallen t0 - ritad och frekvenser, transistorerna omkopplas, är högre i hos tidsintervallen t2 - En fackman inom också kan vara beroende av arbetscykeln mellan de perioder när transistorn 1480, 1481, 1482 är ledande och de perioder när transistorerna 1480 - 1482 är icke-ledande.

Hos alternativa utföringsformer kan var och en av spolarna 1530 1630 utföringsformerna ersättas respektive hos de sjätte och sjunde med en spole hos en summer i 10 15 20 25 30 519 550 34 enlighet med modifieringen av den femte utföringsformen, sàsom beskrivs hos den åttonde utföringsformen.

I det fall dä spolen till en summer används i stället för 1530, 1630 hos de femte, utföringsformerna kan nämnda flertal LED 1420 - 1523, 1620 - 1581, seriekopplade med nämnda flertal LED, avlägsnas för att bilda spolarna 1430, sjätte eller sjunde 1423, 1520 - 1623 och transistorerna 1482, 1681 som är kretsar med en summerfunktionalitet tillsammans med en nedkonverterande spänningsomvandlare, en uppkonverterande spänningsomvandlare, en positiv-till-negativ spännings- omvandlare eller en negativ-till-positiv spänningsomvandlare.

Driften av dessa utföringsformer liknar den drift som beskrivs tillsammans med den åttonde utföringsformen.

Med hänvisning till en godtycklig av ovan beskrivna utföringsformer bör det observeras att antalet LED kan skilja sig fràn fyra. I stället kan ett antal grupper med LED, var och en innefattande ett antal parallellkopplade LED, seriekopplas. Spolarnas parametrar och driftfrekvensen för transistorn/transistorerna tillhandahålls av spänningskällorna måste naturligtvis justeras i enlighet med strömbrytaren/strömbrytarna eller såväl som den spänning som antalet, och arrangemanget för, nämnda flertal använda LED.

Fig. 16 visar ett kretsschema av summerdrivkrets 1700 i. enlighet rmai en nionde utföringsform 1701 förbundna till en en EL-lampa och en av uppfinningen. En högfrekvensoscillator och en làgfrekvensoscillator 1703 är styrlogik 1702. Utsignaler frán styrlogiken. 1702 styr en första, en andra, en tredje, en fjärde och en femte strömbrytare 1740, 1741, 1742, 1743 respektive 1744. En första elektrod hos den första strömbrytaren 1740 är förbunden till elektroden hos en 1750 En andra elektrod hos den första spänningskälla med den mest positiva potentialen, "pluspol". 1740 är förbunden till en strömbrytaren första elektrod hos den andra strömbrytaren 1741, en första elektrod hos en spole 1730. En §1O 15 20 25 30 35 519 550 35 andra elektrod hos den andra strömbrytaren 1741 är förbunden till katoden hos en första diod 1770. Anoden hos den första dioden 1770 är förbunden till katoden hos en andra diod 1771 och till en första elektrod hos en EL-lampa 1721. En andra elektrod hos EL-lampan 1721 är förbunden till elektroden hos 1750 Anoden hos den andra dioden 1771 är förbunden spänningskällan med den mest negativa potentialen, "minuspolen". till en första elektrod hos den tredje strömbrytaren 1742. En andra elektrod hos den tredje strömbrytaren 1742 är förbunden till en andra elektrod hos elektrod hos spolen 1730 och till en första 1743. elektroden hos den fjärde strömbrytaren 1743 är förbunden till tredje diod 1772 är förbunden till den första elektroden hos den fjärde strömbrytaren Den andra "minuspolen" hos spänningskällan 1750. Katoden. hos en spolen 1730. Anoden hos den tredje dioden 1772 är förbunden till en första elektrod hos den femte strömbrytaren 1744. En andra elektrod hos den femte strömbrytaren 1744 är förbunden till den andra elektroden hos spolen 1730. Spolen utgör en del av en summer 1760.

Vid drift, när 1721 antas fàs potentialen vid den första elektroden hos EL-lampan 1721 till att EL-lampan avge ljus, vara växelvis positiv och negativ. Den positiva potentialen àstadkoms genom att sätta den första ström- brytaren 1740 och den tredje 1742 i sina stängda tillstånd, den andra strömbrytaren 1741 och den femte strömbrytaren 1744 i sina öppna tillstånd och växelvis stänga och öppna den fjärde strömbrytaren 1743. Detta motsvarar en förstärkar- regulator. När den fjärde strömbrytaren 1743 är stängd flyter en ström fràn "pluspolen" hos spänningskällan 1750, genom den första strömbrytaren 1740, genom spolen 1730 och genom den fjärde strömbrytaren 1743 till minuspolen hos spänningskällan 1750. Energi lagras därmed i spolen 1730. När den fjärde 1730 lagrade strömbrytaren 1742 och den andra strömbrytaren 1743 är öppen, urladdas spolens energi dioden 1771 till EL-lampan 1721. genom den tredje Genon1 att växelvis stänga och öppna den fjärde strömbrytaren 1743 byggs en hög 10 15 20 25 30 35 519 5.50 36 potential upp pà den första elektroden hos EL-lampan 1721.

Den negativa potentialen byggs upp genom att sätta den andra strömbrytaren 1741 och den fjärde strömbrytaren 1743 i sina stängda tillstånd och den tredje strömbrytaren 1742 och den femte strömbrytaren 1744 i sina öppna tillstànd och växelvis och den första strömbrytaren 1740. Detta stänga öppna motsvarar en buck-boost-regulator (positiv-till-negativ potentialomvandlare). När den första strömbrytaren 1740 är stängd flyter en ström från "pluspolen" hos spänningskällan 1750 genom den första strömbrytaren 1740, genom spolen 1730 och genom den fjärde strömbrytaren 1743 till "minuspolen" hos spänningskällan 1750. Energi lagras därmed i spolen 1730. När den första strömbrytaren 1740 är öppen, urladdas den lagrade energin på grund av den stängda krets som bildas av EL-lampan 1721, den första dioden 1770, spolen 1730 och den fjärde den andra strömbrytaren 1741, strömbrytaren 1743. Genom att växelvis stänga och öppna den första strömbrytaren 1740 byggs en hög potential upp pá en första elektrod hos EL-lampan 1721. Frekvensen för öppningen och stängningen av den fjärde till tillräcklig hög sà att potentialen vid EL-lampan 1721 kan nå ett respektive den första strömbrytaren väljs att vara tillräckligt högt värde, så att den avger ljus. Om frekvensen har valts till att vara större än maximifrekvensen för det hörbara området (exempelvis 20.000 Hz), föreligger ingen risk för att en akustisk väg alstras fràn summern 1760 spolen 1730 laddas tillhandahålls av Denna 1701.

Uppbyggnaden av en positiv och en negativ potential vid den 1721 exempelvis när och urladdas med energi. frekvens högfrekvensoscillatorn alterneras med en 100-400 Hz. frekvens tillhandahålls av làgfrekvensoscillatorn 1703. första elektroden hos EL-lampan förhållandevis låg frekvens, Denna Vid drift, den första strömbrytaren 1740 och den femte 1744 strömbrytaren 1742 är öppna och den fjärde strömbrytaren 1743 när summern antas alstras en akustisk väg, är strömbrytaren stängda, den andra strömbrytaren 1741 och den tredje är växelvis stängd och öppen. När den fjärde strömbrytaren 10 15 20 25 30 519 550 37 1743 är stängd, flyter en ström från "pluspolen" hos spänningskällan 1750, genom den första strömbrytaren 1740, genom spolen 1730 och genonx den fjärde strömbrytaren 1743 till därmed i spolen 1730. "minuspolen" hos spänningskällan 1750. Energi lagras När den fjärde strömbrytaren 1743 är öppen urladdas den lagrade energin delvis på grund av alstringen av en akustisk våg av ett membran (ej visat) och delvis på grund av den stängda kretsen med spolen 1730, den femte strömbrytaren 1744 och den tredje dioden 1772.

Hos en alternativ utföringsform avlägsnas den tredje dioden 1772 och den femte strömbrytaren 1744. Vid drift, när EL-lampan 1721 antas avge ljus, styrs nämnda första, andra, tredje och fjärde strömbrytare enligt ovanstående beskriv- ning. Emellertid, vid drift, när summern 1760 antas alstra en akustisk våg, sänks frekvensen hos högfrekvensoscillatorn 1701, vilken styr frekvensen för öppningen och stängningen av den fjärde strömbrytaren 1743 och. den första strömbrytaren 1740 till en frekvens inom det hörbara området. Summern 1760 alstrar sedan en hörbar akustisk våg.

Det bör observeras att en godtycklig av nämnda första, 1740, 1741, 1743 respektive 1744 kan realiseras genom att använda andra, tredje, fjärde och femte 1742, en godtycklig typ av transistorer, strömbrytare, såsonl bipolära transis- torer eller fälteffekttransistorer.

Konstruktionerna med drivkretsarna hos ovan beskrivna utföringsformer åstadkommer den fördelen att det utrymme som krävs på ett PCB av två eller flera drivkretsar är mindre än när samma antal drivkretsar realiseras var för sig. Vidare åstadkommer konstruktionerna den fördelen att ett mindre antal signaler för att styra drivkretsarna erfordras jämfört med det antal signaler som erfordras för att styra samma antal drivkretsar när dessa är realiserade var för sig. u» u. 10 15 20 519 550 38 Det mindre utrymme som erfordras på nämnda PCB är resultatet av' det faktunl att ett mindre antal komponenter (spolar och strömbrytare) behövs för drivkretsen i enlighet med uppfinningen jämfört med det antal spolar som behövs för kända drivkretsar, när samma antal drivkretsar används.

Vidare, när komponenterna hos drivkretsen för att driva åtminstone tvà funktionsmedel monteras pà ett PCB, krävs mindre tid. av' en resurs, exempelvis en. plocka-och-placera- maskin, för att montera komponenterna pá ett PCB, eftersom ett mindre antal komponenter erfordras jämfört med när samma antal drivkretsar realiseras var för sig. Vidare reduceras även det erfordrade utrymmet pà nämnda PCB pà grund av det faktum att ett mindre antal styrsignaler mäste realiseras pá nämnda PCB. exempelvis en mikroprocessor reduceras det erfordrade PCB- När dessa styrsignaler alstras av utportar hos antal det eftersom ett mindre PCB. Det styrsignaler och eventuellt antalet utportar som erfordras är utrymmet ytterligare, utportar måste realiseras på nämnda mindre antal också resultatet av förfarandet för att driva drivkretsen i enlighet med uppfinningen, där driften av mer än ett funktionsmedel kan styras genom användningen av en styrsignal genom att byta frekvensen för denna styrsignal.

Claims (9)

10 15 20 25 30 1 Û .n re. . ' I' i' ' -1 :.; _ _ i' ~f v 1.. 5 E g =» , ; 1 g = -. - , ': ; ,' : ! - < . r .i lj; ~ . . » , , ' ' v « , , ',' ' 1 n .. . . . . . P a t e n t k r a v

1. En drivkrets för att driva funktionsmedel, exempelvis en LED, en summer, en spänningsomvandlare eller en EL-lampa, med en. spole (1030; 1130; 1230; 1330; 1730), första och. andra förbindningspunkter för att förbinda en spänningskälla, strömbrytarmedel (1040; 1140; 1280; 1380; 1740) som när i ett första tillstànd. tillàter" att en. elektrisk, strönx kan flyta fràn den första förbindningspunkten och genom spolen för att därigenom ladda spolen med energi och när i ett andra tillstànd väsentligen förhindrar att en elektrisk ström kan flyta fràn den första förbindningspunkten till spolen, och funktionen för àtminstone tvà funktionsmedel (1060, 1160, 1120-1123; 1260, 1220-1223; 1360, 1320-1323; aktiveras när energi urladdas fràn spolen till ett där 1020-1023; 1760, 1721) nämnda funktionsmedel kännetecknad av att av nämnda funktionsmedel är ett membran som alstrar en akustisk väg när energi urladdas fràn spolen och av att spolen och membranet utgör en del av en summer (1060, 1160, 1260, 1360, 1760) nämnda diod 1420-1423;

2. Drivkrets enligt krav 1, där ett av funktionsmedel är (1020-1023; 1520-1523; spolen. àtminstone en ljusavgivande 1120-1123; 1220-1223; 1320-1323; 1620-1623) som avger ljus när energi urladdas fràn

3. Drivkrets enligt nagot av krav 1 eller krav 2, där ett av nämnda funktionsmedel är en spänningsomvandlande krets (1481, 1410; 1582, 1510; 1681, 1610) förbestämd spänning när energi urladdas fràn spolen. som alstrar en

4. Drivkrets enligt krav 3, där spänningsomvandlingskretsen (1481, 1410) den förbestämda spänningen har ett lägre numeriskt värde än är en nedkonverterande spänningsomvandlare där en spänning som matas mellan nämnda första och andra förbindningspunkter. 10 15 20 25 l '*==*- - ... x- Q-å .,. , , ' ; =: ' n , 40

5. Drivkrets enligt krav' 3, där den spänningsomvandlande kretsen är en uppkonverterande spänningsomvandlare där den förbestämda spänningen har ett större numeriskt värde än en spänning mellan de första och andra som matas förbindningspunkterna.

6. Drivkrets enligt krav 4 eller 5, där dena förbestämda spänningen har en motsatt polaritet jämfört med en spänning som matas mellan de första och andra förbindningspunkterna.

7. Drivkrets enligt nàgot av föregående krav, innefattande ett att urladdningen fràn spolen till ett valt antal funktionsmedel. åtminstone omkopplingsmedel för styra energi-

8. Förfarande för att driva en drivkrets enligt nàgot av kraven l till 7 innefattande: i) stegen att a) sätta nämnda omkopplingsmedel i dess första tillstànd så att en elektrisk ström kan flyta frän den första förbindningspunkten och genom spolen för att därigenom ladda spolen med energi; och därefter b) sätta nämnda omkopplingsmedel i dess andra tillstànd. sà att energi lagrad. i spolen kan urladdas till membranet för att alstra en akustisk väg; ii) och. att en hörbar eller icke-hörbar akustisk 'väg väljs genom att välja en första eller en andra frekvens med vilken steg a) och steg b) växelvis upprepas sä att membranet vibrerar med en frekvens motsvarande en hörbar akustisk väg för den första frekvensen och att membranet vibrerar med en frekvens motsvarande en icke-hörbar väg för den andra frekvensen. 519 550 41 ...i ..,

9. Förfarande för att driva en drivkrets enligt krav 8 såtillvida hänvisande till en drivkrets beroende pà krav 7, vidare innefattande steget att styra. nämnda åtminstone ett omkopplingsmedel för att styra urladdningen. av energi fràn spolen till ett valt antal funktionsmedel i enlighet med en förbestämd sekvens sá att energi urladdas till åtminstone tvà av nämnda funktionsmedel under tvà olika tidsperioder.